Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING - Nr 68, november 2009 Nytt rbete om Sunderbyn Föreningen hr v Anders Sndström, som ju är medlem i föreningen, fått mott en mycket intressnt utredning om Sunderbyn åren 1539-1721. Utredningen är på 67 sidor smlde i en omslgsmpp med genomskinlig frmsid och ett försättsbld med en vcker illustrtion. Utredningen inleds med en genomgång v den llmänn utvecklingen i lndet med fokus på Västerbotten/ Norrbotten och Sunderbyn. Därefter följer en genomgång v olik typer v källskrifter som finns tt tillgå för tiden före den llmänn kyrkobokföringen. Genomgången exemplifiers med utdrg för Sunderbyn. De vslutnde sidorn uppts v en redovisning v ägrn till 30 gårdr/fstigheter som fnns i Sunderbyn under den ktuell tiden. Häftet Sunderbyn åren 1539-1721 kn köps i föreningsloklen om Kjell Nilsson, Gunnr Johnsson eller undertecknd finns på plts. Du kn också beställ häftet vi e-post info@lulebygden.se eller brevledes till föreningens postdress. Priset är 100 kr/häfte. Överskottet går enligt önskemål från förfttren till Julius Sundströms Minnesfond. Vid beställning gäller förskottsbetlning till Plusgirokonto 36 64 01-8. Ange nmn och postdress. Vid postförsändelse tillkommer 25 kr i porto och expeditionsvgift. PER WÄNKKÖ MEDLEMSMÖTE söndgen den 13 december kl 15.00 i IOGT-loklen, Köpmntorget 7, 1 tr Progrm: l Medlemsmöte l Utdelning v Julius Sundströms stipendium l Föredrg v Jn Wikström och Gunnr Johnsson: Altppen och dess befolkning l Fik Välkomn! STYRELSEN Lulebygdens Forskrförening l Ordförnden hr ordet Sid 3 l Mer om släkten Kråks äldst led Sid 4 l Någr bensbysläkter Sid 5 l Homeros, Felice Vinci och Lennrt Knknrnt Sid 12 l Homeros och hns kritiker Sid 13 l Sist sidn: Julklppstips! Avskrifter på USBminnen v född, vigd och död i Nederluleå och Nederklix Glöm inte kvrvrnde ktivitet i december! Se nnons på sidn 3, längst ned till höger!
2 Lulebygdens Forskrförening Nr 68, november 2009 Lulebygdens Forskrförening Besöksdress: Residensgtn 6 E, Luleå Telefon: 070/299 54 24 Telefontid: Måndg: kl 9-11 Torsdg: kl 9-11 Övrig tid går br tt mli till nednstående e-mildress e-postdress: info@lulebygden.se Hemsid: www.lulebygden se Webbnsvrig: Mrit Lindell e-post: webred@lulebygden.se Post skicks till dress: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E 972 36 Luleå Öppettider: Ytterdörren öppen kl 07.00-20.00 ll dgr. Innerdörren låses som tidigre med egen nyckel. Annonspriser Åttondels sid 100 kr Kvrtssid 200 kr Hlvsid 300 kr Helsid 500 kr Sist sidn, enstk nr 1.500 kr Sist sidn helår (4 nr) 5.000 kr Medlemmr får kostndsfritt mrkndsför sin lster i tidningen. Dett är begränst till fem rder enspltig text (på tvåspltig sid) och under förutsättning tt ett exemplr v lstret lämns till föreningen. Styrelsen 2008 Ordförnde Per Wänkkö Tel 0920-22 62 76 E-post: per.wenkkoe@swipnet.se Vice ordförnde Gunnr Johnsson Tel 0920-22 75 93 Kssör Kjell Nilsson Tel 0920-26 72 04, 070-218 56 41 E-post: kjell.erik.nilsson@teli.com Sekreterre Crin Vllgren Tel 0920-22 86 13 E-post: crin.vllgren@ssb.com Övrig ledmöter Eivor Nordqvist Tel 0920-25 61 20 E-post: nordqvisteivor@hotmil.com Stig Åberg Tel 0920-26 74 02 E-post: stig.berg@teli.com Kent-Åke Lundebring Tel 0920-26 86 31 E-post: kent-ke.lundebring@nll.se Supplenter Ingrid Vikström Tel 0920-340 72 E-post: ingvik@teli.com Kjell Mäki Tel 073-040 31 64 Föreningens syfte Lulebygdens Forskrförening grunddes 1989 för tt främj och höj intresset för bygdeperson- och släktforskning inom gml Storlule socken smt tt rbet för bättre betingelser för sådn forskning. Mnusstopp för februrinumret 14 februri Påminner smtidigt om behovet v kort notiser/ rtiklr, och även intressnt fristående bilder. Ge ett bidrg till Julius Sundströms Minnesfond Förvlts v Lulebygdens Forskrförening. BG 5862-5955 Stipendiegruppen/lulebygdens Forskrförening Gerd Olovsson, tel 0920-25 44 64, e-post gerd.olovsson@teli.com Sigvrd Eriksson, tel 0920-22 25 24. FONUS kn förmedl telegrmmen. Medlemsvgifter Vuxen Ungdom tom 25 år Fmilj (smm hushåll) 150 kr/år 40 kr/år 190 kr/år Vid inbetlning uppge lltid nmn, dress, födelsedg, telefon, gärn mobil och e-post (inkl nmn mm på fmiljemedlemmr som omftts v fmiljevgiften). Avgiften betls till PG 36 64 01-8 Vid internetbetlning: Kompletter din uppgifter genom tt skick dem med e-post till medlemsnsvrig e-post: lulebyfof@teli.com Kom ihåg tt meddel dressändring!
Lulebygdens Forskrförening Nr 68, november 2009 3 Ordförnden hr ordet Hej ll Höstmörkret hr sänkt sig över Luleå och då brukr också lusten infinn sig tt gräv ner sig blnd mikrofischkort och dtbser v olik slg för tt hitt en gmml nfder eller nmoder. Själv hr jg hittills inte vrit särskilt flitig men vid de tillfällen jg hr vrit i loklen hr jg slgits v tt det hr vrit gnsk få forskre där, förutom när någon kurs hr pågått. Hr dtoriseringen inneburit tt mn sitter hemm frmför dtorn och forskr? Jg tycker tt det vore synd om så är fllet. Vi hr nu vverkt två v höstens tre tisdgsträffr. Den först träffen lockde drygt 20 deltgre som fick t del v Kjell Mäkis stor kunskper om skttelängder m.m. Till den ndr träffen kom 17 deltgre som fick lyssn till ett mycket intressnt föredrg om bygdeforskning v Gunnr Johnsson. Båd träffn vslutdes med en trevlig fikstund och fortstt smtl kring bl.. dgens ämne. Näst träff blir tisdgen den 1 december då Gunnr Johnsson Lyout och produktion: ÅKE ÖSTLING Tel 0911-21 17 78 ke.ost@teli.com informerr om soldtforskning. Styrelsen kommer vid sitt näst smmnträde tt utvärder träffrn innn mn beslutr om en ev. fortsättning, men med det intresse som vists tlr mycket för en fortsättning. Koll därför på hemsidn om det blir någon träff tisdgen den 5 februri. Som frmgår v en notis på först sidn i tidningen hr Anders Sndström överlämnt en utredning om Sunderbyn till föreningen. Utredningen är nturligtvis v speciellt intresse för ll med nknytning till Sunderbyn. Men den bör också vr mycket värdefull för ll som vill sök sig långt bk i tiden till ndr källor än kyrkböckern. För mig, som hittills nästn uteslutnde nvänt mig v kyrkböckern för min forskning, kommer Anders rbete tt bli en värdefull hndledning. Höstmörker jvisst men vi närmr oss också dvent och jul med upplyst fönster och julgrnr överllt. Först dvent (29/11) är också skyltsöndg då föreningen kommer tt vis upp sig i Stdshuset tillsmmns med en del ndr föreningr. T med dig någon beknt som kn tänks vr intresserd v släktforskning och titt in. Näst begivenhet blir medlemsmötet på Lucidgen med stipendieutdelning och ett som jg tror mycket intressnt föredrg om Altppen och dess befolkning. Hopps mång medlemmr ställer upp. PER Gunnel Blomberg Trossvägen 36, 973 41 Luleå Tel 070-340 01 85 Jn Erik Juhlin Knektvägen 5, 730 71 Slbohed Tel 070-285 53 73 Elsy Cederlund Hgviksgtn 28, 974 32 Luleå Tel 0920-22 87 91 Brbro Sndberg Burströmsvägen 22, 974 33 Luleå Tel 0920-22 54 51 Sune Sndberg Burströmsvägen 22, 974 33 Luleå Tel 0920-22 54 51 Gunill Hnsson Morkullegränd 15, 974 54 Luleå Tel 0920-610 71 Christin Lindmrk Sttionsgtn 53 A, 972 34 Luleå Tel 0920-22 87 20 Kurt Kjell Lindmrk Sttionsgtn 53 A, 972 34 Luleå Tel 0920-22 87 20 Höstens ktiviteter Påminnelse om kvrvrnde ktivitet Tisdg 1 december: Kl 18.30 i Forskrloklen, Residensgtn 6 E, Luleå Info om Soldtforskning, Gunnr Johnsson VÄLKOMNA!
