Kvalitetsredovisning för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten



Relevanta dokument
Skogsgläntans förskola

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Arbetsplan Verkö förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Arbetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

ARBETSPLAN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Kvalitetsredovisning

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Välkommen till Väjerns förskola

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Arbetsplan för Östra förskolan

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Rubinens förskola. Lek är utveckling och barnets arbete. Genom lek utvecklar barn sin fantasi och. problem eller konfl ikter.

Kvalitet på Sallerups förskolor

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Arbetsplan för Östra förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Förskolan består av tre avdelningar, Björken, Kvisten och Granen, med ca 3,5 tjänsterper avdelning.

Kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitetsrapport för

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Pedagogisk planering Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Arbetsplan Dingle förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Arbetsplan 2008 våren 2010 Gullberna Parks förskola

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Arbetsplan Rosenvallsförskola 2009.

KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Centrum Förskolor, familjedaghem Ht 2008 vt 2009

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hunnebostrands förskola

Verksamhetsplan Intraprenad Hybo-Ämbarbo Emiliaskolorna 1-12 år Ringblomman pedagogisk omsorg

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Kvalitetsredovisning

okal arbetsplan Förskola:Götgatan

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns förskoleverksamhet

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Transkript:

Kvalitetsredovisning för förskolorna i Kisa Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten 2009

Innehållsförteckning Inledning Förskolorna Berget, Bäckgården, Tornhagen och öppna förskolan Glimten Presentation Organisation Barn Personal Förutsättningar för verksamheten Ekonomi Fortbildning Arbetsorganisation Gemensamma planer Målområde Analys

Kvalitetsredovisning 09 I förordningen SFS 2005:609, 1 står det att varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska på ett tillförlitligt och jämförbart sätt visa hur verksamheten lyckas med att nå målen och vilka åtgärder som behöver vidtas för att komma till rätta med eventuella brister. Kvalitetsredovisningen ger underlag för förbättring och utveckling. Kvalitetsredovisningen blir en del av verksamhetens kvalitets- och utvecklingsarbete. Rektor sammanfattar förskolornas kvalitetsredovisningar. Sammanfattningen lämnas till förskolorna och till barn och utbildningsförvaltningen. Presentation Förskolan Berget Förskolan ligger i bottenplan på ett hyreshus i bostadsområdet Singelberget. Området består av flera hyreshus samt ett större äldreboende. Förskolan ligger i nära anslutning till skogen där man tillbringar en stor del av sin utevistelse, vilken har en pedagogisk roll i verksamheten. Berget har tidigare bestått av enbart en avdelning. År 2008 genomgick förskolan en renovering och tillbyggnad som gav plats för ytterligare två avdelningar. Avdelningarnas namn, Safiren, Rubinen och Smaragden, syftar till ädelstenar sprungna ur berget. Förskolan har även en tillhörande stor inhägnad gård, som är under uppbyggnad. Förskolan Bäckgården Består av två avdelningar och är integrerad i Bäcks f-3 skolområde. Det är en stor fördel då förskolan och skolan många gånger har utbyte av varandra, och kan nyttja varandras resurser, ex förskolan har tillgång till gymnastiksal och skolgård. Till en början var det inte någon självklarhet att förskolan skulle flytta in i skolans lokaler. Det var många som var negativa, både skolpersonal och föräldrar. Men idag finns ingen negativ inställning till flytten.

Förskolan Tornhagen Är vår äldsta förskola. Den byggdes 1975 och har en planlösning med tre avdelningar och en lekhall i centrum, samt tillhörande kök. En stor gård omgärdar förskolan, där det både finns gamla fruktträd, sandlådor och gungor. Tornhagen ligger i vitsippebacken, vackert belägen intill skogskanten, vilken man också utnyttjar i sin hälsofrämjande verksamhet. Förskolan ligger vid en återvändsgata vilket gör att det inte finns någon störande trafik. Öppen förskola Glimten Är en familjecentral som ligger i nära anslutning till Barnhälsovården och Barn och Familjepsykologiskt centrum. Visst samarbete förekommer med Individ och familj. Vi har ett nära samarbete med Flyktingmottagningen då vi har en mångkulturell verksamhet. Organisation Området består av f-3 skola med fritidshem Bäckskolan Förskolorna Berget, Tornhagen och Bäckgården Öppna förskolan Glimten Förskolan Berget ht-09 Smaragden 1-3 års avdelning 17 barn: 8 flickor och 9 pojkar Safiren 1 3 års avdelning 15 barn: 8 flickor och 7 pojkar Rubinen 4 5 års avdelning 24 barn: 10 pojkar och 14 flickor

