UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen C-uppsats höstterminen 2006. ImmunoCAP Rapid. Adoption av ett nytt allergitest.

UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen C-uppsats höstterminen 2006 ImmunoCAP Rapid Adoption av ett nytt allergitest Författare: Marcus Klippel Linda Olsson Handledare: James Sallis

Sammandrag Att utveckla nya produkter som fyller kunders behov är nödvändigt för att ett företag ska kunna växa och utvecklas, men att få en ny idé eller produkt anammad kan vara svårt. Diagnostikföretaget Phadia AB i Uppsala har nyligen lanserat ett nyutvecklat allergitest, ImmunoCAP Rapid, på primärvårdsmarknaden och planer finns på att eventuellt lansera testet på konsumentmarknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika aspekter kan komma att påverka marknadernas mottagande av ImmunoCAP Rapid och därmed föreslå vad Phadia AB bör tänka på vid lanseringen av ImmunoCAP Rapid. Med utgångspunkt i teori om adoptionstakt av innovationer undersöktes hur ImmunoCAP Rapid kan förväntas mottas av primärvården och förutsättningarna för en eventuell lansering på konsumentmarknaden. Detta gjordes genom en telefonbaserad enkätundersökning riktad mot verksamhetschefer inom primärvården, samt en kvalitativ fokusgruppsstudie riktad mot konsumenter, vilken kompletterades med en kvantitativ enkätstudie. Resultaten från både konsumentmarknads- och primärvårdsundersökningen tyder på goda förutsättningar för ImmunoCAP Rapid att mottas väl, samt att en lansering på båda marknaderna kommer att inverka på varandra. Författarnas rekommendationer är följande: Då det i undersökningen framkom att beslutet om vilka allergitestmetoder som skulle finnas tillgängliga på respektive vårdcentral ofta låg centralt inom landstinget bör nyckelpersoner för inköpsbeslut inom landstingen identifieras för att underlätta den fortsatta expansionen av ImmunoCAP Rapid på vårdmarknaden. Vid en eventuell lansering på konsumentmarknaden bör budskapet som förmedlas till konsumenterna betona den valfrihet och lättillgänglighet som ImmunoCAP Rapid innebär, samt testets tillförlitlighet, då de två första var de största upplevda fördelarna och den senare egenskapen den största upplevda risken. 2

Innehållsförteckning 1. Inledning... 5 1.1 Problematisering... 7 1.2 Syfte... 7 1.3 Disposition... 7 1.4 Definitioner... 8 2. Allergi och allergidiagnostik... 10 3. Teori... 13 Relativ fördel... 14 Kompatibilitet... 15 Komplexitet... 16 Testbarhet... 16 Observerbarhet... 16 Uppfattad risk... 17 Tillgänglighet... 18 4. Metod... 19 4.1 Metodval... 19 4.2 Urval och genomförande... 20 4.2.1 Primärvårdsundersökning... 20 4.2.2 Konsumentmarknadsundersökning... 21 4.2.2.1 Fokusgrupper... 21 4.2.2.2 Enkätundersökning... 23 4.3 Operationalisering... 24 4.3.1 Primärvårdsenkätundersökning... 24 4.3.2 Fokusgrupper... 25 4.3.3 Konsumentenkätundersökning... 25 5. Resultat... 27 5.1 Primärvårdsundersökning... 27 5.2 Konsumentmarknadsundersökning... 30 5.2.1 Fokusgrupper... 30 3

Behov... 30 Produktens upplevda egenskaper... 30 Sociala aspekter... 32 5.2.2 Konsumentenkätundersökning... 32 6. Analys... 35 6.1 Primärvårdsundersökning... 35 Relativ fördel... 35 Kompatibilitet och komplexitet... 36 Testbarhet... 37 Observerbarhet... 38 6.2 Konsumentmarknadsundersökning... 38 Relativ fördel... 38 Kompatibilitet... 40 Komplexitet... 40 Testbarhet... 41 Observerbarhet... 41 Uppfattad risk... 42 Tillgänglighet... 42 6.3 Simultan adoption... 42 7. Diskussion och slutsatser... 44 Rekommendationer... 46 Framtida forskning... 47 Referenslista... 48 Bilaga 1... 51 Bilaga 2... 52 Bilaga 3... 52 Bilaga 3... 53 Bilaga 4... 56 Bilaga 5... 58 4