4 Lulebygdens Forskrförening Nr 68, november 2009 Mer om släkten Kråks äldst led Av LEIF BOSTRÖM, Täby Forskning v Ulf Lrsson om Kråkättlingr i Stockholms stds tänkeböcker 1 gör tt någr uppgifter i min tidigre rtikel Släkten Kråks äldst led 2 behöver korrigers. Vrken Jon Andersson i Svrtbyn eller Jkob Andersson i Sunderbyn vr bröder till Nils Andersson Kråk. Arvet efter hustru Ann Andersdotter (Kråk) I Stockholms stds tänkeböcker finns ett mål 1590-05-13 ngående Olof Knutssons hustru Anns rv och rvingr. 3 Tln fördes v Anns bröder Hns Andersson i Vitån och Nils Andersson i Söderby [Sunderbyn] smt hennes systers Brit Andersdotters mn, Dvid Elofsson i Bredåker å ders brns vägnr (ll i Luleå socken). Dess får sin del i Anns säterhus [även Mrgit får en del i dett hus om Ulf Lrsson tolkt texten rätt]. Anns syster Mrgits son Nils Torbjörnsson i Sjulnäs i Piteå socken tlr för sin mor och för Sr Lrsdotter och hennes systrr Gertrud och Ann. Dess senre får Anns lill korsvirkeshus i Skeppr Krls gränd. Enligt Mgnus Erikssons stdslgs ärvdblk ärvde broder lik som syster och syster lik med broder, till skillnd från lndslgen där broder ärvde 2/3 och syster 1/3. Arvet vr säkerligen ett bkrv efter Ann Andersdotters föräldrr. Då smtlig ngivn rvingr vr syskon till Ann Andersdotter, vr systrrn Sr, Gertrud och Ann Lrsdöttrr troligen döttrr till ett vlidet syskon till Ann, troligen till en nu vliden bror Lrs Andersson, eller möjligen till en syster gift med en Lrs. Om Jon Andersson eller Jkob Andersson hde tillhört syskonskrn, så skulle de h vrit med vid rvsskiftet eller senre klndrt det. Kråksläkten härstmmr lltså från Anders Lrsson i Sunderbyn och hns söner Hns i Vitån och Nils i Sunderbyn Anders Lrsson n 1539-1560 Sunderbyn Hns Andersson n 1546-1595 Vitån Nils Andersson Kråk n 1562-1613 Sunderbyn Ann Andersdotter Olof Knutsson Stockholm Brit Andersdotter Dvid Elofsson n 1579-1604 Bredåker Mriet Andersdotter Torbjörn Olofsson n 1543-1569 Sjulnäs, Piteå Jon Anderssons släkt Anders Nilsson som vr lndsköpmn nämns i skttelängdern 1539-1546 i Sunderbyn. Hn hr två söner 1546. Gården ts över v sonen Per Andersson, nämnd 1549-1553. Hn hr en bror i bågskttelängden 1549 och troligen fler år. Brodern Henrik Andersson står för gården 1555-1596. Hn hr en bror 1558-1562. I tiondelängden 1562 står hustru Brit för gården. Hon vr troligen änk efter Anders Nilsson, eftersom det i bågskttelängden 1567 står tt hustru Brit hffuer drget till sinn sonn Hendrich Andersson och lgett sinn iord tilhop. Den jord som vrit vskild från gården bör vr den som Jöns Andersson står för 1563-1565. Hn bör också vr den bror som nämns i bågskttelängdern 1558-1562 hos Henrik Andersson. Därmed bör Jöns Andersson vr son till Anders Nilsson och Brit. Hn är säkerligen identisk med Jöns Andersson som är bonde i Svrtbyn från 1566. Senre klls hn Joen/Jon Andersson, men i ll tidig belägg står det Jöns Andersson. Från 1579 står Jkob Andersson för en gård i Sunderbyn. Jg tror tt hn står för den gård som hustru Brit och Jöns Andersson tidigre stått för, som åter kn h brutits ut ur Henrik Anderssons gård, men det är osäkert. Anders Jönssons änk Brit står för en gård 1578, men inte 1579. Hustru Birgitt återkommer i tiondelängden 1580 och från 1581 hr Hns Olofsson tgit över den gården. Jg tror tt det är den gård som Anders Jönsson hft tidigre. Jon och Jkob Anderssöner kn lltså vr bröder och söner till Anders Nilsson och hns hustru Brit. Kyrkojorden Under 1570-tlet köpte Nils Andersson i Sunderbyn och Jon Andersson i Svrtbyn kyrkojord som tidigre skänkts till kyrkn v brnlöst folk. De kunde inte förlik sig på hemmnet, så köpet gick tillbk. Men Nils Andersson verkr h behållit hemmnet och senre omtls tt hemmnet är löst under släkten igen. Det är möjligt tt Nils Andersson kommer från den brnlöse mnnens släkt och tt Jon Andersson kommer från den brnlös hustruns släkt, eller vice vers. 1 Ulf H Lrsson, 2009, http://ulfhlrs.se/genelogi/borgre_2.htm 2 Lulebygdens forskrförenings medlemsbld nr 49, februri 2005 3 SST 1589-1591, sidn 166 l
Lulebygdens Forskrförening Nr 68, november 2009 5 Någr bensbysläkter Av LEIF BOSTRÖM, Täby I den här rtikeln försöker jg red ut släktförhållnden för en del v fmiljern som bott i Bensbyn, med hjälp v källor från 1600-tlet och tidigre. Jg hr bl nvänt skttelängder i Västerbottens lndskpshndlingr, Älvsborgs lösen 1571 och 1613, jordeböcker, boskpslängder, mntlslängder, roteringslängder, mönsterrullor och domböcker. Jg hr även hft stor glädje v en utredning som Nils Joelsson från 1989: Släkten Ruuth från Rutvik och Bensbyn. Sven Bjursson Bensbyn dotter Jkob Östensson Bensbyn Nils Jkobsson n 1539-65 Bensbyn Jkob Nilsson g hustru Kerstin Knut Nilsson n 1563-1607 n 1611 n 1563-66 Bensbyn Bensbyn Bensbyn Nils Jkobsson Hns Knutsson g hustru Brbro n 1609-21 n 1586-92 n 1593-1604, 10 Bensbyn Bensbyn Bensbyn Jkob Nilsson g Sigrid Pålsdotter g Jkob Lrsson Lille Knut Hnsson n 1621-28 n 1629-31, n 1647-58 Anders Nilsson n 1606-48 Bensbyn 36-44, 59-62 Bensbyn n 1630-35 Bensbyn Bensbyn Bensbyn Nils Jkobsson Elin Jkobsdotter Mret Jkobsdotter Hns Knutsson Ruuth Hns Eriksson Jöns Jönsson n 1637-81 n 1665-87 n 1663-87 Bensbyn Bensbyn Bensbyn 7 3 11 5
6 Lulebygdens Forskrförening Nr 68, november 2009 Sven Bjurssons fmilj Fler personer från Bensbyn nämns i Stockholms stds tänkeböcker. 1 Det tidigste omnämnndet är Östen i Bensbyn, som vr vittne 1482 4/9. Jöns Nilsson sutor (= skomkre) i Bensbyn i Luleå socken fick 1489 19/8 sin del i rvet efter Nils Kock, hälften v den gård, som Nils Kock skänkt till Krokeks kloster och som Håkn lxkr återlöst utn rvingrns smtycke. Av ett brev som frmldes i ett senre mål frmgår tt Jöns Nilsson Skomkre vr son till Nils Kocks brorsdotter. Jkob Östensson i Bensbyn vr en v dem som bevittnt ett intyg som frmldes för rätten 1492 27/8. Den 1498 27/8 upplät Anders Svensson, vor stdtz borgmestre, med sin smborne broder Per Svensson, till Jöns Nilsson i Bensbyn hel sin brödrdel, i skog och mrk, åker och äng, kvrn och kvrnström, i wtho och torro, i ders fäders gård i Bensbyn som de ärvt efter sin fder Sven Bjursson, mot den fjärdedel som honom tillhörde och hn hde ärvt efter Nils Kock här i Stockholm. Sven Bjursson i Bensbyn vr gift med en syster till Gunnild Öndesdotter. Ett rvsskifte efter Anders Svenssons son Erik Andersson melln Krl guldsmed och dennes (hustru Birgitt Persdotters) medrvingr görs 1519 19/9. Medrvingrn är från Norrbotten: Olof Torbjörnsson från Sjulnäs, Jöns Persson från Lillpite (båd Piteå socken), Lrs Hinsesson från Måttsund, Anders Håknsson i Måttsund, Per Jönssons hustru i Måttsund och hustru Sigrids son i Måttsund. De godkände det rvskifte som gjorts v Olof Torbjörnsson i Sjulnäs i Piteå socken och Nils Jkobsson i Bensbyn på ders vägnr. Arvet torde vr ett bkrv vi Sven Bjursson och norrbottningrn vr troligen rvingr till hns döttrr. Vid rvskiftet efter Per Svenssons dotter Birgitt 1570 4/4 uppträdde Sven Bjurssons döttrrs brnbrn och brnsbrnsbrn som rvingr på Birgitts fders sid. Vilk de vr frmgår v senre mål i smm ärende 1574 20/9 och 1577 16/3. Enligt notis 1574 20/9 hde rklimästren Olof Anderssons släktingr Jkob Nilsson i Bensbyn, Anders Andersson i Härtsön smt Olof Hinsesson i Måttsund ärvt Birgitt Persdotter (Bjur) vi hennes frfr Sven Bjursson. Arklimästren Olof Andersson hde bytt till sig ders ¾ v ett hus på Kindstugtn mot jord i Luleå socken. Knut Håknsson, K. Mt:s sekreterre och trotjänre gjorde 1577 16/3, på sin hustrus, Brit Torfstsdotter, och hennes medrvingrs i Piteå socken vägnr rvsnspråk på ¼ v ett stenhus på Kindstugtn efter slig hustru Birgitt Persdotter (Bjur), Finved