INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Årsredovisning 2013 26 51

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunens organisation... 3 Kommunstyrelsens ordförande om verksamheten 2013... 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 6 Omvärldsanalys... 6 Befolkning, arbetsmarknad och näringsliv... 6 Övergripande mål... 8 Social investeringsfond... 9 Sammanfattande finansiell analys... 10 Sammanfattande finansiell analys, Koncernen... 10 Driftredovisning... 12 Investeringsredovisning... 15 Personalekonomisk redovisning... 16 EKONOMISK REDOVISNING... 19 Modell för finansiell analys... 19 Fördjupad finansiell analys kommunen... 19 Finansiell analys koncernen... 26 Resultaträkning... 28 Kassaflödesanalys... 28 Balansräkning... 29 Noter... 30 Redovisningsprinciper... 36 REDOVISNING FRÅN KOMMUNENS VERKSAMHETER... 38 Kommunstyrelsen... 38 Bygg- och miljönämnden... 41 Servicenämnden... 43 Vatten- och avloppsverksamhet... 46 Kultur- och utbildningsnämnden... 47 Socialnämnden... 49 Folkhälsonämnden... 52 Gymnasienämnden... 54 Överförmyndarnämnden... 55 Bergslagens räddningstjänst... 56 REDOVISNING FRÅN KOMMUNENS FÖRETAG... 58 Degerforsbolagen AB... 58 Degerfors Energi AB... 58 Degerforsbyggen AB... 60 Degerfors Industrihus AB... 61 REVISORERNA... 62 Specificerad investeringsredovisning med ombudgeteringar... 63 2

Kommunens organisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. I fullmäktige finns 41 ordinarie ledamöter och 25 ersättare. Sammansättningen bestäms genom allmänna val av medborgarna i Degerfors kommun. Mandatfördelning 2007-2010 2011-2014 Socialdemokraterna 18 12 Vänsterpartiet 12 20 Centerpartiet 3 2 Folkpartiet 2 1 Moderata samlingspartiet 3 3 Kristdemokraterna 2 1 Miljöpartiet de gröna 1 1 Sverigedemokraterna* - 1 Summa 41 41 *Mandatet är ej besatt Degerfors kommun har antagit regler, reglemente, för respektive nämnd. Reglementet reglerar nämndernas och kommunstyrelsens ansvarsområde. Nämnderna skall följa de direktiv och riktlinjer kommunfullmäktige beslutat om. De är dessutom skyldiga att tillse att verksamheterna bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Återrapportering ska ske till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens roll Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan som ska leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen leds av ett kommunalråd. Nämnderna Degerfors Energi AB Kommunstyrelsen Valnämnden Revisorer Kultur- och utbildningsnämnden Degerforsbyggen AB Degerforsbolagen AB KOMMUN- FULLMÄKTIGE Servicenämnden Degerfors Industrihus AB Gymnasienämnden* Socialnämnden Folkhälsonämnden* Över- förmyndarnämnden* Bygg- och miljönämnden *Gemensamma nämnder Från och med 2011-01-01 bedrivs de frivilliga skolformerna i en gemensam gymnasienämnd tillsammans med Karlskoga kommun. Folkhälsonämnden är även den en gemensam nämnd med Karlskoga kommun där, förutom folkhälsofrågor, kost och städverksamhet bedrivs utifrån. Överförmyndarnämnden består av följande kommuner; Degerfors, Filipstad, Karlskoga, Kristinehamn samt Storfors. Räddningstjänsten bedrivs genom Bergslagens Räddningstjänstförbund där Degerfors kommuns andel är 11,8 %. I samband med ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Örebro län har kommunens andelar i Länstrafiken sålts till Örebro Läns Landsting. 3

Kommunstyrelsens ordförande om verksamheten 2013 År 2013 blev ett historiskt år i positiv bemärkelse för Degerfors kommun. För första gången sedan 1993 bröts den negativa befolkningstrenden och kommunen ökade befolkningen med sammanlagt 23 personer. Noterbart är att antalet födda barn ökade från cirka 60 som lägst till cirka 90. I budgetupplägget inför 2013 ingick en beräknad minskning av befolkningen med 90 personer, vilket de senaste tio åren varit ett snitt för befolkningsutvecklingen i Degerfors kommun. Befolkningsökningen medför också att den kommunala ekonomin förbättras, då nuvarande skatteutjämningssystem ger cirka 40 45 tkr per invånare. Dock innebär det även att kostnaderna för barnomsorg ökar under kommande år. Det sammanlagda sparbetinget för 2013 uppgick till 5,2 mkr. Liksom tidigare har ett hårt arbete lagts ner av förvaltningarna för att reducera kostnadsläget i hela kommunen. Under våren meddelades att kommunen skulle få en återbetalning från sjukförsäkringssystemet AGS för åren 2005 2006. Dessa pengar utbetalades i november och uppgick till 8,6 mkr. AGS pengarna bidrog starkt till att resultatet för 2013 blev ett plus på 9,2 mkr. Under året har även kommunens bolagskoncern gjort ett mycket gott resultat. Resultaten för 2013 uppgick till sammanlagt 10,8 mkr. Bra resultat i bolagen ökar förutsättningarna för att de ska klara sig utan kommunala tillskott. Flera verksamheter i kommunen har i nationella jämförelser fått mycket goda betyg. Enligt Lärarförbundets årliga skolranking gick Degerfors från plats 217 år 2011 (av 290 kommuner) till plats 109 år 2013. Vad gäller lärartäthet har Degerfors avancerat från plats 106 till plats 16. Antalet godkända elever i årskurs 9 har enligt samma ranking gått från plats 284 till 167. Som förhandlingspart gick kommunen från plats 113 till plats 20. Tidigare har förskolan i Degerfors rubricerats som excellent av Skolinspektionen. Även äldreomsorgen fick 2013 ett mycket bra betyg. Enligt KKiK, Kommunens Kvalitet i Korthet, utgiven av SKL, fick Degerfors i Socialstyrelsens nationella brukarundersökning toppresultat inom en rad områden. För att ta några exempel svarade 89 % av brukarna att de är nöjda eller mycket nöjda med sitt äldreboende, att jämföra med 81 % för riket i snitt. 95 % svarade att det är mycket lätt att få kontakt med personalen, medan siffran för övriga riket är 78 %. Vad gäller trygghet är 93 % trygga i sitt äldreboende, 95% har stort förtroende för personalen vid sitt äldreboende. osv. osv. I hemvården anser 98 % brukarna att de får ett bra bemötande från personalen, 96 % har stort förtroende för personalen, 92 % är sammantaget nöjda eller mycket nöjda med hemtjänsten och 90 % att de har lätt att få kontakt med personalen. Degerfors fick tillsammans med Karlskoga 2013 års pris som Årets folkhälsokommun och Årets förbyggande kommun. Det är den gemensamma Folkhälsonämnden som drivit frågorna kring folkhälsa och förebyggande arbete. Under året har många åtgärder som syftar till att utveckla och göra kommunen mer attraktiv genomförts. I juni fortsatte utsmyckningen av Degerfors genom att Jennifer Olsson tillsammans med feriearbetande elever från högstadiet målade ett konstverk på murarna vid COOP:s parkering. Under sommaren och hösten försågs hushållen i Högberg, genom Degerfors stadsnäts försorg, med bredband. Samtidigt grävdes samtliga elledningar i området ner för att minska sårbarheten för elavbrott i området. Delar av Karlshagen förbereddes för bredbandsinkoppling. Även i Svartå har hushåll och Folkets Hus försetts med fiber. Grävning för utbyggnad av vatten och avlopp, bredband, elledningar och reservvatten på västra Möckelnstranden inleddes i oktober. I juni ingicks avtal med Karlskoga kommun och Landstinget om reservvatten. Avtalet innebär att Degerfors levererar vatten till Karlskoga lasarett samtidigt som de båda kommunerna garanteras reservvatten vid krissituation. Under året påbörjades bygget av cykelväg mellan Degerfors och Karlskoga. Under hösten invigdes hunddagiset Lyckliga svansen inom LSS verksamheten på Sveagatan. I början av året ansökte kommunen om att ingå i finskt förvaltningsområde. Under sommaren utfördes gallring av centrala skogsområden i kommunen. 4

Under hösten påbörjades nybygget av läktare på Stora Valla för att uppfylla Svenska fotbollförbundets krav för att DIF ska kunna spela elitfotboll. I början av året utgavs fjärde upplagan av Erik Bengtssons bok Heja röda vita laget som ett led i att bygga varumärke och stärka sammanhållningen i kommunen. I början av året beviljades Höglunda bygdegård i Åtorp ett bidrag om högst 248000 kr för att möjliggöra en utbyggnad för att driva ungdomsgård i byggnaden. I november köpte kommunen Degerfors järnvägsstation. Samtidigt beviljades kommunen ett bidrag på 1,9 milj av de s.k. citybanepengarna för att rusta upp och öka tillgängligheten i närområdet kring stationen. Övriga händelser under året som leder till förbättrad kvalitet alternativt bättre ekonomi: Ombyggnation av en fastighet på Odelbergsvägen 15 för nytt gruppboende enligt LSS påbörjades under året. Beräknad inflyttning sker innan sommaren 2014. Under året har socialnämnden inrättat ett nytt system för att underlätta arbetet för undersköterskor i hemvården. Det går ut på att personal från servicelaget utför arbete som tidigare undersköterskorna gjort, t.ex. utkörning av matlådor och städning. I samarbete med Arbetsförmedlingen har flera arbetsmarknadsprojekt startats. Ung i Degerfors och Vägen vidares syfte är att dels skapa meningsfull sysselsättning, dels minska arbetslösheten, och då framförallt ungdomsarbetslösheten, och att reducera försörjningsstödet. Sammanlagt 3 miljoner har satsats i den sociala investeringsfonden ur vilken pengar kan sökas till olika projekt. I juni skrevs nytt avtal mellan kommunen och Outokumpu om VA. Avtalet innebär att vattenleveranser numer kommer ske genom ledningar som ägs av kommunen och samtidigt ger avtalet ökade intäkter till VA kollektivet. Tack för det gångna året. Roland Halvarsson Kommunstyrelsens ordförande 5

FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE Omvärldsanalys 1 Sverige Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) lyfter fram att den svenska ekonomin utvecklades fortsatt svagt under 2013. Tillväxten i BNP stannade vid ca 0,9 % jämfört med 1,3 % (kalenderjusterat) 2012. Den svaga utvecklingen beror främst på vikande export och vikande investeringar. Hushållens konsumtion och den offentliga konsumtionen har däremot fortsatt växa i hygglig takt. Trots den relativt låga ökningen av tillväxten under 2013 så ökade den i slutet av året. Industrins orderingång och produktion ökade. Även importen och exporten av varor samt omsättningen i detaljhandeln var förhållandevis stark under årets sista del. SKL:s bedömning är att framför allt exporten och investeringarna kommer utvecklas betydligt bättre under 2014. Inom kommunsektorn förutses betydande ökningar av investeringsnivån. En bedömning görs att hushållens disponibla inkomster kommer öka realt med 2,8 % under 2014. Detta beror på sänkta skatter, låga räntor och växande sysselsättning. Hushållens sparande under de senaste två åren har legat på en ytterligt hög nivå, ca 12 %. Trots den svaga utvecklingen de senaste åren har antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar ökat. De senaste mätningarna pekar mot en växande sysselsättning under början av 2014 och som kommer öka snabbare under slutet av året. Den totala arbetslösheten i Sverige ligger fast kring 8 %. Om prognoserna slår in kan denna sjunka till en nivå om ca 7,5 % i slutet av 2014. 1 Omvärldsanalysen är till största del hämtad från Makro-Nytt 1/2014, utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting Mellan 2005 och 2015 bedöms kommunsektorn reala skatteunderlag öka med 15 % (1,6 % per år). Trots att statsbidragen endast ökar med knappt en procent per år ökar de totala reala intäkterna lika mycket som skatteunderlaget. Detta är möjligt beroende på genomförda skattehöjningar (26 öre). Kommunsektorn Behoven som följer av en ökande befolkning och förändringar mellan åldersgrupper tar allt mer resurser i anspråk. Stora investeringsnivåer i kommunsektorn leder till ökade avskrivningar och finansiella kostnader som kräver mer utrymme i de kommunala driftbudgetarna. Under de senaste åren har behoven från demografiska förändringar inneburit kostnadsökningar motsvarande ungefär en halv procent i kommunerna. Från 2013 ökar dessa behov kraftigt i kommunerna och närmar sig landstingens nivå om en procent. Kommunernas samlade resultat för 2013 bedöms uppgå till nästan 11 miljarder kronor 2013, vilket motsvarar 2,4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Av den bedömda resultatnivån för 2013 beror 8,6 miljarder kronor på den tillfälliga återbetalning från AFA Försäkring. Resultatet för 2014 väntas sjunka till ca 5 miljarder kronor, vilket motsvarar 1 % av skatteintäkter och generella bidrag. Inga tillfälliga intäkter väntas under 2014. Befolkning, arbetsmarknad och näringsliv Kommunen ökade sin befolkning med 23 personer under 2013. Kommunen har tidigare under ett följd av år minskat sin befolkning. Vid årsskiftet 2013/2014 uppgick den till 9 500 (9 477) invånare Antalet inflyttade under 2013 var 496 (499) och antalet utflyttade var 438 (499). Nettoinflyttningen var därmed +58 (0) personer. Av nettoinflyttningen var invandringsöverskottet +35 (+59) personer. Under 2013 avled 124 (143)personer och 89 (69) föddes, vilket ger ett födelsenetto på -35 (-74) personer. Det är det lägsta födelsenettot under de senaste sex åren. 6 10000 9900 9800 9700 9600 9500 9400 9300 9200 Invånarantal 2007-2013 2007 2009 2011 2013

60 40 20-20 -40-60 -80 0-20 -40-60 -80 0 Flyttnetto 2007-2013 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Födelsenetto 2007-2013 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Arbetslöshet Gruppen andel av den registrerade arbetskraften totalt har minskat med -0,7 procentenheter jämfört med december 2012. Inom gruppen har det dock skett en liten ökning avseende arbetssökande i program. Den totala nivån för Degerfors kommun ligger något högre än snittet för Örebro län och något lägre än Karlskoga Kommun. Jämfört med kommunerna i Östra Värmland är arbetslösheten i både Degerfors och Karlskoga kommuner lägre. Andel av den registrerade arbetskraften tot % Arbetslösgram I pro- Totalt December 2011 3,7 6,3 10,0 December 2012 4,4 6,0 10,4 December 2013 3,5 6,2 9,7-20,4% + 3,3% - 6,7% Förändring,% 2012-2013 Gruppen ungdomar 18-24 år har minskat med -0,9 procentenheter jämfört med december 2012, Inom gruppen har det skett en ökning vad gäller arbetssökande ungdomar i program. Vad gäller andelen ungdomar 18-24 år ligger Degerfors kommun över snittet i Örebro län och i jämförelse med Karlskoga kommun. Jämfört med kommunerna i Östra Värmland är arbetslösheten i gruppen ungdomar 18-24 år lägre i Degerfors. Ungdomar 18-24 år % Arbetslösgram I pro- Totalt December 2011 6,1 22,0 28,1 December 2012 7,3 18,2 25,5 December 2013 5,8 18,8 24,6 Förändring, % -20,5 % +3,3 % -3,5 % Näringsliv De senaste åren har den globala finanskrisen kraftigt påverkat svensk exportindustri, vilket haft återverkningar på våra mindre verkstadsföretag. 2013 har för dessa företag i stort sett inneburit likartade förhållanden som gällde för 2012. En förändring till det bättre kunde dock skönjas i slutet av 2013, om det håller i sig återstår att se. För sällanköpshandeln har även detta år varit ansträngt. Under året har kommunen genom en särskild arbetsgrupp fokuserat på att fylla lediga industrilokaler efter att Cibes Lift AB och Hanza AB lämnat orten. Vid ingången av året handlade det totalt om 8000 m2 av Degerfors Industrihus AB:s lokaler, fördelat på Högbergstorp och Svartå industriområde. Vid årets slut hade c:a 3000 m2 av dessa hyrts ut och förhandlingar med ytterligare hyresgäster inletts. Möjligheten att under 2014 fylla resterande ledig lokalyta får anses goda. Till ljusglimtarna hör AB Allson Kyl & Fryslager, som fortsätter att expandera. Till skillnad mot andra branscher är livsmedel en bransch som trots finanskris visar årlig tillväxt. Seldén AB i Svartå ser stora möjligheter med en ny produkt, som väntas ta stora marknadsandelar när väl konjunkturen vänder. Degerfors Laboratorium AB (D-lab) är ett annat företag som trotsat konjunkturläget och som under året belönades med Stiftelsen Möckelnregionens företagspris. D-lab stod också bakom initiativet till att tillsammans med Degerfors-Karlskoga Lärcentrum hos Yrkeshögskolemyndigheten ansöka om YHutbildning för laboratorieingenjörer /tekniker inom oorganisk kemi och mätteknik. Årets näringslivsdag i Östra Värmland, som traditionsenligt förläggs till Loka Brunn, arrangerades av Degerfors kommun. Temat under dagen var Östra Värmlands industriföretag och vilka krav som ställs på regionens underleverantörer. Uppslutningen från företag och kommuner kunde 7

inte vara bättre, med 200 deltagare i en fullsatt Viktoriasal. Under året har som vanligt ett antal företagsträffar på lokal nivå hållits och mest välbesökta har de som förlagts ute på företag varit. För handeln har flera aktiviteter i Degerfors centrum arrangerats i samarbete mellan kommunens näringslivskontor och Vulkan Promotion. En Trivselgrupp bildades under året med företrädare för kommun och handel i syfte att planera och genomföra åtgärder som ökar trivseln i centrum. Under årets sista skälvande minuter förvärvade kommunen järnvägsstationen sedan det blivit klar att två miljoner kronor av Citybanepengarna kommer att kunna användas till förbättringsåtgärder vid järnvägsstationen. Trafikverket meddelade att man kommer att påbörja arbetet med vägplan för nya cykelvägen mellan Degerfors och Karlskoga, som beräknas stå klar under 2015. I Svartå anslöts de sista fastigheterna till fibernätet, ett pilotprojekt där Telia på kommersiella grunder erbjöd Svartå tätort uppkoppling på 100 MB. Övergripande mål Degerfors kommun har beslutat att ansluta sig till Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) jämförelseprojekt kallat Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Gapet mellan förtroendevalda och medborgarna blir allt större. Färre går med i politiska partier, det är stor ojämlikhet i valdeltagande mellan olika områden och förtroendet för politiker minskar. Projektet kom till utifrån ett behov av att ge de förtroendevalda en god bild av kommunens kvalitet. Allt för att förstärka medborgarperspektivet hos de förtroendevalda och deras behov av att förbättra kommunikationen med medborgarna om hur effektivt skattemedel används och vilka kvalitativa resultat det leder till för att skapa ett gott samhälle att leva i. KKiK består av fem huvudområden där olika mått och mätformer tagits fram. De fem huvudområdena är: Din kommuns tillgänglighet Trygghetsaspekter i din kommun Delaktighet och information Din kommuns effektivitet Din kommun som samhällsutvecklare En del av uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade och andra mål ska ske via dessa olika mått bl.a. för att stärka medborgarperspektivet i uppföljningen. I juni 2011 fastställde kommunfullmäktige en strategisk inriktning för 2011-2014. Av antagna målområden prioriteras tre målområden mer än de andra. De prioriterade målområdena har följts upp nedan genom KKiK-mått, som inte alltid är direkt hänförliga till kommunens mål. Anledningen till att vi trots allt valt att redovisa KKiK-måtten är för att få med en jämförelse med riket. Även under nämndernas rapport över året som gått återkommer mått från KKiK. Degerfors måste bryta den negativa befolkningstrenden. Kommunen ökade sin befolkning med 23 personer under 2013. Kommunen har tidigare under ett följd av år minskat sin befolkning. Det är positivt att 2013 inte minskade men kanske lite tidigt att prata om ett trendbrott. Mått från Kommunens Kvalitet i Korthet 2013: Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Lägsta/medel/högsta värden i riket. Degerfors värde rödmarkerat. Mått från Kommunens Kvalitet i Korthet 2013: Lägsta/medel/högsta värden i riket. Degerfors värde rödmarkerat. Alla elever ska ha behörighet att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet. Målet är inte uppnått men tillgänglig statistik visar att kunskapsnivåerna ökat de senaste åren. Detta syns inte minst på utvecklingen av meritvärden. Mått från Kommunens Kvalitet i Korthet 2013: Lägsta/medel/högsta värden i riket. Degerfors värde rödmarkerat. 8