Förskolan Tornhagen ht-09 Tuvan 1-3 års avdelning 17 barn: 10 pojkar och 7 flickor Gläntan 1 3 års avdelning 19 barn: 11 pojkar och 8 flickor Tuvan och Gläntan bildade en gemensam 3-års grupp med 16 3-åringar från de båda avdelningarna. Smultron 4 5 års grupp. 23 barn: 14 pojkar och 9 flickor. I den gruppen finns barn med speciella behov integrerade. Förskolan Bäckgården ht-09 Minimalen: 1-3 års avdelning 16 barn: 6 pojkar och 10 flickor Humlan 4-5 års avdelning 28 barn: 14 pojkar och 14 flickor Tillgången till barn har under de senaste åren varit ojämn, såtillvida att vi på höstarna har något färre antal barn mot på vårarna då vi har ca 20 barn fler i förskolorna. Det gör att vi på höstarna haft personal i pool som kunnat arbeta på andra områden men på våren har all personal varit upptagna på förskolorna i Kisa. I Regler för att erhålla plats inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg utgivna av Barn-och utbildningsnämnden, berättas om våra verksamheter: Förskoleverksamhet, Allmän förskola, Förskoleklass, Skolbarnsomsorg och Lovomsorg samt villkoren för att erhålla sådan plats. Personal ht- 09 I området arbetade under -09 (antal personer) 14 förskolelärare 15 barnskötare 1 pool/barnskötare 3 assistenter barnskötare 2,5 kokerskor

Beräkning personal Barn 1 3 år: 5 barn/årsarbetare Barn 4 5 år: 10 barn/årsarbetare Kök 0,25 % / avdelning Vid höstterminens start minskade området med en förskoleavdelning nämligen familjedaghemmet Linnéan. På familjedaghemmet Linnéan arbetade tre dagbarnvårdare tillsammans i gemensamma lokaler. Stängningen skedde i samförstånd med både personal och föräldrar. A Anledningarna var framförallt två: 1. Den faktiska barnminskningen 2. Att vi vid skolverkets inspektion fick påpekanden att familjedaghemsverksamheten inte bedrevs alla veckans dagar i gemensamma lokaler. Verksamheten som bedrivits i Missionskyrkans lokaler har varit mycket uppskattad. Det var med vemod som avdelningen stängdes. Ekonomi Barn och utbildningsförvaltningen fördelar enligt en beräkningsmodell budgetmedel till våra rektorsområden. Rektor, förvaltningsekonom och förvaltningschef har regelbundna budgetuppföljningar. Rektor har budgetansvar för sitt område. Fortbildning Kompetensutvecklingsinsatser samordnas i möjligaste mån inom kommunen och går i linje med förskolans prioriterade utvecklingsområden.