guldsmeds hustru. Jkob Nilsson i Bensbyn, Anders Andersson i Hertsön smt Olof Hinsesson i Måttsund hde ärvt resternde ¾ v smm hus. K.M:ts kmrer Knut Persson, gift med Olof Anderssons änk Kristin Andersdotter, nger tt Jkob Nilsson tidigre hde bett Per Olsson Torfst och ett år senre hde Olof Hinsesson bett Knut Håknsson tt lös in ders rvsprter i ovn nämnd hus men blivit nekde dett. Jkob Nilsson, Olof Hinsesson och Anders Andersson hde då nvänt ndelrn i huset för ett byte mot Olof Anderssons och dennes hustrus (Kristins) rvegods i Luleå socken ( theris fst fädernes och mödernes jordh ). Jorden vr skttd för 1600 mrk och i red penningr värd 680 mrk. Olof Andersson klls theris frände och rätte slecht. Om jorden sdes tt de genom bytet kunde therföre igen bekomme theris föreldrers fste jordh och bÿrd, som them ldelis wäl wr beläget, Vidre frmhålls tt bytet förhindrr tt jorden kommer i en främmnde släkts ägo. K.M:ts kmrer Knut Persson hde tgit upp ffären med Sven Persson, som hn kllr härdshövding i Västerbotten, smt med K M:ts befllningsmn Olof Helsing. Dess intygr under ders sigill tt sken behndlts på härdstinget i Luleå socken 1575 22/7. Hustru Kristin Andersdotter och hennes brn hde genom bytet erhållit en fullkomlig ägendom. Domen blir tt Knut Persson, som förmyndre för hustru Kristin och hennes brn, behåller sin tre fjärdedelr medn Knut Håknsson (med medrvingr) behåller sin fjärdedel v huset mot en skäilgh huseleg. Av rvsskiften frmgår tt Sven Bjursson i Bensbyn verkr h hft fyr döttrr: 1) En dotter som vr mor till Olof Torbjörnsson i Sjulnäs och till Jöns Perssons hustru i Lillpite. 2) En dotter som vr mor till Anders Håknsson i Bensbyn eller Måttsund och hns systrr Sigrid (som 1519 hde en inte nmngiven son) smt Mriet gift med Per Jönsson, båd i Måttsund. Anders Andersson i Hertsön som vr rvinge 1570 kn h vrit en son eller sonson till Anders Håknsson. 3) En dotter som vr gift med Jkob Östensson, fr till Nils Jkobsson som uppträder som rvinge 1519 smt frfr till Jkob Nilsson som uppträder som rvinge 1570, ll i Bensbyn. Jkob Nilsson hde själv nämnt sin frfr som levde på Jkob Ulfssons tid. 4) En dotter som vr mor till (eller gift med) Lrs Hinsesson, fr till Hinse Lrsson och frfr till Olof Hinsesson, ll i Måttsund. Skttelängder Nils och Erik Jkobssöner vr bönder i Bensbyn från 1539. Åtminstone Nils Jkobsson vr son till Jkob Östensson, som troligen vr gift med en dotter till Sven Bjursson. Möjligen vr även Erik Jkobsson son till Jkob Östensson. De hde de två störst gårdrn i byn enligt jordeböckern 1543, 1546, 1561 och 1562. Nils Jkobssons gård vr den störst gården v de båd. Enligt Älvsborgs lösen 1571 vr Nils Jkobssons son Jkob Nilssons förmögenhet värderd till 784 mrk. Den näst störst gården i byn ägdes då v Lrs Henriksson som tgit över Erik Jkobssons gård. Hns förmögenhet vr värderd till 365½ mrk. Den tredje störst gården i Bensbyn enligt jordeböckern 1543 och 1546 ägdes v Jöns Nilsson. Hns gård och Erik Jkobssons gård vr nästn lik stor tillsmmns som Nils Jkobssons. Den gård som Hns Eriksson äger 1561 och 1562 är troli-
Lulebygdens Forskrförening Nr 68, november 2009 7 gen smm gård som Jöns Nilssons. Om den läggs ihop med Erik Jkobssons och Per Erikssons gårdr blir de exkt lik stor tillsmmns som Nils Jkobssons gård. Ättlingr till Nils Jkobsson (Bensbyn 7, 11, 3, 4,5) Nils Jkobsson vr bonde 1539-1565 i Bensbyn. Hn hde en son 1546-1555 och två söner 1557-1562. Nils Jkobsson vr lndsköpmn 1543-1562. I bågskttelängden 1563 hr hn efterträtts v sönern Jkob Nilsson och Knut Nilsson. Enligt bågskttelängdern 1568-1570 fnns ytterligre en Jkob Nilsson i Bensbyn, se nedn. Jkob Nilsson vr bonde 1563-1607. Jkob Nilsson vr lndsköpmn 1579. Hns hustru Kerstin nämns 1611. Jkob Nilsson vr en gmml mn 1596 2 och benämns krympling 1604 och lm 1605-1606. Sonen Nils Jkobsson efterträder honom som bonde 1609-1621. Hn sägs vr krympling 1617. Sonen Jkob Nilsson vr bonde 1621-1628. Hn vr knekt 1628. Hustru Sigrid nämns i boskpslängden 1623 och i ll längder 1629. Hon nämns även 1631, 1636-1644 och 1659-1662, den sist perioden som Jkob Lrssons hustru. Jg skulle tro tt det är smm person vid ll tillfällen och tt hon vr Jkob Nilssons hustru. Hn vled troligen i knekttjänsten och hon gifte om sig med Jkob Lrsson. Hustrun Sigrid hde ptronymikonet Pålsdotter. Hon vr möjligen dotter till Pål Olofsson i Björsbyn. Lille Anders Nilsson nämns 1630-1635 och i boskpslängden 1635 nämns Nils Nilsson. De vr troligen bröder till Jkob Nilsson. I jordeboken 1635 sägs tt lille Anders Nilsson är en husrm knekt. Gårdens storlek minskr från 26 skälslnd 1633 till 18 skälslnd 1638. Knekten Jkob Lrsson nämns i mntlslängdern och jordeböckern 1647-1658. Jkob Lrsson och Sigrid Pålsdotter hde dottern Mret Jkobsdotter som dog 1735 4/3. Enligt dödsnotisen vr hon född 1640. Hon vr gift med Jöns Jönsson som vr bonde på gården 1663-1687. Hn hde hustru redn 1663. Det tyder på tt hustrun Mret Jkobsdotter vr född före 1647. Jg tror därför tt hustru Sigrid gift sig med Jkob Lrsson före 1647. Då hon gift sig med Jkob Nilsson före 1620 kn hon nog inte h fått brn så sent som 1647. Mret Jkobsdotter vr knske ändå inte född så tidigt som 1640. Hustru Mrget stod för gården 1688, John Jönsson 1690-1692 och Jkob Jönsson 1694-1696. Vrken John eller Jkob hr hustru enligt mntlslängdern. Jkob Jönsson blev soldt Flygre 1695. Hn gick för fdern Jöns Jönsson, vilket tyder på tt Jöns Jönsson levde 1695. Hn bör då h blivit 60 år omkring 1687, eftersom hn inte finns med i mntlslängdern därefter. Jöns Jönsson hde en son i mntlslängden 1687, vilket tyder på tt John Jönsson vr född senst omkring 1670. Hustru Mrget hde två söner 1688, vilket tyder på tt Jkob Jönsson vr född senst omkring 1671. Jkob Jönsson Flygre vr gift med Sr som nämns i mntlslängden 1702. Jöns Jönsson och Mret Jkobsdotter hde även dottern Mret som enligt dödsnotisen 1745 26/12 vled som hustru i Bälinge och vr född 1665 i Bensbyn. I husförhörslängdern från 1708 och frmåt står hustru Mret Jöns Jönssons med dottern Mret som inhyses i Bensbyn. Gården de bott på, Bensbyn nummer 11, är öde. Nils Jkobsson tog upp en gård om 2 skälslnd 1644. 3 Den vr på 2 skälslnd även 1645, men 1646 vr den på 32 skälslnd. Den kn h stts smmn v delr v de gårdr som senre fick nummer 11 och 8 smt hel gård nummer 3. 4 Nils Jkobssons gård vrierde i storlek genom åren och vr från 1667 på 28 skälslnd, men hde minskt till 18 skälslnd 1699. Gården fick nummer 7. Omkring 1667 verkr gård nummer 3 h brutits ut ur Nils Jkobssons gård. Troligen hr den vrit en egen gård som ägdes v John Jönssons änk hustru Sigrid frm till 1646 och sedn ingick i Nils Jkobssons gård frm till 1667. Ett intyg v Luleå tingsnämnd 1646 tlr om tt Nils Jkobsson som hft tjänst söderut kom hem till Luleå socken för tt upprätt och bruk sin frs hemmn som blivit i det närmste öde. 5 Nils Jkobsson vr därmed troligen son till Jkob Nilsson, nämnd 1621-1628. Nils Jkobsson vr gift med Ann Hnsdotter som vr dotter till Hns Jkobsson Ruuth och hns hustru Sigrid Persdotter. 6 Nils Jkobsson som också tog tillnmnet Ruuth vr borgmästre 1661-1669 i Luleå std. Hn vr borgre från 1642 och vled 1703 11/1. Nils Jkobsson ägde gården i Bensbyn från 1644 till 1690-tlet då sonen Jkob Ruuth tog över ägndet, men de vr inte bostt på gården utn i Luleå std. Nils Jkobssons dotter Ann vr gift med Olof Johnsson Hpstdius, som vr sockenskrivre och länsmn smt tog över gården Bensbyn nummer 1 från 1692. Erik Jkobsson i Bensbyn utgår 1642 som knekt för sin styvfder Erik Nilsson ibidem. Erik Jkobsson vr lltså son till en Jkob vrs hustru gift om sig med Erik Nilsson i Bensbyn. Troligen vr ntingen Jkob Nilsson i Bensbyn eller Jkob Persson i Rutvik fr till Erik Jkobsson. Om det vr Jkob Nilsson i Bensbyn, så kn inte Jkob Lrssons hustru Sigrid Pålsdotter h vrit gift tidigre med Jkob Nilsson. Elin Jkobsdotter som vled 1709 5/1 i Bensbyn 79 år 2 månder och 14 dgr gmml vr troligen syster till Nils Jkobsson Ruuth och därmed dotter till Jkob Nilsson. Hon vr gift med Hns Eriksson som vr bonde från 1665 på gård 3 i Bensbyn. Hn blev soldt Abborre 1678 och vgick 1694. De hde dottern Mrit Hnsdotter, född omkring 1667, och gift omkring 1687 med unge Erik Andersson som vr bonde från 1688 i Bensbyn, på gård nummer 3. Hn blev 1695 soldt Bonde. De hde troligen även dottern Brit Hnsdotter, född omkring 1670, och gift omkring 1693 med Hns Hnsson, bonde på gård nummer 10 i Bensbyn och son till Hns Lrsson och hns hustru Brit. Hns Hnsson blev soldt Vipp 1691 och vled 1701. Hns hustru Brit flyt-
