Kvalitetsdokument Kornvägens förskola (läå 2014/2015)

Relevanta dokument
Kvalitetsdokument Baduhilds förskola (läå 2014/2015) Lek- och lärandemiljön ska väcka varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära!

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 324 Kornvägen

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 309 Sätra Äng

Kvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 304 Rosenvägen

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 311 Baduhild

Kvalitetsdokument Trappgränds Montessori förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan

Kvalitetsdokument Vitsippans förskola (läsåret 2014/2015)

Kvalitetsdokument Majstigens förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument Skogsgläntans förskola (läsåret 2014/2015)

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 311 Baduhild

Kvalitetsdokument 2014, Rosenvägens förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument 2014/2015, Charlottenbergs förskola

Kvalitetsdokument 2014, Trappgränds förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument Hildingavägens förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015)

Charlottenbergs förskola Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läsåret 2015/2016)

Kvalitetsdokument 2014/2015, Enebo förskola

Kvalitetsdokument Borgens förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument 2014/2015, Enebybergs Montessoriförskola

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 320 Trappgränd

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Kvalitetsdokument 2012/2013, Enebybergs Montessoriförskola

Kvalitetsdokument 2014/2015, Förskolan Villa Solvi

Kvalitetsdokument 2012/2013, Enebo Förskola

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Kvalitetsdokument 2018 Svalans Montessoriförskola i Djursholm (läsår 2017/2018)

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Kvalitetsarbete i förskolan

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

3 Beskrivning av arbetssätt och arbetsformer och det löpande arbetet med kvalitet och hur vi arbetar med uppföljning, utvärdering och utveckling

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Arbetsplan läsåret

Vår verksamhet under läsåret

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 324 Kornvägen

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Presentation. Gagnef kommuns vision

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsdokument 2015/2016 Äventyrets förskola

Kvalitetsdokument 2012/2013, Pedagogisk omsorg. Nora familjedaghem

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 320 Trappgränd

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) Re 310 Altorp

Verksamhetsplanering Trappgränds Montessoriförskola. Blåbäret

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Systematiskt kvalitetsarbete

Mina föreläsningar - Dokumentation

Prioriterade Mål Förskolan Stadsskogen 2016/2017

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Verksamhetsplanering Trappgränds Montessoriförskola. Skogstrollet

Verksamhetsplan

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN VT 2017 & HT 2017

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Kvalitetsdokument

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsdokument 2013/2014

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

Svea Montessoriförskola. Danderyds kommun

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Kvalitetsdokument för läsåret 2013/2014

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Kvalitetsdokument 2012/2013, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Transkript:

Kvalitetsdokument Kornvägens förskola (läå 2014/2015) Beskrivning av förskolan och dess verksamhet Kornvägens förskola är en förskola i kommunal regi med två syskonavdelningar ålder 1-5 år. Vi har nära till både skog och vatten men vistas också många timmar på vår underbara gård. Vi ser varje barns möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar genom att se till att arbeta med barnet i centrum. hjälp till självhjälp är vårt ledord och att ta hänsyn och visa respekt för varandra och sin omgivning. Vi arbetar med motorikträning enligt MTI som är en metod utarbetad av bland annat Christer Sandberg. Den innebär att man arbetar med kroppens helhet för att utveckla delar såsom tex balans, koordination mm Till detta finns ett särskilt utarbetat material anpassat med gymnastikprogram, redskap och musik Vi arbetar också fritt efter Bornholmsmodellen med sagor, rim, ramsor och språklekar.

Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 3 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).... 3 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 4 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 4 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande... 5 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling... 6 7 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %... 6 8 Nyckeltal... 7 Re 324 Kornvägen, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 2(7)