Arbetsorganisation Gemensamma planer: Förskolorna i Kisa har en gemensam Lokal arbetsplan som grundar sig på Lpfö-98 samt på den kommunala skolplanen. Genom vår arbetsplan visar vi på ett konkret sätt vår gemensamma målsättning för förskolorna i Kisa. Utvärdering och uppföljning sker en gång per år. Våra grundtankar är att ge barnen 1-6 år en god pedagogisk verksamhet där fostran, omsorg och lärande bildar en helhet. Det är av stor vikt att vi som personal ser till varje barns förmåga och utvecklingsnivå. Vi strävar efter att barnen skall känna sig trygga och finna verksamheten rolig och lärorik. Vår uppgift är att tillsammans med föräldrarna ge varje barn möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Med utgångspunkt från varje avdelnings situation förutsättningar ex. barngrupp - åldersfördelning osv. gör man sina egna prioriteringar utifrån arbetsplanen. Inom området finns också en gemensamt utarbetad Utvecklingsplan- Arbetsplan där vi sammanfattat barnets utveckling från år 1 t.o.m. år 5 inom olika utvecklingsområden, med inriktningsmål och mål. Den finns till för den som så önskar att använda som ett stöd och redskap i verksamheten. Gemensamt är att vi har förmånen att ha en mångkulturell förskola, mångkulturell fritidshemsverksamhet och mångkulturell skola. Det genomsyrar alla våra verksamheter. Inom området har vi också en gemensam Strategi för hälsofrämjande verksamhet på förskolan Att få vistas ute varje dag. Att ha en positiv inställning till fysisk aktivitet både inom och utomhus. Att servera en varierad och nyttig kost. Att betrakta genusperspektivet i det dagliga arbetet. Att grundlägga kunskapen om god hygien. Att grundlägga empati och medmänsklighet.

Glimten Öppna förskolan Den Öppna förskolan riktar sig främst till den grupp barn som inte har plats i förskolan. Den öppna förskolan bygger på att någon vuxen, annan än personalen, deltar i verksamheten och ansvarar för barnet under vistelsen. Öppna förskolans mål är: Att var en mötesplats för både barn och vuxna där man känner sig välkommen. Det skall kännas roligt och utvecklande. Att ge barn möjlighet att leka och få delta i en pedagogisk gruppverksamhet. Att ge råd och stöd i föräldrarollen Glimten har ett nära samarbete med BHV som tillsammans med Öppna anordnar föräldrautbildning. Ett nära samarbete finns också med Flyktingmottagningen. På Öppna träffas även barn och vuxna från olika länder och lär känna varandra. Vuxna träffar andra vuxna, barn träffar andra barn. Möjlighet ges till att knyta nya kontakter. Det krävs ingen inskrivning eller anmälan. Öppna är kostnadsfri. Man kommer när man vill under öppettiderna Tornhagen Tornhagens hjärta är gården. Gården ger stora möjligheter till omväxlande aktiviteter. Här finns sandlådor, fruktträd att klättra i och söka skugga under, gungor, syrenberså, fotbollsplan och gångar att cykla på etc. Gården utnyttjas verkligen i hälsobefrämjande syfte. Det är lätt att vara ute ( morgon, middag, eftermiddag) när det finns en stor gård att tillgå. Dessutom ligger Tornhagen i nära anslutning till skogen. Man kan njuta av gångavstånd till blomster- och blåbärsplockning. Under hösten påbörjades i huset ett gemensamt tema med boken Tass, tass, smyg,smyg Där man deltar efter sin ålder och förmåga. Förskolan har ett eget kök. Under hösten startade man upp med frukostbuffé. Alla barn som kommer på morgonen sitter gemensamt och äter frukost i lugn och ro.

Berget 2008 genomgick Berget en nyrenovering och tillbyggnation. Förskolan utökades då med två avdelningar. Bergets tre avdelningar heter: Rubinen, Smaragden och Safiren. Lokalerna är stora, fina och ljusa. Förskolan har ett eget kök. Till förskolan hör en stor inhägnad gård som ännu inte är riktigt färdigplanerad, men den ger och kommer att ge rika möjligheter till omväxlande aktiviteter. På Berget arbetar man särskilt mycket med lekens betydelse för utveckling och lärande. För att synliggöra verksamheten arbetar man mycket med dokumentation. Till föräldrarnas och barnens stora förtjusning finns det på varje avdelning bildspel från dagens aktiviteter som på ett tydligt sätt åskådliggör vad barnen varit med om och gjort under dagen. Bäckgården På Bäckgården arbetar man på båda avdelningarna med ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt. Utifrån denna pedagogik arbetar man tematiskt och studerar barns olika sätt att uttrycka sig. Genom dokumentation och forskning tillsammans med barnet kan det se sin egen lärprocess Personalen lägger också stor vikt vid att utforma inomhus- och utomhusmiljön där barnets kreativitet sätts i främsta rummet. Gemensamma rutiner: Alla avdelningar arbetar med portfolio som dokumentation. Alla avdelningar har genomgång av sina barns individuella utvecklingsnivåer minst en gång per halvår. Vi kallar till utvecklingssamtal en gång per termin. Vi lägger stor vikt vid att ha goda relationer med föräldrarna och ett gott samarbete med BHV, BFC och med talpedagog. Vi har genensamma rutiner för inskolning och uppföljningssamtal samt har en gemensam Likabehandlingsplan.

