Ma: Diagnoser ( Diamant) och provräkningar + samtal med eleven om vad den har lärt och vill lära sig.



Relevanta dokument
Att haka ny kunskap i gammal är viktigt, men vi i skolan är inte alltid så bra på det.

IUP-året Observatorielundens skola (åk 1-6)

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015

IUP-året Observatorielundens skola (åk 1-6) Sid 1

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Digitala verktyg i musik

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013

Geografiska undersökningar

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning

LPP åk 2 v HT 2011

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Sammanställning av diskussionskarusellen

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Trygghetsplan för Hästens förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Förskolan Västanvind

Klass: IUP-häftet 1-5. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Kvalitetsgranskning av Vallaskolans särskola i Sollefteå

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Tidningsskaparna. Lärarhandledning

Vår skola förbereder eleverna för ett fungerande och meningsfullt vuxenliv

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

världen & vi Lärarhandledning b/c

Skolverkets bedömning är att vi idag har stort behov av:

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Digitalisering och skola Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning

Leda digitalisering 21 september Ale

Fastställd av Ålands landskapsregering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Tidningsskaparna. Lärarhandledning

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

SchoolSoft

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan Upprättad: Gäller till Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Vålbergsskolan 4 9 i Karlstads kommun

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret Katarina Brundell Sidan 1 av 5

Kap 2 skollagen, elevhälsa

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

Kvarngårdens Trygghetsplan

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Tidningsskaparna. Lärarhandledning

SchoolSoft

Vi vill veta vad du tycker om skolan

SchoolSoft

Verksamhetsplan Södra förskolområdet

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

Syfte: En checklista för att kvalitetssäkra förankring, mål, åtgärdsformuleringar och uppföljningsrutiner i skolans jämställdhetsarbete.

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal elevhälsoplan Ucklumskolan Läsåret 17/18

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Att intervjua elever om hållbar utveckling

SchoolSoft

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Hur ger vi våra elever förutsättningar att samtala, reflektera och föra fram sina åsikter?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport

Klass: IUP-häftet 6-9. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Botkyrka Friskola i Botkyrka kommun

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Vänskapssamtal MED KLOKA UGGLAN

Norrköping - Då och Nu

YH och internationalisering

KOMPISSAMTAL MED KLOKA UGGLAN

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Geneskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Geometri år 9D, vt-14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9

Workshop kulturstrategi för Nacka

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

El Sistema i Oxhagen - musiken som mål och medel för personlig utveckling

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Eriksdalskolan i Skövde kommun. Verksamhetsrapport

Förskolan Västanvind

Krisplan Ådalsskolan

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)

Programmering Åk Blockly Games

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Transkript:

Hur jag fångar elevernas kunskapsutveckling idag. Jag är klasslärare i en ålderblandad åk4-6 i samesklan ch har därmed alla ämnen utm slöjd ch samiska. Den dkumentatin jag gör för att kunna bedöma elevens utveckling är: Ma: Diagnser ( Diamant) ch prvräkningar + samtal med eleven m vad den har lärt ch vill lära sig. Sv: LUS-schema ch till viss del Spårkbiten då det gäller stavning för elever med svårigheter. Språklig bedömning av deras egna texter. S/N: Här har vi ftast muntliga redvisningar ch eleverna skriver egna texter. Vi dkumenterar fta med ftn det vi gör ch de redvisar utifrån det. Eleverna har i höst fått redvisa ett arbete genm att rita egna bilder sm de skannat in ch sedan visat på SMART-bard. På det viset kan de skriva in rd ch begrepp i bilden eftersm de redvisar. Vi har skriftliga prv men väldigt sällan. Jag börjar ett skriftligt förhör med en muntlig del innan för att få lite kll på vad eleverna kan innan de börjar skriva. Den muntliga delen gör att även de sm har svårt att uttrycka sig i skrift få möjlighet att visa vad de kan. En: I engelskan gör jag en anteckning i deras IUP då de har uppnått ett mål vi satt in där. Dessa ämnen ch övriga ämnen sm jag undervisar i sm klasslärare dkumenterar jag även i PODB, sm är ett bedömningsprgram via nätet. Eleverna har en IUP i sin egen pärm där de kan kryssa för när vi tillsammans bedömt att de uppnått ett mål. De har även en kunskapsblmma från ADASTRA sm vi började med tidigare för att kunna se hur de utvecklats i sv, ma ch en. På blmman ser de tydligt vilka bitar de utvecklats i ch vilka de behöver arbeta mer med. Nu finns det ingen ny blmma ännu för Lgr11 så jag vet inte m vi kmmer att frtsätta med den eller hitta på någt nytt. Hur gör vi idag för att fånga elevernas kunskapsutveckling