1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Vi har följt upp de olika målen i kvalitetsdokumentet kontinuerligt genom att på personalmöten delge varandra hur vi arbetar inom de olika områdena. Vi har haft personalmöten tillsammans med Majstigens förskola och genom detta har vi fått ett större erfarenhetsutbyte. Vi har då också kunnat visa konkret hur exempelvis hur ett experiment han se ut med barnen. Vi har arbetat efter en årsplan som vi upprättade på planeringsdagen i höstas, vilket ger en helhetsbild och tydlig struktur över året. Detta är en del i arbetet med uppföljning och utvärdering. För att få en bra struktur på verksamhetsåret och det dagliga arbetet med rutiner, traditioner, temaarbeten och utvecklingssamtal, samt för att alla skall jobba mot samma mål efter en tydlig plan. Vi har utvärderat vår verksamhet i helhet och delar enligt Lotusdiagrammet. All personal har även deltagit vid föreläsning i ämnet pedagogisk dokumentation. På föräldamötet informerade och presenterades hur vi arbetar enligt Lpfö på ett sätt som var lättförstått och direkt nedplockat i vår verksamhet. Vi gav exempel och delade ut den i pappersform. På våra personalmöten, avdelningsmöten och planeringstider har vi diskuterat hur vi följer dessa styrdokument och vi har utvärderat och analyserat dessa löpande. Våra barn har fått delta i utvärderingen av olika aktiviteter. Vårt samarbete med förskolorna och skolorna i Stocksund har fortsatt genom projekt Bryggan. Vi ska självklart fortsätta att analysera vårt arbete regelbundet på våra personalmöten och i våra utvecklingsgrupper. Vi kommer även att ge alla möjlighet att få lära sig mer genom föreläsningar och litteratur. För att kunna utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete på ett bra sätt och med de ökade krav som ställs på oss i förskolan är det önskvärt att kommunen inför fler reflektionsdagar. 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Vi arbetar för att miljön på vår förskola skall vara redo för att ta emot barn med olika behov. Alla barn har olika förutsättningar vare sig det handlar om fysiska eller psykiska svårigheter, därför måste vi pedagoger möta varje barn där det befinner sig för att de skall få likvärdiga förutsättning att utvecklas, lära och delta i vår verksamhet. Lika förutsättningar kräver olika resurser. Vi gör därför en nulägesanalys där vi kartlägger vårt arbete och därefter gör vi en individuell utvecklingsplan tillsammans med föräldrarna. På så sätt kan vi anpassa vår verksamhet på individnivå. Re 324 Kornvägen, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 3(7)

Handledning av specialpedagog, logoped och psykolog finns att tillgå. Till hösten kommer vi att ha flera barn med specifika behov. Vi har redan startat upp detta arbete genom att personal från de olika teamen runt barnen besökt oss. De har gett oss praktiska tips och ideer hur vi skall arbeta med barnen och hur vi ska anpassa miljön på förskolan. 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande För att synliggöra barnens utveckling använder vi oss bland annat av dokumentationspärmar. Vi reflekterar regelbundet enskilt och i arbetslagen kring vår dokumentation. Genom observationer och samtal med barnen tar vi tillvara barnens idéer och intressen. Barnen får själva vara med och välja foton och sedan berätta vad vi skall skriva. Vi går därefter tillbaka till dokumentet och barnen får reflektera över: vad det föreställer/vad de gjort/varför de valt bilden mm För barn och föräldrar använder vi oss av: väggdokumentation (färdiga dokument och pågående projekt), information på Schoolsoft Mejlade veckobrev Pärm med foton och text i hallen Utvecklingssamtal med föräldrarna Vi kommer att fortstätta erbjuda föräldrarna möjligheten att se och ta del av vår dokumentation genom väggdokumentation, portfolio, veckobrev mm, men sedan är det upp till våra föräldrar att ta del av den. All personal måste ta eget ansvar, genom att arbeta vidare efter den gemensamma röda tråden i vår dokumentation, bland annat med hjälp av lotusdiagram Piccollage, som är ett utmärkt och enkelt arbetsredskap på lärplattan, avser vi att fortsätta använda oss av men även den traditionella digitalkameran. 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Barnen får öva sig i att berätta, diskutera och förklara känslor och händelser som inträffat som varit jobbiga eller konfliktladdade, men även berätta om en rolig händelse för att se allas syn och upplevelse. Alla har ju olika upplevelser av samma händelse På samlingen har vi rim och veckans ramsa. Tillsammans med barnen gör vi även nya texter till befintliga sånger. Personalen läser kapitelböcker för de äldsta barnen där man lyssnar, reflekterar och Re 324 Kornvägen, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 4(7)