Målområde Förskolornas egna mål Miljö och hälsa Trygghet Vårt mål är att barnet: efter förmåga är fysiskt aktiv trivs och känner sig tryggt i den egna gruppens verksamhet Förutsättningar för att nå målen När barnen: känner glädje och lust till fysiska aktiviteter inne och utomhus vågar visa sina känslor är nyfiket och tar egna initiativ till sysselsättning utifrån sin mognad lyssnar till andra och visar förståelse Några av insatserna för att nå målen från avdelningarnas utvärderingar Delat in barnen i mindre grupper för att tillvarata barnens intresse och behov. Prata mycket om hur vi är mot varandra, föregå med gott exempel. Daglig utevistelse, skogspromenad. Flytta ut målning, snicken osv.. Ändrat rutiner i skötrummet. Rörelse ex. sång och danslekar. Ändrat morgonrutin. Barnen tas emot ute när de kommer efter 08.30 på morgonen. Vila- läs- sov varje dag. Exempel på resultat och måluppfyllelse från avdelningarnas utvärderingar Aktiva och glada barn. God stämning i barn och personalgrupp. Vid ändring av rutiner i skötrum - bättre hygien, mindre smitta. Skogsutflykter barnen får en upplevelse av att vara ute, känna, lukta, lyssna, balansera och pröva ojämn mark. Utomhus gården i leken är barnen fysiskt aktiva. Genom att det inte finns några färdiga lekmaterial är barnen kreativa i sina lekar. De klättrar i träd, balanserar, bygger och konstruerar.gungar i slänggungorna. Vid ändring av morgonrutin lugnare i tamburen, mindre stress. Barnen får frisk luft på morgonen. Ta emot föräldrar på ett lugnare sätt.

Åtgärder för förbättring Möjliggöra tid för planering reflektion. Delge varandra våra verksamhetsidéer.lyssna på och lära av varandra. Fördjupa och utveckla vår pedagogiska utomhusverksamhet. Undersöka hur en förskolas olika avdelningar samarbetar vid ex. planering, olika aktiviteter. Delaktighet och inflytande Våra mål är att barnet: uttrycker sina tankar och åsikter och därmed påverkar sin och andras situation accepterar ett demokratiskt arbetssätt har utrymme till egen lek Förutsättningar för att nå målen När barnen: vågar framföra sina åsikter och stå för sitt handlande har förmågan att följa ett demokratiskt beslut tar egna initiativ i leken Några av insatserna för att nå målen från avdelningarnas utvärderingar Arbetar mycket med turtagning. Pratar om hur vi är mot varandra. Öppen dialog med föräldrar. Ge barnen chans att lösa konflikter själva. Låta barnen förklara hur de tänker. Ta beslut t.ex. vid röstning. Stort utrymme till egen lek. Barnen tar ansvar efter förmåga. Låta barnen välja projekt. Låta barnen själva ta fram sitt lekmaterial, blöja, tallrik och bestick, plocka undan sin disk. Exempel på resultat och måluppfyllelse från avdelningarnas utvärderingar Barnen vågar uttrycka sina åsikter. Efter mognad och dagsform acceptera att man inte alltid får som man vill