Skriftliga prv, i diverse ämnen. Detta stäcker sig från de enklaste glsr till svårare skriftliga prv, såsm uppsatser. Tester, i frm av lek, tex att göra memryspel,( jepardy) av glsr sm eleverna haft i läxa. Förberedande arbete inför prv, där eleverna först i grupp sitter ch samtalar, diskuterar ch söker svar över vissa saker inm ämnet. Sedan följs detta upp av skriftliga prv. Muntliga prv, baserade på genmgångar ch kunskaper sm eleverna inhämtat vid lika lektinstillfällen (kan vara vid filmvisning, studiebesök, mm) Prv i frm av tipsrundr, med tre alternativ. Vi börjar prata m svårigheterna i att göra bedömningar i de ämnen sm bara har en undervisningstimme i veckan. Detta innebär att eleverna fta får hemuppgifter sm ska lösas. Detta anser vi inte slår rätt mt de eleverna sm inte har möjlighet att få stöd hemifrån. Hur ska vi lösa detta för att det ska bli rättvist för alla elever i Sverige? Vi pratar vidare m att ge eleverna de kunskaper de ska få under skldagen. Reflektinsböcker, där eleverna försöker reflektera över sitt lärande. Utvärderingar i ämnen, vad kan förbättras, vad kan förändras, vad fungerade, etc Kamratbedömningar, utifrån tydliga kriterier. Vid prv finns det lika slags frågr, faktafrågr ch frågr där eleverna ska visa att de har tillgdgjrt sig kunskapen genm att analysera, reflektera, jämföra mm

Utvecklingssamtal, där IUP ska skrivas. Inventering av hur vi försöker fånga elevernas kunskapsutveckling - Att inventera elevernas förkunskaper innan man börjar med arbetsmrådet - Att göra eleverna medvetna m vad målen för arbetet är - Att inventera måluppfyllelsen med eleverna - En fråga / uppgift kan vara att visa sin kunskap på et nytt mråde - En teretisk uppgift appliceras på en praktisk uppgift eller tvärtm - redvisa en uppgift på flera sätt - Prblemlösning i grupp, elevena hjälper varandra - Fråga eleverna hur han / hn löste prblemet eller km fram till svaret Hur fångar vi elevernas kunskapsutveckling? Skriftliga prv/diagnser - Muntliga prv Bedömer pågående arbete Enskilda samtal Samtal i grupp Läslggar Skriftliga rapprter

Språket lyfter I det löpande arbetet ser vi elevers utveckling ch har dessa i huvudet. Det sm måste utvecklas är hur vi dkumenterar det vi ser. Hejsan! Här kmmer en liten ínventering från... Vi försöker fånga elevernas kunskapsutveckling på så många lika sätt sm möjligt; Skriftligt; via prv, hemprv grupparbeten inlämningsarbeten, planscher. Det kan ckså vara genm att skriva brev... Intervjuer Muntligt: Olika muntliga redvisningar sm kan stödjas av PP. Diskussiner i små grupper. Intervjuer Estetiskt: Via drama planscher Film Genm bild visa på tex sin läs/hör förståelse. Hej Så här fångar vi elevernas kunskapsutveckling; Skriftliga prv sm visar elevens begrepps- ch faktakännedm. Här ser man även m eleverna kan göra beskrivningar, jämförelser ch dra slutsatser. Muntliga förhör där man kan följa elevens/klassens tankar, reflektiner ch analyser, samt ställa följdfrågr för att föra dem vidare i sitt tänkande. Dialg mellan elever ch lärare för att här ser man var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling ch läraren kan leda den framåt. Lggböcker där eleverna kan reflektera över sin kunskapsutveckling, sätta mål för sitt lärande ch reflektera över lärandet. Samarbete med andra undervisande lärare för att få en helhetsbild över elevernas kunskapsutveckling. Utvärderingar efter arbetsmråden där eleverna får reflektera över sin kunskapsutveckling ch där jag sm lärare får kännedm m hur eleverna lär sig. Muntliga redvisningar tex med hjälpmedel sm Pwer Pint, kan visa m eleverna har msatt fakta till kunskap.