Mått från Kommunens Kvalitet i Korthet 2013: Elevers syn på skolan och undervisning i årskurs 8. Lägsta/medel/högsta värden i riket. Degerfors värde rödmarkerat. Alla större beslut, som kommunfullmäktige fattar under mandatperioden 2011-2014, ska vara utformade så att de två ovan prioriterade målen för perioden beaktas. Dessa, och andra mål, ska förverkligas samtidigt som kommunens ekonomi ska vara i balans. Kommunens egna kapital har ökat relativt kraftigt de senaste åren. Detta beror till stor del på del på återbetalningen avseende AGS-försäkringar som gjorts under både 2012 och 2013. Den lagda budgeten för 2014-2016 visar på bra resultat för både 2014 och 2015. Under våren 2014 har det dock påtalats behov från verksamheterna om ramförstärkningar. Det gäller socialnämnd, kultur- och utbildningsnämnd samt gymnasienämnd. Dessa ökade behov medför sannolikt att kommunen under 2014 och 2015 får fortsätta sitt arbete med nettokostnadsanpassningar. Mått från Kommunens Kvalitet i Korthet 2013: Lägsta/medel/högsta värden i riket. Degerfors värde rödmarkerat. Mått från Kommunens Kvalitet i Korthet 2013: Lägsta/medel/högsta värden i riket. Degerfors värde rödmarkerat. Social investeringsfond Under 2013 fattade kommunfullmäktige beslut att inrätta en social investeringsfond och att öronmärka 3,0 mkr för ändamålet. De avsatta medlen för sociala investeringar ska användas för arbete med förebyggande och tidiga insatser. Ansökningarna ska syfta till att motverka utanförskap i samhället och sikta mot ett gott liv för de personer som insatsen avser. Med det menas att motverka risker att personer hamnar i arbetslöshet, missbruk, kriminalitet, eller sjukdom. Ansökan kan enbart göras av nämnder inom Degerfors kommun. Samverkan över nämndgränserna är önskvärt och det är även önskvärt med samverkan med de gemensamma nämnder kommunen har. Samverkan med övriga aktörer kan också ske. Det gäller exempelvis kommunala bolag såsom landstinget/regionkommun, arbetsförmedling, försäkringskassan, föreningar, organisationer eller företag. Varje projekt ska följas kontinuerligt. För att bättre säkerställa ett lärande i utvecklingsarbetet ska varje ansökan beskriva hur uppföljningen ska gå till. Det ska finnas en plan för hur resultatet ska följas upp och redovisas, utvärderas och analyseras. Erfarenheter och slutsatser ska sammanställas i en slutrapport som ska möjliggöra spridning av resultaten och generellt genomförande. Under 2013 kom en ansökan om medel ur fonden. Projektet Vägen Vidare beviljades medel uppgående till 2,3 mkr för perioden 2013-2015. Under 2013 har ca 100 tkr använts. Projektet syftar till att få in arbetslösa i arbete för att på så sätt stävja ett utanförskap. Projektet ska efter tre år generera ett överskott och kunna innebära en sänkning av budgeten för framför allt försörjningsstöd. Social investeringsfond Tkr 2013 Avsatt belopp 2012 års resultat Beviljat belopp projekt Vägen vidare 3 000-2 300 Ianspråktaget belopp Vägen vidare -95 Avsatt belopp 2013 års resultat 3 000 Till förfogande stående medel 3 700 9

Sammanfattande finansiell analys Resultat kapacitet Degerfors kommun redovisar ett resultat om +9,2 mkr. Resultatet innebär en positiv budgetavvikelse om +8,7 mkr. Jämfört med 2012 är resultatet 3,0 mkr bättre. För 2012 erhöll kommunen en återbetalning om 9,2 mkr och för 2013 8,6 mkr avseende tidigare pensionsförsäkringsinbetalning, AGS. Kommunens justerade resultat för 2013 uppgår till 9,3 mkr. I det justerade resultatet har hänsyn tagits till ianspråktagande ur den sociala investeringsfonden med 0,1 mkr avseende projektet Vägen Vidare. Nettoinvesteringarna uppgår till 33,5 mkr vilket är ca 9,7 mkr mer än nivån för 2012. Nivån för 2013 överskrider avskrivningarna med ca 12,8 mkr. Den långfristiga låneskulden har under 2013 ökat med 3,4 mkr jämfört med 2012. Skulden uppgår nu till ca 162 mkr. Soliditeten har ökat med ca 0,8 procentenheter till 31,0 %. Ekonomisk information och uppföljning lämnas på samtliga sammanträden med kommunstyrelsen. Under årets första månader är information av enklare slag. I den prognos som lämnades i samband med delårsrapporten prognostiserades ett resultat om ca + 7 mkr vilket kan jämföras med det slutliga om + 9,2 mkr. Nämnderna prognostiserade sammantaget underskott om 5,7 mkr. Bokslutet visar att samtliga nämnder förutom kommunstyrelsen visar ett bättre resultat än det prognostiserade. För att klara kommunens ekonomi på sikt är det ett krav att nämnderna håller sin budget. Kommunen i siffror 2011-2013 2011 2012 2013 Bruttoomsättning, tkr -579 223-585 840-590 029 Balansomslutning, tkr 380 132 393 097 412 720 Investeringsvolym, tkr -32 744-23 760-33 483 Primärkommunal skattesats kr 22,17 22,17 22,17 Risk - kontroll Kassalikviditeten uppgick på balansdagen till 21,9 % (19,6%). Detta är en svag förbättring jämfört med 2012. I måttet balanslikviditet tas även hänsyn till de kortfristiga fordringarna och detta mått uppgår till 74,6 % vilket är en liten försämring jämfört med förra året. Den svaga likviditeten går att finna i den höga investeringsnivån. Kommunens pensionsförpliktelser är omfattande. Om kommunens ansvarsförbindelse avseende pensioner skulle redovisas i balansräkningen skulle det innebära en negativ soliditet och ett eget kapital om ca - 183 mkr. Degerfors kommun har borgensåtaganden på 383 mkr (412 mkr) eller ca 40 tkr/invånare. Sänkningen går att finna i att de kommunala bolagen sammantaget amorterat 26 mkr under 2013 och att det lån kommunen övertog på 3,5 mkr fanns ett åtagande för. Trots minskningen är nivån på kommunens borgensåtagande hög jämfört med både riket och med länet. Finansiella nyckeltal, kommunen 2011 2012 2013 Resultat och kapacitet Nettokostnadsandel inkl finansnetto, % 99,88% 98,67% 98,06% Verksamhetens nettokostnad, exkl synnerl Årets resultat, tkr 537 6 214 9 161 Årets resultat/skatter och statsbidrag % 0,12% 1,33% 1,94% Självfinansieringsgrad av investeringar, % -62% -72% -64% Soliditet 29,65% 30,26% 31,04% Risk och kontroll Kassalikviditet 14,36% 19,61% 21,86% Finansiella nettotillgångar -154 855-155 516-159 327 Borgensåtagande 415 133 412 019 382 675 Budgetavvikelse 491 5 221 8 689 Balanskrav uppfyllt Ja Ja Ja Sammanfattande finansiell analys, Koncernen Koncernen Degerfors kommun omsätter ca 660 mkr (656 mkr) på kostnadssidan. Koncernen uppvisar ett positivt resultat. Resultatet uppgår till + 18,4 mkr (+13,8 mkr). Som ytterligare en jämförelse kan nämnas att resultatet för 2011 uppgick till +3,2 mkr. Investeringarna (materiella anläggningstillgångar) i koncernen uppgick till ca 48 mkr (31 mkr) varav kommunens andel är ca 33 mkr (24 mkr). Koncernens soliditet har ökat med ca 2 procentenheter till 17,8 % jämfört med föregående år. 10

Koncernens samlade externa långfristiga låneskuld uppgår till 536 mkr. Under 2013 har de långfristiga skulderna netto minskat med ca 26,4 mkr. I detta belopp ingår kommunens nyupplåning om 3,5 mkr. Av den totala låneskulden avser 30 % kommunen, Degerforsbolagen AB, 5 %, Degerforsbyggen AB, 41 %, Degerfors Industrihus AB, 12 %, samt Degerfors Energi AB, 12 %. Årets resultat för respektive företag, mkr 2011 Degerfors kommun 0,5 Degerforsbolagen AB 1,6 Degerforsbyggen AB 1,2 Degerfors Industrihus AB 0,1 Degerfors Energi AB 0 2012-656 837 31 2013 9,2 0,4 1,2 0,3 0 2011 2012 2013 3,2 14,5% 13,8 15,8% 18,4 17,8 97 125 109 Finansiella nyckeltal, mkr Såväl kommunens som bolagens likvida medel är på balansdagen på en tillfredsställande nivå. Koncernens balanslikviditet har minskat från 125 % till 109 %. Sammanställd redovisning, mkr 2011 Bruttoomsättning -653 Balansomslutning 816 Investeringsvolym 42 2012 6,2 2,2 2,0 0,3 0 Resultat och kapacitet Årets resultat Soliditet Risk och kontroll Balanslikviditet, % 2013-660 847 48 Ungdomar vid musikläger 11

Driftredovisning Driftredovisning Redovisning Budget Avvikelse Redovisning 2013 2013 2012 Redovisning i tkr. Kommunstyrelsen 94 877 94 879 2 101 704 Bygg- och miljönämnden 89 114 25 84 Servicenämnden 25 634 27 089 1 455 20 439 varav Skattefinansierat: 27 202 26 722-480 21 794 Avgiftsfinansierat - VA: -1 681 555 2 236-384 Avgiftsfinansierat - Renhållning: 113-188 -301-971 Kultur och utbildningsnämnden 156 514 157 145 631 158 662 Socialnämnden 188 492 187 012-1 480 188 231 Nämndernas kostnader 465 606 466 239 633 469 120 Varav VA -1 681 555 2 236-384 Varav Renhållning 113-188 -301-971 Skattefinansierade kostnader 467 174 465 872-1 302 470 475 Kommentar till driftredovisningen Verksamheternas budgetavvikelse uppgår 2013 till + 0,6 mkr, avgiftskollektiven inkluderade. Den skattefinansierade verksamhetens budgetavvikelse uppgår till -1,3 mkr. Kommunstyrelsens verksamheter lämnar sammantaget ingen budgetavvikelse för 2013. Trots detta finns det både över- och underskott inom kommunstyrelsens område. Större underskott redovisas inom följande områden: Räddningstjänst - 0,3 mkr Bostadsanpassning - 0,4 mkr Gymnasienämnd - 0,2 mkr Dessa underskott vägs upp av överskott inom: Fastigheter + 0,5 mkr Facklig tid + 0,2 mkr Miljö- och samhällsbyggnad + 0,2 mkr Servicenämndens skattefinansierade del redovisar ett underskott om 0,5 mkr. Underskottet består till stor del av underskott av snöröjning, itkostnader, vaktmästeri och skogsfastigheter. VAverksamheten lämnar ett positivt resultat om 1,7 mkr, medan renhållningsverksamheten lämnar ett negativt resultat om 0,1 mkr. De båda sistnämndas resultat tillförs respektive resultatutjämningsfond vilka efter detta uppgår till 3,4 resp 2,8 mkr. Kultur- och utbildningsnämndens överskott 2013 uppgår till totalt 0,6 mkr. Samtliga verksamheter förutom de på central nivå lämnar ett överskott. Det centrala verksamhetsområdets underskott på 1,6 mkr består av interkommunala kostnader som överstiger budget samt merkostnader i form av hyrrektor och rekrytering av ny rektor. Ett stort vikariebehov har dock funnits inom hela förskole- och grundskoleverksamheten. Förvaltningen har höga sjuktal. Socialnämnden redovisar för 2013 ett underskott om drygt 1,5 mkr. Resultatet skall ses mot bakgrund av att Socialförvaltningen tagit medel om 1,5 mkr i anspråk enligt beslut av kommunfullmäktige (KF 77) för att reducera årets underskott i verksamheterna. Den enskilt största avvikelsen beror på extraordinära kostnader för externa vårdplatser inom Individ- och familjeomsorgen och Omsorgen om funktionshindrade med totalt 1,8 mkr. Det finns en oro inför 2014 huruvida socialnämnden ska klara att hålla sig inom budgetramen då ingen extra uppräkning har skett utifrån 2013 års resultat. 26 512

Prognossäkerhet Från och med 2012 sammanställs enklare uppföljningar även under årets första månader. I den prognos som lämnades i samband med delårsrapporten prognostiserades ett resultat om +10,3 mkr (inkl återbetalning av 8,6 mkr avseende AGS försäkring) för kommunen och nämnderna prognostiserade sammantaget en negativ avvikelse om 5,7 mkr. Vid den tidpunkten prognostiserade alla verksamhetsnämnder utom kommunstyrelsen underskott. I prognosen per sista november hade det prognostiserade resultatet ökat till 11,0 mkr och nämndernas samlade avvikelse hade sjunkit till -1,2 mkr. Även om den sammantagna slutliga budgetavvikelsen för nämnderna är i nivå med novemberprognosen är det relativt stora skillnader mellan nämnderna. Jämfört med novemberprognosen blev kulturoch utbildningsnämndens utfall 1,3 mkr bättre och socialnämndens utfall 1,5 mkr sämre. Även servicenämndens och kommunstyrelsens slutliga avvikelser blev sämre med vardera 0,5 mkr. Några av förändringarna som inträffade mellan november och bokslutet var inte kända men däremot några av avvikelserna borde ha kunnat förutses. Arbete med att få till stånd säkrare prognoser har pågått under de senaste åren och kommer även fortsättningsvis ha ett stort fokus i uppföljningsarbetet. Driftredovisning, vht Redovisning Redovisning Redovisning Redovisning Redovisning 2009 2010 2011 2012 2013 Redovisning i tkr. Gemensamma verksamheter 21 390 29 371 21 000 22 356 19 933 Politisk verksamhet 6 832 6 355 7 136 7 042 6 292 Infrastruktur, skydd mm. 36 537 29 126 28 296 27 328 31 288 Fritid och Kultur 16 168 16 588 15 225 13 974 13 633 Pedagogisk verksamhet 204 598 195 772 199 510 204 174 200 319 Vård och omsorg 178 907 183 272 186 987 189 487 190 362 Särskilt riktade insatser 2 463 2 136 3 084 2 904 3 098 Affärsverksamhet 2 636 2 276 3 920 3 210 2 249 varav Va-kollektivet -1 784-1 582 833-384 -1 681 Renhållningskollektivet -606-762 -744-971 113 Verksamhetens resultat 469 531 464 896 465 158 470 475 467 174 Varav avgiftskollektivet -2 390-2 390 89-1 355-1 568 Kommentar till driftredovisningen på övergripande verksamhetsnivå Av ovanstående tabell kan man utläsa hur kommunens ekonomiska resurser fördelats på de övergripande verksamhetsgrenarna de senaste fem åren. Kostnaderna för de gemensamma verksamheterna har minskat relativt mycket jämfört med 2012. Till största del förklaras minskningen med att det under 2012 betalades ut ett driftbidrag till Degerforsbyggen om 2,0 mkr för nedskrivning av fastigheten Smedstugan. Politisk verksamhet redovisar en lägre kostnad dels beroende på mindre utbetalade arvoden men även på mindre kostnader för nämndadministration. Inom infrastruktur, skydd mm redovisas en kraftig ökning på gator och vägar 2013 jämfört med 2012. Denna ökning förklarar hela skillnaden mellan 2012 och 2013. Pedagogisk verksamhet redovisar en minskad nettokostnad om nästan 4 mkr jämfört med 2012. Den största enskilda förklaringen är att kostnaden för de frivilliga skolformerna som bedrivs av den gemensamma gymnasienämnden är ca 2 mkr lägre 2013 än 2012. Kostnadsökningen för hela verksamheten Vård och omsorg ökade med ca 0,5 % mellan 2012 och 2013. 1,3 % mellan åren 2011 och 2012. Inom området affärsverksamhet redovisade VA-kollektivet ett positivt resultat och Renhållnigskollektivet ett mindre negativt resultat. 13