återberättar inför nästa kapitel vid nästa lästillfälle. För de yngre barnen väljer vi böcker efter deras intressen och språkliga förutsättningar. Några barn har själva valt att vi ska läsa böcker om alfabetet. Sedan har vi gjort ett eget alfabetståg. Barnen har diskuterat, funderat och på så vis lärt sig alfabetet En avdelning har haft bokpåse där barnen har fått ta med sig en favoritbok. Barnen har fått berätta varför de tagit just den boken och sedan har vi läst den. Avslutningsvis har vi kopierat framsidan som ett boktips. Vi har också använt oss av det ENORMA UTBUD av böcker vi redan har på förskolan och sedan tagit hjälp av bibliteket om särskilda ämnen. Tex känslor och kompisar. På leksaksdagen gör vi ofta Kim s lek av de leksaker de tagit med sig, så att man får gissa, beskriva, ge ledtrådar men även förklara och motivera varför man valt just den saken. Barnen kommer att delas upp i mer i åldershomogena grupper och arbeta med olika språkövningar som sedan skall mynna ut i en begynnande läsinlärning. Vi kommer även att ge barnen möjlighet att få uttrycka sina tankar och känslor under särskilda stunder, liknande det man kallar "retorikstunder". Detta kring olika teman för att träna sig i att formulera, argumentera och motivera någon sak. Tex leksak man tagit med, saker man gjort hemma, människor man träffat och saker man upplevt. 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande I vårt vardagliga arbete använder vi oss av matematiska begrepp såsom större än-mindre än, lång-kort, fler-färre, tyngre-lättare, läge såsom på/under/över/bakom mm. Barnen räknar, mäter, benämner former i vardagssituationer och i leken. Vi utmanar barnen med matematiska dilemman såsom: Hur ska vi göra så det räcker till alla? Hur många bilar kan man ha om det finns? Hur många gurkor kan man ta om det finns?" Abstrakt tänkande: Jag har fem pärlor och gömmer 2, hur många syns inte? Vi använder vardagssituationer till matematik. Vi räknar antalet bestick, tallrikar och glas mm när vi dukar. När vi äter frågar vi ibland tex: Hur många oliver vill du ha mellan 1-5? Hur många köttbullar vill du ha? Vi arbetar med de fyra grundbegreppen addition, subtraktion, multiplikation och division. Vi jobbar med siffrorna upp till 10, men vi har även arbetat med former, mönster, spel mm En avdelning har också särskilda matematikstunder schemalagda i veckan där vi introducerar olika begrepp som vi sedan överför till vår vardag när barnen leker. Re 324 Kornvägen, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 5(7)

Vi använder även dessa begrepp när vi går på utflykt genom att testa det praktiskt. På förskolan ska vi skapa en ännu bättre miljö med material såsom spel, pussel, sorteringsmaterial, olika former, siffror för att på så sätt väcka intresse och utmana barnen kring matematik. Vi planerar även att skapa fler utmaningar för barnen där de kan använda sitt matematiska tänkande, tex genom egenproducerade arbetsblad, kluriga lådor, spel som utmanar det matematiska tänkandet mm. 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet I första hand använder vi lärplattan som dokumentationsverktyg tillsammans med barnen, men de får även använda lärplattan för att själva dokumentera. Barnen får även använda lärplattan för spel och övningar tex memory, finn 5 fel mm Personalen lär varandra olika tekniker när det gäller datorer och lärplattor och vi lär oss ibland även av barnen som ofta kan mer än vi kan. Digitalkameran används dagligen. Vi fotograferar barnens lärande och övande och de fotograferar även själva. Fotografierna laddas sedan ner på datorn för att vi tillsammans med barnen ska kunna titta och reflektera över dem. Barnen väljer sedan ut de bilder de vill ha i sin dokumentation och tillsammans skriver vi därefter ner text till bilderna. Barnen får sedan godkänna dokumentationen innan den sätts upp på väggen eller i deras portfolio. Vi använder oss av bildspel på våra digitala fotoramar och datorer vid speciella tillfällen, som tex när vi gjort någon särskild aktivitet där vi tagit många bilder och vid dropinfrukostar Vår internetuppkoppling fungerar oftast bra, vi har trådlöst nätverk All personal önskar att få möjlighet att lära sig mer om lärplattan, hur vi kan använda oss av den på bästa sätt, och vilka pedagogiska appar som man kan ladda ner för att använda i verksamheten tillsammans med barnen. Tid behöver också avsättas för att sätta oss in i de olika spelen så att vi pedagoger vet hur de fungerar. Vi fortsätter också att lära av varandra, för att förbättra och utveckla det tekniska kunnandet i personalgruppen. 7 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola På Kornvägens förskola har vi i dagsläget 43% förskollärare och 57% barnskötare fördelat på två 1-5 års avdelningar. Förskollärarna ansvarar för att driva den pedagogiskta verksamheten framåt. På Kornvägen finns inga barnskötare som utbildar sig till förskollärare. Re 324 Kornvägen, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 6(7)

Vi har en utbildad VFU-handledare som tar emot lärarstudenter. / långsiktig lösning Förhoppningsvis flyttar det in familjer med barn så att vi kan öppna en eller helst båda avdelningarna som är stängda för närvarande. Vi fortsätter att vidareutbilda oss och följa det som händer i omvärlden för att bibehålla och utvecka vår kunskapsbank. Besök på Stocksunds öppna förskola kommer att ske regelbundet för kunna knyta kontakter med föräldralediga och marknadsföra vår förskola. 8 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENK ÄT 2013 KUNDENK ÄT 2014 KUNDENK ÄT 2015 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 96 100 100 "Det är arbetsro i barngruppen" 88 85 96 Re 324 Kornvägen, Kvalitetsdokument Förskolor (läå 2014/2015) 7(7)