Lösningsförslag Tenta I 702 Fråga a) Utbud = Efterfrågan ger: 0000PP 00000 = 50000 + 500 00 2000PP 2000PP = 600000 PP = 50 PP = 50 in i utbud ger: QQ = 0000 50 00000 = 00000 b) Vi använder följande formel för att räkna ut korspriselasticiteten: Korspriselasticiteten= dddd 00 = 500 = 0,5. PP zz ddpp zz QQ 00000 c) Den nya marknadsefterfrågan ges av: QQ = 50000 + 500 220 2000PP Utbud=Efterfrågan: 0000PP 00000 = 50000 + 500 220 2000PP 2000PP = 660000 PP = 55 QQ = 0000 55 00000 = 50000 Notera att vi kan räkna ut korspriselasticiteten på följande sätt också: Korspriselasticiteten= %ΔΔΔΔ = 0,5 = 0,2 %ΔΔPP oo,2 Om priset på zucchinis går upp med % går konsumtionen av paprikor upp med 0,2 procent. Notera att vi här beräknar en genomsnittlig elasticitet till skillnad från elasticitet i b) som gäller i jämvikten. d) Illustrera en efterfrågechock (se slide 0 F2) Fråga 2 a) Lagrangefunktionen för minimeringsproblemet är: LL = pp xx + xx 2 + λλ(uu xx xx 2 ) För härledning av kompenserad efterfrågan, börja med FOV: = pp xx λλ0,75 xx = 0 () xx = pp xx 2 λλ0,25 xx = 0 (2) 2 xx 2 = UU xx xx 2 = 0 ()
Dela () med (2): pp = xx 2 xx och lös för xx. Sätt in i () och lös för xx 2. xx = pp xx 2 UU = pp xx xx2 = xx 2 pp xx 2 = UU pp 2 = UU pp pp Kompenserad efterfrågan för xx får vi genom att upprepa några av stegen ovan: xx 2 = pp xx UU = pp xx pp xx = xx pp 2 xx = UU pp b) Att efterfrågan är kompenserad innebär att nyttan är konstant när vi rör oss längs med efterfrågakurvan. Den förändrade konsumtionen som uppstår på grund av prisförändringen kommer bara fånga substitutionseffekten. c) Utgiftsfunktionen fås genom att sätta in de kompenserade efterfrågefunktionerna i individens budgetrestriktion: EE = pp xx + xx 2 = pp UU pp + pp2 UU pp pp = UUUU pp + UUpp = pp UU + d) Sätt in U=0 och priserna i utgiftsfunktionen ovan: EE = 00 00 0 + 755
Fråga a) CC(qq) = qq 5 + 00 50 5 b) AAAA = qq + 5000 = qq 2 + 5000 qq qq qq AAAAAA = qq5 qq = qq2 MMMM = dddd(qq) dddd = 5 qq2 c) MMMM = PP gggggg: 5 qq2 = 200 qq 2 = 200 5 = 20 d) ππ = pppp CC(qq) qq = 20 2 = 5 = 200 5 5 5 00 50 = 906 > 0 e) Nej, företaget gör vinst på kort sikt och ska därför fortsätta producera. Detta innebär också att AVC<P.
Fråga a) RR = pppp = 00QQ QQ 2, MMMM = 00 2QQ = MMMM = 20. Vi får då QQ = 0 and pp = 60 b) pp pppppppp = ( αα)pp kkkkkkkk = ( αα)(00 QQ), MMMM = ( αα)(00 2QQ) = MMMM = 20. För att få QQ = 20, MMMM = ( αα)(00 2 20) = 20, MMMM = ( αα) = och αα = 2. c) QQ = qq + qq = 00 pp, RR = 00qq qq 2 qq qq, MMMM = 00 2qq qq = MMMM = 20. Symmetri ger 00 2qq pp = 6,67 qq d) Bertrandkonkurrens ger pp = MMMM = 20 och qq = 20. Vi får då qq = qq = QQ = 0 2 = qq = 26,67 och Fråga 5 a) pp 0 0.5 + ( pp) 00 0.5 < 80 0.5 Lös ut pp > 0.056. b) PPVV uuuuuuuuärrrrrrrrrr = 0PP 20 50 (+) (+) 2 = 0 0 2.5 = 22.5. PPVV bbbbbbämmmmmm = 5 5 5 (+) (+) 2 = 5 7.5.75 = 26.25 < 22.5 Så: inte bekämpa! c) För att få Miljö-Miljö som enda NE måste matrisen se ut enligt nedan. Detta sker endast om xx, yy 6 och zz 2. Karl Konsumera Miljö Konsumera 2, 5, 0 Karin Miljö z, 6 x, y
Fråga 6 a) Perfekt prisdiskriminering leder till minst KÖ (0). Oklart om monopol eller kvantitetsdiskriminering ger mest KÖ. Å ena sidan gynna kvantitetsdiskriminering konsumenterna genom en högre kvantitet. Å andra sidan kan producenten ofta ta en större andel av totala överskottet då. b) Företagen tjänar alltid på att internalisera effekterna på varandra. I fallet med komplementära produkter leder internaliseringen till högre produktion. Detta är bra för konsumenterna (till skillnad från internaliseringen då produkterna är substitut). c) Möjlighetseffekten (köp av lotter), säkerhetseffekten (överviktning av säkra utfall), risksökande inför förluster (tilta i poker/long shots i trav) är exempel. Se kapitel 6.7 för fler exempel. d) I båda fallen får båda aktörerna incitament att förhandla och nå effektiv lösning genom att ena parten betalar den andra en avgift för nyttjandet av sjön. Skillnaden är att den som får äganderätten kan ta ut hela ökningen i vinst pga. samarbete (internaliseringen av externaliteten) samt hela motpartens vinst. e) Ökad andel med hög kapacitet minskar chansen att observera en separerande jämvikt. Anledningen är skillnaden mellan poolinglönen och den högre lönen för de med hög kapacitet minskar när fler har hög kapacitet. Därmed minskar incitamenten att få den högre lönen.