Redov Budget +/- Redov Budget +/- 2013 2013 2013 2013 KOMMUNSTYRELSEN 94 877 94 879 2 SRN, AFFÄRSVHT -1 569 606 2 175 Nämnd- och styrelsevht 1 692 1 884 192 Vatten- och avloppshantering -1 720 68 1 787 Stöd t politiska partier 481 481 0 Avfallshantering 151 538 387 Revision 488 512 24 Övrig verksamhet 2 069 2 246 177 KULTUR- OCH UTBLDN NÄMND 156 514 157 145 632 Kost och städ 1 238 1 590 352 Nämnd- och styrelseverksamhet 626 613-13 Näringslivsfrämj åtgärder 2 568 2 700 132 Allmän fritidsverksamhet 1 052 1 204 151 Turistverksamhet 1 166 1 068-98 Allmän kulturverksamhet 645 555-90 Gator och vägar 396 468 72 Bibliotek 2 707 2 092-615 Miljö och hälsoskydd 2 335 2 056-279 Musikskola 3 303 2 572-731 Räddningstjänst 9 375 9 094-281 Idrotts- och fritidsanläggningar 1 364 1 329-35 Allmän fritidsverksamhet 550 550 0 Fritidsgårdar 1 225 1 154-71 Allmän kulturverksamhet 861 755-107 Barnomsorg 40 767 36 817-3 950 Musikskola 7 0-7 Fritidshem 8 777 5 669-3 108 Idrotts- och fritidsanläggn 439 270-169 Förskoleklass 3 071 2 666-405 Gymn skola, gymn särskola 54 381 54 132-249 Grundskola 88 048 80 206-7 842 Ej fördelade kostnader 471 484 13 Gymn skola, gymn särskola -14-3 11 Övr vård,behandl,service 1 582 1 140-442 Ej fördelade kostnader 4 811 22 073 17 262 Vård behandl o service 3 131 3 000-131 Vård och omsorg 57 199 142 Ej fördelade kostnader 1 037 884-153 Barn- och ungdomsvård 75 0-75 Affärsverksamhet -21-247 -226 Kommersiell verksamhet 31 13-18 SOCIALNÄMND 188 492 187 012-1 479 Kommunikationer 83 85 2 Nämnd- och styrelseverks 675 755 80 Förvaltningslokaler -2 115-1 264 851 Turistverksamhet -31-23 8 Gemensamma verksamheter 12 635 12 979 344 Miljö och hälsoskydd 36 29-7 Allmän fritidsverksamhet 231 230-1 SERVICENÄMND 27 202 26 723-480 Vård och omsorg 150 681 149 714-966 Nämnd- och styrelsevht 172 144-28 Övr vård,behandl,service 253 260 6 Kost och städ 498 340-157 Vård behandl o service 1 622 1 541-81 Turistverksamhet -91 15 106 Individ o familjeomsorg 3 478 2 974-503 Gator och vägar 11 977 11 503-474 Barn- och ungdomsvård 11 083 8 828-2 255 Parker 1 819 1 866 47 Ekonomiskt bistånd 11 257 11 428 172 Räddningstjänst 3 0-3 Övr individ o fam oms 1 452 1 550 98 Allmän kulturverksamhet 512 470-43 Ej fördelade kostnader 4 657 7 132 2 475 Idrotts- och fritidsanl 736 692-44 Flyktingmottagande 29 0-30 Grundskola 7 0-7 Arbetsmarknadsåtgärder 3 069 2 594-475 Ej fördelade kostnader 1 0-1 Affärsverksamhet 2 026 1 990-36 BYGG O MILJÖNÄMND 89 114 25 Kommersiell verksamhet 131 112-19 Nämnd- och styrelseverks 89 114 25 Förvaltningslokaler 2 645 2 678 32 Gemensamma verksamheter 6 767 6 913 146 Totaler 465 605 466 479 874 14

Investeringsredovisning Redovisning Budget Avvikelse Redovisning i tkr. 2013 2013 Kommunstyrelsen 15 354 30 657 15 303 varav, Strömtorpsskolan 649 1 445 796 Räddningstjänststation 557 9 551 8 994 Stora Valla IP 8 710 14 344 5 634 Bygg- och miljönämnden 0 0 0 Servicenämnden 13 297 22 627 9 330 varav Skattefinansierat 1 940 2 240 300 Skattefinansierat- fastigheter 2 321 2 586 265 Avgiftsfinansierat - VA 8 303 17 040 8 737 varav, Västra Möckeln 1 662 6 300 4 638 Avgiftsfinansierat - Renhållning 733 761 28 Kultur och utbildningsnämnden 3 876 5 388 1 512 varav omkl rum Stora Vallahallen 1 691 2 074 383 Socialnämnden 956 1 350 394 Summa investeringar 33 483 60 022 26 539 Kommentar till investeringsredovisningen 2013 De totala nettoinvesteringarna 2013 uppgick till 33,5 mkr. I budgeten för 2013 fanns avsatt 60,0 mkr för investeringsändamål. Av överskottet om 26,2 mkr avser 5,6 mkr Stora Valla IP 9,0 mkr Räddningstjänststation 4,6 mkr VA, Västra Möckeln 1,5 mkr VA Ny anslutning Outokumpu Begäran om ombudgetering har överlämnats till kommunfullmäktige för ställningstagande. Förslaget till ombudgeteringar framgår i sin helhet av den detaljerade investeringsredovisningen. Kommunens totala investeringar motsvarar 161 % (118 %) av avskrivningarna. 15 Kommunstyrelsens investeringsbudget lämnar ett överskott om 15,3 mkr. Överskottet hänför sig i stort till projekten Stora Valla IP och Räddningstjänststation som sammantaget redovisar överskott om 15,6 mkr. Projektet Stora Valla IP kommer färdigställas under 2014 och upphandling pågår vad gäller räddningstjänststation. Inom Servicenämndens skattefinansierade område återfinns de största investeringarna inom fastigheter och nya gatuöverbyggnader. Överskottet om 0,6 mkr beror på medveten senareläggning av IT-investeringar samt åtgärder inom fastighetsområdet som inte blivit gjorda. Vad avser de avgiftsfinansierade verksamheternas överskott om 8,8 mkr beror på att både

Västra Möckelnstranden, 4,6 mkr, och Ny anslutning vid Outokumpu, 1,9 mkr, inte gått så fort som först planerats. Västra Möckelnstranden är ett flerårigt projekt där anslag finns även 2014 och 2015. VA-anslutningen vid Outokumpu kommer färdigställas under 2014. Kultur- och utbildningsnämndens investeringsbudget uppgick till 4,8 mkr för 2013. Nämndens redovisade överskott om 1,5 mkr består av att byggnationen av omklädningsrum vid Stora Halla/Vallahallen ej färdigställts utan lämnar ett överskott om 0,4 mkr. Projekten handikappanpassning Bruksskolan och ny belysning i Stora Halla har ej påbörjats utan lämnar anslagen orörda med 0,5 mkr respektive 0,4 mkr. Socialnämndens investeringsbudget uppgick till 1,4 mkr för 2013. Av detta belopp har 0,2 mkr lämnats orört avseende inventarier ny gruppbostad. Gruppbostaden beräknas stå inflyttningsklar i maj 2014. I övrigt har det investerats i inventarier. Flerårig investeringsredovisning (mkr) Projekt Total Budget Redovisat t o m 2012 Redovisat 2013 Återstår 2014-2015 Total utgift Beräknad avvikelse Ny räddningstjänststation* 9,8 0,2 0,6 9,0 9,8 0 Stora Valla IP 25,0 10,7 8,7 5,6 25,0 0 Västra Möckelnstranden, VA 19,0 0 1,7 17,3 19,0 0 *Genomförd upphandling visar att hittills anslagna medel inte kommer att räcka utan beslut om ytterligare finansiering behövs. En specificerad investeringsredovisning med ombudgeteringar återfinns sist i årsredovisningen Personalekonomisk redovisning Underlag till den personalekonomiska redovisningen är hämtad ur kommunens personal- och lönesystem och avser förhållanden den 31 december 2013. Om inget annat anges avser materialet tillsvidareanställda i Degerfors kommun. Med begreppet visstidsanställda avses alla med tidsbegränsad anställning med månadslön (minst tre månaders anställning och en sysselsättningsgrad om minst 40 %). Tabellerna nedan redogör för antalet tillsvidareanställda inom Degerfors kommun och antalet månadsavlönade inom Degerfors kommun vid samma tidpunkt. I begreppet månadsavlönad ingår tillsvidareanställda (inkl sjukskrivna, föräldralediga och tjänstlediga) samt alla visstidsanställda. Kommunens medarbetare blir färre: 20 färre tillsvidareanställda än vid samma tidpunkt 2012. Uppsägningar pga. arbetsbrist har skett inom Kulturoch utbildningsförvaltningen och återhållsamhet råder vid återbesättningar av vakanta tjänster. Tillsvidareanställda 2012-12-31 2013-12-31 Skilln Tillsvidareanställda 676 656-20 Omräknat i heltider 602 583-19 Månadsavlönade Datum 2012-12-31 2013-12-31 Skilln Månadsavlönade* 718 700-18 omräknat i heltider 646 626-20 * månadsavlönade tillsvidareanst, (inkl sjukskrivna, föräldralediga och tjänstlediga) samt alla visstidsanställda Anställda per nämnd Tabellen visar antalet tillsvidareanställda män och kvinnor per nämnd. Vid årsskiftet 2013/2014 var totalt 656 personer tillsvidareanställda i Degerfors kommun. Av de tillsvidareanställda medarbetarna inom kommunen är 14 % män och 86 % kvinnor, dvs. oförändrad fördelning sedan 2012. Servicenämnden är den enda nämnd som ökat antalet anställda (+3 sedan 2012), övriga har minskat. Ökningen inom servicenämnden beror på övertagande av vaktmästeri från kultur- och utbildningsnämnden. Antal tillsvidareanställda /nämnd KS BMN SVN KUN SN totalt Kvinnor 18 0 4 223 316 561 Män 11 0 30 26 28 95 totalt 29 0 34 249 344 656 16

Anställda heltid/deltid Av tabellen framgår att 51 % av kvinnorna och 78 % av männen har heltidstjänst vilket innebär att andelen heltidsanställningar minskat något jämfört med föregående år. Inom socialförvaltningen har endast 33 % av de tillsvidareanställda kvinnorna heltidsanställning. Dock finns möjlighet att lägga sig tillgänglig för arbete via bemanningsenheten utöver den ordinarie sysselsättningsgraden. Heltid och deltid, % 2012 2013 Kön Kvinnor Män Kvinnor Män Heltid 52 81 51 78 Deltid 48 19 49 22 Åldersstruktur Medelåldern för kommunens tillsvidareanställda är 49 år. De stora grupperna är framförallt inom åldersintervallet 40-49 och 50-59 år. Med den åldersstruktur som idag råder kommer en tredjedel av kommunens nuvarande medarbetare gå i pension inom cirka 10 år och inom cirka 5 år kommer en femtedel av medarbetarna gå i pension. Åldersstruktur, % Åldersindelning %-12 %-13 20-29 3,7 3 30-39 18 16 40-49 29 30 50-59 31 33 60-17 18 Frisknärvaro Andelen anställda helt utan sjukfrånvaro under 2013 uppgick till 42 %. Det är en ökning med två procent från föregående år. Frisknärvaro Nämnd Månads avlönade antal utan sjukfrånvaro % BM 0 0 0,0 KS 32 22 69 KUN 275 99 36 SRN 33 21 64 SN 356 152 43 Totalt 696 294 42 Sjukfrånvaro per nämnd Under 2013 uppgick frånvaron till 5,82 % i förhållande till ordinarie arbetstid, att jämföra med 2012 års nivå på 5,56 %. Genomsnitt för riket är 5,8% avseende 2013. Sjukfrånvaro, %, Nämnd Nämnd 2012 2013 BM 0 0 KS 2,94 4,38 KUN 5,85 6,65 SRN 4,06 1,41 SN 5,91 5,89 Totalt 5,56 5,82 Sjukfrånvaro per kön och nämnd Totalt har kvinnornas sjukfrånvaro har ökat från 5,37 % 2011 till 6,09 % (5,71 % för 2012). Inom Kultur & Utbildning är ökningen av kvinnornas sjukfrånvaro över en procent sedan föregående år. Männens sjukfrånvaro har däremot minskat. Sjukfrånvaro 2013, Nämnd och kön Nämnd Kvinnor Män BM 0 0 KS 1,81 8,15 KUN 7,02 3,7 SRN 0,1 1,62 SN 5,84 6,42 Totalt 6,09 4,47 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer Av den totala sjukfrånvaron utgör 43 % sjukfrånvaro som överstiger 60 dagar. Det är en minskning sedan 2012 med 36 procent samtidigt som kommunens totala sjukfrånvaro ökat med 0,26 %. Sjukfrånvaro, 60 dagar eller mer, % 2012 2013 Kvinnor 75 39 Män 82 66 Totalt 76 43 Sjukfrånvaron per åldersgrupp Bland de yngsta medarbetarna har sjukfrånvaron nästan fördubblats sedan föregående år. Sjukfrånvaro per åldersgrupp, % ålder 2012 2013 < = 29 4,77 8,43 30-49 5,17 4,8 > = 50 6,03 6,57 Sjukfrånvaro sammanfattning Kommunens totala sjukfrånvaro har ökat något sedan föregående år. Kultur- & Utbildningsförvaltningens sjukfrånvaro har ökat med nästan en procent och det är bland kvinnorna ökningen skett. Vi ser också att en ökning av sjukfrånvaron skett bland våra yngsta medarbetare (29 och yngre) där nästan en fördubbling av sjukfrånvaron skett sedan föregående år. Ett arbete pågår med att analysera orsakerna till sjukfrånvaron för att kunna vidta rätt åtgärder, såväl förebyggande som vid pågående rehabiliteringsärenden. 17

Mertid och övertid Tabellerna i detta avsnitt visar 2013 års mertid och övertid i antal timmar fördelat per nämnd. Det totala mertidsuttaget har ökat med jämfört med 2012. Mertid i timmar 2013 motsvarar 8,7 årsarbetare. Motsvarande siffra för 2012 var 8,2. Det totala övertidsuttaget har däremot minskat jämfört med 2012. Kommunens totala övertid i timmar 2013 motsvarar 2,3 årsarbetare. Motsvarande siffra för 2012 var 2,6. Mertid, timmar Nämnd 2012 2013 KS 15 8 BM 0 0 SRN 386 243 KUN 3363 3113 SN 12589 13933 Totalt 16354 17297 Övertid, timmar Nämnd 2012 2013 KS 61 72 BM 0 0 SRN 1232 1583 KUN 1272 670 SN 2662 2180 Totalt 5226 4505 Medellön Medellön/månad uppgick under 2013 till 25 667 kr för kvinnor och 28 279 kr för män. Kvinnornas medellön i förhållande till männens uppgår till 91 %. Medellön Nämnd 2013 Kvinnor 2013 Män Skillnad % KS 29474 39926 26 BM - - - SRN 25231 25988 3 KUN 26716 28894 8 SN 24729 25520 3 Totalt 25667 28279 9 Ledarskap Kompetenta chefer är en viktig framgångsfaktor för kommunen. Arbetsbelastningen är periodvis hög och höga krav ställs i uppdraget att verkställa politiska beslut. Den kontinuerliga kompetensutvecklingen inom personalområdet bedrivs fortsatt via regelbundna chefsträffar i personalavdelningens regi. Information om t ex arbetsrätt och lönefrågor ges av personalavdelningen i kombination med externa föreläsare inom olika frågor. Exempelvis höll Varnumhälsans psykolog en uppskattad utbildning i Det svåra samtalet. Möjligheterna till ett samarbete med Karlskoga kommun kring ledarutveckling utreds som ett komplement till det arbete som görs sedan tidigare. Introduktionsdag för nyanställda Tjänstemän och politiker gav tillsammans de nyanställda information om kommunen som arbetsplats vid två tillfällen. Introduktionen ute i verksamheterna fungerar bra men fokuserar främst på den egna arbetsplatsen och förvaltningen. Vid de gemensamma introduktionsdagarna lyfts blicken och kommunen som helhet diskuteras. Introduktionsdag för nyanställda kommer också fortsättningsvis genomföras två gånger per år. Samverkan Enligt kommunens samverkansavtal ska chefer och skyddsombud genomgå BAM-utbildning (bättre arbetsmiljö) som är en tredagars-utbildning i företagshälsovårdens regi. Under våren 2013 hölls en uppsamlingsutbildning för att fånga upp nytillkomna chefer och skyddsombud. Företagshälsovård Under 2013 köptes totalt 1217 timmar (2012: 1044 timmar, 2011: timbank 1335+128 timmar). De kompetenser som nyttjades i störst utsträckning var: Företagssköterska: 509 timmar Beteendevetare: 175 timmar Ergonom: 169 timmar Psykolog: 142 timmar Företagsläkare: 126 timmar Företagshälsovården ska nyttjas för riktade och förebyggande insatser snarare än att användas som en vårdcentral. Ett framgångsrikt förebyggande arbete är väl spenderade pengar en ökad frisknärvaro ger vinster såväl ekonomiskt som mänskligt och kvalitetsmässigt. Samarbetet med Varnumhälsan utvärderades i december 2013 och kommunens chefer svarade då att man uppfattar Varnumhälsan som ett viktigt stöd och att samarbetet fungerar mycket bra. 18