1. Inledning Att utveckla nya produkter som fyller kunders behov är nödvändigt för att ett företag ska kunna växa och utvecklas, men att få en ny idé eller produkt anammad kan vara svårt. Majoriteten av alla produkter och tjänster som introduceras varje år misslyckas, vilket orsakar företagen ansenliga förluster och gör produktlansering till ett centralt problem för många organisationer 11. Ett sätt att öka förutsättningarna för att lyckas med en nylansering är att utvärdera den aktuella produktens egenskaper för att se vilka eventuella för- och nackdelar den har gentemot tidigare produkter. Den informationen kan underlätta identifieringen av eventuella hinder för adoptionen och visa vad som är viktigt att fokusera på vid utformning av lanseringsstrategier 20. Även om produkten har uppenbara fördelar kan det dock ta flera år från dess introduktion på marknaden till det att den är allmänt anammad 2,24. Det ligger därför i varje företags intresse att försöka öka den takt med vilken nya produkter adopteras av marknaden. Detta kan utöver att utvärdera den aktuella produktens egenskaper även uppnås genom att identifiera de personer som är mest troliga att först ta till sig den nya idén samt de egenskaper hos innovationen som dessa personer anser vara viktigast 21. Anledningen till att det är så viktigt att identifiera de tidiga adopterarna är att de startar en kedjereaktion där informationen om den nya produkten sprids genom det sociala systemet, vilket kan ses som en diffusionsprocess 24. Diffusionsprocessen kommer att se olika ut beroende på vilket socialt system som studeras. I den här uppsatsen undersöks förutsättningarna för adoptionen av ett av diagnostikföretaget Phadia AB nyutvecklat allergitest, ImmunoCAP Rapid, dels ur ett konsumentmarknadsperspektiv, dels ur ett primärvårdsperspektiv. Dessa marknader är mycket olika, vilket ger helt olika förutsättningar för produkten. Hälsovården är speciellt intressant att studera på grund av dess komplexitet. Vården har många gemensamma egenskaper med andra organisationer där beslut om adoption kan ses som både invecklade och omdiskuterade. Dock används mer vaga kriterier vid bedömningen av en innovation inom hälsovården än de vinstorienterade kriterier som används av andra 5

kommersiella organisationer, vilket gör vården till ett mer komplicerat system att studera 10. Självklart finns ekonomiska intressen även inom vården men här spelar även mer komplexa faktorer som till exempel lokala normer om vilket som anses vara det mest lämpliga sättet att behandla patienter en stor roll i beslutet om att börja använda en ny teknik 8. Förutsättningarna för adoption på konsumentmarknaden ser helt annorlunda ut. Här handlar det till skillnad från i primärvården om individuella adoptionsbeslut. Detta gör vanligtvis att adoptionstakten ökar eftersom individuella beslutstagare sannolikt inhiberas i lägre grad av andra och är friare att fatta snabba beslut 13, men då det rör sig om en medicinsk produkt ligger det troligtvis mycket mer övervägande och funderingar bakom beslutet än när det gäller många andra produkter. Diffusionen kommer också att påverkas av det sociala systemets normer, kommunikationer och nätverk 24. Eftersom det rör sig om en medicinsk egenvårdsprodukt kan den komma att upplevas som alltför intim och privat för att diskuteras med andra, vilket starkt skulle påverka kännedomen om ImmunoCAP Rapid och dess spridning genom det sociala systemet. Detta gör en djupare undersökning av hur konsumenterna ser på allergi och allergidiagnostik mycket intressant. Diffusionsprocesserna för dessa två olika sociala system samt konsumenternas syn på det nya konceptet egenvårdsallergitest kommer att undersökas. ImmunoCAP Rapids förutsättningar för adoption är särskilt intressanta att studera eftersom det gäller en eventuell lansering på två skilda marknader som kan komma att påverka varandra. Eftersom produkten och tekniken är helt ny för konsumentmarknaden och det handlar om en medicinsk produkt kan pålitligheten eventuellt ifrågasättas. Om samma produkt däremot också används av primärvården kan tillförlitligheten komma att upplevas som större av konsumentmarknaden. På samma sätt kan konsumenterna komma att påverka vården. En lansering mot konsumentmarknaden skulle göra konsumenterna medvetna om att ett enkelt och snabbt test existerar och de kan då önska att få använda detta istället för någon av de äldre diagnostiseringsmetoderna när de uppsöker läkare för misstänkta allergisymptom. 6

