Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18 januari 2017
Bakgrund om förändringar i den svenska produktionen och konsumtionen av animaliska livsmedel sedan 1990
Miljoner kg 400 350 300 250 200 150 100 50 X 10 Produktion av animalier (milj kg) i Sverige, 1990 och 2015 0 Mjölk Nötkött Gris Kyckling Ägg 1990 2015
Köttkonsumtionen i Sverige, totalt 1990 och 2005 1 000 ton kött med ben 800 700 600 500 400 300 200 100 Total konsumtion +45% +198% +56% +24% 0 1990 2005 Källa: Jordbruksverket, SJV För kyckling är den siffra vald där import till Sverige från Danmark är baserad på danska statistikuppgifter.
Svensk köttkonsumtion, vara med ben, 1990-2014 150 100 NÖT 900 800 50 0 Sv Prod Import (netto) Miljon kg kött (med ben) 700 600 500 400 300 200 100 Svenskt Import 250 200 150 100 50 0 Sv Prod GRIS Import (netto) 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Statistik från SJV och Svensk Fågel, enskilda kött avser 2014 150 100 50 FÅGEL 0 Sv prod Import (netto)
Mjölkkonsumtion i Sverige, totalt 1990 och 2005 3500 Färskvaror Ost Mjölkpulver X 1000 ton mjölk 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1990 2005
Bakgrund om jordbrukets och livsmedelssektorns utsläpp av växthusgaser
2014 var utsläppen drygt 7,1 milj ton CO2-ekvivalenter från svenskt jordbruk motsvarande ca 13 % av de svenska utsläppen, markanvändning ej inkluderat Metan, CH4: - idisslarnas foderoms: ~3,1 MT CO2e - från stallgödselhant: ~0,3 MT CO2e Lustgas, N2O: - från jordbruksmarken: ~3,3 MT CO2e - från stallgödselhant: ~ 0,4 MT CO2e Källa: National Inventory Report, NIR från NV
Det svenska jordbrukets utsläpp 6 sektorn Jordbruk 5 miljoner ton CO2e 4 3 2 del ur sektorn Energi importerade varor, ingår inte i den svenska klimatrapproteringen del ur sektorn LULUCF 1 0 Lustgas från mark Djurens fodersmältning Stallgödselhantering Energianvändning Produktion av mineralgödsel Produktion av importerat foder Förändrat kolförråd i jordbruksmark Lustgas Metan Koldioxid Ospecificerad fördelning
Den svenska livsmedelskonsumtionens utsläpp av växthusgaser Källa Milj ton CO2e Kommentar Jordbruk 11-11,5 Inkl energi samt prod av imp handelsgödsel och foder Import av livsmedel +?? Export av livsmedel -?? Livsmedelsindustri 0,93 Fossil CO2, (2000) Transporter 1,3-1,7 Fossil CO2, (2000) Handel 0,13-0,14 Fossil CO2 (2000), ej komplett Hushåll 0,3 Fossil CO2, (2000) Summa Ca 14,5 Källa: NV 2007. Sweden s National Inventory Report 2008 samt NV 2003 (Rapport 5348)
Fem viktigaste produktgrupperna i Sveriges import och export av livsmedel Import, miljarder kr - frukt & grönt 15 - fisk 14,9 - kött 7,6 - drycker 6,3 - kaffe, te, kakao 5,1 Export, miljarder kr - fisk 11,5 - dryck 5,5 - spannmålsprod 4,4 - diverse 4,5 - kaffe, te, kakao 2,7 Utsläppen från importerad mat syns inte i statistiken Mycket av importen utgörs av mat med höga Carbon Footprint
Globala utsläpp från jordbruket Cirka 25% av totala utsläpp från jordbruk inkl avskogning
Resultat från forskningsprojektet Växthusgaser i svensk produktion och konsumtion av animaliska livsmedel 1990 och 2005 Hur ser utsläppstrenden ut för den svenska produktionen av kött, mjölk och ägg mellan 1990 och 2005 Hur ser utsläppstrenden ut för svenska konsumtionen av kött, mjölk och ägg mellan 1990 och 2005 Vilka förbättringsåtgärder bör prioriteras?
Produktionssystem och utsläpp som studien omfattar Ingår inte: Utsläpp från markanv Förpackningar Avfallshant Hushåll Animaliska livsmedel för konsumtion Förädlingsindustri inkl transporter t grossist CO2 Produktion av kraftfoder Animalieproduktion: mjölkkor med rekrytering, nötkreatur för köttuppfödning, suggor och slaktsvin, slaktkyckling, värphöns CH4, CO2 Odling, produktion, transport av importerade råvaror N2O, CO2 Stallgödsel N2O, CH4 Diesel, Mineralgödsel Växtodling: produktion av foder; spannmål, vall, raps mm N2O, CO2 N2O, CO2
Modellera animalieproduktionen med ett top-down perspektiv Modellera systemen med ett bottom-up perspektiv, d v s samla in data och göra LCA för ett antal gårdar/företag Input resurser Energi Gödselmedel Foder Output produkter Kött, mjölk, ägg Output växthusgaser N2O, CH4 från biologiska processer, CO2, N2O från prod och anv av material/resurser Baseras på nationell statistik, men otillräcklig och ofta för aggregerad, måste kompletteras med bottom-up Hur många stor variation, representerbart?