Personalkostnader i tkr 2010 2011 2012 2013 Arvode till förtroendevalda 2 356 2 504 2 258 2 276 Personalkostnader, varav; 348 694 329 615 332 093 328 872 Månadslön 166 954 152 247 157 142 153 678 Timanställda 13 452 15 109 17 245 15 983 Semesterlön 29 766 27 223 27 261 27 934 Mertid 2 390 2 567 2 564 2 339 Övertid 1 277 1 254 1 387 1 197 Sjuklön 2 842 2 984 3 272 3 479 OB-tillägg 8 972 9 179 10 435 9 925 Lön övriga avtal ( ex BEA) 5 327 7 238 3 695 4 504 Uppdragstagare/arvodesanställda 2 351 2 540 3 353 4 049 Sociala avgifter - po pålägg 76 162 71 932 73 473 69 758 Pensioner inkl löneskatt* 24 036 27 861 25 151 27 970 Förändring sem.löneskuld 1 728 415-57 437 Avgångsersättning 0 1 303-1 300 258 Särskild avtalspension 4 790 0 0 0 Övrigt 4 870 4 555 5 946 4 713 Kurs och konferens 1 903 1 394 1 501 1 418 Hälsovård 1 875 1 814 1 026 1 230 Personalkostnader, total 351 050 332 119 334 351 331 148 * beloppen är justerade 2011-2013 med anledning av jämförelsestörande effekter, avtalspension EKONOMISK REDOVIS- NING Modell för finansiell analys Den modell som Degerfors kommun väljer kallas RK-modellen. Denna modell syftar till att analysera fyra viktiga perspektiv som ska leda till en finansiell bedömning av såväl kommunen som koncernen Degerfors kommun och därmed bedöma huruvida kommunen har en god ekonomisk hushållning eller inte. Modellen bygger på de fyra områdena: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Resultat Resultatet kartläggs och utreds. Utvecklingen av olika intäkter och kostnader bedöms. Investeringarna belyses även under detta avsnitt. Kapacitet Eller långsiktig betalningsberedskap. Vilken förmåga har kommunen på lång sikt att klara sina åtaganden. Ju svagare kapacitet desto sämre förmåga att klara av framtida ekonomiska problem. Risk Området beskriver hur kommunen är exponerat finansiellt. Här analyseras borgensåtagande och pensionsskuld. En god ekonomisk hushållning visar även kommunens förmåga att på kort och lång sikt möta finansiella problem. Kontroll En god följsamhet mot budget är ett utryck för god ekonomisk hushållning. I detta perspektiv analyseras hur ekonomiska planer följs. För att belysa analysen av dessa perspektiv visas ett antal nyckeltal som skall belysa ställningen och utvecklingen i de flesta fall under den senaste treårsperioden. Fördjupad finansiell analys kommunen Degerfors kommun redovisar ett resultat om +9,2 mkr. Resultatet innebär en positiv budgetavvikelse om +8,7 mkr. Jämfört med 2012 är resultatet 2,7 mkr bättre. En starkt bidragande orsak till kommunens positiva resultat är en intäkt avseende återbetalning för AGSförsäkringar om sammantaget 8,6 mkr (9,2 mkr). Kommunens justerade resultat för 2013 uppgår till 9,3 mkr. Anledningen till att det justerade 19

resultatet är bättre än det redovisade resultatet beror på att projektet vägen vidare (social investeringsfond) belastar socialnämndens, och därmed kommunens, resultat med 0,1 mkr. Nettoinvesteringarna uppgår till 33,5 mkr vilket är ca 9,7 mkr mer än nivån för 2012. Investeringsbudgeten uppgick till 60,0 mkr. Den största anledning till att 27,5 mkr ej förbrukats under 2013 är medel som ej förbrukats avseende Stora Valla IP, Ny räddningstjänststation, VAanslutning Outokumpu samt exploatering av VA på Västra Möckelnstranden. Den långfristiga låneskulden har under 2013 ökat med 3,4 mkr. Skulden uppgår nu till ca 162 mkr och ökningen beror på övertagande av lån i samband med köp av inventarier. Soliditeten har ökat från 30,3 % till 31,0 %. Resultat och kapacitet Intäkter och kostnader Verksamhetens nettokostnader har ökat med 0,8 % mellan 2012 och 2013. Skatteintäkterna ökade med 1,0 %. Generella statsbidrag och utjämning ökade också med 1,0 %. Finansnettot har jämfört med 2012 förbättrats med nästan 1,7 mkr. Förbättringen inom finansnettot beror till största del på utdelning från Kommuninvest 2013 var 1,3 mkr högre än utdelningen var för 2012. Den låga räntenivån har en positiv inverkan på finansnettot. Den planerade nyupplåningen 2014 kommer dock påverka finansnettot negativt. För att ha en god kontroll av kommunens ekonomi är det viktigt att följa nettokostnadernas utveckling i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet talar om hur stor andel som den löpande verksamheten tar i anspråk av skatteintäkter och bidrag. Det utrymme som därefter blir kvar kan användas för amortering av lån, finansiering av investeringar samt eventuellt sparande. Tabellen nedan visar att verksamheten exklusive avskrivningar tog i anspråk 93,4 % (93,8%) av skatter och statsbidrag under 2013. Det är en sänkning med 0,4 procentenheter jämfört med 2012, vilket är en positiv utveckling. Avskrivningarnas andel var 4,4 % (4,3 %). Verksamheternas nettokostnad inklusive finansnettot upptar 98,1 % (98,7 %) av skatteintäkterna och de generella bidragen. Nettokostnadsnivån har under de senaste åren varit för hög och är inte förenlig med en god ekonomisk hushållning. Budget 2014-2016 är lagd så att kommunfullmäktiges långsiktiga finansiella målsättning om minst 1 % av skatteintäkter och generella bidrag ska uppnås 2016. Detta mål nåddes både 2012 och 2013 tack vare återbetalning avseende försäkringspremier med 9,2 mkr respektive 8,6 mkr. Bild 1: Intäkter och kostnader Procentuell förändring 2011 2012 2013 Verksamhetens nettokostnad -0,52% -0,49% 0,77% Verksamhetens nettokostnad, exkl synnerl -- -- -- Skatteintäkter 0,82% 1,86% 1,05% Generellt statsbidrag och utjämning 1,08% -5,14% 1,01% Finansnetto -33,20% 63,63% 154,74% Bild 2: Olika kostn andel av skatteint och bidrag % 2011 2012 2013 Verksamhetens andel av skatter o bidrag 94,68% 93,80% 93,44% Avskrivningarnas andel av skatter o bidrag 4,28% 4,30% 4,40% Nettokostnadsandel 98,96% 98,10% 97,84% Finansnettots andel av skatter o bidrag 0,93% 0,56% 0,22% Nettokostnadsandel inkl finansnetto 99,88% 98,67% 98,06% Verksamhetens nettokostnad, exkl synnerl -99,88% -100,64% -99,88% Investeringsvolym Kommunens nettoinvesteringar uppgick till 33,5 mkr under 2013. Nivån överskrider avskrivningarna med ca 12,8 mkr. Jämfört med budget lämnar investeringsredovisningen ett överskott om ca 26,5 mkr. De största enskilda posterna som inte förbrukats är investeringar avseende Stora Valla IP, Ny räddningstjänststation, VAanslutning Outokumpu samt exploatering av VA på Västra Möckelnstranden. Av överskottet om 26,5 mkr finns förslag om att om- och tilläggsbudgetera hela nivån till 2013. Bild 3a: Investeringsvolym % 2011 2012 2013 Investeringsvolym/nettokostnader 3,87% 3,86% 3,82% Verksamhetens nettokostn, exkl synnerl Nettoinvesteringar/avskrivningar 90,56% 89,74% 86,83% Finansiering av investeringarna Av tabellen nedan framgår att investeringarna inte fullt ut finansierats med medel som 2013 års verksamhet genererat. Självfinansieringsgraden uppgår till 64 % (72 %). Bild 3b: Finansiering av investeringarna Tkr 2011 2012 2013 Kvar av skatteintäkter efter drift 20 433 17 092 21 326 Finansiering via rörelsekapital Fiannsiering via skuldsättning Summa årets nettoinvesteringar -32 744-23 760-33 483 Självfinansieringsgrad i % -62% -72% -64% 20

Årets resultat Årets resultat uppgår till +9,2 mkr. I detta resultat ingår ca 8,6 mkr som avser en engångsutbetalning avseende försäkringspremier. Bild 4: Årets resultat 2011 2012 2013 Årets resultat i tkr 537 6 214 9 161 Årets resultat/skatter och bidrag 0,12% 1,33% 1,94% Årets resultat/eget kapital 0,48% 5,22% 7,15% Balanskravsavstämning Årets resultat uppgår till +9,2 mkr. Det justerade resultatet påverkas positivt av ianspråktagande av den sociala investeringsfonden med projektet Vägen Vidare. Beloppet uppgår till 0,1 mkr. Bild 5: Balanskravsavstämning Tkr 2013 Årets resultat enligt resultaträkning Återställande av tidigare års resultat 9 160 0 Avgår: Avsättning till social investeringsfond -3 000 Ianspråktagande av social investeringsfond 95 Justerat resultat 2013 6 255 Soliditet Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella förmåga. Måttet visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditeten uppgår vid utgången av 2013 till 31,04 % vilket är en förbättring med ca 0,78 procentenheter jämfört med 2012. Bild 6: Soliditet % 2011 2012 2013 Soliditet 29,65% 30,26% 31,04% Tillgångsförändring 0,76% 3,41% 4,99% Förändring eget kapital -2 866 6 214 9 161 Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som inte har finansierats med egna medel benämns skuldsättningsgrad. Kommunens skuldsättningsgrad uppgår till 68,96 % vilket är en sänkning med ca 0,78 procentenheter jämfört med 2012. Bild 7: Skuldsättningsgrad % 2011 2012 2013 Total skuldsättningsgrad 70,35% 69,74% 68,96% varav avsättningsgrad pensioner 1,89% 0,91% 0,70% varav avsättningsgrad övrigt 5,49% 5,19% 5,05% varav långfristig skuldsättningsgrad 39,01% 40,24% 39,15% varav kortfristig skuldsättningsgrad 23,95% 23,40% 24,06% Kommunalskatt En aspekt i bedömningen av kommunens finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. En hög kommunalskatt ger t ex ett mer begränsat utrymme att genom en skattehöjning öka kommunens intäkter. I samband med att Örebro Läns landsting från och med 2012 är ny kollektivtrafikmyndighet gjordes en skatteväxling mellan landstinget och länets kommuner med 34 öre. Denna skatteväxling innebar en sänkning av kommunalskatten för Degerfors kommun med 34 öre. Vid sidan av denna skatteväxling höjde Degerfors kommun skatten med 50 öre från 2012 till att uppgå till 22,33 kr. Kommunfullmäktige i Degerfors har i sina finansiella målsättningar för 2014-2016 att kommunalskatten skall vara oförändrad under planperioden. Bild 8: Kommunalskatt 2011 2012 2013 Primärkommunalskatt i kr 22,17 22,33 22,33 Risk och kontroll För att mäta den kortfristiga betalningsberedskapen används måttet kassalikviditet. Är måttet 100 % innebär det att de likvida medlen och de kortfristiga skulderna är lika stora. Kassalikviditeten uppgick på balansdagen till 21,9 % (19,6%). Detta är en svag förbättring jämfört med 2012. I måttet balanslikviditet tas även hänsyn till de kortfristiga fordringarna och detta mått uppgår till 74,6 % vilket däremot är en svag sänkning jämfört med jämfört med förra året. Den svaga likviditeten går att finna i den höga investeringsnivån. Bild 9: Likviditet ur ett riskperspektiv 2011 2012 2013 Likvida medel i tkr 13 078 18 040 21 704 Tillgängliga medel i tkr 22 878 27 840 31 504 Kassalikviditet i % 14,36% 19,61% 21,86% Balanslikviditet i % 65,88% 75,46% 74,57% Rörelsekapital i tkr -31 067-22 572-25 246 Finansiella nettotillgångar Måttet finansiella nettotillgångar utrycker betalningsberedskapen på medellång sikt. De finansiella nettotillgångarna har under 2012 minskat från -155,6 mkr till -159,3 mkr. Försämringen förklaras till stor del av ökningen av de kortfristiga skulderna som redovisas på balansdagen. Kommunens finansiella betalningsberedskap på medellång sikt är relativt svag. Bild 10: Finansiella nettotillgångar Tkr 2011 2012 2013 Omsättningstillgångar+finans anl.tillgångar 84 476 94 663 101 551 Kort- och långftistiga skulder -239 331-250 179-260 878 Netto -154 855-155 516-159 327 21

Finansiella risker Ur ett riskperspektiv är det viktigt att belysa ränterisker och valutarisker. Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån och valutarisk innebär risk för kursförluster vid utlandslån. Kommunen har för närvarande inga utlandslån så denna risk är 0. För att sprida riskerna är ett sätt att fördela lånens räntebindningstider över tiden och dessutom ha en tillfredsställande fördelning mellan fast ränta och rörlig ränta. Av kommunens finanspolicy framgår att den genomsnittliga räntebindningstiden inte får understiga 1 år och inte överstiga 10 år. Vid årsskiftet 2013/2014 uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 5,21 år (6,05 år). Enligt kommunens finanspolicy ska den genomsnittliga räntebindningstiden vara mellan 1-10 år. Genomsnittsräntan uppgick vid årsskiftet till 2,64 % (2,66 %). Bild 11: Borgensåtgande Tkr 2011 2012 2013 Borgensåtagande Kommunägda företag: 408 261 405 619 379 857 varav Degerforsbolagen AB 25 637 25 637 25 637 varav Degerfors Byggen AB 232 659 231 759 222 859 Varav Degerfors Industrihus AB 71 865 71 456 63 094 varav Degerfors Energi AB 78 100 76 767 68 267 Egna hem och småhus 392 290 208 Föreningar 6 480 6 110 2 240 Summa Borgensåtaganden 415 133 412 019 382 675 Genom sk ränteswapar har kommunen under 2012 säkrat 90 mkr i tre olika avtal som löper på 10 år. Räntenivån i swapavtalen ligger mellan 2,115 % och 2,425 %. Per bokslutsdagen finns ett övervärde på ca 3,2 mkr (-1,9 mkr) i befintliga swapavtal. Undervärdet/-övervärdet representerar den kostnad/intäkt som skulle uppstå om man avslutar avtalen i förtid. Analogt skulle motsvarande undervärde/-övervärde (s.k. ränteskillnadsersättning) uppstå om man i stället valt att använda långa räntebindningar på kommunens lån. Om kommunen väljer att behålla ingågna swapavtal till respektive slutförfallodatum så kommer det varken finnas något övervärde eller undervärde. För ett av avtalen (2,115 %) har dock banken rätt till förtidsinlösen efter halva tiden. Då räntenivån för detta kontrakt är så pass låg bedöms risken som liten att förtidsinlösen ska ske. En ökad genomsnittlig ränta om en procentenhet på den del av låneskulden som inte är säkrad via ränteswapar skulle medföra en ökad räntekostnad om ca 0,7 mkr. Degerfors kommuns förfallostruktur över upplåningen framgår enligt följande (tkr): Tidsram Belopp Inom 1-3 månader 38 684 1-2 år 21 000 2-3 år 12 000 8-9 år 90 000 Summa 161 684 Borgensåtagande och koncernens resultat Stora borgensåtagande kan innebära en väsentlig finansiell risk. Risken består i att kommunen kan tvingas infria ett borgensåtagande i form av lösen av lån eller att lämna ett ägartillskott. Degerfors kommun har borgensåtaganden på 383 mkr eller ca 40,3 tkr/invånare. Detta är relativt högt då genomsnittet för riket 2012 uppgick till 25,9 tkr/invånare och för länet uppgick beloppet till 36,6 tkr/invånare. Som framgår av tabellen nedan har åtagandet minska med 30 mkr jämfört med 2012 beroende främst på gjorda amorteringar inom kommunkoncernen. Minskningen avseende föreningar beror på övertagna anläggningstillgångar och lån som gjordes under 2013. Risk för infriande finns. Kommuninvest Degerfors kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per 2013-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Degerfors kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2013-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige 22

AB:s totala förpliktelser till 269 401 727 483 kr och totala tillgångar till 271 338 145 992 kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 713 294 661 kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 718 205 369 kr. Borgen för egna hem och småhus Borgensåtagandet för egna hem och småhus uppgår till 0,2 mkr vilket är en minskning med 0,1 mkr jämfört med 2012. Enligt kreditgarantiförordningen skall kommunal ansvarsförbindelse lämnas för kreditgarantier för egna hem, småhus och bostadsrättsföreningar om dessa fått räntebidrag beviljade. Kommunen har ett ansvar som uppgår till 40 % av utestående skulder vid förlusttillfället. Statliga kreditgarantier lämnas av BKN (Statens bostadskreditnämnd). Detta system för statliga kreditgarantier startade 1992. Från samma tidpunkt upphörde statligt reglerade bostadslån från SBAB. Risk finns för infriande av åtagande. Beloppens storlek utgör inga större hot mot kommunens samlade ekonomi. Inga infrianden har skett under de senaste åren. Borgen för kommunens företag I december 2011 (KF 102/2011) fattade kommunfullmäktige beslut om nytt borgenstak för kommunens företag. Den del som utnyttjats per 2013-12-31 framgår enligt nedan. Borgenstak, mkr KF 102/ 2011 Enl. engagemangsuppg Utrymme Degerforsbolagen 25,6 25,6 0,0 Degerforsbyggen 245,0 222,9 22,1 Degerfors Industrihus 80,0 63,1 23,7 Degerfors Energi 85,0 68,3 16,7 Summa 435,6 379,9 62,5 Borgen, föreningar och övriga företag Borgensåtagandet avseende föreningar och övriga företag omfattar 2,6 mkr (6,1 mkr). Åtagandet omfattar Degerfors IF. Minskningen om 3,5 mkr avser kommunfullmäktiges beslut 2013 om att köpa anläggningstillgångar av Letälvens Fritid och Fastighet AB genom övertagande av ett lån om 3,5 mkr. Pensionsåtagande Kommunens totala pensionsskuld inklusive löneskatt uppgår till 310,8 mkr (295,3 mkr). Trots utbetalning (inkl löneskatt) om 14,3 mkr har det totala åtagandet ökat med 15,5 mkr. Ökningen beror dels på sänkning av diskonteringsränta motsvarande 23,4 mkr dels på basbelopps- och ränteuppräkning om totalt 9,0 mkr. Av det totala åtagandet redovisas 99,1 % (98,8 %) som ansvarsförbindelse inom linjen. Det är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med 2012. Det totala pensionsåtagandets uppdelning och förändring framgår av nedanstående tabeller. Kommunen har inga finansiella placeringar avseende framtida pensioner och därmed är hela det framtida åtagandet återlånat i verksamheten. Beloppen är inklusive löneskatt om 24,26%. Aktualiseringsgraden för 2013 uppgår till 97,0%. Bild 12a: Pensionsåtagande Tkr 2012 2013 Ansvarsförbindelse Ingående ansvarsförbindelse 290 128 291 754 Ränte- o basbeloppsuppräkning 14 452 8 865 Utbetalningar -12 702-13 405 Sänkning diskonteringsränta 0 23 132 Övrigt -124-2 469 Finansiella placeringar 0 0 Återlånat i verksamheten 0 0 Summa Ansvarsförbindelse 291 754 307 877 Bild 12b: Pensionsåtagande Tkr 2012 2013 Avsatt till pensioner exkl ÖP-SAP Ingående avsättning 2 506 2 540 Ränte- o basbeloppsuppräkning 127 72 Utbetalningar -81-81 Sänkning diskonteringsränta 0 202 Intjänad PA-KL samt övrigt -12 12 Finansiella placeringar 0 0 Återlånat i verksamheten 0 0 Summa avsättn till pensioner exkl ÖP-SAP 2 540 2 745 Bild 12c: Pensionsåtagande Tkr 2012 2013 Avsatt till pensioner ÖP-SAP Ingående avsättning 4 686 1 028 Ränte- o basbeloppsuppräkning 197 21 Utbetalningar -3 274-903 Sänkning diskonteringsränta 0 1 Övrigt -581 1 Finansiella placeringar 0 0 Återlånat i verksamheten 0 0 Summa avsättn till pensioner ÖK- SAP 1 028 148 Om den totala pensionsskulden skulle redovisas i balansräkningen skulle detta innebära en skuld- 23