För att undersöka hur ImmunoCAP Rapid kan förväntas mottas av primärvården och konsumentmarknaden samt vad som kan vara potentiella hinder för produktadoptionen har vi baserat vår studie på teori om adoptionstakt av innovationer. Störst vikt kommer att läggas på de uppfattade egenskaperna hos innovationen eftersom dessa har visats ha starkast inverkan på adoptionen 30. 1.1 Problematisering Identifieringen av en innovations egenskaper är mycket viktigt ur ett marknadsföringsperspektiv eftersom den informationen kan vara till stor hjälp vid framtagandet av marknadsföringsstrategier och reklammaterial som kan främja produktadoptionen 20. Detta gör det mycket viktigt att inför en lansering undersöka ImmunoCAP Rapids egenskaper i relation till tidigare produkter på marknaden samt marknadernas egenskaper så eventuella adoptionsproblem kan identifieras och effektiva marknadsföringsstrategier planeras. Detta är särskilt viktigt för konsumentmarknaden eftersom det rör sig om en ny komplex medicinsk produkt baserad på en teknik som är helt ny för dessa kunder, vilket kan hämma adoptionen. 1.2 Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur olika aspekter kan komma att påverka marknadernas mottagande av ImmunoCAP Rapid och därmed föreslå vad Phadia AB bör tänka på vid lanseringen av ImmunoCAP Rapid. 1.3 Disposition Del 2 Allergi och allergidiagnostik beskriver den allergiska situationen i västvärlden i dag samt rutinerna kring allergidiagnostik. Specifikationerna för ImmunoCAP Rapid beskrivs även kortfattat för att läsaren ska vara införstådd med studieobjektet och den rådande situationen. 7

Del 3 Teori framställer de teoretiska koncept som använts för att analysera materialet från undersökningarna. Först motiveras valet av teoretisk utgångspunkt och sedan följer en presentation av den modell som ställts upp och applicerats på studieobjektet. Del 4 Metod lägger fram metoderna som ligger till grund för utformandet av studierna. Genomförandet av undersökningarna presenteras också, vilket ger läsaren en möjlighet att kritiskt granska insamlandet av data till studien. Del 5 Resultat presenterar resultaten som framkommit vid de utförda studierna. Resultatet är uppdelat efter de tre olika studierna som genomförts. Del 6 Analys kopplar ihop teori och empiri när resultatet analyseras med utgångspunkt i de valda teorierna. Del 7 Diskussion och slutsatser diskuterar ytterligare aspekter och tankar som uppkommit under arbetet. Dessutom summeras det som framkommit i analysen och diskussionen och förslag ges på vidare forskning inom ämnet. 1.4 Definitioner Allergen Substans som inducerar en allergisk reaktion eller överkänslighet. Anafylaktisk chock Kroppslig reaktion som kan ta sig uttryck som till exempel andnöd eller rubbad hjärtrytm som i extrema fall kan leda till döden. Anamnes En patients sjukdomshistoria. Antigen En främmande substans som inducerar en immunrespons. 8

Antikropp Molekyl i immunförsvaret som reagerar på främmande substanser i kroppen och därmed kan initiera en immunoreaktion. Autoimmunitet Sjukdomstillstånd där immunförsvaret angriper kroppens egen vävnad. IgE En specifik sorts antikropp som spelar en stor roll vid allergiska reaktioner. Konjunktivit Inflammation i ögats yttre slemhinna, vilken kan orsaka uppsvällda ögonvitor och röda ögon. RAST Står för RadioAllergoSorbent Test. Mäter förekomsten av allergenspecifikt IgE genom blodprov. Rinit Inflammation i den nasala slemhinnan, vilken upplevs som nästäppa och/eller snorighet. 9

2. Allergi och allergidiagnostik I denna del beskrivs den allergiska situationen i västvärlden i dag samt rutinerna kring allergidiagnostik. Specifikationerna för ImmunoCAP Rapid beskrivs även kortfattat för att läsaren ska vara införstådd med studieobjektet och den rådande situationen. För några årtionden sedan var allergi tämligen ovanligt, men prevalensen av allergiska sjukdomar, framförallt hos barn, har tre- eller fyrdubblats i många industrialiserade länder under de senaste 20 åren 17. Idag drabbas 20-40 % av den västerländska befolkningen någon gång under livet av allergi 26,9 och i EU:s medlemsländer var år 2003 allergiska sjukdomar de vanligaste kroniska åkommorna hos barn 28. Denna ökning av allergiska sjukdomar har i flera studier förklarats vara beroende av levnadssätt och miljö, där dåligt inneklimat som tobaksrök och fukt, samt olika former av luftföroreningar som till exempel avgaser, ökar risken för att utveckla allergier 6,5,12. Den allergiska reaktionen uppstår då s.k. IgE-antikroppar i kroppens immunförsvar reagerar mot naturligt förekommande ämnen i miljön som normalt är ofarliga, s.k. allergen. Om denna reaktion ger upphov till kliniska symptom definieras den som allergi 32. Det finns många olika sorters allergier som kan ge upphov till flera olika symptom. Dessa kan delas upp i de fem huvudgrupperna; näsa (rinit), ögon (konjunktivit), mage/tarm (gastrointestinalt), hud (eksem) och astma 1, där eksem är vanligast hos det nyfödda barnet, gastrointestinala besvär utvecklas i tvåårsåldern och rinit, konjunktivit och astma uppstår i treårsåldern för att bestå under lång tid 29. Allergidiagnosen baseras idag på patientens anamnes som eventuellt följs upp med ett diagnostiskt test. Dessa diagnostiska test kan delas upp i två huvudgrupper; blodprovsdiagnostiska tester och icke blodprovsdiagnostiska tester, där den senare gruppen bland annat består av det s.k. pricktestet som utförs genom att allergen förs in under överhuden, ofta på underarmen, och eventuella resulterande utslag noteras 1,30. Fördelarna med pricktestet är att det är en billig metod som ger snabba resultat. Dock 10

