PLAN FÖR VÅLD OCH HOT 2007-2008 JONEBERGSSKOLAN SIMRISHAMNS KOMMUN



Relevanta dokument
Handlingsplan Våld och hot

INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅLD OCH HOT INLEDNING 2 FÖREBYGGANDE 3 RISKER 4. Risker elev 4. Risker vuxen 4 MINIMERA RISKER 5. Minimera risker elev 5

Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium

Handlingsplan mot hot eller hot om våld Lärcenter

Handlingsplan mot hot och våld

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet.

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Rutiner vid hot och våld Växjö Islamiska skola

Handlingsplan för hot och våld Segevångsskolan

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Barn- och skolförvaltning Lund Öster Handlingsplan vid risk för våld och hot 1. verksamhetschef Dalby/Torna Hällstad. Dalby/Torna Hällestad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Alunskolan f - år 6

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN

Likabehandlingsplan 2015

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret

Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Handlingsplan- Hot och våld

HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015

Årlig plan 2012/13. Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Gällande för elever och personal på Alingsås Yrkesgymnasium AB

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Likabehandlingsplan. Alsalamskolan i Örebro 2015/2016. Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KAROLINERSKOLAN och FRITIDSHEMMET 2018/2019

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

You created this PDF from an application that is not licensed to print to novapdf printer (

Rutiner vid hot och våld Växjö Islamiska skola

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten

Vretaskolans. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2017/2018

Plan vid hot och våld Ådalsskolan

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset

Plan mot kränkande behandling läsår 2018/2019 Rösjöskolan

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling och arbete mot trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling i skola och fritidshem på Furulundsskolan.

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN

Österlengymnasiet. Riskbedömning och handlingsplan för våld- och hotsituationer på Österlengymnasiet.

Handlingsplan hot och våld, Uddevalla gymnasieskola

Dahlstiernska Gymnasiet

Plan mot kränkande behandling samt Riktlinjer och rutiner mot diskriminering

Likabehandlingsplan för Nytorps hästgymnasium

Barn- och utbildningsförvaltningen Mariebergsskolan MARIEBERGSSKOLANS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING LÄSÅRET

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling.

Innehållsförteckning

Syfte Syftet är att tydliggöra skolans arbetssätt vid fall av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan. för. Heliås Svartvik

När det händer - det som vi inte vill ska hända. Handlingsplan för Krissituationer

HOT och VÅLD. Handlingsplan för trygghet Västerskolan F-6 skola och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vid akuta incidenter sekundär intervention

Grundsärskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet

Handlingsplan Kränkande behandling Och Diskriminering för

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Kungsgårdsskolans/Prästgärdet/Kristines plan mot diskriminering och kränkande behandling

Granbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lagaholmsskolan. Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling

Rutiner vid kränkning och vid hot och våld

Alunskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

uppdaterat augusti-18 Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN

Likabehandlingsplan Medåkers skola

Våld och hot RIKTLINJER

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

JOHANSFORS SKOLA OCH FRITIDSHEM

Plan för att främja likabehandling och förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN JONEBERGSSKOLAN SIMRISHAMNS KOMMUN

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot kränkande behandling Örjansskolan /15

Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem

Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

HANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN

Vemdalens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

PLAN FÖR VÅLD OCH HOT 2007-2008 JONEBERGSSKOLAN SIMRISHAMNS KOMMUN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FÖREBYGGANDE 4 RISKER 4 Risker elev 4 Risker vuxen 5 MINIMERA RISKER 5 Minimera risker elev 5 Minimera risker vuxen 5 INTRÄFFAD HÄNDELSE 5 Våld mellan elever 5 Våld personal elev 7 Våld/hot vuxna besökare personal 7 POLISANMÄLAN 7 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET ENLIGT SOCIAL- TJÄNSTLAGEN 8 REFERENSER 8 2