ökning med 310,8 mkr och det egna kapitalet skulle vara negativt och uppgå till ca 182,7 mkr. Diskussioner pågår att ändra lagstiftningen på så sätt att även pensionsåtagandet som återfinns inom ansvarsförbindelser skall redovisas i balansräkningen. Det är därför viktigt att kommunen kan redovisa bra resultat även i framtiden. Framtid Under 2013 ökade kommunens befolkning för första gången på många år. För att stärka kommunens ekonomi måste den tidigare minskningen av antalet kommuninvånare hejdas. Sker inte en förändring inom detta område kommer de krav som de senaste åren funnits på kostnadsanpassningar och sparåtgärder fortsätta. Under 2013 påbörjades utbyggnaden av VA på Västra Möckeln. Avtal har också tecknats med Karlskoga kommun om reservvatten. Enligt planerna kommer utbyggnaden vara färdigställd under 2015. Förhoppningen är att nuvarande och kommande ägare kan bygga ut befintliga stugor till permanentboende och att nya tomter kan anläggas. I slutet av 2013 påtalades behov av ökning av antalet förskoleplatser i kommunen. Behov finns även att öppna en avdelning på ett av kommunens särskilda boenden. Ärenden är under framtagande och beslut väntas under våren 2014. Arbete pågår för att finna hyresgäster till kommunens industrilokaler som ägs och förvaltas av Degerfors Industrihus AB. Lyckas inte detta kommer på sikt kommunens ekonomi påverkas negativt. Inom Degerfors Energi AB pågår arbete med arbeta fram en framtida fjärrvärmestruktur i tätorten. Investering kommer behövas i ny fjärrvärmepanna. Inom kommunkoncernen finns ett antal fastigheter till salu som de kommunala verksamheterna inte är behov av. Även om realisationsförluster kan uppstå är det god ekonomisk hushållning att sälja dessa då fastigheterna ianspråktar de ekonomiska resurserna. I mars 2014 fattades beslut om att lägga ut två fastigheter till försäljning. Det gäller gamla badhuset och en villabyggnad. Kommunfullmäktiges beslut om ramar inför 2014-2016 innebar inga ospecificerade sparkrav på någon nämnd avseende 2015. Nya behov som uppmärksammats inom förskola, skola och vård och omsorg kan komma att påverka dessa förutsättningar för 2015 för kommunstyrelsens verksamheter. Även de nya hyresnivåerna inom räddningstjänsten kan påverka utrymmet negativt. Med stor sannolikhet kommer även anslaget till den gemensamma gymnasienämnden behöva höjas. Visst utrymme finns för detta i 2014 års budget. Den andra stora utmaningen för Degerfors kommun är kunskapslyft för barn och unga. Skolan är grunden för Degerfors framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och inte minst för enskilda individers möjlighet till ett bra liv. Kommunen måste verka för att barn och unga ska få en gedigen grundutbildning som lockar till kunskapsfördjupning, fritt från könstraditionellt tänkande. Övergripande mål enligt en god ekonomisk hushållning Ekonomin sätter gränsen för verksamhetens omfattning, Denna målsättning är inte till fullo uppfylld då nämnderna sammantaget visar en negativ avvikelse om 1,3 mkr. Finansiella mål enligt en god ekonomisk hushållning Kommunens resultat ska under planperioden uppgå till minst: 2013 0,5 mkr 2014 1,6 mkr 2015 3,2 mkr Resultatet visar ett resultat om 9,2 mkr. Under året har en återbetalning avseende AGSförsäkring återbetalats med 8,6 mkr. Resultatet exklusive denna återbetalning uppgår till +0,6 mkr och därmed är målet uppnått. Kommunens investeringsnivå innebär att ett lånebehov har uppstått. Målsättningen under planperioden 2013-2015 är att ingen nyupplåning ska ske för finansiering av de objekt som är upptagna i investeringsbudgeten. Nyupplåning har under 2013 skett med 3,5 mkr. Nyupplåningen avsåg övertagande av lån med anledning av köp av anläggningstillgångar. Denna investering tillkom under 2013 och ingick inte i den ursprungliga investeringsbudgeten. Målet är därmed uppnått. 24

Soliditeten ska under planperioden överstiga 30 %. Soliditeten uppgår till 31,0 % vid årsskiftet 2013/2014. Målet är därmed uppnått. Skattesatsen skall vara oförändrad under perioden, dvs uppgå till 22,33 kr. Ingen skattehöjning är planerad. Avslutande kommentar + Årets resultat är positivt - Nämndernas samlade budgetavvikelse uppgår till -1,3 mkr - Soliditeten, betalningsstyrkan på långsikt, är svag trots att målet om soliditetsnivå är uppnått. - Den långfristiga låneskulden är hög. Räntekänsligheten har delvis minskats genom relativt lång räntebindningstid. - Kommunen har höga borgensåtaganden. Kommunens pensionsförpliktelser är omfattande. Om kommunens ansvarsförbindelse avseende pensioner skulle redovisas i balansräkningen skulle det innebära en negativ soliditet och ett eget kapital om närmare 183 mkr (-173 mkr). Försämringen beror på den sänkta diskonteringsräntan som skedde under 2013. Målsättningen måste vara att ekonomin skall vara så stark att kommunen kan påverka händelseutvecklingen i kommunen och inte bli styrd av förändringar i omvärlden. Det är därför viktigt med ett fortsatt arbete med att följa de av kommunfullmäktige fastställda målsättningarna enligt en god ekonomisk hushållning. Rönningshyttan 25

Finansiell analys koncernen Sammanställd redovisning finansiell analys Samma finansiella modell som används i kommunen används även här för koncernen. Den är uppbyggd kring fyra perspektiv: finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Det finansiella resultatet Koncernen Degerfors kommun omsätter ca 660 mkr (656 mkr) på kostnadssidan. Koncernen uppvisar ett positivt resultat. Resultatet uppgår till + 18,4 mkr (+13,8 mkr). Som ytterligare en jämförelse kan nämnas att resultatet för 2011 uppgick till +3,2 mkr. Investeringarna (materiella anläggningstillgångar) i koncernen uppgick till ca 48 mkr (31 mkr) varav kommunens andel är ca 33 mkr (24 mkr). Kapacitet/motståndskraft Detta perspektiv innebär att mäta och redovisa vilken långsiktig finansiell motståndskraft som koncernen har. Det är viktigt att analysera hur låneskulden förändras över tiden. För att visa detta redovisas soliditeten, d v s hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital, d v s ackumulerade vinster och aktiekapital. Koncernens soliditet har ökat med ca 2 procentenheter till 17,8 % jämfört med föregående år. Koncernens samlade externa långfristiga låneskuld uppgår till 536 mkr. Under 2013 har de långfristiga skulderna netto minskat med ca 26,4 mkr. I detta belopp ingår kommunens nyupplåning om 3,5 mkr. Av den totala låneskulden avser 30 % kommunen, Degerforsbolagen AB, 5 %, Degerforsbyggen AB, 41 %, Degerfors Industrihus AB, 12 %, samt Degerfors Energi AB, 12 %. Trots den förbättrade soliditeten måste arbetet med att förbättra kommunkoncernens finansiella styrka fortsätta. Risk För att nå en god ekonomisk hållning krävs att koncernen på kort och medellång sikt inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ett finansiellt problem som uppstår, exempelvis en räntehöjning. Koncernen bör ha en sådan likviditet och kortfristig betalningsberedskap att de löpande utgifterna kan betalas utan problem. Såväl kommunens som bolagens likvida medel är på balansdagen på en tillfredsställande nivå. Koncernens balanslikviditet har ökat från minskat från 125 % till 109 %. För att göra en analys på koncernens likviditet bör man förutom att titta på de kortfristiga tillgångarna även titta på koncernens lånestock. Detta mått kallas nettolåneskulden och beräknas som skillnaden mellan de likvida medlen och koncernens långfristiga låneskuld. Detta mått har minskat från 487 mkr till 463 mkr. De likvida medlen har minskat med 2 mkr och de långfristiga skulderna har minskat med 26 mkr. Finansiell kontroll Med detta avses bland annat hur upprättad budget och finansiella målsättningar efterlevs. En god följsamhet gentemot budget är en del av begreppet god ekonomisk hushållning. Koncernen har inte upprättat någon koncernbudget utan kommunen och bolagen upprättar sina egna budgetar. Ekonomiska uppföljningar lämnas till kommunstyrelsen månadsvis. Inför dessa inhämtas även information från kommunens bolag om något oförutsett inträffat som behöver delges kommunstyrelsen. Den sammantagna följsamheten mot budget för kommunen är vid årets slut god. Det finns dock trots detta större avvikelser inom och mellan nämnder. Avslutande kommentarer Den sammanställda redovisningen uppvisar i år ett positivt resultat, +18,4 mkr (+13,9 mkr). Jämfört med förra året är det en förbättring med ca 4,5 mkr. Koncernen har en låg soliditet och en hög långfristig upplåning. Trots detta har alla bolag i koncernen ökat sin soliditet under 2013. Den långfristiga skulden minskat med 26,4 mkr under 2013. 26

Degerforsbyggens vakansgrad för lägenheter har inte förändrats mellan åren utan ligger på en nivå om 6,2 % vid slutet av 2013. Motsvarande siffra för 2012 var 5,7 %. Hög vakansgrad finns både i Svartå och Åtorp. En låg vakansgrad avseende hyresbeståndet är en förutsättning för bolagets möjligheter i framtiden att klara sig utan ägartillskott. Kommunens resultat uppgår till 9,2 mkr inklusive återbetalning avseende AGS-försäkringspremier om 8,6 mkr. Utan denna återbetalning uppgår resultatet till 0,6 mkr. Kommunfullmäktiges långsiktiga mål om att kommunens resultat skall uppgå till minst 1 % av skatteintäkter och generella bidrag beräknas uppnås 2016. Detta motsvarar ett resultat om ca 5,2 mkr. För att stärka koncernens finansiella styrka behövs ytterligare konsolideringar i framtiden och bedömningen är att resultatet bör uppgå till minst 9-10 mkr årligen. Degerforsbolagen AB 2011 2012 2013 Omsättning, tkr 383 348 380 Soliditet, % 48,55 50,73 51,01 Kassalikviditet 5,48 8,72 7,77 Resultat före disp och skatt, tkr -729-715 -674 Degerforsbyggen AB 2011 2012 2013 Omsättning, tkr 86 646 93 066 92 364 Soliditet, % 3,29 4,05 4,52 Kassalikviditet, 0,97 1,43 0,84 Resultat före disp och skatt, tkr 1 199 1 196 1 154 Degerfors Industrihus AB 2011 2012 2013 Omsättning, tkr 11 492 11 640 14 001 Soliditet, % 9,93 10,07 11,09 Kassalikviditet, 2,42 2,76 1,26 Resultat före disp och skatt, tkr 975 1 655 3 501 Degerfors Energi AB 2011 2012 2013 Omsättning, tkr 56 886 60 975 62 169 Soliditet, % 22,83 21,63 22,40 Kassalikviditet, 0,81 0,94 1,41 Resultat före disp och skatt, tkr 1 172 5 808 6 769 Påskträd på Torget 27

Resultaträkning Koncernen Kommunen Redovisning i tkr Not. 2012 2013 2012 2013 Verksamhetens intäkter 1 191 275 194 922 113 637 115 247 Jämförelsestörande intäkter 1b 9 198 8 584 9 198 8 584 Verksamhetens kostnader 2-596 824-604 562-560 747-564 598 Avskrivningar och nedskrivningar 3-41 652-39 924-20 076-20 749 Verksamhetens nettokostnader -438 003-440 980-457 988-461 516 Skatteintäkter 4 373 454 377 383 373 454 377 383 Generella statsbidrag och utjämning 4 93 382 94 327 93 382 94 327 Finansiella intäkter 5 2 154 3 388 2 383 3 648 Finansiella kostnader 6-17 139-15 722-5 017-4 682 Resultat före extraordinära poster 13 848 18 396 6 214 9 160 Extraordinära intäkter 7 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 8 0 0 0 0 Året resultat / Förändring Eget kapital 13 848 18 396 6 214 9 160 Kassaflödesanalys Koncernen Kommunen Redovisning i tkr Not. 2012 2013 2012 2013 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 13 848 18 396 6 214 9 160 Justering för av- och nedskrivningar 3, 9 41 652 40 137 20 076 20 749 Justering för gjorda avsättningar 17 637 1 955 0 603 Justering för ianspråktagna avsättningar 17-3 624-675 -4 096-840 Just för övriga ej likvidpåverkande poster 9-25 -2 0 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 52 488 59 811 22 194 29 672 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 14-8 963-3 054-4 705-1 273 Ökning/minskning förråd och varulager 13-3 1 132 224 312 Ökning/minskning kortfristiga skulder 2 381 17 193 948 7 299 Kassaflöde från löpande verksamhet 45 903 75 082 18 661 36 010 INVESTERINGSVERKSAMHETEN 10, 11 Investering i materiella tillgångar -30 936-48 256-23 760-33 483 Försäljning av materiella tillgångar 3 655 0 905 0 Investering i finansiella tillgångar -1 093-2 306-1 084-2 296 Försäljning av finansiella tillgångar 340 0 340 0 Kassaflöde från investeringsverksamhet -28 034-50 562-23 599-35 779 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 18 10 000 3 500 10 000 3 500 Amortering av skuld 18-2 741-29 870-100 -100 Ökning av långfristiga fordringar 0 0 0 Minskning av långfristiga fordringar 12 0 33 33 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 7 259-26 337 9 900 3 433 Periodens kassaflöde 25 128-1 817 4 962 3 664 Likvida medel vid årets början 49 785 74 913 13 078 18 040 Likvida medel vid periodens slut 74 913 73 096 18 040 21 704 26 528

Balansräkning Koncernen Kommunen Redovisning i tkr Not. 2012 2013 2012 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 651 584 650 372 263 623 267 311 Maskiner och inventarier o. övriga anl.tillg. 11 36 341 45 673 34 811 43 858 Finansiella anläggningstillgångar 12 4 811 7 084 25 240 27 503 Summa Anläggningstillgångar 692 736 703 129 323 674 338 672 Omsättningstillgångar Förråd 13 2 710 1 578 653 341 Fordringar 14 66 471 69 525 50 730 52 003 Kassa och bank 15 74 913 73 096 18 040 21 704 Summa omsättningstillgångar 144 094 144 199 69 423 74 048 SUMMA TILLGÅNGAR 836 830 847 328 393 097 412 720 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 16 132 205 150 600 118 939 128 099 Därav årets resultat 13 848 18 396 6 214 9 160 Summa eget kapital 132 205 150 600 118 939 128 099 Avsättningar 17 Avsättningar för pensioner 3 568 2 893 3 568 2 893 Andra avsättningar 23 109 25 064 20 411 20 849 Summa avsättningar 26 677 27 957 23 979 23 742 Skulder Långfristiga skulder 18 562 495 536 125 158 184 161 584 Kortfristiga skulder 19 115 453 132 646 91 995 99 295 Summa skulder 677 948 668 771 250 179 260 879 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 836 830 847 328 393 097 412 720 Panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser inkl. löneskatt 20 291 754 307 877 291 754 307 877 Ansvarsförbindelser 21 6 400 2 240 412 019 382 305 Operationell leasing 22 1 275 1 275 Hyror långtidsavtal 23 813 813 29

Noter Not 1 Not 1b Not 2 Not 3 Not 4 Koncernen Kommunen Redovisning i tkr 2012 2013 2012 2013 Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel 12 781 14 491 12 781 14 491 Taxor och avgifter 64 926 33 468 34 140 33 468 -varav barnomsorg 5 217 5 297 5 217 5 297 - varav äldreomsorg 3 256 3 800 3 256 3 800 - varav VA 16 667 14 919 16 667 14 919 - varav Renhållning 7 684 8 031 7 684 8 031 - varav övrigt 32 102 1 421 1 316 1 421 Hyror och arrenden 67 192 89 883 27 583 28 734 Bidrag 39 131 47 131 48 329 47 131 - varav bidrag från staten 20 308 26 038 20 308 26 038 - varav bidrag från AMS 7 146 8 436 7 146 8 436 - varav bidrag från Försäkringskassa, LASS 6 974 1 902 6 974 1 902 - varav bidrag från andra kommuner/landsting 1 019 1 139 1 019 1 139 - varav bidrag från EU 0 0 0 0 - varav övrigt 3 684 9 616 12 882 9 616 Övriga intäkter 7 245 9 949 2 7 SUMMA 191 275 194 922 122 835 123 831 Jämförelsestörande intäkter Återbetalning AGS 9 198 8 584 9 198 8 584 SUMMA 9 198 8 584 9 198 8 584 Verksamhetens kostnader Personalkostnader m m 317 633 322 360 302 722 305 837 Pensionskostnader 24 257 23 457 22 050 22 600 Material 37 407 32 488 21 052 13 873 Tjänster 172 609 184 338 132 802 131 596 Bidrag 26 021 23 334 26 021 23 334 Hyreskostnader 10 621 11 212 53 463 61 727 Avgifter 1 927 4 669 1 927 4 669 Övriga kostnader 6 349 2 704 710 962 SUMMA 596 824 604 562 560 747 564 598 Av- och nedskrivningar Planenlig avskrivning anläggningstillgångar 39 176 39 711 20 076 20 749 Avskrivning finansiellt leasade tillgångar 0 0 0 Uppskrivning, anläggningstillgångar 0 0 0 Nedskrivningar materiella anläggningstillgångar 2 476 213 0 0 SUMMA 41 652 39 924 20 076 20 749 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter 366 910 378 278 366 910 378 278 Preliminär slutavräkning 2011 4 313-2 316 4 313-2 316 Slutavräkning 2010 69 229 69 229 Mellankommunal kostnadsutjämning 2 162 1 192 2 162 1 192 S:a skatteintäkter 373 454 377 383 373 454 377 383 30