8 Lulebygdens Forskrförening Nr 68, november 2009 tde 1702 till Bensbyn 3 och ders son Lrs Hnsson blev bonde på den gården. Knut Nilsson vr bonde 1563-1566 i Bensbyn. Knut vr lndsköpmn 1564. Hn följs på gården v Erik Lrsson som endst nämns i bågskttelängden 1567. Hn kn h vrit gift med en dotter till Jkob Nilsson eller möjligen med Knut Nilssons änk. Sedn skttr ingen på gården förrän 1586, när Hns Knutsson tillträder som bonde. Hn nämns 1586-1592 och vr troligen son till Knut Nilsson. Hns hustru Brbro stod för gården 1593-1604 och 1610. Sonen Knut Hnsson vr bonde 1606-1636, 1640-1642 och 1647-1648. Hns son Hns Knutsson som vr född omkring 1615 vr bonde 1637-1681. Hn vr troligen gift två gånger. Hns hustru åren kring 1660 hette Cecili Olofsdotter. Sonen Knut Hnsson gick soldt för sin fder Hns Knutsson 1658 och dog 1677 13/11 i Mlmö. Knut Hnsson vr bonde på smm gård 1682-1695 utn hustru. Hn verkr vr en ndre son till Hns Knutsson som hette Knut. Hn vled 1710. Unge Hns Hnsson vr bonde från 1695. Gården fick nummer 5. I husförhörslängden från 1708 klls Knut Hnsson frbror till Hns Hnsson. Enligt Hns Hnssons dödsnotis hette hns föräldrr Hns Hnsson och Sissl Jönsdotter. Enligt mntlslängdern 1674-1675 hde Hns Knutsson en gift son, som troligen vr Hns Hnsson. Anders Eriksson vr bonde 1588-1628 i Bensbyn. Hns gård vr troligen en utbrytning ur Knut Nilssons gård. Anders Eriksson kn vr son till Erik Lrsson eller möjligen gift med en syster till Hns Knutsson. Jkob Andersson vr bonde på gården 1629-1631. Hn blev knekt 1630. Olof Månsson tog över gården 1632 och vr bonde till 1656. Sonen Måns Olofsson vr bonde 1657-1678. Hn blev soldt 1679 8/2 och dog i september 1679 vid Ystd. Hns änk hustru Sr stod för gården 1679-1681. Ders son Olof Månsson vr bonde från 1682. Hn vr gift med Krin som tog över gården från 1704. Ders gård fick nummer 4. Ättlingr till Erik Jkobsson (Bensbyn 8) Erik Jkobsson vr bonde 1539-1568 i Bensbyn. Erik Jkobsson vr lndsköpmn 1543 och 1557-1562. Hns hustru Krin nämns 1568. Erik Jkobsson hde en son 1546-1558. Per Eriksson vr bonde 1559-1567 i Bensbyn. Hn vr troligen Erik Jkobssons son. Lrs Henriksson som troligen vr måg till Erik Jkobsson tog över gården 1569 och vr bonde till 1623. Lrs Henriksson vr lndsköpmn 1579-1593 och omtls som birkrl v ålder 1606. Hns gård rrenderdes 1624-1627 v John Svensson från Luleå std. Knekten Nils Hnsson och hns hustru Mrget tog troligen över den del v gården som John Svensson rrendert. Ders gård minskde i storlek, medn den ndr gårdsdelen ökde i storlek. Efter dem verkr de två gårdsdelrn h lgts ihop till en gård igen. En son till Lrs Henriksson vr troligen Jöns Lrsson som vr bonde 1609-1624 på en gård som troligen vr en utbrytning ur Lrs Henrikssons gård. Möjligen vr knekten Lrs Jönsson, nämnd 1621-1628 son till Jöns Lrsson. Möjligen vr istället hns hustru syster till Jöns Lrsson. Lrs Jönssons hustru Mriet nämns i boskpslängden 1629. Från 1629 till 1656 vr Henrik Jkobsson bonde på gården. Hn ägde större delen v den ursprunglig gården. Sonen Jkob Henriksson gick 1640 knekt för sin fder. Henrik Jkobsson hde också sonen Erik Benzelius, se nedn. Henrik Jkobssons måg Anders Eriksson vr bonde på gården 1657-1681. Anders Eriksson och hns hustru hde sönern Lrs och Erik. De hde även dottern Ann som vr gift med Knut Jönsson på gård nummer 9 i Ängesbyn. Tredjemnssoldten Lrs Andersson stod för gården 1682. Hn vr soldt Abborre frm till omkring 1696 och ersttes på roten 1697. Erik Andersson vr bonde på gården från 1683. Hn klls gmle Erik Andersson och hns gård fick nummer 8. Hn vr gift med Ell Andersdotter som vr dotter till Anders Hnsson och hns hustru Ell Hnsdotter i Bensbyn, gård nummer 9. Möjligen vr Ell Andersdotter Erik Anderssons ndr hustru för i dottern Ells dödsnotis står tt hennes mor hette Kerstin. Erik Andersson hde brnen: Ann som vr i Stockholm enligt först husförhörslängden 7, Ell född omkring 1693 och gift med soldten Jöns Johnsson Sund, Erik född omkring 1700 och död som dräng 1721, klockren Hns Benzelberg född 1703, Anders född omkring 1704 som tog över gården i Bensbyn, soldten Henrik Flygre född 1710 smt Jkob född och död 1711. Anor till Erik Benzelius I Uppsl på 1600-tlet v K W Herdin finns en utredning om Erik Benzelius släktförhållnden. 8 Med hjälp v den och skttelängder kn hns härstmning fstställs. Erik Benzelius växte upp hos sin frs styvbror Olof Persson i Uppsl. Erik Benzelius fr Henrik Jkobsson som vr bonde 1629-1656 i Bensbyn kom från Hindersön där hn vr bonde 1615-1629. 9 Hn betlde testmentespengr på pingstdgen 1629 för sin hustru 10. Hn gifte om sig med Mrgret Jönsdotter som troligen vr dotter till Jöns Lrsson i Bensbyn. Troligen vr hon orsken till tt hn tog över gården i Bensbyn. Möjligen vr Henrik Jkobsson istället själv släkt med dem som ägde gården hn tog över. Ytterligre en möjlighet är tt Henrik Jkobsson gifte sig med Lrs Jönssons änk hustru Mriet. Henrik Jkobsson vr född omkring 1590 11 som son till Jkob Henriksson, bonde 1585-1592 i Hindersön och hns hustru Brbro Eriksdotter. Hustrun Brbro nämns 1593. Hon gifte om sig med Per Olofsson som vr bonde 1594-1596 i Hindersön. Brbro gifte om sig igen med Jörn Nilsson 12, bonde 1618-1628 i Ryssbält, Nederklix. Jörn Nilsson nämns i hjonelgslängden 1609 tillsmmns med Olof Eriksson i Ryssbält, Nederklix. Det är därför troligt tt Brbro Eriksdotter vr syster till Olof Eriksson och därmed dotter till Erik Mickelsson i Ryssbält. Erik Mickelssons gård deldes också i Olof Erikssons och
Lulebygdens Forskrförening Nr 68, november 2009 9 Jörn Nilssons gårdr. Enligt Herdin vr Per Olofssons son Olof Persson född 1580. Antingen vr hn son i ett tidigre äktenskp än det med Brbro Eriksdotter, eller så vr hn född 1594-1596. Jörn Nilsson och Brbro Eriksdotter hde sonen Nils Jörnsson, som vr född 1595 enligt åldersuppgiftern i roteringslängdern 1637-1639. Hn bör h vrit född tidigst 1597. Enligt Herdin hde de även dottern Elisbet Jörnsdotter. Jkob Henriksson i Hindersön vr son till Henrik Jkobsson, bonde 1568-1584 i Hindersön. Henrik Jkobsson vr lndsköpmn 1579. Hn vr i sin tur son till Jkob Jönsson, bonde 1539-1565 i Hindersön och hns hustru Mrgit nämnd 1568. Erik Benzelius hde minst två systrr som stnnde i Luleå socken. Ann 13 gift med Anders Eriksson som tog över gården i Bensbyn och Mriet som vr gift med knekten Jkob Torfstsson i Hertsön. Hn vr född omkring 1617 som son till Torfst Andersson i Hertsön. De hde sonen Henrik Jkobsson som blev knekt för sin fder Jkob Torfstsson 1683 4/7 och vgick 1694 18/6. I Luleå rådhusrättsprotokoll, dtert 1700 11/2, nämns Jkob Torfstsson i Hertsön med hustru Mrgret Henriksdotter Benzeli. Hennes bror är doktor Erik Benzelius och hennes svåger är rådmn Peder Pedersson i Uppsl. 