INLEDNING Simrishamns kommun är arbetsgivare för anställda på Jonebergsskolan. Arbetsmiljöansvaret på enheten är delegerat till rektor. Denne ansvarar för att det finns en plan Våld och hot på arbetsplatsen och att denna följs upp och revideras en gång/läsår (AFS: 1993:2). Rektor informerar personal om att planen finns och om dess innehåll. Det är därefter varje arbetstagares ansvar att ta del av planen och följa den. Arbetstagare skall påtala eventuella brister i planen för arbetsledningen på skolan så att planen kan förbättras. Det är mentor som informerar sina elever om planen. Elevrådsansvarig (alt, skyddsombud) presenterar planen för elevrådet. Både personal och elever omfattas av arbetsmiljölagen. Alla som arbetar på Jonebergsskolan, personal likväl som elever, skall känna både trygghet och trivsel på arbetsplatsen. Det skall vara både positivt och stimulerande att gå till arbetet. Det är viktigt med ett gott arbetsklimat. Denna plan är reviderad med utgångspunkt av den förra planen med datum 2006-08-15. Personal har kommit med synpunkter på förbättringar. Planen kommer att presenteras i samverkan sept. 2007 och för elevrådet och föräldrar under hösten 2007. Simrishamn 2007-08-20 Magnus Henriksson rektor 3

FÖREBYGGANDE Alla som arbetar i skolan skall aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen (Lpo 94, sid. 10). Se vidare enhetens Lokala Arbetsplan; Normer och värden. Vi som arbetar på Jonebergsskolan, personal och elever, skall känna delaktighet och att vi har möjlighet att påverka vår arbetssituation. På skolan skall finnas personalkonferenser och arbetsplatsträffar som kan fungera som diskussionsforum. Arbetsledaren skall ha regelbundna medarbetarsamtal med de anställda. Vid läsårsstart informerar arbetsledare om medarbetaransvar och att den anställde skall påtala eventuella missförhållanden för arbetsledaren. Enheten har en skyddsrond/ termin då både elever och personal har möjlighet att föra fram brister som bör åtgärdas och få dessa protokollförda. Skyddsronden skall inledas med punkten Våld och Hot. Under denna punkt kan incidenter analyseras och förebyggande åtgärder planeras. Enhetens lärarpersonal har ett gemensamt skyddsombud. På enheten gör vi regelbundet en arbetsmiljöenkät bland personalen och trivselenkät bland eleverna. Skolan har en elevskyddsgrupp och en plan mot kränkande behandling som revideras årligen. Vi har rastvakter vid bussarna samt under delar av skoldagen. Arbetsbeskrivning för rast- och bussvakt finns numera utarbetad. Mentorn träffar hela sin elevgrupp vid två tillfällen varje vecka. Arbete med SETutbildning startar hösten -07och vi använder läromedlet Livsviktigt. Enheten har gemensamma ordningsregler för personal och elever. Elever samverkar i klassråd och elevrådsmöten. På enheten finns elevskyddsombud. Personal som upprättar riskbedömningar inom sina skolämnen och vid schemabrytande aktiviteter skall även bedöma riskerna för att någon kan utsättas för våld och hot. Besökare hänvisas genom skyltning till expeditionen. Vi hoppas därmed kunna försvåra besök som har karaktären av uppgörelse eller försök till langning. Det är viktigt att arbetstagare kan känna sig förberedd att hantera en uppdykande våldeller hotsituation. I dokumentets inledning pekar rektor därför på arbetstagares ansvar att ta del av planen och dess innehåll. Rektor underlättar denna uppgift, genom att avsätta tid vid varje terminsstart för genomläsning av dokumentet och för en efterföljande gemensam diskussion. Fotokatalog finns vid telefonen i lärarrummet. (ansvar: skolvärd) RISKER Konflikter kan ha sitt ursprung från icke-skoltid men föras in i skolan. Konflikter kan även byggas upp i skolan. Trots vårt förebyggande arbete kan det ändå hända att någon blir utsatt för våld och hot på skolan Vi kan ställas inför en mängd olika situationer och vi kan uppfatta våld och hot på olika sätt. Det viktiga är att se hur den drabbade reagerar och ta det som har hänt på allvar. Vi skall se till att alla inblandade får stöd, då ingen mår bra av det inträffade. Risker elev: Sinnet hos elev kan rinna över vid psykiska kränkningar. Störst risk för våld och hot finns under raster i korridorer, på skolgården och i omklädningsrum samt i väntan på buss. Det är alltså vid tillfällen då personal inte vistas i elevens omedelbara närhet. Vårt nya friare sätt att undervisa kan 4