krävs det ett stort antal allergipatienter för att metoden ska bli lönsam, eftersom allergenextrakten annars blir för gamla och måste slängas 32. Det finns dock en risk med att exponera patienten direkt för allergenet eftersom det kan uppstå en s.k. anafylaktisk chock som bland annat leder till blodtrycksfall och som i extrema fall kan leda till döden. Störst risk för detta finns vid födoämnesallergi eller svår astma 32. Pricktestet analyseras enbart genom att den enskilde läkaren bedömer hur allvarliga utslagen är, vilket leder till en lägre reproducerbarhet hos resultatet. Ett annat problem med pricktestet är att personer kan vara mycket känsliga i huden, medan de inte reagerar nämnvärt i andningsvägarna eller mag-tarmkanalen. I sådana fall blir diagnosen missvisande, vilket den även blir i den motsatta situationen 32. Pricktestet var tidigare den dominerande metoden, men har på senare tid i stor utsträckning kommit att ersättas av de olika blodprovsdiagnostiska testerna. Det var upptäckten av IgE-antikroppen som möjliggjorde blodtestning 32. Den blodprovsdiagnostiska gruppen består av ett flertal olika metoder som alla har gemensamt att ett blodprov tas från patienten och skickas till ett laboratorium för analys 32. Fördelarna med de blodprovsdiagnostiska testerna är att patienten inte utsätts för allergenet, samt att metoderna är mer standardiserade och resultaten reproducerbara. Anledningen till detta är att man i blodprov mäter förekomsten av antikroppar som är kopplade till allergi. En nackdel med dessa prov är dock att det tar tid att analysera resultaten, vilket gör att patienten måste göra ett återbesök. Detta är resurskrävande för vården och obekvämt för patienten. Det medicinska diagnostikföretaget Phadia AB utvecklar, producerar och marknadsför immunologiska analysmetoder inom områdena allergi och autoimmunitet. Nyligen lanserade de ett nytt blodprovsdiagnostiskt test kallat ImmunoCAP Rapid. ImmunoCAP Rapid bygger på ImmunoCAP -tekniken som används på många laboratorier runt om i världen, bland annat inom vården. Testet mäter på 20 minuter förekomsten av allergenspecifikt IgE i patientens blod och resultatet visar patienterna om de är allergiska mot något av de tio allergenen som ImmunoCAP Rapid testar för. Dessa tio allergen är några av dem som det är vanligast att reagera mot, nämligen; katt, björk, gråbo, timotej, ägg, mjölk, hund, kvalster, olivpollen och väggört 31. De två 11

sistnämnda orsakar vanligen inte allergier i Sverige, utan är inkluderade för att ImmunoCAP Rapid ska kunna lanseras även i södra Europa, då allergi mot olivpollen och väggört är vanligt i Medelhavsområdet 32. Testet har visats stämma överens med läkarställd diagnos i 80 % av fallen för positiva resultat och 97 % för negativa resultat, vilket sammantaget resulterar i en 91 %-ig säkerhet för att ImmunoCAP Rapid ger ett resultat som överensstämmer med diagnos från läkare 14. Detta nya test innebär helt nya möjligheter för allergidiagnostik inom primärvården och det har möjlighet att ge patienter större bekvämlighet. Testet är designat så att det lätt kan användas och skulle därför kunna ha potential att lanseras som ett egenvårdtest för privatpersoner. 12