Noter Koncernen Kommunen Redovisning i tkr 2012 2013 2012 2013 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 74 190 80 105 74 190 80 105 Strukturbidrag 3 748 3 720 3 748 3 720 Införandebidrag 0 0 0 0 Kostnadsutjämningsbidrag 220-4 309 220-4 309 Regleringsbidrag 4 705 4 325 4 705 4 325 Fastighetsavgift 15 023 14 300 15 023 14 300 LSS-utjämningsavgift -4 504-3 814-4 504-3 814 Konjunkturstöd 0 0 0 S:a generella statbidrag och utjämning 93 382 94 327 93 382 94 327 SUMMA 466 836 471 710 466 836 471 710 Not 5 Not 6 Finansiella intäkter Räntor likvida medel 953 683 165 133 Räntor utlåning 58 2500 58 2 499 Riskpremie borgensåtagande 0 136 1 017 964 Övrigt 1143 69 1 143 52 SUMMA 2 154 3 388 2 383 3 648 Finansiella kostnader Räntor långfristiga lån 16 847 15 278 4 726 4 238 Ränta på pensionsskuld 259 295 259 295 Räntebidrag 0 0 0 0 Övriga räntekostnader 33 149 33 149 SUMMA 17 139 15 722 5 018 4 682 Not 7 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Not 8 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 Not 9 Not 10 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Justering avseende anläggningstillgångar 0 0 0 0 Justering förändrad redovisningsprincip, 0 0 0 0 (Förutbetalda intäker-avgiftskollektiven) Övrigt -25 0 0 0 SUMMA -25 0 0 0 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ing anskaffningsvärde 1 368 536 1 339 351 640 322 651 109 Nyanskaffningar 19 348 25 814 12 357 16 835 Uppskrivningar mark 0 0 0 0 Pågående nyanläggningar 1 421 6 410 0 0 Försäljning/utrangering -4 945-213 -905 0 Ackumulerade avskrivningar -696 765-689 188-373 115-387 486 Nedskrivning fastighet -2 476 0 0 0 Årets avskrivningar mm -33 535-31 802-15 036-13 147 SUMMA 651 584 650 372 263 623 267 311 31

Noter Koncernen Kommunen Redovisning i tkr 2012 2013 2012 2013 därav: Markreserv och saneringsfastigheter 12 419 12 320 12 419 12 320 Verksamhetsfastigheter 143 873 138 719 143 873 138 719 Fastigheter för affärsverksamhet 364 979 367 515 68 553 78 111 Publika fastigheter 26 443 26 860 26 443 26 860 Fastigheter för annan verksamhet 2 217 2 029 2 217 2 029 Exploateringsmark 622 552 622 552 Övriga fastigheter 9 496 8 720 9 496 8 720 Pågående nyanläggningar 1 421 6 410 0 0 Tekniska anläggningar 90 114 87 247 0 0 Not 11 Maskiner, inventarier och övriga anläggningstillgångar Ing anskaffningsvärde 112 176 123 655 105 428 116 597 Nyanskaffningar 12 316 17 455 11 403 16 648 Avyttrade anläggningar -707 0 0 0 Ackumulerade avskrivningar -81 804-87 314-76 979-81 785 Årets avskrivningar mm -5 640-8 123-5 040-7 602 SUMMA 36 341 45 673 34 812 43 858 därav: Fordon 3 827 3 513 3 827 3 513 Maskiner 3 252 2 938 1 828 1 228 Övriga inventarier 16 874 18 826 16 874 18 826 Fastighetsutgifter ej ägda fastigheter 10 978 18 986 10 978 18 986 Konst 1 410 1 410 1 305 1 305 Not 12 Finansiella anläggningstillgångar AKTIER Degerforsbolagen AB, andel 100 % 0 0 20 624 20 624 Länstrafiken Örebro AB, andel 2 % 0 0 0 0 Kommentusgruppen AB 1 1 1 1 Degerfors Projektutveckling AB 0 0 0 0 1 1 20 625 20 625 ANDELAR M M Kommuninvest Ekonomiska Förening 1388 3 684 1 388 3 684 Bergslagens Räddningstjänstförbund 590 590 590 590 Värmlands kreditgarantiförening 10 10 10 10 Övrigt 205 0 1 988 4 489 1 988 4 284 UTLÄMNADE LÅN Degerforsbolagen AB 0 0 0 Kommuninvest, Förlagslån 1500 1 500 1 500 1 500 Övriga låntagare 1322 1 094 1 127 1 094 2 822 2 594 2 627 2 594 SUMMA 4 811 7 084 25 240 27 503 Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatsemissioner om sammanlagt 91 238 kr för Degerfors kommun. Degerfors kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick 2011-12-31 till 396 238 kr. 32

Noter Not 13 Not 14 Not 15 Not 16 Not 17 Koncernen Kommunen Redovisning i tkr 2012 2013 2012 2013 Förråd Bränslelager 2 057 1 237 0 0 Stenlager 625 312 625 312 Exploateringsmark 28 29 28 29 SUMMA 2 710 1 578 653 341 Fordringar Kundfordringar 17 373 14 678 8 679 7 711 Diverse kortfristiga fordringar 3 061 3 009 1 539 1 826 - varav kortfristig del långfristig fordran Upplupna intäkter 27 045 34 966 25 175 26 244 - varav skatteintäkter 11 408 9 153 11 408 8 821 Förutbetalda kostnader 18 992 16 872 15 337 16 222 SUMMA 66 471 69 525 50 730 52 003 Kassa och bank Bank 74 913 73 096 18 040 21 704 SUMMA 74 913 73 096 18 040 21 704 Eget kapital Eget kapital 132 205 150 600 118 939 127 628 Justering, förändrad redovisningsprincip 0 0 (Förutbetalda intäker-avgiftskollektiven) Därav årets resultat 13 848 18 396 6 214 9 160 Avsättningar Avsättningar pensioner Pensionsskuld 2 044 2 209 2 044 2 209 Garantipensioner 827 119 827 119 Särskild löneskatt 697 565 697 565 SUMMA 3 568 2 893 3 568 2 893 Avläst aktualiseringsgrad 97% 97% Andra avsättningar * 23 109 25 064 20 411 20 849 SUMMA 26 677 27 957 23 979 23 742 Pensionsåtagandet är beräknat med hjälp av underlag från Kommunernas Pensionsanstalt, KPA. *Andra avsättningar utgörs av skuld för semesterlöner och omkompenserad övertid samt för bolagens del avsättning för skatter. Ingår gör även avsättning till infrastrukturella investeringar om 3,6 mkr. Not 18 Långfristiga skulder Ingående skuld långfristig upplåning 556 644 563 903 148 384 158 284 Nya lån 10 000 3 500 10 000 3 500 Årets amorteringar -2 741-29 870-100 -100 Nästa års amorteringar -1 408-5 416-100 -100 SUMMA 562 495 532 117 158 184 161 584 33

Noter Not 19 Koncernen Kommunen Redovisning i tkr 2012 2013 2012 2013 därav: Inhemsk upplåning 562 495 530 809 158 184 161 584 - varav Kommuninvest i Sverige AB 562 119 534 641 156 500 160 100 - varav Statshypotek 0 0 0 0 - varav SBAB 0 0 0 0 - varav Swedbank 1 784 1 584 1 784 1 584 - varav finansiella leasingavtal 0 0 - nästa års amorteringar -1 408-5 416-100 -100 Kortfristiga skulder Kortfristig skuld kreditinstitut m fl 1 408 5 416 100 100 Skuld till kommunägda bolag o kommunalförbund 0 0 0 0 Leverantörsskulder 35 922 52 826 26 420 38 509 Moms och punktskatter 2 159 1 594 2 159 1 594 Personalens källskatt mm. 5 069 4 658 5 069 4 658 Övriga kortfristiga skulder 12 365 8 964 10 128 7 232 Upplupna kostnader förutbetalda intäkter 58 530 59 188 48 119 47 201 - varav förutbetalda skatteintäkter 0 2 538 0 2 316 - varav övriga förutbetalda intäkter 6 832 11 893 6 832 9 977 - varav förutbetalda intäkter, VA-kollektiv 1 792 3 473 1 792 3 473 - varav förutbetalda intäkter, renh-kollektiv 2 877 2 765 2 877 2 765 - varav upplupna löner 4 182 5 409 4 182 3 826 - varav upplupna arbetsgivaravgifter 5 955 5 545 5 955 5 545 - varav pensionskostnad, individuell del 10 099 10 139 10 099 10 139 - varav särskild löneskatt 2 450 2 460 2 450 2 460 - varav räntekostnader 5 236 4 290 1 250 1 206 - övriga upplupna kostnader 19 107 10 676 12 682 5 494 SUMMA 115 453 132 646 91 995 99 294 Not 20 Not 21 Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder och avsättningar 234 793 247 768 234 793 247 768 Särskild löneskatt 56 961 60 109 56 961 60 109 SUMMA 291 754 307 877 291 754 307 877 Ansvarsförbindelser och borgensåtagande Egnahem och småhus med bostadsrätt 290 208 290 208 Kommunala företag inkl. allmännyttan 0 0 405 619 379 857 Övriga borgensåtaganden 6 110 2 240 6 110 2 240 SUMMA 6 400 2 448 412 019 382 305 Degerfors kommun har i maj 1993 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Innebörden av detta återfinns under avsnittet fördjupad finansiell analys - kommunen. 34

Noter Koncernen Kommunen Redovisning i tkr Not 22 Operationell leasing, kommunen Förfallotid Inom 1 år Inom 2-5 år Bilar 1 275 1 828 Kopiatorer (tkr)* 0 0 SUMMA 1 275 1 828 Kopiatoravtalet löpte ut 2013-07-07. Not 23 Hyresavtal, kommunen Förfallotid Inom 1 år Inom 2-5 år Långtidshyror, tkr 813 3 335 (uppräkning 1 % årligen) I hyror ingår de koncernexterna hyror som kommunen har avtal på. Kommande betalning avseende hyror har beräknats genom att hyreskostnaden uppräknats med 1% årligen. Några beslut angående neddragning på bostäder/lokaler är inte fattade varför annan beräkning ej kan göras. Uppgifter om leasing omfattar enbart kommunen. Motsvarande siffror för koncernen saknas. 35

Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningslagen Det som reglerar hur den kommunala redovisningen skall utformas är dels god redovisningssed samt den kommunala redovisningslagen. I denna lagstiftning regleras hur kommunens ekonomiska resultat och finansiella ställning skall redovisas i en resultaträkning, en balansräkning samt en finansieringsanalys. För att beskriva kommunens interna redovisning används en drift- och investeringsredovisning. Dessutom skall kommunen upprätta en koncernredovisning eller sammanställd redovisning som är det uttryck man använder i lagstiftningen. Denna utgörs av resultat- och balansräkning för kommunen och de bolag där kommunen har ett betydande inflytande. Resultaträkningen innehåller en beskrivning av kommunens resultat på olika nivåer. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid årets slut och redovisar värdet av tillgångarna och hur dessa har finansierats. Detta kan ha skett antingen via skulder/lån eller via eget kapital. Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Avsättningar är skulder som är okända vad gäller förfallotid och belopp och därmed osäkra. Skulderna delas upp i långfristiga och kortfristiga. Kortfristiga är de som förfaller till betalning inom ett år. Skillnaden mellan tillgångar och summan av avsättningar och skulder är det egna kapitalet. Finansieringsanalysen informerar om det kassaflöde som skett från den löpande verksamheten, investeringarna och finansieringen. Har finansieringsanalysen ett positivt saldo innebär detta att likviditeten har förstärkts under året. Enligt den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen förutom ovan nämnda resultatoch balansräkningar även innehålla en förvaltningsberättelse. Denna ska ge en översikt över utvecklingen och de förhållanden som är viktiga för att kunna bedöma ekonomin. Redovisningsprinciper Redovisningslagen tydliggör även en del principer för den ekonomiska redovisningen. Dessa är: - Principen om pågående verksamhet - Principen om transparens eller öppenhet - Försiktighets och matchningsprincipen - Kongruensprincipen - Objektivitetsprincipen - Principen om historiska anskaffningsvärden De tre översta principerna är överordnade de tre övriga och innebär i korthet att verksamheten är tänkt att fortsätta kontinuerligt och är utgångspunkt för de övriga principerna. Transparens innebär att redovisningen ska ske med öppenhet. Försiktighetsprincipen styr hur värdering av ersättningar och anskaffningar ska ske. Sammanställd redovisning Degerfors kommunkoncern omfattar förutom kommunen även aktiebolag där kommunen har ett väsentligt inflytande. Ett väsentligt inflytande innebär en ägarandel överstigande 20 %. Det gäller såväl bolag som kommunalförbund. I koncernredovisningen för 2013 ingår Degerfors Bolagen AB, Degerfors Byggen AB, Degerfors Industrihus AB och Degerfors Energi AB. Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Det innebär att kommunens bokförda värden på aktier i dotterbolagen elimineras med dotterbolagens egna kapital vid förvärvstillfället. Det innebär även att endast den ägda andelen av dotterbolagens tillgångsoch skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter har medtagits. Interna poster av väsentlig betydelse har eliminerats. Bolagens obeskattade reserver betraktas som eget kapital. I koncernresultaträkningen har bolagens bokslutsdispositioner återförts. Kommunens redovisningsprinciper gäller vid upprättandet av koncernredovisningen. Tillämpning av redovisningsprinciper I 2013 års bokföring och bokslut har den kommunala redovisningslagens bestämmelser i allt väsentligt tillämpats. Osålda tomter på exploateringsområdet Högbergstorp redovisas från och med 2008 som en omsättningstillgång. Årets förändring av semesterlöneskulden och okompenserad övertid redovisas som en kostnad i resultaträkningen och som en avsättning, då det är osäkert när personalen önskar ta ut sin sparade semester. 36

Pensionsskulden redovisas enligt den blandade modellen. Den pensionsskuld som uppkommit efter 1998-01-01 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Beräkningarna har utförts av KPA. Den årliga förändringen av pensionsskulden redovisas bland verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen. Den finansiella delen av pensionsskuldsökningen redovisas som en finansiell kostnad. Den individuella delen av avtalspensionen, inklusive löneskatt, är kostnadsförd och redovisas som en kortfristig skuld, då utbetalning sker i mars. För de personer som ej rapporterats till KPA har beräkning skett av kommunen. Värdering av pensionsförpliktelser har skett med tillämpning av RIPS 07. I de redovisade pensionsförpliktelserna, såväl i avsättning som i ansvarsförbindelse, har särskild löneskatt inkluderats. Redovisning av extraordinära poster sker enligt följande kriterier: Posten saknar klart samband med kommunens ordinarie verksamhet. Posten är av sådan beskaffenhet att den inte kan förväntas inträffa ofta eller regelbundet. Posten uppgår till ett väsentligt belopp. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet minskat med eventuellt investeringsbidrag. Avskrivningstiderna baseras på anläggningstillgångarnas beräknade livslängd och följer tidigare års principer för avskrivningstider. Avskrivningar på investeringar gjorda under 2013 har påbörjats under 2013. Degerfors kommun följer inte RKR:s rekommendation nr 18 innebärande att investeringsbidrag ska periodiseras över nyttjandetiden. Några investeringsbidrag har ej erhållits 2013. Som investering räknas tillgångar med en varaktighet överstigande tre år och att inköpsvärdet överstiger ½ basbelopp. Samtliga leasingavtal avseende bilar klassificeras som operationell leasing även om leasingperioden överskrider 3 år. Det totala åtagandet i förhållande till kommunens samlade balansomslutning bedöms inte uppgå till väsentliga belopp. Återbäring från Kommuninvest har redovisats som en intäkt under 2012 och 2013. Anpassning till redovisning i enlighet med RKR:s yttrande har skett från 2014. RKR:s yttrande i denna fråga togs fram väldigt sent och är daterat 2012-12-14. Avgiftskollektivens ackumulerade resultat redovisas som skuld till abonnentkollektiven och resultaten för VA-kollektivet och renhållningskollektivet påverkar därmed inte kommunens externa resultat. Intäkter och kostnader av väsentliga belopp som redovisas efter årsskiftet men är hänförliga till redovisningsperioden, har tillgångs- /skuldbokförts och belastar årets redovisning. Periodisering har även skett av väsentliga intäkter och kostnader som bokförts redovisningsåret men som avser nästkommande år. Skatteintäkter redovisas i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Detta innebär att skatteintäkter skall redovisas efter bokföringsmässiga grunder baserat på prognos från Sveriges Kommuner och Landsting. Kostnads- och intäktsräntor och räntebidrag som kan hänföras till redovisningsperioden har skuldbokförts respektive fordringsbokförts och belastar resultatet. Timlöner och OB-ersättningar som avser redovisningsperioden har skuldbokförts och påverkat resultatet. Upplåning sker enligt huvudmetoden, d v s lånekostnaderna belastar resultatet för den period de hänför sig till. Degerfors kommun har inga visstidsförordnanden som avviker mot vad som anses normalt. De chefsförordnanden som finns innebär inget extra utflöde av pengar när dessa upphör. De chefsförordnanden som finns har en tillsvidaretjänst som grund. 37

REDOVISNING FRÅN KOMMUNENS VERKSAM- HETER Barn som leker vid Kulturcentrum Berget Kommunstyrelsen Ordförande: Roland Halvarsson (v) Förvaltningschef: Max Tolf Verksamhet Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter. Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen uppsikt över samtliga nämnders verksamhet, vilket även innefattar de kommunägda företagen samt kommunalförbund som kommunen är medlem i. Kommunstyrelsen har fyra avdelningar: Kansliavdelning, ekonomi- och personalavdelning, näringslivsavdelning samt miljö- och samhällsbyggnadsavdelning. Årets verksamhet Under 2013 har arbetet med att få Stora Valla IP godkänd för spel i Superettan fortsatt. Slutbesiktning kommer att ske i april 2014. Det arbete som återstår är arbete med läktare då övriga åtgärder tidigare färdigställts. Nytt avtal avseende den gemensamma gymnasienämnden beslutades i respektive fullmäktige i juni 2013. Vid årsskiftet gjordes även ett förtydligande av avtalet med innebörden att det i respektive huvudort ska det finnas minst tre nationella program. Ny räddningstjänststation i Karlskoga kommer tas i bruk under 2014 och upphandling av ny station i Degerfors pågår. Med anledning av dessa nybyggnationer har ett omfattande arbete lagts ned på att försöka ta fram en ny hyresmodell inom räddningstjänstförbundet som samtliga medlemskommuner ska uppleva som rättvis. 38 Beslut har fattats om hantering av kapitalkostnader. Ställningstagande om hur drifts- och underhållskostnader kommer att ske under 2014. Måluppfyllelse Hög servicenivå Målen inom detta område följer den strategiska inriktningen om en god tillgänglighet. En hög servicenivå gentemot medborgarna innebär: - Ansökningar inom bygg- och miljöområdet ska behandlas skyndsamt utan onödigt dröjsmål som kan innebära olägenhet för den enskilde. Tillståndsansökningar, anmälningar, klagomål, remisser, årsrapporter och förfrågningar inom verksamhetsområdena har handlagts med korta handläggningstider. - Allmänhetens kontakt med kommunen ska ske på ett tillmötesgående sätt och utan dröjsmål i handläggningen. Några klagomål på bemötande eller saktfärdighet i handläggning har ej inkommit till förvaltningen. Mått från Kommunens Kvalitet i Korthet 2012: Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Lägsta/medel/högsta värden i riket. Degerfors värde rödmarkerat. Mått från Kommunens Kvalitet i Korthet 2012: Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Lägsta/medel/högsta värden i riket. Degerfors värde rödmarkerat. Mått från Kommunens Kvalitet i Korthet 2013: Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Lägsta/medel/högsta värden i riket. Degerfors värde rödmarkerat. - Förvaltningens interna serviceorgan ska bistå nämnder och övriga förvaltningar med efterfrågad service på tillmötesgående sätt. Förvaltningens interna serviceorgan har i allt väsentligt bistått övriga nämnder och förvaltningar på efterfråga sätt. Några klagomål har ej inkommit till förvaltningen.