14 Anders Andersson i Hertsön I Bensbyn nämns en Anders Andersson 1539. Anders Andersson i Hertsön nämns från 1546. Möjligen vr det smme person. I bågskttelängdern 1564-1570 nämns Anders Anundsson i Hertsön istället för Anders Andersson. Hn hde en son 1569. En Anders Andersson nämns i bågskttelängdern 1568-1570 i Bensbyn, 1570 med tillägget i Hertsön. Hn nämns inte i tiondelängder i Bensbyn. I tiondelängdern i Hertsön nämns Anders Andersson vrje år under hel tiden. Anders Andersson i Hertsön som vr rvinge 1570 (se ovn) kn h vrit sonson till Anders Håknsson i Bensbyn eller Måttsund, se ovn. Anders Andersson vr bonde frm till 1594. Hn efterträddes v Olof Andersson nämnd 1592, 1595-1628 smt Torfst Andersson nämnd 1596-1633. Möjlig ättlingr till Jöns Nilsson (Bensbyn 2) Jöns Nilsson nämns i skttelängdern 1539-1549, hn hde en son från 1546. Hns Eriksson nämns 1552 och 1557-1567. Hns Olofsson, som nämns 1555 och 1557, vser troligen smme person. I skttelängden 1553 nämns istället Krin på gården. Möjligen vr hon änk efter Jöns Nilssons son, möjligen efter Jöns Nilsson. Hns Eriksson vr möjligen gift med en dotter till Jöns Nilsson. I bågskttelängdern 1568-1570 nämns en ndr Jkob Nilsson i Bensbyn. Hn nämns inte i någon tiondelängd. Hn kn h bott på smm gård som Hns Eriksson. Möjligen är hn identisk med den Jkob Nilsson som efterträdde Jkob Olofsson i Björsbyn och vr bonde där 1577-1579. Erik Hnsson vr bonde 1574-1591 på en gård som troligen är densmm som Hns Eriksson ägt. Troligen vr Erik Hnsson son till Hns Eriksson. Måns Jkobsson vr bonde på smm gård 1592-1607. Hn kn h vrit son till Jkob Nilsson. Möjligen, men inte särskilt troligt, vr hn istället identisk med Måns Jkobsson som vr bonde i Persön från 1609 och vr son till Jkob Henriksson i Persön. Hns Eriksson vr bonde på gården 1609-1642, 1647-1648 och 1654-1656. Hns måg knekten Hns Jönsson stod för gården 1644-1646 och 1649-1653. Nils Jkobsson lejde 1655 Hns Hnsson som knekt. Hns Hnsson vr troligen son till Hns Eriksson och hde gift sig 1655. Hns hustru hette Krin Stensdotter. Hn blev korprl 1668, rustmästre 1675, fältväbel 1677 och hn vgick 1687 efter 34 års tjänst. Hns Hnsson Steen fnns på Kyrkobordet 1680-1687 och 1690-1701. Hn vr gift för ndr gången före 1697 24/3 (mtl) med Brit Andersdotter från Bensbyn (som vr pig på Kyrkobordet i mtl 1695-1696). År 1701 vr gmle fältväbeln Hns Steen över 70 år. Pign Ell i hushållet övertog pltsen i mtl 1702-1705, hustrun Brit i mtl 1706 och gmle Steens pig Brit i mtl 1707, vilket är det sist året. Brit gifte 1707 28/4 om sig i egenskp v fältväbelsänk med borgren och änklingen John Hnsson från Stden. 15 Jöns Hnsson vr bonde 1659-1699 och hn efterträddes v sonen Jöns Jönsson. Från 1703 tog dottern Brit Jönsdotter och hennes mn Olof Nilsson över. Gården fick nummer 2. John Hnsson Tysk blev soldt 1666 1/7. Hn gick för sin broder Jöns Hnsson. Hn vr gift med Krin Andersdotter, som vr dotter till Anders Hnsson och Ell Hnsdotter i Bensbyn, gård nummer 9. John Hnssons och Krin Andersdotters son Hns Johnsson blev 1694 bonde i Bensbyn på gård nummer 6 och från 1704 på gård nummer 9. Hns Jönsson Tysk blev soldt 1683 4/7 och dog 1690 7/5 i Göteborg. Hn gick för sin fder. Hypoteser om Hns Jkobsson Ruuths nor Hns Jkobsson vr gift med Per Clemetssons dotter Sigrid. Hn tog 1613 över Per Clemetssons hemmn i Rutvik. Hn verkr även h tgit över en del v Erik Olofssons hemmn, som senre fick nummer 10, och lgt till sitt hemmn. Hns Jkobssons dotter Ann vr gift med Nils Jkobsson i Bensbyn. Hns Jkobsson Ruuth vled 1660. Hn bör lltså h vrit född efter 1570 och troligen melln 1580 och 1590. Hn bör h vrit över 20 år då hn gifte sig med Per Clemetssons dotter och tog över hns hemmn i Rutvik. Ur dombok 1664 16 : Jkob Jönsson i Biörssbyen, kiärde till Nillss Jkobsson i Bänssbyenn, om ett Lxefijskie, som f urminnes är kommet ifrån Bänssbyenn, och Jkob hde ärft ifrån be de Bänssbyen een Systerdeel, och Nillss Jkobsson på sin hustros wägnr hfuer een Brodersdeel, elliest medh besitter Nillss Jkobssonn gmbl hemmnet i Benssbyn, och Jkob Jönsson uti så
10 Lulebygdens Forskrförening Nr 68, november 2009 långn tijdh ldrijgh här på klndrt hfwer, emednn Nillss Jkobssons Swärfder Hnss Jkobssonn lefde, lltså beslöts, det Nills Jkobsson, som hfuer Broders deelen i hemmnet, behåller fijsket. Domboksnotisen visr tt Nils Jkobsson bestt det gml hemmnet i Bensbyn som lxfisket v urminnes är kommet ifrån. Hn hr en brodersdel v fisket på sin hustrus vägnr. Det innebär tt hns hustru genom någon n bör härstmm från Bensbyn. Då Nils Jkobsson upptgit sin frs hemmn bör hustruns n h kommit från gården i någon tidigre genertion. Eftersom giftermål melln när släktingr inte vr tillåtet bör det vr fler genertioner bkåt. En möjlighet är tt Nils Jkobssons svärfr Hns Jkobsson Ruuth vr son till Jkob Nilsson nämnd i bågskttelängder 1568-1570. För tt hn sk komm från smm gård som Nils Jkobsson så behöver släktskp finns längre bk i tiden. Den Jöns Nilsson som nämns 1539-1549 skulle kunn vr Jöns Nilsson Skomkre, som visserligen bör h vrit en gmml mn då. Enligt ovn hde Sven Bjurssons söner överlåtit sin brödrdelr i hemmnet i Bensbyn till Jöns Nilsson. Jkob Nilsson skulle kunn vr en sonson till Jöns Nilsson. En nnn möjlighet är tt Hns Jkobsson Ruuth vr son till Jkob Jönsson, nämnd åtminstone 1573-1585 i Måttsund. Hn vr son till Jöns Persson, bonde 1539-1571 i Måttsund. Jöns Persson vr troligen son till Per Jönsson och hns hustru Mriet i Måttsund. Hon vr dotter till Sven Bjursson i Bensbyn. Per Jkobsson tog över gården i Måttsund 1586 och vr bonde där till 1625. Därför vr troligen Jkob Jönsson för gmml för tt vr fr till Hns Jkobsson. En tredje möjlighet är tt Hns Jkobsson Ruuth vr bror till Henrik Jkobsson i Bensbyn och därmed son till Jkob Henriksson i Hindersön. Ann Björn i Närke sägs i Strängnäs stifts herdminne vr en systerdotter till Erik Benzelius. 17 Ann Björn vr dotter till Erik Pålsson Björn och hns hustru, som vr Elisbet Hnsdotter Ruuth, dotter till Hns Jkobsson. Om uppgiften i herdminnet är riktig måste Elisbet Hnsdotter Ruuth h vrit en först hustru och Erik Pålsson Björn h gift om sig med en syster till Erik Benzelius. Det finns inget i originlhndlingrn som tyder på det. Möjligen innebär notisen i herdminnet istället tt det finns ett släktskp, men tt det är vlägsnre. Om Hns Jkobsson vr bror till Henrik Jkobsson, så vr Elisbet Hnsdotter Ruuth kusin till Erik Benzelius. Hennes dotter Ann Björn vr i så fll dotter till en kusin till Erik Benzelius. Enligt Svensk Akdemiens ordbok vr kvinnlig kusin en betydelse v ordet syster, som finns belgd 1711. Olle Mlmsten hr hft en hypotes 18 tt Hns Jkobsson Ruuth vr son till Jkob Nilsson, nämnd 1585-1587 i Rutvik, son till kplnen och skeppren Nils Jkobi, nämnd 1559-1579 i Rutvik, son till lndsköpmnnen Jkob Jkobsson, nämnd 1549-1565 i Bensbyn och Hindersön. I skttelängdern nämns ingen Jkob Nilsson i Rutvik 1585-1587 eller något nnt år. Det nämns heller ingen Jkob Jkobsson i vre sig Bensbyn eller Hindersön 1549-1565, inte heller i någon köpmnslängd. En modifiering v den hypotesen skulle kunn vr tt Hns Jkobsson Ruuth vr son till Jkob Nilsson, nämnd 1577-1579 i Björsbyn och tt hn vr son till kplnen Nils Jkobi. Hn skulle i sin tur kunn vr son till Jkob Jönsson, nämnd 1539-1565 i Hindersön, som skulle kunn vr son till Jöns Nilsson i Bensbyn, som ägde brödrdelrn v Sven Bjurssons gård i Bensbyn. Om Hns Jkobsson Ruuth vr född i Rutvik vr hn son till Jkob Persson, bonde 1581-1591 i Rutvik. Andr möjlig fäder i Luleå socken till Hns Jkobsson är: Jkob