3. Teori I denna del framställs de teoretiska koncept som används för att analysera materialet från undersökningarna. Först motiveras valet av teoretisk utgångspunkt och sedan följer en presentation av den modell som ställts upp och applicerats på studieobjektet. Undersökningen har baserats på teori om adoptionstakt av innovationer eftersom det ger en stor möjlighet till att undersöka hur ImmunoCAP Rapid kan förväntas mottas av primärvården och konsumentmarknaden, samt vad som kan vara potentiella hinder för produktadoptionen. Konceptet allergidiagnostik är förvisso inget nytt för dessa marknader, men det har tidigare inte existerat något enkelt test som varit möjligt att sälja som egenvårdstest eller en så snabb blodanalysmetod som inte innefattat en fullskalig labbanalys för sjukvården, varför vi anser att denna produkt faller inom kategorin för nya innovationer. Det finns dock ingen generellt accepterad definition om vad som är en innovation 20 men enligt Rogers och Shoemaker (1971) är en produkt en innovation för aktuella individer om den uppfattas som ny av dessa, vilket stämmer väl in på Phadias ImmunoCAP Rapid. Rogers modell för en innovations adoptionshastighet är en välbeprövad modell som redogör för de variabler som bestämmer hur snabbt en ny innovation eller produkt anammas av sin omgivning. Vi har valt att fokusera på de mest generellt accepterade parametrarna i hans modell, nämligen de uppfattade egenskaperna hos innovationen. Självklart kommer faktorer som till exempel det sociala systemets karaktär att spela in men av Rogers parametrar är det just de uppfattade egenskaperna hos innovationen som i högst grad påverkar adoptionstakten och dessa är även de parametrar som har varit det främsta föremålet för forskning inom området. Det har också tidigare visats att just produktens uppfattade egenskaper är en mycket starkare indikator för produktens adoptionshastighet än de adopterande individernas egenskaper 23,18,15. Förutom Rogers fem variabler har vi valt att inkludera ytterligare två parametrar, uppfattad risk och tillgänglighet, vilket vi funnit stöd för i litteraturen 4. Dessa parametrar behandlar två för 13

ImmunoCAP Rapid mycket intressanta aspekter som inte till fullo täcks upp av Rogers fem. Nedan följer en redogörelse av de för detta arbetet relevanta variablerna (Figur 1). Relativ fördel Kompatibilitet Komplexitet Testbarhet Produktadoptionstakt Observerbarhet Uppfattad risk Tillgänglighet Figur 1. Variablerna som påverkar produktadoptionstakten. Relativ fördel Relativ fördel beskriver till vilken grad en ny produkt upplevs som bättre än dess föregångare. Denna fördel uttrycks ofta i form av ekonomisk vinst, statusfördelar eller andra fördelar som adoption av den nya produkten medför. Tid är en aspekt som påverkar hur individer uppfattar en produkts relativa fördel. Om den positiva effekten av att anamma en produkt ligger långt fram i tiden upplevs den relativa fördelen som mindre än om den positiva effekten är nära förestående. För att öka adoptionstakten för en ny produkt kan man skapa incitament för potentiella kunder att anamma produkten. Dessa incitament kan vara av olika natur men syftar alla till att öka den nya produktens relativa 14

fördel 24. I variabeln relativ fördel har parametern kostnad som tas upp på flera ställen i literaturen 4,20 inkluderats. Kostnaden för att adoptera en innovation kan delas upp i tre komponenter: inköpskostnader, övergångskostnader och användarkostnader och är negativt relaterad till adoptionstakten 20. Alla dessa är intressanta att undersöka för primärvården, men för konsumentmarknaden är dock endast inköpskostnaden relevant eftersom inga övergångskostnader eller användarkostnader existerar. Kompatibilitet Kompatibilitet handlar om i vilken utsträckning en innovation överensstämmer med befintliga behov, kulturella värderingar samt tidigare idéer och produkter hos potentiella konsumenter. Om en ny produkt är kompatibel med tidigare produkter minskas osäkerheten för adoptionen, vilket är en stor fördel. Att den nya produkten är kompatibel med befintliga behov är en förutsättning för att adoptionshastigheten ska kunna bli relativt hög. Till Rogers parameter kompatibilitet har Bests parameter upplevt behov inkluderats för att skapa en bättre helhetsbild. ImmunoCAP Rapid upplevs förmodligen som tämligen kompatibel för primärvården eftersom den baseras på samma teknik som den blodprovsdiagnostik som används av primärvården idag 32. En undersökning av vilka diagnostiseringsmetoder som används mest av primärvården idag, varför just dessa metoder valts, samt vilka problem som upplevs med dem skulle dock ge intressant och relevant information om hur kompatibel ImmunoCAP Rapid faktiskt är med de äldre diagnostikteknikerna samt vilka existerande behov och problem som ImmunoCAP Rapid skulle kunna tillfredställa och lösa. För konsumentmarknaden existerar inget egenvårdstest när det gäller allergidiagnostik men konceptet allergitestning är troligen inget nytt för majoriteten av den nya marknaden och dessutom existerar redan andra självtest, som t.ex. graviditetstest, vilket ökar kompatibiliteten. Upplevt behov är också särskilt relevant att undersöka när det gäller en eventuell lansering mot konsumentmarknaden eftersom det handlar om en helt ny typ av produkt på en ny marknad där ingen tidigare information om konsumenternas eventuella behov finns tillhanda. 15