Rättsäker handläggning Målen inom dessa områden följer den strategiska inriktningen om en effektiv organisation. - Minst 90 % av besvärsärendena inom bygg- och miljöområdet ska stå sig vid överprövning i första instans. Samtliga har stått sig vid överprövning. - Handlingar ska färdigställas och skickas ut/vara tillgänglig på lämpligt sätt i god tid inför sammanträden så att de förtroendevalda har tillräckligt med tid att sätta sig in i ärendena. Enligt kommunallagen och kommunstyrelsens och nämndernas reglemente gäller följande tider inför sammanträde: - Kommunfullmäktige, senast 7 dagar innan sammanträdet - Kommunstyrelsen och övriga nämnder, senast 4 dagar innan sammanträdet. I allt väsentligt har målet klarats, både vad gäller utskick till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Extra utskick har dock gjorts med anledning av att handläggare inte fått sina handlingar färdiga till utsatt stopp- datum- Mål utifrån en hållbar utveckling En aktuell och genomarbetad översiktsplan ger förutsättningar för att följa den strategiska inriktningen avseende en god miljö, goda livsvillkor genom livet, ökande befolkning i bra boendemiljö. - Arbetet med översiktsplan i Degerfors kommun har pågått under hösten 2012 och kommer upp till behandling i kommunfullmäktige under 2013. Arbetet med översiktsplanen är prioriterat och ett planförslag avses att ställas ut för granskning under hösten 2013 för att kunna fastställas av kommunfullmäktige under 2014. Arbetet har förskjutits ett år. Målet följer den strategiska inriktningen om att näringslivet växer och diversieras. - Kontakterna med befintliga och eventuellt nya företag ska utföras på ett sätt som innebär att företag väljer att stanna kvar i Degerfors kommun eller förlägga ny verksamhet inom kommunen. Under rådande konjunktur ser vi tydligt vikten av dialog och samverkan. Vi har under våren gett råd och utnyttjat vårt kontaktnät i en större expansion. Vi har också haft täta kontakter med en företagare på orten som genom sina kontaktnät, fått ett företag från annan ort att förlägga sin verksamhet hit. Årets resultat Kommunstyrelsens verksamheter lämnar sammantaget ingen budgetavvikelse för 2013. Trots detta finns det både över- och underskott inom kommunstyrelsens område. Större underskott redovisas inom följande områden: Räddningstjänst Bostadsanpassning Gymnasienämnd - 0,3 mkr - 0,4 mkr - 0,2 mkr Dessa underskott vägs upp av överskott inom: Fastigheter + 0,5 mkr Facklig tid + 0,2 mkr Miljö- och samhällsbyggnad + 0,2 mkr I samband med delårsrapporten prognostiserade ett överskott om 0,2 mkr och lite senare under hösten ökade prognosen till 0,5 mkr. Den största enskilda orsak till att den sammantagna prognosen inte höll var det underskott som uppstod avseende räddningstjänsten, -0,3 mkr. Information om detta erhölls först efter årsskiftet. De redovisade kostnaderna för kommunstyrelsen är 6,3 mkr lägre 2013 än för 2012. De största enskilda orsakerna till minskningen är att kostnaderna för den gemensamma gymnasienämnden är 2,2 mkr lägre och att det under 2012 betalades ut ett aktieägartillskott till Degerforsbyggen om 2,0 mkr. Kommunstyrelsen 2011 2012 2013 Redovisning i tkr Intäkter 22 769 20 080 20 578 Kostnader -126 326-121 784-115 458 varav personalkostnader -20 739-18 715-18 391 varav kapitaltjänst -16 223-15 818-13 276 Verksamhetens nettokostnad -103 557-101 704-94 880 Verksamhetsbidrag -101 481-101 159 94 879 Avvikelse -2 076-545 - 1 Andel av nämndernas totala nettokostnad % 22,3 21,6 20,3 Nettoinvesteringar 8 085 6 353 15 354 Verksamhetsmått/nyckeltal Skillnaden mellan 2012 och 2013 vad avser ekonomiadminstration beror till största del på en längre vakans som var under 2012. NYCKELTAL 2011 2012 2013 Ekonomi- och personaladm 6 064 5 819 6 380 Ekonomi- och personaladm/inv 635 614 672 Politisk verksamhet/invånare, hela kommunen 747 743 662 Politisk verkshamhet/inv, inom kommunstyrelsen 575 577 603 Bidrag kulturell verksamhet 834 868 867 Bidrag kulturell verksamhet kr/inv 87 92 91 Näringslivsbefefrämjande åtgärder, nettokostnad kr/inv 217 230 248 Antal diarieförda ärenden bostadsanpassning 121 142 156 39

Investeringar Kommunstyrelsens investeringsbudget för 2013 uppgår till 30,7 mkr. Budgeten fördelar sig enligt följande och ej förbrukade medel kommer föras över till 2014. Redov Budget Avvikelse Folkhälsonämn, div 470,3 350,0-120,3 Strömtorpsskolan 649,0 1 445,0 796,0 Stora Valla IP 8 710,0 14 344,0 5 634,0 Degernäs, Inventarier 400,0 400,0 0,0 Stora Valla IP Degernäs, anläggning 3 067,0 3 067,0 0,0 Räddningdstj station 557,4 9 551,0 8 993,6 Järnvägsstation, Dfs 1 500,0 1 500,0 0,0 Totaler 15 353,7 30 657,0 15 303,3 Vad gäller räddningstjänststation finns hittills knappt 10 mkr budgeterat. Detta kommer inte att räcka utan kommunfullmäktige måste under 2014 ta ställning till en högre investeringsnivå för räddningstjänststationen. Framtid Arbetet med finskt förvaltningsområdet kommer påbörjas under 2014 och innebörden av detta åtagande kommer då även tydliggöras. Degerfors kommun har en stor utmaning att bryta den negativa befolkningstrenden som tydliggörs i inledningsavsnittet i årsredovisningen. Det bör ske genom ett aktivt arbete för ökad sysselsättning och ett växande näringsliv. De goda livsvillkoren är avgörande för de som redan bor i kommunen och för att behålla de vi har och få fler människor att flytta till kommunen krävs bra kommunikationer, välutvecklad infrastruktur, en tilltalande exteriör miljö och god marknadsföring av kommunen. Kommunkoncernen bör aktivt arbeta med att framhålla alla positiva värden som finns i Degerfors och engagera kommunens invånare som ambassadörer för Degerfors. 40

synsplaner inom områdena livsmedelstillsyn, miljöskydd och hälsoskydd. Nämnden deltar i ett nationellt tillsynsprojekt, Små avlopp ingen skitsak, varvid mycket tid lagts på inventeringsarbete inom Håkanbolbäckens avrinningsområden. Antalet diarieförda ärenden inom de aktuella områdena är ungefär de desamma som föregående år (321 jämfört med 332 st). Vy över golfbanan vid Degernäs Bygg- och miljönämnden Ordförande: Torbjörn Holm (v) Förvaltningschef: -- Verksamhet Nämnden ansvarar för tillståndsprövning och tillsyn inom miljö-, hälsoskydds- och livsmedelsområdena. Nämnden ansvarar vidare för bygglovsprövning, handläggning av anmälningar, tillsyn enligt plan- och bygglagen, ventilationskontroll, kontroll av hissar mm. Nämnden deltar, främst genom miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen, även i olika förebyggande verksamhet t ex vid framtagande av planer etc. Nämnden ansvarar för årlig kalkning av sjöar och vattendrag. Nämnden har ingen egen personal utan nämndens kostnader består enbart av politisk verksamhet. Verksamhetsområde plan- och bygglagen Antalet ärenden rörande bygglov har under 2013 varit några fler än under 2012 (133 st jämfört med 114 st). Tack vare stark prioritering på handläggning av bygglovsärenden har god servicenivå kunnat hållas. Handläggningsrutinerna enligt plan- och bygglagen har fortlöpt väl. Beviljade bygglov av särskilt allmänt intresse är läktaren på Stora Vall samt en ny brandstation. Antalet ärenden avseende ovårdade fastigheter är fortsatt många och få har kunnat avslutas. Verksamhetsområdena miljö- och hälsoskydd samt livsmedelstillsyn Tillståndsansökningar, anmälningar, klagomål, remisser, årsrapporter och förfrågningar inom verksamhetsområdena har handlagts med korta handläggningstider. Tillsyn har skett enligt till- Handläggningen av ärenden rörande vindkraft har tagit relativt stora resurser i anspråk. En översyn av nämndens miljöskyddsobjekt har företagits i enlighet med ny lagstiftning. Måluppfyllelse Inom verksamhetsområdena miljö- och hälsoskydd samt livsmedelstillsyn har löpande tillsyn och prövning fungerat på viss bekostnad av förebyggande kontroll enligt verksamhetsplanen. Nämndens prioriteringar efterlevs. Bygglovsansökningar prioriteras som tidigare. Sjökalkningen har gett avsedd effekt. Samtliga besvärsärenden har stått sig vid överprövning. Verksamhetsmått De nyckeltal som anges i budgeten är antal diarieförda ärenden. Antalet diarieförda ärenden under 2013 för samtliga verksamhetsområden uppgick till 454 st (samma storleksordning som 2012). Resultat Nämnden har under 2013 bedrivit sin verksamhet inom budget och redovisar dessutom ett litet överskott. Investeringar Bygg- och miljönämnden har inte genomfört några investeringar under 2013. Framtid Sårbarheten är stor, särskilt inom byggverksamheten, och nämnden ska följa utvecklingen för att eventuellt föreslå förstärkningar inom bygglovshanteringen. Arbetet med översiktsplan är prioriterad under våren 2014. 41

Taxan avseende plan och bygglov justerades något i slutet av perioden. En del förändringar inom PBL är aviserade och en mer omfattande revidering av taxan bör föregås av den utvärdering som aviserats av Sveriges kommuner och landsting. Östersjöns avrinningsområde ska inventeras avseende enskilda avlopp. Undersökning av tätortsmiljöns partikelhalt ska påbörjas hösten 2015. En behovsutredning ska genomföras inför verksamhetsåret 2015. Hembygdsgården i Svartå, Slottet Nämndens verksamhetssystem (Winbär och Ecos) måste inom 1-2 år ersättas med nya system. Detta kommer medföra utgifter om ca 400 tkr. Investeringarna har påbörjats under 2014. Verksamhetsmått 2011 2012 2013 Antal diarieförda ärenden 406 446 454 varav miljö-, hälsoskydd, livsmedel 249 332 321 varav bygglov, inkl bygganmälan 157 114 133 Bygg- och miljönämnden Redovisning i tkr 2011 2012 2013 Intäkter 0 0 0 Kostnader -115-84 -89 varav personalkostnader -115-84 -85 varav kapitaltjänst 0 0 0 Verksamhetens nettokostnad -115-84 -89 Verksamhetsbidrag 111 111 114 Avvikelse -4 +27 25 Andel av nämndernas totala nettokostnad % 0,0 0,0 0,0 Nettoinvesteringar 0 0 0 42

avlopp har påbörjats, ca 400 vattenmätare har bytts ut. Nya anslutningar till Outokumpu har påbörjats och kommer att vara klart under april 2014. Västra Möckeln etapp 1 har påbörjats och kommer att vara klar under april 2014. Nytt kontor vid reningsverket har byggts, ny förtjockningsanläggning vid Degerfors reningsverk är gjord, utredning av Degernäs vattentäkt har påbörjats och på Svartå och Åtorps reningsverk har nya inloppsdelar påbörjats. Utredning av rötkammare och gasanläggning har påbörjats efter nya regler från Sprängämnesinspektionen. Ny brygga vid Degernäs Herrgård Servicenämnden Ordförande: Mauri Sukuvaara (v) Förvaltningschef: Anders Luthman (tf) Servicenämndens verksamhetsområde omfattar den tekniska verksamheten samt serviceverksamhet i kommunen. Verksamheten är fördelad på skattekollektiv respektive avgiftskollektiv för VA och renhållning. Skattekollektivet omfattar underhåll av gator och vägar, park- och grönområden, verkstad, vaktmästeri, IT och telefoni samt administration av kommunfastigheter. Verksamheterna inom avgiftskollektiven finansieras fullt ut med abonnentavgifter. Årets verksamhet Under året har bryggor kompletterats, ny brygga har inköpts och placerats nedanför Degernäs Herrgård med möjlighet för båtar att angöra. Den yttre miljön har färdigställts vid förskoleavdelningen Guldgruvan. Rabatter har minskats och satsning på perenna växter fortsätter för att minska underhållet. Lampmaster har bytts ut. Trafikmärken och skyltar har bytts ut och trafikmålning av övergångsställen har gjorts. Röjning av våra tätortsskogar har genomförts av skogssällskapet, en välbehövlig och uppskattad åtgärd. Under året har del av Raka Vägen, Storgatan, Kvarnbergsvägen fått ny beläggning. Itenheten har omstrukturerats. Våra insatser på Stora Valla fotbollsarena har ökat med positiva effekter som följd. Ventilbyten och byten av serviser har skett i planerad omfattning. Vattenläckor har varit i normal omfattning. Norra delen av Kråkåsvägen har fått nya VA-ledningar. Byte av vattenledning till Svartå vattentorn, anslutning av 5 fastigheter på Montörsgatan till kommunalt vatten och Införande av utsortering av matavfall har pågått under året. I samband med detta har logistiken för hämtning av hushållssopor anpassats. Utbyggnad av återvinningsstationen vid Raka vägen har skett. Måluppfyllelse Servicenämnden ska eftersträva att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att ekonomin är i balans, och planering ska ske med verksamhetsperspektiv efter de mål och riktlinjer som nämnden beslutat om. Verksamheten inom servicenämnden ska bedrivas med koppling till kommunens övergripande mål. Verksamheten inom renhållning och VA ska fullt ut finansieras via avgifter i respektive avgiftskollektiv. Avstämning ska via internkontroller. För serviceförvaltningen ska miljöhänsyn vara en naturlig del i verksamheten. Servicenämnden ska kontinuerligt se till att följa upp kommunens uppsatta miljömål. Att till lägsta möjliga kostnad med bibehållen kvalitet för kommuninvånarna se till att: En bra renhållning kan erbjudas inom de lagar och regler som gäller för kommunal verksamhet. En trivsam och stimulerande lek- och utemiljö kan erbjudas med barnperspektiv. Det levereras ett vatten med hög kvalitet i enlighet med gällande lagstiftning. Avloppsvattnet tas om hand på ett miljöriktigt sätt och enligt gällande direktiv och lagar. Ge interna förvaltningar och bolag bästa möjliga service. Med utgångspunkt från kommunens antagna personalstrategiska program ska nämnden verka för att personalen tillförsäkras ett gott arbetsgivarskap ur ett jämställdhetsoch mångfaldsperspektiv samt verka för en god arbetsmiljö. Målet om en ekonomi i balans har inte uppfyllts då skattekollektivet lämnar ett underskott, se nedan under Årets resultat. Specifikt för de olika verksamhetsområdena har målen brutits ned ytterligare. 43