Andersson, bonde 1570-1605 i Sktmrk, fr till Anders Jkobsson, bonde 1604-1619 i Sktmrk. Jkob Antonisson, bonde 1586-1620 i Smedsbyn, fr till Nils Jkobsson, bonde 1621-1655 i Smedsbyn. Jkob Hindersson, bonde 1585-1610 i Persön, fr till Måns Jkobsson Fordell, bonde från 1610 i Persön, senre borgmästre i Luleå. Jkob Lrsson, bonde 1568-1592 i Persön, fr till Lrs Jkobsson, bonde 1593-1620 i Persön. Jkob Lrsson, bonde 1590-1593 i Hindersön. Jkob Andersson, bonde 1579-1610 i Sunderbyn. Jkob Persson, bonde åtminstone 1579 i Råneå. Jkob Jönsson i Björsbyn Jkob Jönsson vr bonde 1611 och 1620-1660 i Björsbyn. Hn vr son till Jöns Hnsson, bonde 1579-1584, 1588-1591 och 1593-1619 i Björsbyn. Möjligen vr Jöns Hnsson gift med en syster till Hns Jkobsson. Möjligen vr Jöns Hnsson istället, om först hypotesen ovn stämmer, gift med en syster till Erik Hnsson, bonde 1574-1591 i Bensbyn. Om tredje hypotesen stämmer kn Jöns Hnssons hustru h vrit dotter till Henrik Jkobsson, nämnd 1568-1584 i Hindersön. Fjärde hypotesen innebär tt Jöns Hnssons hustru kn h vrit dotter till kplnen Nils Jkobi. Det är ll möjlig fll där Jöns Hnssons son kn h ärvt en systerdel i fisket, enligt domboksnotisen 1664, se ovn. Enligt dombok för Nederklix 1668 hde länsmn Jkob Jkobssons fders syskonbrn pntstt en äng till John Olofsson i Stråknäs, Nederklix. 19 Jkob Jkobsson vr son till Jkob Jönsson i Björsbyn och sonson till Jöns Hnsson i Björsbyn. Den som pntstt ängen bör h vrit företrädren på hemmnet Nynäs i Stråknäs, Nederklix som Jkob Jkobsson ägde. Företrädren på hemmnet vr Jöns Krlsson, som vr borgre i Torneå och son till Krl Jönsson i Nynäs, Stråknäs, Nederklix. Det innebär tt Krl Jönssons och Jöns Hnssons hustrur kn h vrit syskon. I så fll hr det h funnits en syster till Jöns Hnssons hustru. Det kn istället innebär tt Krl Jönssons hustru vr syster till Jöns Hnsson eller tt Jöns Hnssons hustru vr syster till Krl Jönsson. Sist fllet innebär tt hon skulle vr dotter till Jöns Krlsson i Nynäs, Strå-
Lulebygdens Forskrförening Nr 68, november 2009 11 knäs, Klix. I så fll måste nog systerdelen ovn h ärvts genom Jkob Jönssons fr Jöns Hnsson. Mer om Hns Jkobssons hemmn i Bensbyn Nils Jkobsson rgumenterr på extr ordinrie härdsting 1684-09- 16 för tt hn hr rätt tt t ved och timmer till husbehov till 3/16-delr på Hertsön, enligt härdsdom 1679-12-18. 1 All motprtern från Bensbyn och Björsbyn vr inte på tinget vrför sken sköts upp till senre ting. Nils Jkobssons tio rgument: 1. Lgmnsrättens resolution 1663-07-08 tt Nils Jkobsson får inlös någr ägor, som hns slig svärfder Hns Jkobsson hr ägt. En del vr köpt och en del vr i underpnt v åtskillig personer som hn dock inte fått fstebrev på. 2. Av Mårten och Vibbe Lrsson i Börjelslndet (nr 2 och 3) är fiskevtten och förlnd i Hertsön köpt 1620. 3. Per Lrsson i Ersnäs (nr 12) och Lrs Jönsson i Avn (nr 4) hr 1663 sålt till Nils Jkobsson ders ndel i Svrtö lxfiske bestående v 1 och 1/10-del v 1/16-del, som i förr i tiden ärvts från det hemmn som borgmästren Nils Jkobsson äger. 4. Nils Jkobsson hr 1663 köpt 2/3-delr v 1/16-del i Svrtö lxfiske v Olof Månsson i Bensbyn (nr 4). 5. Lrs Olofsson i Bensbyn (nr 6) hr sålt 2/3-delr v 1/16-del i Svrtö lxfiske till Nils Jkobsson. 6. 7. 8. 9. Nils Jkobssons slige svärfder Hns Jkobsson i Rutvik hr köpt 2/16-delr ifrån Börjelslndet, som är ärvt från Nils Jkobssons hemmn. Nils Jkobsson intresserr i det till 5 skälslnd i vtten och lnd tt sktt till kunglig mjt och kronn. Nils Jkobsson hr, när hn kommit hem från tjänsten, tillik med förre kyrkoherden slige Mgister Anders Cnuti köpt för två tunnor slt och två tunnor råg v Hertsöborn en bäck med skog och mrk, där de kn hugg sågtimmer. Gästgivren John Andersson kn vittn om det. Av sin grnnpig Sigrid Nilsdotter i Bensbyn hr Nils Jkobsson köpt någon åker som hn skttr för, men ingen äng därunder, ty hon hr efterlåtit sin del i Hertsön till honom, som tidigre är bevist på tinget. Kn ej nnrs vr än tt den delen i Hertsön som övrig är, sedn Björsbyborns 1/3 och Hertsöborns 1/4 är vdrgen, ju v ålder hr tillhört Bensbyborn, vrv en del kn vr ärvt därifrån, en del bortsålt och en del ännu under byn behållen. Därför hr Nils Jkobsson ldrig hört v de gml männen i Björsbyn eller Hertsön tt de någonsin hr klndrt därpå, tt hn där låtit hugg ved och timmer till sin nödtorft ifrån den tid stden först nldes. 10. Nils Jkobsson hr inte huggit något timmer enskilt på Björsbyborns lott, som är llenst 1/3-del, utn på smfäld och odeld skog, på den plts, dit Björsbyborn ldrig behöver komm efter timmer eller ved, emedn de hr sådnt närmre ytterst på Hertsösktn, överflödigt och mer än de behöver. I Luleå dombok 1689 13/11 kärr Jkob Jkobsson i Rutvik till borgmästren i Ny stden Nils Jkobsson om inbördes tung och knektebesvär utv de 5 skälslnd jord som borgmästren llredn 1645 hr ärvt på sin hustrus vägnr utur Jkob Jkobssons slige fders hemmn och lgt under sitt eget hemmn i Bensbyn. Vrken Jkobs fr eller frfr eller någon nnn hde klgt på dett då jordeboken renoverdes 1667. Jorden och sktten vr 1667 lldeles skriven under Nils hemmn i Bensbyn och dessutom hr vrken Jkob, hns fr eller frfr i 44 års tid nfört klnder, så ej heller när 1686 års jordebok upprättdes. Vid målets behndling befnns tt Hns Jkobsson inte hde velt igenlös besgd jord utn hn hde 1660 16/7 skriftligen bebrevt och testmentert Nils Jkobsson de 5 skälslnd jord, som hn redn 1645 ärvt ur Hns Jkobssons hemmn. Till dels hde Hns Jkobsson köpt dem från Nils Jkobssons eget hemmn som hn lltsedn och tillförne skttt för både till kronn och vd eljest v en rök årligen plägr utgörs och i gemen klls socknetungn. 21 Fortsättning på sidn 15
12 Lulebygdens Forskrförening Nr 68, november 2009 Homeros, Felice Vinci och Lennrt Knknrnt LENNART KANKAANRANTA Tänk dig tt h skpt två litterär verk som fortfrnde efter snrt 3000 år uppsktts och läses och så i minst 2000 år ständigt fått kritik v läsre, lyssnre och forskre för obegriplig fel i de världsberömd berättelser Iliden och Odysséen. Det hr Homeros verk fått utstå, men inte någon hr tgit ett helhetsgrepp och gått igenom vrend en v de 27000 rdern skrivn på versmåttet hexmeter. Inte förrän nu, då Felice Vinci plcert hel den grekisk berättrsktten i nordisk miljö. Även vi långt upp i norr får närhet till det som hände i de klssisk verken. Eden ligger här uppe, i närheten v källflödet till Kemi älv. Denn flod hette ursprungligen Tigris. Floden väster om denn, Eufrt, är detsmm som Torne älv. Du träffr även på mång ndr påstående, som du knske hjr till inför. Men du får också llvrlig försök till förklringr om vrför det är så. Kärnfysikern Felice Vinci från Rom, Itlien, stck verkligen ut hkn, då hn 1995 gv ut en bok, där hn påstår tt de pltser, berg, ör, floder och sjör, som Homeros nämner ll finns och ll kn loklisers. Avstånden stämmer br, örns förhållnde till vrndr likså. Topogrfin är nästn exkt beskriven v Homeros. Till och med klimtet med dimmor och kyl stämmer mycket br. Men inte i Greklnd, inte i Medelhvet. Dit hr ll historiern kommit med invndrnde folk under slutskedet v bronsåldern. Hur det hänger ihop förklrr jg lite i en rtikel härintill. Av LEIF LARSSON Jg vet förstås inte hur Felice Vinci tänkte, då hn börjde forsk om två v de mest känd verken i världslitterturens historien. Men jg kn låtss på smm sätt som jg låtsdes när jg ritde ett porträtt v Homeros. Finns det någon nnnstns i Europ pltser, ör, floder och sjör som stämmer bättre till de homerisk verken? Hn söker och hn finner. Sedn läger hn på punkt efter punkt frm det som för en lekmn verkr vr hållbr och övertygnde rgument. Iblnd är de utmnnde spekultiv som t.ex. beträffnde