Barnen har blivit med självständiga. De accepterar demokratiska beslut. Kan vänta när de får förklaring varför. Att barnen fått lyssna och respektera andras åsikter och inlägg i diskussioner/reflektioner. Rum i rummen där många barn kan leka olika lekar utan att störa varandra. Föräldrasamverkan är A och O i vår verksamhet den ligger till stor del grund för vårt arbete. Vi får inte glömma att föräldrarna har huvudansvaret för barnens fostran och utveckling. Åtgärder för förbättring Inomhus- och utomhusmiljöns betydelse för barnens gruppens utveckling Utveckla våra föräldramöten. Tillsammans med skolan utveckla tema på föräldramöten från 1 år t.o.m. åk 3. Kunskapsutveckling Lärande miljö och pedagogiskt arbete Vårt mål är att barnet med glädje leker, lär och skapar i en pedagogisk stimulerade inom- och utomhus miljö. Förutsättningar för att nå målen När barnet: är nyfiket och har lust att leka och lära enskilt och i grupp bygger, skapar och konstruerar med hjälp av olika material och tekniker utvecklar sitt ord- och begreppsförråd Några av insatserna för att nå målen från avdelningarnas utvärderingar Ge barnen tid och utrymme till egen lek. Tematiskt arbetssätt. Arbeta projektinriktat där vi utgår från barnens intressen och behov. Rim, ramsor, sång och musik. Bygg- och konstruktionslek i olika material. Språklust och den magiska mattepåsen. Språket under dagen en ständigt pågående process En stimulerande och utvecklande miljö som är överskådlig för barnet.

Exempel på måluppfyllelse från avdelningarnas utvärderingar Barnen gör egna val och tar själva fram det de vill göra. Vågar stegvis pröva svårare och svårare saker. Mycket bygglek både inom- och utomhus. Utveckling av rim, ramsor mycket spontansång och skratt. Utveckling projektarbete stolta barn som kommer i kontakt med sitt eget lärande. Upptäcker saker om sig själva. Åtgärder för förbättring Mer tid till reflektion och observation. Mer kunskap om det forskande barnet. Fördjupa kunskapen om tematiskt och projektinriktat arbetssätt. Samverkan och omvärldsorientering Vi har en mångkulturell förskola och ett starkt samarbete med flyktingmottagningen. Våra mål är att barnet utifrån sin mognad har en god omvärldskunskap har förståelse för att människor har lika värde visar respekt för allt levande och har omsorg om sin närmiljö Förutsättningar för att nå målen När barnen: successivt utforskar närmiljön efter förmåga respekterar och påverkar sin och andras situation är aktsam om allt levande och vår miljö Några av insatserna för att nå målen från avdelningarnas utvärderingar Delat upp barnen i mindre grupper. Ta till vara på vår närmiljö ex. skogen, brandstation Bemöta respektfullt ex, de mindre barnen; sätta sig i barnens höjd och säga deras namn Prata om att vi är lika mycket lika mycket värda allt efter ålder och mognad Arbeta med tema relaterade till närmiljön

Exempel på resultat och måluppfyllelse från avdelningarnas utvärderingar Genom att vi har barn från olika nationaliteter kommer det naturligt att visa hänsyn och respekt för varandra. Barnen visar tolerans och acceptans mot varandra. Ingen känner sig utpekad p.g.a. utseende, blöjor, sätt att vara. Internationella dagen. Kungabesöket. Arbeta med tema relaterade till närmiljön Åtgärder för förbättring Revidera SYV-planen för området. Den omfattar förskolan t.o.m. åk 3 Färdigställa Handlingsplanen för nyanlända. Alla läser och diskuterar Stärk språket stärk lärandet

Analys Förskolans läroplan bygger på att barns utveckling och lärande sker i samspel med omgivningen. I förskolan samverkar miljön och olika faktorer i den pedagogiska processen och som i sin tur påverkar barns förutsättningar att lära, utvecklas och må bra. Forskning och beprövad erfarenhet visar att förskolans viktigaste uppgift är att i verksamheten utgå från barnens perspektiv. Förskolan skall också vara flexibel och kunna förändras utifrån mångfalden i barns sätt att tänka och förstå samt barnens skilda behov. Utifrån detta synsätt utvecklas och formas den pedagogiska kvaliteten i samspel mellan barn och omgivning. Betydelsefullt är också hur förutsättningarna hanteras av personalen, vilket i sin tur sammanhänger med pedagogisk medvetenhet och kunskap om hur förskolans uppdrag skall genomföras i praktiken Kommande utvecklingsområden inom- utomhusmiljöns betydelse att möta det forskande barnet tvåspråkighet i fokus Område Bäck 2010-03-01 Birgitta Nöidh Rektor