innebära att en elevgrupp arbetar utan att vuxen finns i närheten. Olöst konflikt kan innebära ökad risk för trakasserier. Risker vuxen: Risk för våld och hot finns vid t.ex. tillrättavisning av elev och avvisning av elev. En konflikt lärare elev kan innebära risk för trakasserier från elevhåll. Personal kan också uppleva vissa kontakter med föräldrar som hotfulla och kränkande. Personal kan även uppleva hot från kollega/arbetsledning. MINIMERA RISKER Minimera risker för elev. Det förebyggande arbetet ligger som en grund för ett gott arbetsklimat. All lärarpersonal på skolan har schemalagd rastvakt. Lärare finns vid bussarna vid skolstart och skolslut. Elev som upplever otrygghet, från vuxen eller elev, skall söka hjälp hos mentor, annan vuxen eller elevskyddsombud. Minimera risker för vuxen. Var lugn! Undvik att röra vid eleven, se dock nedan Våld mellan elever! Känner Du att sinnet håller på att rinna över, lämna platsen och lämna över till kollega eller skolledning. Tillrättavisning/avvisning: Säg till eleven på ett lugnt sätt, utan svordomar eller på något sätt med uttryck som kan upplevas som kränkande för eleven. Upprepa om du inte får gehör. Om Du fortfarande inte har grepp om situationen så skaffa hjälp hos annan vuxen eller skolledning. Olöst konflikt. Om Du ej klarar att lösa konflikt med elev eller vuxen, be skolledning (eller kollega) om hjälp. Risk för hotfulla föräldrakontakter. Upplever Du obehag/känner rädsla inför samtal med förälder/ar, be skolledningen om hjälp. Informera skolledning om Du har haft ett hotfullt samtal med förälder. Lärare skall i möjligaste mån undvika att vara ensam på skolan vid utvecklingssamtal. Hot eller våld från kollega. Informera rektor och skyddsombud. Rektor informerar/rådgör med personalchef. INTRÄFFAD HÄNDELSE Alla inblandade, oberoende av skuldfrågan, mår dåligt och behöver stöd. Vi har alla ansvar för att hjälpa till så att allt kan återgå till det normala. Våld mellan elever. Akut skede: Elever: Kalla på personal. Personal: Uppmana elever att sluta. Säg till övriga elever att gå undan så att de ej riskerar att utsättas för våld. Sära på eleverna om Du bedömer att Du klarar det. Om inte, be någon elev att hämta hjälp. Stanna kvar, observera vad som händer. Försök få stopp på händelsen när Du får ytterligare hjälp. 5

Larma polis om slagsmålet inte upphör! Tänk på första hjälpen! ABC! Skolsköterska/Ambulans. Rättsintyg Informera skolledningen så snabbt som möjligt. Efteråt: Inblandade elever bryter ordinarie aktivitet, behöver vara hos en vuxen och varva ner. Inblandade elevers föräldrar kontaktas av mentor, kurator eller skolledning. Övriga elever kan behöva diskutera det inträffade i klassrummen. Lärare kan bryta ordinarie program och inleda klassamtal, kan ta hjälp av elevskyddsteam. Viktigt att lyfta fram empati. Informera skyddsombud och elevskyddsombud. Rektor ansvarar för information om vad som hänt till personalen. Ge utrymme för frågor! För att undvika missförstånd och ryktesspridning kan det vara aktuellt med snabb skriftlig information till hemmen. Rektor överväger kontakt med förvaltningskontoret. Rektor överväger polisanmälan/anmälan till socialförvaltning. Rektor överväger Arbetsskadeanmälan. Allvarlig händelse anmäler rektor till Arbetsmiljöinspektionen. Massmedia bör hänvisas till rektor eller den rektor utser. Elevskyddsteamet arbetar för försoning, när tiden är mogen, Kurator ansvarar för återkoppling till elevskyddsteamet hur kan vi förebygga att händelsen upprepas? Krisgrupp ansvarar för ev. uppföljning efter en tid. Vad hände, varför, vad var bra, vad har vi lärt oss? Mentor skall dokumentera händelseförlopp/insatser. Lämnas till rektor för arkivering. Våld personal elev Akut skede: Elever: Kalla på personal Personal: Få slut på det som inträffat. ABC! Sjukhus, rättsintyg Allas ansvar att arbetsledning informeras så snabbt som möjligt. Efteråt: Utsatt personal behöver avskildhet tillsammans med någon han/hon känner förtrogenhet med. Ej arbete med elever, ordna vikarie. Samtal med vuxen. Ev. kontakt med anhörig. Tröst och stöd. Personal från annan förvaltning kontakta dennes arbetsledare. Enhetens krisgrupp kan hjälpa till med samtal. Eventuellt hjälp av Previa. Personal kontaktas samma kväll (skolledning/krisgrupp). Elev behöver också avskildhet och någon vuxen i sin närhet. Kontakta hemmet och be dem komma till skolan. Ej skolarbete under dagen! Hemmet kontaktas åter på kvällen. Elever behöver diskutera det inträffad. Lyft fram empati för att få ner upprörda känslor. 6