Utsläpp totalt från produktionen av griskött 1990 och 2005 Utsläppen 2005 ca 0,9 milj ton CO2ekv (- 20 % jmf 1990) Ca 75 % av minskning beror på ökad effektivitet, ca 25 % pga mindre volymer Milltion tons CO2e 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 CO2 N2O CH4 1990 2005
Utsläpp totalt från konsumtionen av griskött 1990 och 2005 Total ökning med ca 7 %, totalt nästan 1,2 milj ton CO2e 2005 Drygt 15 % av utsläppen från importerat kött Per-capita utsläpp ökade från ca 126 till 128 kg CO2e/pers Mtons CO2e Inhemsk prod Netto import 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1990 2005
Sambandet mellan mjölk- och köttproduktion 576 kor á 6,1 ton ECM, 1990 393 kor á 8,2 ton ECM, 2005 85 köttkor 177 köttkor Culled cows A B Bulls, steers, heifers Milk 3,3 milj ton 3,1 milj ton 1990 2005 Meat 137 ton 140 ton Om oförändrad efterfrågan på mjölk och nötkött: En minskning av antalet mjölkkor ökar antalet djur i dikoproduktionen (A) Ökning av antal mjölkkor ökar köttmängden från mjölksystemet och minskar dikoproduktion (B)
Viktiga förändringar i mjölk- och nötköttsproduktionen 1990 till 2005 Djur Mjölkkor 183 000 Avkastning 2100 kg/ko Köttkor 90 000 1990: ~85 % av kött från mjölk 2005: ~65 % av kött från mjölk Foder Mjölk 2005: Mer vegetabiliskt kraftfoder, mindre bete i produktionen Kött 2005: Mer vallfoder i vinterutfodring, mera betesdrift Vallodling 2005 ca 1,1 miljon ha vall (+10 % sedan 1990) dessutom var ca1/3 av vallarealen ekologisk 2005 (ingen handelsgödsel)
Förändringar i utsläpp 1990-2005 i produktionen av mjölk 1,4 CO2 N2O CH4 kg CO2-ekv per kg mjölk 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1990 2005 1990 2005 1990 2005 1990 2005 1990 2005 Foderproduktion Stall & gödsellager N2O fr stallgödsel CH4 foderomsättning Totalt
Förändringar i utsläpp 1990 2005 i produktionen av nötkött 25 CO2 N2O CH4 kg CO2ekv per kg nötkött 20 15 10 5 0 1990 2005 1990 2005 1990 2005 1990 2005 1990 2005 Foderproduktion Stall & gödsellager 85/15 % allokering mjölk/kött N2O fr stallgödsel CH4 foderomsättning Totalt
Utsläpp totalt från produktionen av mjölk och nötkött mellan 1990 o 2005 Minskade utsläpp m 1 milj ton CO2ekv En mycket stor del av rapporterade utsläppsminskningen i jordbruket finns här ~60 % av minskning pga ökad effektivitet, ~40 % p g a mindre volymer Million tons CO2e 8 7 6 5 4 3 2 1 0 CO2 N2O CH4 1990 2005
Animaliekonsumtion utsläpp totalt Trender - totalt Trender - per capita Milj ton CO2e Mjölkprodukter Kött Ägg 12 10 8 6 4 2 Kg CO2e per capita Mjölkprodukter Kött Ägg 1200 1000 800 600 400 200 0 1990 2005 0 1990 2005
Utsläpp från maten i förhållande till utsläppsmål
Efter Paris-mötet, hur går det med våra utsläpp? Miljarder ton CO2- ekvivalenter per år Utan åtgärder Historiska utsläpp Utsläpp, enligt frivilliga åtaganden 2 graders-bana, hög klimatkänslighet 1990 2000 2010 2020 2030 Källa: Bloomberg New Energy Finance
Sveriges utsläpp och målsättningar Naturvårdsverket, 2016
Konsumtionens fördelning på svenskproducerat och import Den svenska produktionen har varit i stort sett oförändrad mellan 1990 till 2012 Importen av kött har tiofaldigats sedan 1990 Cirka 45 % av det kött som konsumerades i Sverige 2012 var importerat 2012 importerades: Gris 135 000 ton Fågel 78 000 ton Nöt 129 000 ton Lamm 10 000 ton Totalkonsumtion, 1 000 ton 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Import Svensk produktion minus export Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas Omfattar gris, fågel, nöt och lamm. Exporten av svenskt kött har under hela perioden varit ca 10 % av produktionen
Växthusgasutsläpp från vår kost Bryngelsson et al 2016
Hur kan utsläppen minska per kg produkt? Högre kväveeffektivitet Högre fodereffektivitet Tillsatser i djurens foder Gödselhantering Biobränsle i traktorer
Vad kan tekniken göra? Bryngelsson et al 2016
Avslutande kommentarer Utsläppstrender i svensk produktion av animalier: -15% mellan 1990 och 2005 Utsläppstrend i svensk konsumtion av animalier: + 20-25% mellan 1990 och 2005 Osäkert hur mycket utsläppen behöver minskas för att nå 2 graders målet. Parisavtalet har ambitiösa mål men ganska svaga åtgärder Sveriges mål är att få ner utsläppen till runt 1 ton CO2-eq/person och år 1 ton motsvarar ungefär maten vi äter idag med framtidens teknik Biobränsle är en viktig pusselbit för att ersätta fossila bränslen