Skriftliga prv. Labrativa övningar. Tänker på de lika inlärningsstilarna ch använder lika redvisningsfrmer. Observerar elevernas arbete. Diskussiner. Ständigt pågående bservatiner ch bedömning. Utvärdering ch självvärdering. Uppmärksamma alla elever på alla nivåer. Det ska vara ett kntinuerligt jbb, inte bara när det drar ihp sig till utvecklingssamtal. Samarbeta med kllegr vid bedömning. Ta hjälp av alla resurser, även föräldrar. Vara tydlig med målen. Grupparbete 2011-11-29 Inventera hur ni idag försöker fånga elevernas kunskapsutveckling. Nöj er inte med att bara rada upp dem, utan beskriv dem för varandra. Vilka är vi sm gruppat tillsammans: Gunilla Tjärnberg Specialpedagg Älvbyn Åsa Ådem Matematikutvecklare Piteå Kmmun Ann-Christin Frsberg It/media pedagg ch Språk- läs- ch skriv utvecklare Piteå Kmmun Karin Isakssn Mellanstadielärare Alterdalens skla Hlmträsk Piteå Jhanna Mellanstadiet Sjulsmark Piteå Anita Söderström Specialpedagg ch 30% Språkutvecklare Älvsbyn Nya språket lyfter För att dkumentera läsa, lyssna, tala ch skriva. Olika hur det används, en del använder det vid vissa tillfällen ch vissa använder det sm ett levande dkument. Används vid frmuleringar vid de skriftliga mdömena. Fördelen med detta är att man får exempel på vad man kan göra i de lika stegen för att frtsätta lyfta eleverna. LUS För att följa elevernas läsutveckling. Handbken att förstå ch använda tal Diagnser sm analyseras för att se vad sm behövs i undervisningen. Diamant I det vardagliga arbetet görs bservatiner, prblemet är att dkumentera det. Kamratbedömningar, att elever är varandras resurser.

Fånga kunskapsutvecklingen exempel Lggbk i åk 1 mycket enkelt, i ett vanligt skrivhäfte utan linjer. Eleven dkumenterar både lärarbestämda uppgifter i lika ämnen ch självvalda aktiviteter ch vad de lärt av det. Kntaktbk F åk 3, Eleverna skriver m veckan sm gått, (svenska skrivutvecklingen syns tydligt, men även annat, t ex att man lärt sig hppa från tramplinen). Min egen ruta i Veckbrev i åk 4 6, en ruta där eleven varje vecka har möjlighet att skriva ch reflektera över veckan sm gått, vad man lärt sig, vad sm varit svårt etc. Skriftliga prv åk 8, efter lika mment i ämnena svenska ch engelska. Muntliga frågetillfällen. Muntliga bkrecensiner i åk 4-6, I en pärm i klassrummet finns en pärm där varje barn har ett Bk-blad där de fyller när de börjar läsa en bk, vilken bk, när de är klara, vad de tyckt m bken ch så finns där en ruta sm läraren fyller i vid den muntliga recensinen, med enkel bedömning där även kamratbedömningen kmmer med (mycket krt).

ÅK 1 - När eleven läser högt för läraren, görs gemensam reflektin över hur det gick, vilket skrivs ned i en särskild blankett sm lärarens samlar i en dkumentatinspärm. ÅK 1 - LUS-schema, (läsutvecklingen) ÅK 1 McIntsch Förstå ch använda tal diagnser i Matematik (finns för F åk 9) ÅK 1 Språket lyfter ÅK 4 6 Matematik Efter ett genmgånget mment ges ca 5-6 Diagnsuppgifter på tavlan (med stigande svårighetsgrad), eleverna löser dem på små papper, reflekterar tillsammans två ch två över lösningarna krt muntlig redvisning för läraren. Fritids Vid utvecklingssamtalet får barnet själv reflektera ch uttrycka vad det lärt på fritids. Skrivs ned på utvecklingspappret. Fritids Cirkusskla under en längre perid, 1 gg/vecka. Efter detta gemensam föreställning för föräldrar ch syskn. Vid samma tillfälle arrangeras även en utställning av elevernas lika alster, t ex leg-byggen, bild, träslöjd, textilslöjd, pyssel, uppfinningar. Fritids Schackspel. ÅK 4 6, Engelska ch svenska, Eleven spelar in krta uppläsningar med hjälp av Ljudinspelaren på datrn. Filerna sparas ch vid nästa tillfälle så börjar eleven med att lyssna på det förra ( hör läsutvecklingen på ett tydligt sätt) Fritids SPA, barnen masserar varandra. Väljer själva m de vill ha ch ge massage. Har även haft föräldra-spa, där de fått visa vad de lärt sig ch där intäkterna gick till Världens barn.

Hur vi fångar elevernas kunskapsutveckling Screening av elever: tester av förkunskaper innan ett arbetsmråde, test av läsförståelse mm. Skriva lggböcker. Vad har vi gjrt under veckan ch vad de har lärt sig, svårigheter mm. Utvärdering av enskilt lektinstillfälle. Då man pratar m vad man har arbetat med ch eleverna får uttrycka tankar m lektinen. Låta eleverna förklara hur de tänker i lika situatiner. Hur de km fram till svaret.