Informera skyddsombud och elevskyddsombud. Rektor ansvarar för information om vad som hänt till personalen. Personalsamling kan vara aktuell efter skoldagen uppföljning och planering framåt. För att undvika missförstånd och ryktesspridning kan det vara aktuellt med snabb skriftlig information till hemmen. Informera förvaltningschef och personalchef. Rektor överväger Arbetsskadeanmälan. Allvarlig händelse anmäler rektor till Arbetsmiljöinspektionen. Utsatt lärare kan själv polisanmäla det som hänt. Rektor kan också polisanmäla. Massmedia bör hänvisas till rektor eller den rektor utser. Återkoppling till elevskyddsgruppen hur förebygga att händelsen inte upprepas? Uppföljning krisgrupp Våld och hot vuxna besökare personal Akut skede Elever kallar på personal Personal försöker separera kontrahenterna. Vid ordkrig, skilj dem åt. Vid skada, ABC, larma ambulans. Larma polis. Kollega, eller den som är utsatt, informerar rektor. Efteråt Den utsatte behöver tröst och värme. Någon från krisgrupp eller nära kollega avsätts för denna uppgift. Ev. kontakt med anhörig. Personal befrias från arbete under dagen. Personal från annan förvaltning kontakta dennes arbetsledare Eventuellt informera elevgrupp. Informera personal Rektor kontaktar besökare. Krisgrupp/nära kollega följer upp samma kväll och dagar framöver. Rektor el. drabbad överväger kontakt med Previa. Rektor eller drabbad kan göra polisanmälan. Rektor överväger arbetsskadeanmälan el. anmälan om tillbud. Allvarlig händelse anmäls av rektor till Arbetsmiljöinspektionen. Massmedia bör hänvisas till rektor eller den rektor utser. Informera skyddsombud, personalchef. Rektor och skyddsombud disk. med förvaltningschef. Återkoppling till elevskyddsgruppen hur förebygga att händelsen inte upprepas? Uppföljning krisgrupp POLISANMÄLAN Någon lagstadgad skyldighet för kommun eller rektor att polisanmäla redan begångna brott finns inte. En enskild person har alltid rätt att som målsägare göra polisanmälan om man blivit utsatt för övergrepp. Den som bevittnat ett brott har också rätt att göra polisanmälan. 7

Rektor har rätt att polisanmäla brott som har begåtts av anställda i tjänsten. En verksamhet som är obligatorisk för unga ställer extra höga krav på att all personal uppfattas som en förebild. Det kan därför finnas skäl att polisanmäla brott som kan anses som ringa. FN:s konvention om barns rättigheter (artikel 3 punkt 1) säger att barnets bästa skall sättas i främsta rummet vid alla myndighetsåtgärder som rör barn. Polisanmälan av ej straffmyndig elev bör ha föranletts av en noggrann bedömning om barnets bästa. Polisanmälan bör inte ske om det inträffade kan betraktas som ett mindre brott och en engångsföreteelse eller om skolan kan förutse att någon polisutredning inte kommer att ske. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. (se nedan) ANMÄLNINGSSKYLDIGHET ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN Anmälan till socialförvaltning skall göras om personal befarar att barn eller ungdom far illa och kan behöva hjälp eller skydd. Anmälningsskyldighet enligt 14 kap 1 SoL är ovillkorlig och personlig. Skyldigheten gäller alla anställda hos en myndighet. Det är socialtjänsten som utreder om det finns underlag som gör om socialnämnden skall ingripa. Personal kan diskutera en eventuell anmälan med skolledning och elevvårdande personal. Referenser: Sekretess i förskola och skola m.m. (Svenska Kommunförbundet 1998) Skolledarpraktika (Nordstedts Juridik AB) Att Leda skola, artiklar under senare år (Förlagshuset Gothia) 8