Komplexitet Komplexitet är en variabel som behandlar till vilken grad en ny produkt upplevs som svår att förstå och använda relativt tidigare produkter. Upplevs den som mycket komplex påverkas adoptionstakten negativt. För många produkter har denna variabel mindre betydelse jämfört med relativ fördel och kompatibilitet 24. Komplexiteten upplevs troligtvis som låg när det gäller primärvården eftersom ImmunoCAP Rapid enligt ovan är baserad på en redan välkänd teknik. Däremot kan inte komplexiteten, utan att undersökas, antas vara låg på konsumentmarknaden eftersom det rör sig om en medicinsk teknisk produkt som kräver ett korrekt användande för att fungera som tänkt. Testbarhet Testbarhet är variabeln som handlar om i vilken omfattning en ny produkt kan testas och utvärderas innan beslut om adoption fattas. Om en produkt kan testas minskar osäkerheten, vilket precis som i fallet med kompatibilitet är en fördel som leder till högre adoptionstakt 24. Testbarheten är en av de variabler som gör det särskilt intressant att undersöka både primärvården och konsumentmarknaden. Testbarheten för konsumentmarknaden i sig är mycket låg eftersom det rör sig om en engångsprodukt, men primärvårdens eventuella användande av ImmunoCAP Rapid kommer dock att kunna påverka hur konsumenterna upplever produkten, eftersom vårdens användande av testet kan fungera som ersättning för den testbarhet och möjlighet till utvärderande av produkten som konsumentmarknaden annars saknar. Detta skulle kunna minska konsumenternas osäkerhet och gynna adoptionstakten. Observerbarhet Observerbarhet handlar om till vilken grad omgivningen kan observera vilka resultat som adoption ger den som adopterar den nya produkten. Om adoptionen givit konsumenten klara fördelar ökar adoptionshastigheten märkbart. Här kommer dock tidsaspekten tillbaka. Om effekten av att anamma en produkt ligger långt fram i tiden är observerbarheten av resultatet lägre än om effekten infaller nära inpå adoptionen 24. Observerbarhet kan komma att spela störst roll för primärvården då observerbarheten för ett allergisjälvtest för enskilda konsumenter är låg, eftersom omgivningen inte kan se 16

resultatet av användandet av produkten. Däremot kommer den eventuella öppenheten om allergi och allergidiagnostik kunna fungera som en sorts ersättning för den naturligt låga observerbarheten. Om allergi är något som gärna diskuteras med andra kan observerbarheten höjas eftersom individer som adopterat produkten kan berätta om hur testet eventuellt har hjälpt dem och rekommendera det vidare. Om allergi däremot är något som upplevs som privat och om ett egenvårdstest som ImmunoCAP Rapid upplevs som en intim produkt kommer observerbarheten att vara låg och adoptionshastigheten att påverkas negativt. Uppfattad risk Denna parameter inkluderas inte fullt ut i Rogers modell för adoptionstakt men vi anser att den är särskilt relevant att beakta när det gäller ImmunoCAP Rapids adoption på konsumentmarknaden, eftersom det kan ligga en stor osäkerhet hos konsumenterna när det gäller en helt ny teknisk produkt som för att fungera kräver ett korrekt användande. Dessutom har parametern uppfattad risk använts som komplement till Rogers fem produktattribut i flera tidigare studier av produktadoption 15,18,23, vilket ytterligare stärker vår uppfattning om att det är en myclet relevant parameter. Uppfattad risk har i tidigare studier visats påverka adoptionshastigheten negativt 23,3,7. Enligt Best (2005) innefattar denna parameter två aspekter; personlig risk och prestationsrisk. Den uppfattade personliga risken innefattar social, ekonomisk och säkerhetsrisk. Här är särskilt säkerhetsrisken en relevant parameter för konsumentmarknaden eftersom det handlar om ett medicinsk självdiagnostiseringstest. Prestationsrisken är också en intressant variabel som behandlar den uppfattade sannolikheten att produkten presterar som förväntat, konsekvensen av att den inte skulle göra det samt kostnaden för att åtgärda dessa eventuella konsekvenser 4. Detta är en mycket relevant parameter när det gäller primärvården, men då denna del av marknadsundersökningen utförs per telefon där möjligheten till att informera respondenten om produkten är mer begränsad än vad den är vid den kvalitativa undersökningen av konsumentmarknaden, undersöks denna variabel endast för konsumentmarknaden. 17

Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om till vilken grad produkten finns åtkomlig där kunden föredrar att köpa den och en bra tillgänglighet är viktigt för en god adoptionstakt 4. Denna parameter är dock mest intressant att undersöka för konsumentmarknaden, där behovet av att utreda lämpliga distributionskanaler är större. Phadia har redan en väl fungerande distribution mot primärvården eftersom de är marknadsledande när det gäller allergidiagnostik och står för merparten av de blodprovsdiagnostiska tester som säljs till primärvården idag 32. 18