nmnlikheter. Men teorier som inte diskuters är ing br teorier. Felice Vinci vr övertygd om tt om mn lde ut Homeros krt på något nnt ställe i Europ, så skulle ll bitr fll på plts. Hur hn fick en utgångspunkt vet jg inte, men enligt boken är det Norden, Nordens topogrfi och Nordens klimt som Homeros beskriver och Felice Vinci visr med övertygnde rgument hur den en orten efter den ndr stämmer med Homeros beskrivning, br det en spännnde läsning. Nu uppkommer ett nnt problem. Hur hmnde ll historier och äventyr i Medelhvet och lndskpen däromkring? Folkvndringr, svrr Vinci. Egentligen grekerns, kjerns, flyttning från norr till Medelhvsområdet. Nordens extremt vrm period under tidig bronsålder under cirk 500 år, då medeltemperturen låg 4(!) grder högre än dgens, klingde v och folket vr tvunget tt flytt sig för tt överlev. (Idg nses en uppvärmning på 2 grder vr exceptionellt hög). Folket tog med sig sin myter och berättelser och precis som svenskr under emigrtionsvågorn till Amerik stte svensk nmn på orter med mer gjorde grekern det inte lltid så lyckt då t.ex. ör i en del fll kom fel i förhållnde till vrndr. Den här boken heter i svensk översättning SKANDINAVISKT UR- SPRUNG FÖR HOMEROS DIKTER. Utspelde sig Ilidens och Odysséens äventyr i Östersjön och Nordtlnten? Boken hr överstts till svensk v Lennrt Knknrnt, Luleå, som blev inspirerd tt sätt igång med det digr översättningsrbetet, efter tt i Itlien lyssnt på en föreläsning v Felice Vinci. Boken kom ut i september 2009. l
13 Lulebygdens Forskrförening Nr 68, november 2009 Homeros och hns kritiker Jg hr gjort ett porträtt v Homeros, en v världens mest känd poeter. Om det är likt eller inte hr jg ingen ning om. Homeros levde på 700-tlet före Kristus. Även om det finns ntik porträtt v personer är de inte mycket tt lit på, när det gäller hur personen i fråg verkligen såg ut. Porträtten vr skulpturer och oft fnns det idelbilder som de flest gjordes efter. Ju mäktigre en vbildd person vr, desto vckrre och krftfullre gjordes hn. Ung personer vr lltid vckr och stilenlig, äldre män skäggig med skrpre drg. H omeros vr en mästersångre och diktre, som trots tt hn nses vr förfttren till två v världslitterturens mest känd verk, Iliden och Odysséen, är nästn okänd. Enligt trditionen vr hn från ön Chios. I Greklnd vr det ytterst få som då kunde skriv och läs. Viktig episk, berättnde, verk frmfördes muntligt v särskild sångre med mycket br minne. Det är osäkert om Homeros kunde skriv. Det finns t.o.m. ntik trditioner som påstår tt hn vr blind. I vår mening hr hn då knppst skrivit Iliden och Odysséen. Men hn nses med stor säkerhet h ordnt diktern så tt de blivit en helhet som snrt levt kvr i 3000 år och det är hn som fått dem nedtecknde v någon konungs skrivre. Tillsmmns består de två verken v 27000 rder på ett versmått som klls hexmeter. En stor del v de 27000 rdern är upprepningr och omkväden. Iliden är äldre och skildrr kriget melln grekisk småstter och en liten stdsstt i nuvrnde Turkiet, Troj. Krigsorsken vr tt prins Pris från Ilion (stden i stdsstten Troj) rövde bort den grekiske kungen Menelos vckr hustru, skön Helen. Efter krig i tio år och Av LEIF LARSSON efter grekerns seger återvände grekern till sin egn stdsstter. Där börjr Odysséen, som berättr om den grekisk kungen Odysseus från Ithk som behövde tio år till för tt segl hem, en res som borde h tgit någr dgr eller högst en veck. Hns drottning Penelope fick således vänt i tjugo år på sin mke. De flest v oss betrktr nog berättelsern i de klssisk verken Iliden och Odysséen som grekisk skrönor, trevlig tt läs, men utn särskilt stor snningshlt. Med milt överseende hr vi cceptert tt grekern behövde 10 år för tt besegr en liten stdsstt (Ilion/Troj) med gnsk bräcklig murr v trä och tt den grekiske kungen Odysseus behövde ytterligre tio år för tt segl hem till Ithk en färd som möjligen borde h tgit en veck eller på sin höjd ett pr veckor i sämre väder. De flest v oss regerr inte heller på den mångfld v nmn på orter, berg, hv, sund och ör som finns i de båd verken och de mång gånger mycket exkt mått- och tidsupp- HOMEROS giftern som nges. Vi vet tt de inte stämmer. Forskrn hr bevist det gång efter gång. Redn den grekiske förfttren Plutrkos på (c 46 CA 120 e. Kr.) som vr en v romrrikets störst sklder påpekde tt Homeros vr en strålnde diktre men en usel eller mycket usel geogrf. Homeros själv lär h levt på 700-tlet före Kristus. Det finns de som ifrågsätter personen Homeros. En del menr tt det mycket väl kn vr två olik personer. De menr tt Iliden och Odysséen hr en del språklig olikheter som skulle kunn tyd på tt det egentligen vr två olik personer. Andr påpekr tt de kn vr från olik tidsperioder i Homeros liv och likhetern är större än olikhetern. Det finns också de som hävdr om det nu är två förfttre tt den en är från Dnmrk! Det låter helt tokigt men det kn finns fog för det eller rättre sgt
14 Lulebygdens Forskrförening Nr 68, november 2009 en koppling till Dnmrk. Både Iliden och Odysséen hndlr om sådnt ovnpå restern v den gml stden. Ilion hde jämnts med mrken fler det inte. Inte beskrivningen v slätter och berg, inte tidsngivelser, inte som hänt för mång tusen år sedn gånger kunde Schliemnn bevis. vstånd melln pltser. under bronsålderns vrmste period Orsken kunde vr jordbävningr, Ser mn llt som sgoskildringr i Norden. bränder eller krig. Schliemnn kom så spelr dess inte stor roll. Tror Det fnns gott om kungr i det gre- frm till tt det ndr lgret v gml mn tt det finns verklighetsbk- kisk området. Det beror på tt län- Ilion vr det som skövlts v greker- grund till kriget och Odysseus res, dern vr små. De klls numer n efter Odysseus list med trähästen. måste mn tänk på nnt sätt. Finns för stdsstter, dvs. en std med om- Det visde sig senre vr fel. Br det någonstns i världen en geogrfi givnde lndsbygd. Därför är mång tre år efter Schliemnns död bevis- som pssr till berättelsern. OM det grekisk kungr inbegripn i kriget des tt ndr skiktet vr från 2200 finns hur hr då berättelsern hm- mot Troj i nuvrnde Turkiet. Troj f. Kr, och Schliemnns efterträdre nt i Medelhvets miljö och är det är stden Ilion plus lndsbygden runt Dörpfeldt fstslog tt det vr det 6:e i så fll rätt tt kll dem grekisk omkring. Br de sist veckorn v skiktet som vr Troj. Schliemnn berättelser? Svret blir J på båd det tioårig kriget skildrs i Iliden. ledde också utgrävningr i Mykene, frågorn. Odysséen är inte heller kronolo- kung Agmemnons stdsstt och Flytt hel händelseförloppet till gisk. Tillbkblickr och historiebe- där hittde hn 1876 Agmemnons norr Atlnten och de nordisk län- rättnde tlr om vd som hänt tidi- dödsmsk. Även dett vr förhs- dern, så stämmer llt. Dnmrk, gre. Kung Odysseus irrde omkring tde slutstser v Schliemnn. Döds- Sverige och frmför llt Finlnd i Medelhvet under tio år och mötte msken vr betydligt äldre än från blir liksom ndr områden runt Öst- under sin irrfärder både sgovä- Agmemnons tid. Men hn hde gett ersjön skådeplts för dess ntik sen, gudr och gudinnor, kungr och en viktig vägledning för forskrn. mästerverk. Troj skulle då ligg på vckr prinsessor. Ordet odyssé be- Efter Schliemnns utgrävningr finsk kusten, ll grekisk frtyg tyder numer på de flest språk just hr mång forskre medgett tt det som vseglde mot Troj strtde i irrfärder. knske i ll fll bkom Iliden och Sverige. Beskrivningen v stränder, De först muntlig versionern Odysséen finns en viss verklighets- ör och floder stämmer br med Ho- v Odysséen kn h uppstått i slutet bkgrund. Enigheten om vd som meros verk. Homeros vr ingen usel på bronsåldern, dvs. omkring 1500 vr vd hr dock inte blivit bättre. geogrf, hn vr istället mycket