Genm att ge kamratrespns på lika arbeten. T.ex. vid muntliga redvisningar, skrivna texter. Gruppdiskussiner. Där kan man visa muntligt vad man. Prtfli för att se elevens utveckling över tid. Då gäller det att ha med material sm man kan jämföra ch se elevens utveckling. Genm att använda materialet Nya språket lyfter för att se kunskapsutvecklingen i svenska. Skriftliga prv utfrmade på lika sätt. Inte bara testa faktakunskaperna. Använda eleverna sm resurs för varandra. Utvärdera ch dkumentera under arbetets gång. Använda matriser. Genm att eleverna får göra egna bedömningar ch får feedback under arbetets gång. Genm att låta eleverna redvisa arbeten på lika sätt: teater, musik, blggar, wikis, glgster.cm, datapresentatiner, diskussiner mm. Det gäller att variera undervisning/redvisning/bedömningsfrmer så att alla elever får chansen att lyckas. Observatiner sker frtlöpande under arbetets gång, dkkumentatin/reflektin efteråt. IUP-bk (innehåller IUP, PP, självskattnings samt elevens bk) Elevbedömning vid muntlig redvisning jämför texter med varandra Prtfli - tex spar texter ch jämför för att se prgressinen Skattningsscheman tex Lus Skriftliga prv tex Dls, natinella prv, ämnesprv med fakta ch förståelse frågr, läxförhör Muntligt redvisningar, diskussiner ch frågesprt. Använder språket lyfter språkutvecling Nat prv år 3,6,9 Översikt över kunskapskntrller i alla årskurser Möjlighet att ge varje elev persnlig feedback Spaltdkumentatin - krta mål att fylla i. Lggböcker Tankekartr Bild, ft, text

Utställning Drama Film Matematik Diagns i lärmedlet ger vink m hur eleven ska vidare i sitt individuella arbete Skriftlig test i slutet av arbetsmrådet Labböcker, där eleverna uttrycker sina tankar kring de matematiska prblem de ställts inför i matematik labratinerna. Målsättningen är att lärare mellan labratinstillfällena ska kunna ge feedback till eleverna i deras böcker Odkumenterade bservatiner hs läraren Teknik Fördjupning av kunskapen m tekniska föremål sparas av eleverna under arbetetsgång digitalt så läraren kmmer åt arbetena. Feedback ges av läraren i samma dkument m vad sm är bra ch vad sm behöver utvecklas mer NO Labratinsböcker - på samma sätt sm matematiken Skriftligt test i slutet av mrådet Svenska Skrivande i lika grupper första utkast, respns från pedagg ch kamrater prdukt sm bedöms summativt. Erfarenheter tas med till nästa prduktin. Muntlig framställning via planering, delredvisning ch skarpt läge Läsning, stavning (DLS) Samtal utifrån texter/ämnen lärarens anteckningar SO Skriftligt test Observatiner Samtal i små arbetsgrupper sm antecknas

Lggbk med veckans mål. På fredagar visar eleverna sin kunskapsutveckling till veckans mål. Skriver även lggbk varje dag. Tar hem lggbk på fredag tillbaka måndagar. Prtfli arbete från F-6. Barnen ser sin egen utveckling Kunskapskartr i alla ämnen. Egna på sklrna. Språket lyfter, diamant, din Skriftliga mdömen med IUP PP finns på sklrna. Arbetet med dm är lika från skla till skla. Kamratrespns. Där eleverna vet vad de ska bedöma hs varandra. Tw star and a wish används på en skla. Använt den vid läsning av varandras skrivna texter/berättelser Se vad eleverna kmmer ihåg från lektiner genm att de skriver ner det de minns vid nästa tillfälle. Minitest. Ibland på en liten lapp efter lektinen 50/50 skriftliga prv rapprter diskussiner (NO) Innehåller alltid rena kunskapsfrågr tillsammans med analytiska frågr, där eleverna behöver utveckla resnemanget, jämför sv Lggbk, där jag nterar krt vad sm hänt under lektinen, hur elever arbetet med uppgifter, hur aktiva de varit, hur de lyckats lösa uppgiften Diagnser Rapprter, där eleven ska själv presentera vad hn/han tänkt ta reda på ch redvisa det feedback + vad behöver eleven tänka på i frtsättningen LUS, Nya språket lyfter Lässtandard, läsförståelse, diagnser Natinella prv år 3,6,9 Prtfli matr. Sparande elevarbeten Kunskapsutveckling i samtal med enskilda elever ch se på utvecklings schema ex nya språket lyfter eller Ma-blmman eller LUS-schema i frm av ex luftballng där utveckling markeras eftersm, gällande tala, läsa ch skriva Skriftliga prv/muntliga prv Muntliga redvisningar med Feedback av klasskamrater Kntrll ch rättning av arbete i lärmedel

Redvisningar genm dramatisering Redvisningar genm IT-media, ft, film ch PP Frtlöpande anteckningar gällande elevers utveckling av lika förmågr ex efter längre temaarbeten där målen/kraven finns klart beskrivna