4. Metod I denna del läggs metoderna som ligger till grund för utformandet av studierna fram. Genomförandet av undersökningarna presenteras också, vilket ger läsaren en möjlighet att kritiskt granska insamlandet av data till studien. 4.1 Metodval Till insamlandet av information om primärvården valdes ett kvantitativt angreppssätt eftersom vi sökte mer övergripande och generaliserbar information om vårdcentralernas situation. Detta gjordes genom en telefonbaserad enkätundersökning. Valet mellan kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod är beroende av vilken typ av information som undersökningens problemställning kräver 16. För att samla in information om den potentiella konsumentmarknaden valdes både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Detta gjordes för att både lite mer generell information om marknaden samt mer djupgående information om de eventuella konsumenterna eftersöktes. Dessutom kan metodernas svagheter till viss del ta ut varandra och förhoppningsvis ger kombinationen en mer nyanserad bild av verkligheten 16. Validiteten i informationen från respektive metod ökar dessutom om den kan bekräftas med resultatet från den andra via så kallad triangulering 27. Den kvalitativa ansatsen har baserats på fokusgruppsintervjuer eftersom det ger en stor möjlighet till nyanserad information om konsumenternas kunskaper, föreställningar, attityder och värderingar 27. För att erhålla mer generell och representativ information om den potentiella marknaden utfördes även en enkätundersökning. Sekundärkällor Vi har under insamlandet av information använt oss av flera sekundärkällor för att komplettera informationen från vårdcentralerna, samt för att finna mer information om allergi och allergidiagnostik. Den informationen har främst inhämtats från Phadias egna material vilket gör den subjektiv. Det är något man måste vara medveten om, men vi 19

anser dock att den bör vara relativt tillförlitlig eftersom det rör sig om medicinska produkter där man av etiska och juridiska skäl inte kan förställa informationen i lika hög grad som när det gäller andra produkter. De flesta av de produkter som ImmunoCAP Rapid kommer att konkurrera med är dessutom Phadias egna produkter, vilket gör att risken för att de försöker få konkurrerande produkter att framstå i sämre dager är relativt låg. 4.2 Urval och genomförande 4.2.1 Primärvårdsundersökning Phadia AB:s databas förfogade över 688 telefonnummer till offentliga och privata vårdinrättningar. Av dessa hade 497 stycken orden vårdcentral eller hälsocentral i namnet och författarna valde att endast inkludera vårdinrättningar med dessa ord i namnet för att kunna vara säkra på att det rörde sig om offentliga primärvårdsinrättningar. Från dessa 497 valdes 100 stycken ut enligt följande kriterier; I Sveriges 30 största kommuner kontaktades två vård- eller hälsocentraler. Undantag: I Stockholms kommun ringdes tre vårdcentraler upp på grund av kommunens storlek och i Västerås, Eskilstuna och Falun kontaktades endast en vårdcentral eftersom det enligt databasen endast fanns en vårdinrättning med namnet vård- eller hälsocentral i de kommunerna. I de kommuner med minst tre vård- eller hälsocentraler i databasen valdes den första och tredje vårdcentralen ut enligt alfabetisk ordning. Detta kompletterades med att en vårdcentral i 40 kommuner av storleken 10-50 000 invånare ringdes upp. Undantag: I Mariestad och Enköping ringdes två vårdcentraler och Åre, Pajala och Arjeplog har mindre än 10 000 invånare. I detta fall ringdes den första vårdcentralen enligt alfabetisk ordning. Dessa 40 kommuner valdes godtyckligt ut av författarna för att skapa en representativ geografisk spridning, genom att välja till de 30 största närliggande kommuner och sedan välja de tio kvarvarande i områden som fortfarande var dåligt representerade. Telefonnumren i databasen gick till antingen respektive vårdinrättnings växel eller reception eller till en central landstingsväxel. Respondenterna försöktes nås mellan 8:30 20