ex- f. Kristus. Då hde redn en klimt- Mn knske kunde hitt sn- kt i sin beskrivningr. Om mn nu försämring börjt. Det är en viktig ningen. Allt vr knske inte sgor, tror på dem och flyttr undn de sen- förklring till ll fel i Iliden och men mn sökte fortfrnde i smm tid tolkningrn så finner mn en Odysséen. Det är även ungefär vid område. Problemet med vilk nuv- nnn värld. Till och med där mn den tid Moses tog med sig Isrels rnde ör, berg, sund, hv och floder kn tyck tt Homeros skrivit fel hit- folk på den lång ökenvndringen. som vr de gml pltsern i Ho- tr mn trovärdig förklringr. T.ex. Det är mycket som inte stämmer meros verk fick mång förklringr, tt en strid på strnden utnför Troj om mn tror tt Homeros berättelser mång gnsk djärv. Engelsmnnen pågick två hel dgr i följd och hel utspels i Medelhvet. Men det finns Robert Bittlestone undersökte Odys- ntten däremelln. I nttens mörker de som tolkt Iliden bokstvligt. I seus Ithk, ön där hns kungdöme kn ing strider pågå vid Medelh- slutet v 1870-tlet trodde tysken fnns. Bittlestone kom frm till tt vet, däremot vid midsommrtid i Heinrich Schliemnn fullt och fst geogrfin måste h förändrts sedn Finlnd. på Ilidens nvisningr om stden Homeros tid och tt fler ör i när- Då kjern, grekern, under den Ilion i Troj. Hn börjde utgräv- heten, bl.. nuvrnde Ithk, måst vrm bronsålderstiden bodde i Nor- ningr i den lill turkisk byn His- h bytt nmn. Men hel tiden sökte den, värnde de om sin kultur och rlik och hn fnn Troj precis där mn få geogrfin tt pss ihop med sin minnen. Då klimtet kollpsde det borde ligg. Åtminstone trodde texten br i Medelhvet. Hur mn och det hstigt blev kllre, kunde hn det. Rserde städer byggdes under ntiken upp på smm plts än gjorde, vd mn än kom frm till och vd mn än föreslog så stämde folket inte livnär sig i norr. Vi de väl känd stor flodern i öster,
Lulebygdens Forskrförening Nr 68, november 2009 15 Någr bensbysläkter Fortsättning från sidn 11 De 5 skälslnd jord som omtls 1689 kn vr desmm som Nils Jkobsson tr upp i sitt sjätte rgument 1684. I så fll hde de köpts ifrån Börjelslndet och hde ärvts från Nils Jkobssons hemmn i Bensbyn. Möjligen vses smm vtten och lnd som nämns i ndr rgumentet 1684. I så fll låg de totlt 8 skälslnden i Hertsön och hde köpts 1620 från Mårten och Vibbe Lrsson i Börjelslndet. De vr söner till Lrs Östensson, bonde åtminstone 1557-1585 i Börjelslndet, som i sin tur vr son till Östen Olofsson, bonde åtminstone 1539-1554. Både Mårten och Vibbe hde söner, möjligen de äldst, med nmnet Jkob. Jkob Vibbesson tog från 1621 över gården i Börjelslndet och Jkob Mårtensson vr 1627 borgre i Luleå std. Möjligen vr Lrs Östensson gift med en dotter till Jkob Östensson eller hns son Nils Jkobsson i Bensbyn. Nils Jkobsson hr ärvt de 5 skälslnden på sin hustrus vägnr och lgt till sitt eget hemmn i Bensbyn. Är det möjligt om de låg i Hertsön? Smtidigt hr de 5 skälslnden delvis kommit ur Nils Jkobssons eget hemmn. Nils Jkobsson vled 1703 och måste då h vrit för ung för tt köp mrk 1620. Hn föddes troligen omkring 1620. Den som köpte 8 skälslnd 1620 v Mårten och Dnepr och Volg, flyttde grekern till Medelhvet. De tog med sig sin kultur, sin minnen och sin sånger. De kom till ett nästn helt ödelgt område efter jordbävningr och svår vulknutbrott. Där återskpde de med nmnens hjälp det lnd de hde i norr för tt känn sig hemm. Mång gånger vr likhetern inte så stor melln hur det så ut i Norden och senre i Greklnd. Men riktigt br gick det inte ll gånger. Drdnellern och Finsk viken är ju t.ex. inte särskilt lik. Inte konstigt om det under minst 2000 år blivit mång frågor som inte kunnt besvrs. l Vibbe Lrsson kn då h vrit Hns Jkobsson. De hde ärvts ur Nils Jkobssons hemmn och hn gifte sig senre med Hns Jkobssons dotter och ärvde 5 v de 8 skälslnden. Boskp Enligt skttelängder vr ntlet kor på de behndlde gårdrn i Bensbyn enligt följnde under någr utvld år. Under 1620-tlet vr gård 8 deld i två delr. Jg hr vlt tt kll den utbrutn delen för 8. Se tbell på sidn 11. KÄLLOR: 1 Ulf H Lrsson, 2009, <http:// www.ulfhlrs.se/genelogi/borgre/ Borgre_2htm>. All uppgifter ur Stockholm stds tänkeböcker är hämtde ur Ulf H Lrssons rtikel. 2 Albert Nordberg, 1965, En gmml norrbottensbygd del 1, sidn 95. 3 Gården vr på 1/32 mntl enligt jordeboken. Ett skälslnd motsvrde 1/64 mntl. 4 Då även ndr gårdr hr ändrt sitt ntl skälslnd, så kn det h vrit på ndr sätt också. 5 Nils Joëlson, 1989, Släkten Ruuth från Rutvik och Bensbyn. 6 Enligt Göst Bergmn i Hlmstd vr Nils Jkobsson gift med Ann Hnsdotter enligt ett protokoll i Sve hovrätts renoverde domböcker från 1649 16/6 (uppgift i e-brev från Constntinus Lindfors 2009-06-07). I domboksnotis från 1664 och underförstått 1689 frmgår tt Hns Jkobsson vr svärfr till Nils Jkobsson. Av kyrkoräkenskpern i ugusti 1670 frmgår tt Välb Nils Jkobsson betlr för hustrus testmente, Nederluleå LIB:1 (1628-1680) sidn 380. Enligt domboksnotis 1684 16/9 vr Nils Jkobsson gift med Mrgret Jkobsdotter. Hon begrvdes 1693 17/12. 7 Nederluleå AI:1b sidn 244. 8 Albert Nordberg, 1 En gmml norrbottensbygd del 2, sidn 821-831, (sidn 668 ff i originlutgåvn 1922). 9 I tiondelängden 1629 nämns Henrik Jkobsson både i Hindersön och Bensbyn. 10 Kyrkoräkenskper Nederluleå LIb:1 sidn 120. 11 Roteringslängd 1637 12 Albert Nordberg, 1970, En gmml norrbottensbygd del 2, sidn 822. 13 Herdin uppger tt dottern Ann vr gift med rådmnnen Per Persson Normn och tt hon dog brnlös före 1681. Om den uppgiften är riktig, så är fel förnmn ntecknt på Ann Andersdotters mor i dödsnotisen 1714 27/5 i Nederluleå dödbok (C:1). Möjligen hde Henrik Jkobsson två döttrr med nmnet Ann från två olik äktenskp. 14 Constntinus Lindfors, E-brev 2009-05-27. 15 Constntinus Lindfors, E-brev 2009-06-07. 16 RA SH 14 Renoverd dombok Gävleborgs län 1664-1665, Luleå socken 1664 1/12, fol 544 (hndskrivet), 511 (tryckt) 17 Constntinus Lindfors, E-brev 2009-05-27. 18 Nils Joëlson, 1989, Släkten Ruuth från Rutvik och Bensbyn. 19 Leif Boström, 2004, Nederklix sockens fmiljer 1539-1739, sidn 525. 20 Luleå tingslgs härdsrätts rkiv, Protokoll vid urtim ting och extr förättningr. HLA AIb:1 (1684-1828) sidorn 3-10 21 Nils Joëlson, 1989, Släkten Ruuth från Rutvik och Bensbyn. l Mnuskript till tidningen skicks till nednstående: Åke Östling Jkobs väg 7 941 64 Piteå Tel 0911-21 17 78 e-mil: ke.ost@teli.com OBS! Skick texten i.doc-formt och bilder i seprt pdf-fil
16 Lulebygdens Forskrförening Nr 68, november 2009 Avsändre: Lulebygdens Forskrförening Residensgtn 6 E 972 36 LULEÅ SVERIGE PORTO BETALT Vid obeställbrhet återsänd till ovnstående dress! Julklppstips Lulebygdens Forskrförening presenterr Anor på USB: Nederluleå och Nederklix Medlemmr i Lulebygdens Forskrförening hr med gemensmm nsträngningr tgit frm en vskrift v Nederluleå: Född 1765-1937 Nederklix: Född 1656-1840 Vigd 1706-1937 Vigd 1656-1841 Död 1707-1937 Död 1656-1816 Bonus Avskrift v Julles Född 1706-1730 Dtbsern ligger på vr sitt USB-minne och presenters i progrmmet Excel. Priset per enhet är 300 kr för medlem och 400 kr för icke medlem. Om du som icke medlem löser medlemskp i föreningen (150 kr/år) betlr du 2x300 kr för båd enhetern. För postförsändelse tillkommer 20 kr i porto och expeditionsvgift. Du kn köp dem i loklen om Kjell, Gunnr, Görn eller Birger finns på plts. Du kn beställ vi e-mil: info@lulebygden.se. Brevledes under dress: Lulebygdens Forskrförening, Residensgtn 6 E, 972 36 Luleå Vi hr även en brevlåd i loklen som kn utnyttjs. Vid beställning gäller: Förskottsbetlning till Lulebygdens Forskrförening, Plusgirokonto 36 64 01-8 Ange nmn, vsändre och postdress. Ange även din e-postdress i händelse v uppdtering.