Väghållning Målet ska vara att erbjuda trafikanter en säker trafikmiljö på väl framkomliga vägar med god standard. En god belysningsstandard ska upprätthållas med hänsyn till trafiksäkerhet och personlig säkerhet. Målet ska uppnås genom att snöröjning och halkbekämpning på kommunala gator och vägar samt gång- och cykelvägar ges hög prioritet. En fortsatt satsning på förbättrad kvalitet på beläggningar av gator och vägar ska eftersträvas. Vägstandarden är inte tillfyllest och den börjar bli riktigt dålig på cykelvägar. Där har målet inte uppnåtts. Däremot har målet uppnåtts vad gäller snöröjning och halkbekämpning. Belysningsstandarden är god och uppnår målen. Park och utemiljö Målet ska vara att en säker och stimulerande lekmiljö erbjuds alla barn. Attraktiva parker, grönområden och rekreationsområden ska bevaras och utvecklas i kommunens alla tätorter. Verksamheten ska präglas av en ekologisk grundsyn för såväl planteringar som grönytor. Målen ska uppnås genom kontinuerlig kontroll, utbyte och förnyelse av lekutrustning. Gräsytor ska hållas välvårdade, kvalitet i stället för kvantitet ska gälla för rabatter och buskar. Badplatser ska städas och kontrolleras kontinuerligt. Städning av allmänna platser, tömning av papperskorgar och hundlatrin ska ske rutinmässigt. Gräsytor har haft en fin standard under 2013. Lekplatser kräver allt större underhåll och borde utökas, men är tyvärr mycket kostsamt. Badplatser uppnår målen, så gör även tömning av papperskorgar och hundlatriner. It och telefoni Målet är att erbjuda kommunkoncernens verksamheter kvalificerad support med en stabil och säker it-miljö och med ett minimum av störningar till en lägsta möjlig kostnad. Målet ska uppnås med professionell support och med perspektiv på hög säkerhet och god tillgänglighet till datanät och telefoni. Målet har uppnåtts vad gäller telefoni. En omstrukturering av it- verksamheten fortsätter under 2014. Fastighetsadministration Målet är att servicenämnden aktivt ska medverka till att outhyrda lokaler som kommunens verksamheter ej har behov av minskar i omfattning. Målet ska uppnås i dialog med fastighetsförvaltaren. Inga ytterligare fastigheter har kunnat frånträdas under året. Köpeavtal hade upprättats på två fastigheter men köpen har varit tvungna att återgå. Arbetet med att minska fastighetsbeståndet fortsätter löpande. VA-verksamheten Verksamheten inom renhållning och VA ska fullt ut finansieras via avgifter i respektive avgiftskollektiv. Avstämning ska via internkontroller. Målet är att med god leveranssäkerhet förse kommunens abonnenter med vatten av god kvalitet och omhänderta avlopp och dagvatten på ett sätt som uppfyller krav på säkerhet och miljö. Målet ska uppnås genom kvalitetssäkring med egenkontroller samt med en fortsatt VA-sanering och utbyggnad av ledningsnätet. Kvalitet med säkerhet och med miljöaspekter ska ligga till grund för verksamheten. Målen har uppnåtts till alla delar. Renhållningsverksamheten Verksamheten inom renhållning och VA ska fullt ut finansieras via avgifter i respektive avgiftskollektiv. Avstämning ska genom via internkontroller. Målet är att kunna erbjuda alla hushåll differentierad renhållning med utbyggd källsortering samt verka för en ökad reduktion av avfall och en ökad återvinning av emballage och förpackningar. Renhållningsverksamheten ska drivas med full kostnadstäckning. Målen ska uppnås genom avfallsplaner och renhållningsordning, aktiv information, god tillgänglighet på återvinningscentralen. Nämnden ska medverka till att fastighetsbolag och FTI (samarbetsorganisationen Förpacknings- och Tidningsinsamling) utvecklar fastighetsnära källsortering. Målet är uppfyllt såtillvida att alla abonnenter har erbjudits sortering av matavfall. Målet avseende fastighetsnära källsortering är inte uppfyllt, men där är nämnden endast en del i arbetet. Årets resultat Målet avseende en ekonomi i balans har inte uppnåtts då skattekollektivet totalt sett gör ett underskott om 480 tkr. Förvaltningen har dock försökt att minska underskottet så långt möjligt genom att försöka hålla igen de kostnader som varit möjliga när det konstaterats att andra kostnader inte kunnat hållas inom budgeten. Underskottet beror på snöröjning, it-kostnader, vaktmästeri och underskott avseende skogsfastigheter. Underskotten vägs till viss del upp av ett överskott inom ledning pga långtidssjukskrivning. Dessutom har lön för tf förvaltningschef fördelats mer rättvist med en 44

större del på avgiftskollektiven, vilket inte skett tidigare. Eftersom avgiftskollektiven (VA och renhållning) är åtskilda från kommunens skattefinansierade verksamhet ska resultaten i sig dokumenteras och detta består i ett positivt resultat om 1.681 tkr för VA-verksamheten, vilket ökar dess resultatutjämningsfond med samma belopp. Fonden kommer efter detta uppgå till ca 3,4mkr. Renhållningsverksamheten lämnar ett underskott med 113 tkr vilket också detta påverkar dess resultatutjämningsfond i motsvarande mån. Fonden kommer efter detta uppgå till ca 2,8mkr. Investeringar Under året har investeringar utförts inom skattekollektivet uppgående till 4.261 tkr av en budget omfattande 4.826 tkr. Återstår gör 565 tkr. De projekt som inte är färdigställda utan skulle behövas ombudgeteras till 2014 är Fastigheter och IT-investeringar. Det uppmärksammades under andra halvåret 2013 att stora investeringar behövdes avseende it men det gick inte att färdigställa allt under 2013 varför det var ett medvetet agerande att avvakta med alla it-investeringar. Av den totala investeringsbudgeten inom VA om ca 17 mkr har ca 8,3 mkr använts. De stora poster som till vissa delar är oanvända är ny anslutning till Outokumpu och Västra Möckelnstranden. Dessa arbeten fortsätter dock under 2014. VA-anslutning Montörsgatan har försenats pga inväntande av tillstånd från Banverket. Arbetet med Ventilbyten och serviser pågår ständigt. Under 2013 har en ut- och ombyggnad skett av återvinningsstationen vid Raka vägen. Framtiden Från 1 januari 2013 inryms även kommunens vaktmästeri inom servicenämndens verksamhet. Den organisationen förväntades ge våra skolor och förskolor ett bättre yttre underhåll samt bättre/mer service, vilket uppnåtts. Översyn av grönytorna pågår med syfte att få färre grönytor men bättre underhållna. Nedsläckning alternativt dimmning av gatubelysning kommer att utredas. Utbyggnad av VA-nät pågår längs Västra Möckelnstranden. Under 2014 påbörjas anslutning till kommunala avloppsnätet på Ängebäcksområdet. Det kommer att fortsätta norr om Strömtorp, från ytterligare områden kommer önskemål om anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Ledningsutbyte och underhåll av våra anläggningar kommer att planläggas och en långtidsplan skall göras. Kampanjer för utökad sortering riktad till kommunala verksamheter och fastighetsnära insamling fortsätter. Utsortering av möbler och försök med återbruk påbörjas under 2014. Nyckeltal 2011 2012 2013 Kommunägda vägar kostn/kvm (kr) 2,73 2,81 3,05 Vintervägsunderhåll kost/kvm (kr) 3,84 2,64 2,91 Parkyta kostnad/kvm (kr) 6,43 6,98 6,35 Hushållsavfall (ton) 3 042 2 903 2 948 Hushållsavfall, kilo/invånare 316 305 310 Lev. mängd dricksvatten (tkbm) 1 177 1 134 1 208 Deb mängd dricksvatten (tkbm) 643 684 696 Svinn % 46 40 42 Renat avloppsvatten (tkbm) 1 743 1 772 1 561 Skattefinansierad vht Redovisning i tkr 2011 2012 2013 Intäkter 18 805 21 559 18 327 Kostnader -40 546-43 353-45 529 varav pers.kost -15 166-14 387-13 475 varav kapitaltjänst - 6 266-6 841-6 516 Verksamhetens nettokostnad -21 746-21 794-27 202 Verksamhetsbidrag 20 212 21 310 26 722 Avvikelse -1 129-484 -480 Andel av nämndernas totala nettokost % (skattekollektivet) 4,7% 4,6% 5,4% Nettoinvesteringar 6 095 4 634 4 261 VA-kollektivet Redovisning i tkr 2011 2012 2013 Intäkter 17 040 16 782 16 909 Kostnader -17 843-16 398-15 228 varav pers.kost -3 639-3 557-3 445 varav kapitaltjänst -6 175-6 000-5 284 Verksamhetens nettokostnad -833 384 1 681 Resultatutjämning 833-384 -1 681 Resultat 0 0 0 Nettoinvesteringar 4 054 5 311 7 912 RH-kollektivet Redovisning i tkr 2011 2012 2013 Intäkter 8 058 8 055 8 464 Kostnader -7 314-7 084-8 577 varav pers.kost -2 534-2 568-2 815 varav kapitaltjänst -910-873 -827 Verksamhetens nettokostnad 744 971-113 Resultatutjämning -744-971 113 Resultat 0 0 0 Nettoinvesteringar 674 466 701 45

Vatten- och avloppsverksamhet RESULTATRÄKNING Tkr 2012 2013 Verksamhetens intäkter 16 822 16 909 Verksamhetens kostnader -10 458-9 945 Avskrivningar -3 401-3 441 Verksamhetens nettokostnader 2 963 3 523 Finansiella poster -2 579-1 842 Årets resultat 384 1 681 BALANSRÄKNING Tkr 2012 2013 Tillgångar Anläggningstillgångar Mark, byggnader och anläggningar 57 047 60 553 Inventarier 194 136 Årets investeringar 5 312 7 911 Summa anläggningstillgångar 62 553 68 600 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 2 599 2 486 Fordran på skattekollektivet 1 792 3 473 Summa omsättningstillgångar 4 391 5 959 Summa tillgångar 66 944 74 559 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 1 792 3 473 - därav årets resultat 384 1 681 Skulder Långfristiga skulder Långfristiga skulder tillgångar 59 033 64 162 Långfristiga skulder årets investeringar 5 312 7 911 Korta skulder, leverantörer, moms, pension etc *) 807-987 Summa skulder 65 152 71 086 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 66 944 74 559 *) Avräkning mot kommunen, schablon 46

Verktyg för skolan gällande frånvarorapportering har implementerats inom hela skolan. Ungdomsrådet Ung och Fri startades i augusti. En ny förskoleavdelning startade i januari 2013. Avdelningen ligger i anslutning till Stora Vallaskolan. Brukets skola Kultur- och utbildningsnämnden Ordförande: Peter Pedersen (v) Förvaltningschef: Stefan Grybb Verksamhetsområden Kultur- och utbildningsnämndens uppdrag indelas i två ansvarsområden. Kultur- och fritidsområdet omfattar musikskola, bibliotek, fritidsgård, fritidsverksamhet, föreningsstöd och fritidsanläggningar. Utbildningsområdet omfattar förskoleverksamhet, öppen förskola/familjecentral, pedagogisk omsorg på obekväm tid, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola samt elevhälsa/skolhälsovård. Årets verksamhet Under verksamhetsåret 2013 har några personalförändringar i ledningen inom Kultur- och utbildningsförvaltningen skett. Det tillträdde två nya rektorer för F-6 och en ny förskolechef under året. Den nya nationella styrningen för skollag och läroplan innebär bl.a. förtydligande av roller för förskolechef och rektorer, lärarnas kompetens och betygsättning. Nämnden har fattat beslut om nya mål kunskapsuppdraget. Kunskapsuppdraget är skolornas huvuduppgift och innebär att alla elever ska lägst nå målen i samtliga ämnen. Under 2012 genomförde förvaltningschefen en omfattande sammanställning på ett antal verksamheter utifrån barns/elevers, vårdnadshavares och personals synpunkter över det som är bra och det som behöver utvecklas. Det arbetet har fortlöpt under 2013. På biblioteket, som ingår i avdelningen Kultur- och Fritid, förbättrades besöks- och lånestatistiken med 552 st. från 2012 till 2013. Musikskolan har ca 200 aktiva elever. Måluppfyllelse Nämndens mål är att alla elever ska klara målen för att uppnå godkända betyg. Det arbetet börjar redan på förskolenivå för att hjälpa och fånga upp barn/elever som behöver extra stöd för att klara sin studiegång. Som exempel kan nämnas att nämnden startat en särskild studiegrupp. Diagrammet visar på hur skolresultaten i årskurs 9 har utvecklats. Degerfors ligger fortfarande efter riksgenomsnittet men har förbättrats sen 2010. Mått från Kommunens Kvalitet i Korthet 2013: Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? Lägsta/medel/högsta värden i riket. Degerfors värde rödmarkerat. Mått från Kommunens Kvalitet i Korthet 2013: Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? Lägsta/medel/högsta värden i riket. Degerfors värde rödmarkerat. 47

Mått från Kommunens Kvalitet i Korthet 2013: Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? Lägsta/medel/högsta värden i riket. Degerfors värde rödmarkerat. Årets resultat Förvaltningens överskott 2013 uppgår till totalt 0,6 mkr. Samtliga verksamheter förutom de på central nivå lämnar ett överskott. En bidragande orsak till att nämnden redovisar överskott är att verksamheterna varit återhållsamma med anledning av de underskott som prognostiserades i början på året. Det centrala verksamhetsområdets underskott på 1,6 mkr består av flytt av barns skolgång mellan kommuner, så kallade interkommunala kostnader som överstiger budget. Merkostnader för oförutsedda, ej budgeterade kostnader som exempelvis hyrrektor och rekrytering av nya rektorer. Dessutom så klarade inte denna verksamhet sitt sparkrav på 0,4 mkr. Ett stort vikariebehov har dock funnits inom hela förskole- och grundskoleverksamheten vilket beror på höga sjukskrivningstal. Dessa kostnader har till viss del täcks av att vikarierna till våra långtidssjukskrivna kostar mindre än ordinarie personal. Investeringar Kultur- och utbildningsnämndens investeringsbudget uppgick till 5,4 mkr för 2013. Nämndens redovisade överskott om 1,5 mkr består av att byggnationen av omklädningsrum vid Stora Halla/Vallahallen ej är klart. Handikappanpassning på Brukets skola har inte heller gjorts, däremot har medel från detta projekt använts för ny spånsugsanläggning på Bruksskolan som var i akut behov att bytas ut. Ärendet för handikappanpassning finns hos Degerforsbyggen för anbudsförfarande och kvarvarande medel önskas överföras till 2014. Medel för matematik- och mediasal på Stora Vallaskolan och diskrum på en förskoleavdelning önskas överföras till 2014 då arbetena kommer att genomföras. Framtiden En stor utmaning framåt i tiden är att implementera den nya skollagen och läroplanen. Detta ska kopplas till de nya kraven på lärarbehörighet, ämnesteoretiskt formell kompetens. De nya kraven kan leda till förändringar i organisationen. Ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå har initierats som syftar till att uppfylla de nationella och kommunala målen. För att kommunen ska lyckas med att klara det som förväntas i framtiden är det viktigt att det ges förutsättningar för en långsiktigt hållbar organisation. Ökningen av nettokostnader per barn och elev kan förklaras med att barn- och elevantalet minskat. Eftersom de fasta kostnaderna ändå finns kvar så får det till följd att kostnaden per barn/elev ökat. Kultur- och utbildningsnämnden Redovisning i tkr 2011 2012 2013 Intäkter 13 329 11 620 12 764 Kostnader -167 916-170 283-169 277 varav personalkostnader -110 344-111 218-112 432 varav kapitaltjänst -1 530-1 695-2 302 Verksamhetens nettokostnad -154 587-158 663-156 513 Verksamhetsbidrag 153 589 154 401 157 145 Avvikelse -998-4 262 632 Andel av nämndernas totala nettokostnad% 33 34 Nettoinvesteringar 3 095 5 816 3 876 Biblioteket Nettokostnad/invånare (kr) 326 322 285 Musikskolan Nettokostnad/invånare (kr) 336 322 345 Förskolan Antal barn 363 381 379 Nettokostnad/barn (kr) 103 455 98 262 102 778 Förskoleklass Antal barn 82 79 82 Nettokostnad per barn (kr) 30 634 33 051 37 456 Fritidshem Antal barn 385 379 355 Nettokostnad per barn (kr) 27 984 26 348 24 722 Grundskola Antal elever 901 876 849 Nettokostnad per elev (kr) 88 413 98 463 103 888 Grundsärskolan Antal elever med undervisning i Degerfors 10 6 3 Antal elever med undervisning i annan kommun 1 3 1 48

Degerfors kyrka med kyrkogård Socialnämnden Ordförande: Anita Bohlin Neuman (v) Förvaltningschef: Ingmar Ångman Socialförvaltningens verksamhet berör varje år en stor del av kommunens invånare. Det är människor i alla åldrar från vaggan till graven som för kortare eller längre perioder är i behov av stöd i sin livssituation. Socialtjänsten bedriver ett arbete som i vissa delar kan vara av livsavgörande betydelse för den enskilde. Därför är det väsentligt att arbetet utförs av kompetenta medarbetare utifrån utprövade metoder. Årets verksamhet Socialförvaltningen arbetar med familjer och enskilda personer som behöver stöd, hjälp, vård och omvårdnad i olika livssituationer. Det finns ett stort engagemang i verksamheten. Ett gott utvecklingsarbete bedrivs inom förvaltningen och en god lyhördhet gentemot den enskilde brukaren/klienten. Vi har dessutom ett gott samarbete med andra vårdgivare, övriga förvaltningar, kommuner, andra myndigheter, intressenter och dess organisationer. Socialförvaltningens ledningsgrupp med stödfunktioner avslutade under året deltagandet i Leda för resultat som är ett utbildningsprogram som är framtaget av Sveriges kommuner och landsting. I utbildningsprogrammet ingick resultat och målstyrning, strategisk ledning, strategiskt ledarskap, evidensbaserad praktik, verksamhets- och kvalitetsutveckling och att genomföra ett utvecklingsarbete i den egna kommunen. Socialförvaltningens utvecklingsarbete inom utbildningsprogrammet genomfördes inom boendestöd med syfte att kartlägga personers inflytande. Det är centralt att de resurser som finns inom förvaltningen används så effektivt som möjligt för att göra största möjliga nytta för de kommuninvånare som är i behov av insatser. Olika åtgärder har under året genomförts för att förbättra verksamheten och minska kostnader. En del i detta är ett ökat samarbete med närliggande kommuner. Under 2013 påbörjades ett samarbete med Laxå kommun med gemensamma tjänster för tre nyckelfunktioner inom förvaltningen; MAS (Medicinskt Ansvarig sjuksköterska), MAR (Medicinskt ansvarig för rehabilitering) och Medicintekniker. Samverkan med Karlskoga kommun har utvidgats genom inrättande av en för de båda kommunerna gemensam familjehemsverksamhet och gemensam social beredskap. Under hösten 2013 beslutade Kommunfullmäktige att ansöka om medlemskap i Sydnärkes taxe- och avgiftsnämnd med säte i Hallsberg. Därigenom kommer debiteringen av våra avgifter inom Vård och Omsorg handläggas och administreras gemensamt med fem andra kommuner i södra länsdelen. Förvaltningens största resurs är dess medarbetare. Det är de ca 360 medarbetarna som möter de enskilda som söker våra insatser. De tjänster som erbjuds skapas i mötet mellan människor där de anställda ska försöka tillgodose enskildas behov. Det värdegrundsdokument som antogs 2012 har under 2013 kompletterats med fem värdighetsgarantier inom Vård och Omsorg. Värdegarantierna är en del i att försäkra den enskildes rätt till självbestämmande, delaktighet och trygghet. Förvaltningen har också under året inlett ett arbete med att effektivisera planeringen av sina personella resurser genom införandet av arbetssättet effektiv resursplanering. Kortfattat är syftet att de enskildas behov är utgångspunkten för fördelning av de personella resurserna och förläggning av arbetstider. Andra åtgärder för att effektivisera verksamheten som genomförts är inrättande av en särskild städpatrull inom hemvården, övergång från varma till kylda matlådor, övertagande av matdistributionen i egen regi och omstrukturering av matserveringen på Västergården. Under 2012 stängdes boendeenheten Lunden på Västergården. Under 2013 har behovet av platser på Särskilt Boende återigen ökat. Periodvis har kötiden till en plats varit upp till sex månader. Enheten öppnades åter i slutet av året samtidigt som antalet korttidsplatser minskades. Om de vidtagna åtgärderna är tillräckliga för att tillgodose behovet av permanenta och korttidsplatser är i nuläget osäkert. Servicelägenheterna i Strömtorp och Svartå har under året omstrukturerats och utgått från socialnämndens förvaltning. Lägenheterna ingår numera i Degerforsbyggens ordinarie lägenhetsbestånd. 49