Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Relevanta dokument
Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Akuta insatser för barn och unga efter svåra händelser

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef, Rektor, Doktorand Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Traumarelaterade tillstånd hos barn. Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Biträdande enhetschef BUP Traumaenhet.

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef, Rektor, Doktorand Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Child Parent Psychotherapy, CPP

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

Hur påverkas utveckling och hälsa av att utsättas för svåra påfrestningar i barndomen?

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm

Barn utsatta för våld i Sverige

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Trauma och Prostitution

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Trauma och återhämtning

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Barn och ungas utsatthet för våld

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Traumamedveten omsorg

Våld i nära relationer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

FÖRBEREDELSEENHETEN LYSA

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Kan man bli sjuk av ord?

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

- hur kan vi alla hjälpa till?

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Sexuellt riskbeteende bakgrund, bemötande och behandling

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015

SMART Utbildningscentrum

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Vad är psykisk ohälsa?

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

NEUROFEEDBACK. -En metod för att behandla traumatiserade patienter? Farzad Pakzad Stavanger 7 Juni 2019

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Ta snacket! Så pratar du med barn om sexuella övergrepp på nätet

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"

En liten bok om. komplext. trauma

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Ätstörningar. Information om ätstörningar

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Transkript:

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25) Individuellt, grupp, Ndsbegränsade eller längre Forskning och metodutveckling Ca 25 medarbetare Grundad 1934 www.ericasnwelsen.se

Traumapsykologi Katastrofer & olyckor (typ I) Återkommande påfrestningar, som inverkar på omsorgssystemet (typ II)

Våld mot barn Sexuella övergrepp Våld mellan vuxna Barnmisshandel Omsorgssvikt

Konsekvenser beroende av Vad och hur har det skex? Vem är drabbad? När i utvecklingen? Är omsorgssystemet inblandat/berört? PotenJellt traumajserande händelser Trauma i nära relanon och inom omsorgssystemet allnd komplext. Anknytningstrauma.

Svåra påfrestningar och anknytningssytemet Föräldrars Nllgänglighet och förmåga ax skydda/lugna/reglera har helt avgörande betydelse när barn drabbas av påfrestningar Små barn (0-7 år ca) kan inte lugna/trygga sig själva deras enda väg Nll reglering av skräck, oro etc är föräldrarna eller andra trygga vuxna (omsorgssystemet) Stark påfrestning i kombinanon med brist på känsloreglering är ponennellt traumanserande för barn Vid uteblivet regleringsstöd - barnet blir hänvisat Nll ax lugna, trygga, skydda sig själv En omöjlig uppgiw djupgående symtom kan bildas

Tänka Känna Uppfatta Reagera

Tänka Känna Uppfatta Reagera HjärnfunkJoner som fokuserar på hot och överlevnad mer akjva än de för unorskande och inlärning

Vad behöver barn som drabbats av våld? Synliggörande Skydd och Trygghet Liten chans ax vi ska upptäcka - offer och förövare döljer Ovanligt ax barn beräxar Ovanligt ax oro anmäls

Tecken på utsatthet?

Symtom hos barnen (n=54) Barn som bevittnat våld Almqvist och Broberg (2004) Rädsla: Överdrivet föräldraberoende 83% Rädd att vara ensam 65% Lättskrämdhet 63% Oro 61% Rädsla för förövaren 56% Mörkrädsla 46% Aggressiv benägenhet Lätt för att bli arg 81% Slår andra 57% Lyssnar ej på tillsägelser 65% Fixering vid våld/skräck Pratar mycket om monster eller andra skrämmande saker 57% Starkt intresse för våld/skräck 41% Höjd spänningsnivå Rastlöshet 63% Vaknar nattetid 59% Koncentrationssvårigheter 41% Smärtproblematik/somatisering 50%

Symtom & diagnoser efter trauma Sviktande självkänsla Somatiska krämpor Tillbakadragenhet Koncentrations-/inlärningssvårigheter Hyperaktivitet Ångest Oro Depression Aggressiva beteenden Språkstörning Ätstörningar Självskadebeteende Självmordstankar Sexualiserat beteende Dåligt uppförande Tvång Trots Fobier Sömnsvårigheter Vanligaste diagnoser hos utsatta barn: ADHD, Depression, Ångest, Beteendestörning, PTSD (Pelcovitz et al, 2000)

Insatstrappa Spec behandlingsinsats Fokuserad stödinsats Information & bekräftelse Skydd/Trygghet

Vilka barn behöver specialiserad behandling? Utvecklat egen problemank, funknonssänkning och lidande När föräldrarnas förmåga ax skydda/reglera sviktar och anknytningen skadats Barn placerade i jour- och familjehem

Forsknings- och kunskapsläget Forskningsevidens för barn: TF- KBT, EMDR och CPP Beprövad erfarenhet: Traumafokuserad behandling, gruppbehandling, samspelsinslag UXryckande och skapande tekniker som stöd Läkemedelsbehandling: Behandling av symtom (ångest, sömnstörning, depression ) som stöd Nll psykoterapi Uppehåll i kontakt med förövare under behandlingsinsats (Foa, 2009; Courtois & Ford, 2013; BUP Stockholms riktlinjer 2012)

Komponenter i Traumafokuserad behandling Bedömning av skydd, trygghet och stabilitet situanon, system och individ Stabilisering - nundsfokus psykoedukanon om traumareaknoner, symtom och hur hantera dessa utveckla strategier för reglering, stärka omsorgssystemet (regleringsstöd) Traumabearbetning - dåndsfokus rekonstruknon: beräxa om, visa, rita, leka Skapa ex narranv/beräxelse exponering Konsolidering - framndsfokus FramNdsperspekNv, hopp, stärka nyutvecklade strukturer

Målet för traumabehandling ökad reglering Reglering av uppmärksamhet Reglering av affekter, impulser, känslor, medvetande dissocianon Utveckla exekunva funknoner, minneskapacitet Reglering av somanska reaknoner/signaler Utveckla/stärka anknytning och relanoner Öka förmågan Nll refleknon och mentalisering

Traumaterapeutens förhållningssäu AkNv Fokuserad Nyfiken Ovetande och välinformerad Ill: Moa Hoff

Mod nog au kommunicera med barn om Kroppen, dess privata områden och sex Våld, död och skräck Farliga, äckliga och skrämmande saker Det värsta, svåraste och det konsngaste ill: Moa Hoff

Barnkonventionen Barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det Barn har rätt att uttrycka sig i tal, skrift, konstnärlig form eller annat uttrycksmedel som barnet väljer Barn har rätt till ledning att utöva sin rätt ur Artikel 12, 13 & 14

Hur kan man göra?

HiUa eu gemensamt språk

Tekniker för stabilisering och självreglering Avslappningsövningar Sömnrådgivning Psykoedukation om symtom, reaktioner, trauma

Trygg plats

UUrycka och differenjera känslor

Den 9:e nordiska konferensen om barnmisshandel och omsorgssvikt Stockholm 22 25 maj 2016 PresentaNon_noo_bild.pptx Gör vi skillnad för utsatta barn? Are we making a difference for abused children? www.nfbo.org