och 17:00 på vardagar. Vid svar efterfrågades vårdcentralens verksamhetsansvarige. Respondenterna ombads besvara 15 frågor angående vårdcentralens verksamhet, vilka lästes upp av en av författarna. Vid undersökningar som denna finns alltid en risk att frågor missförstås eller misstolkas. Detta undveks genom att frågorna inte enbart lästes upp utan vid behov förklarades utförligare. Av de 100 kontaktade vårdcentralerna nåddes växeln trots upprepade försök endast 40 gånger och verksamhetsansvarige nåddes i 28 fall. Tre avböjde till att svara och det resulterande antalet svar blev alltså 25. Vid en tidigare liknande undersökning utförd av Phadia själva nåddes ungefär 30 verksamhetschefer, vilket visar att svarsfrekvensen var rimlig för denna typ av studie. Den geografiska spridningen av svaren var god och spridningen mellan stora och små kommuner var även den godkänd om än en viss överrepresentation bland mindre kommuner (Bilaga 1). 4.2.2 Konsumentmarknadsundersökning 4.2.2.1 Fokusgrupper Fokusgrupper är en kvalitativ forskningsteknik där information samlas in genom att en utvald grupp människor samlas och under en moderators ledning diskuterar ett i förhand bestämt ämne. För marknadsundersökningar rekommenderas en mer strukturerad metod där moderatorn i lite högre grad styr diskussionen 27. Småbarnsföräldrar är en intressant målgrupp när det gäller allergidiagnostik, eftersom många små barn drabbas av någon form av allergi 32. För den här uppsatsen är det intressant att undersöka hur föräldrarna ser på möjligheten att själva kunna allergitesta sina barn med ImmunoCAP Rapid. Även vuxna utan barn är en relevant grupp att studera. För dessa är det tankar kring användningen av produkten för eget bruk som är intressant att studera. 21

Tre fokusgruppsintervjuer med fyra deltagare i varje genomfördes i studien, ett format som rekommenderas i litteraturen när fokusgrupper används i marknadsundersökningssyfte 27. Grupperna hade olika sammansättning men var inbördes relativt homogena. Alla respondenter var i åldrarna 25-35 år och doktorerade eller arbetade. Två av grupperna bestod till fullo av kvinnor och den tredje av hälften kvinnor och hälften män. Den ena fokusgruppen med enbart kvinnor bestod av mammor med ett barn. Dessa respondenter var fyra medlemmar från en så kallad mammagrupp. Denna grupp valdes eftersom den kunde ge information utifrån ett småbarnsföräldraperspektiv. De kände dessutom varandra ytligt och hade alla varit i möteslokalen tidigare, vilket gjorde att de kunde känna sig bekväma i situationen och lättare kunde framföra sina tankar och åsikter. De hade dock inte diskuterat ämnet för denna undersökning med varandra tidigare, vilket är en fördel eftersom inga normer för vad man bör tycka har uppstått inom gruppen. Man undviker dessutom att gruppmedlemmarna redan är medvetna om varandras åsikter och därmed struntar i att ta upp det som de tycker är självklart 27,22. Grupp två bestod av fyra anställda vid samma företag. Även dessa känner varandra ytligt och hade varit i möteslokalen tidigare, vilket enligt ovan gynnar diskussionen. Den tredje gruppen utgjordes av fyra personer som inbördes kände varandra olika väl. Denna grupp skilde sig från grupp två genom att hälften av respondenterna var män och att de hade en annan och inbördes mer varierad yrkes- och utbildningsbakgrund än respondenterna i den andra gruppen. De två senare fokusgrupperna bestod av personer utan barn, vilket gav diskussionerna en annan vinkel än mammagruppens. I alla tre grupperna var en respondent allergiker, medan det bland de övriga respondenterna fanns skilda erfarenheter om allergi och allergitestning. Moderatorn initierade diskussionen och presenterade nya aspekter av ämnet när det behövdes men höll sig i övrigt passiv och lät gruppen diskutera ämnet fritt. En av författarna fungerade som moderator till samtliga grupper medan den andre satt med som passiv observatör. Kort information om hur allergitestning går till idag samt om den nya metoden delades ut till deltagarna i inledningen av diskussionerna för att fungera som stimulusmaterial. Insamlandet av information genomfördes på två sätt, dels genom inspelning av samtalen, dels genom kontinuerliga anteckningar. En fullständig 22

transkribering av diskussionen ansågs inte vara nödvändig eftersom undersökningen har ett marknadsföringsperspektiv där gruppinteraktionerna inte är av primärt intresse 27. Transkriberingen gjordes därför på en nivå mellan Linells (1994) nivå II och III, d.v.s. samtalen transkriberades nästan ordagrant med pauser och uppbackningar medan exempelvis pausernas exakta längd inte noterades. För att öka reliabiliteten analyserades diskussionerna först av författarna var för sig. Informationen som framkommit genom gruppdiskussionerna bör behandlas försiktigt. Det finns alltid en risk att diskussionsdeltagarna handlat opportunistiskt, dvs. vinklat vad de sagt för att försöka framstå i bättre dager. Detta är särskilt relevant när det gäller vad man är beredd att göra för sitt barns hälsa, vilket gör det mycket viktigt hur frågorna läggs fram under diskussionerna. Däremot bör det föreligga en mycket mindre risk för detta när det gäller andra aspekter som diskuteras. 4.2.2.2 Enkätundersökning Lördagen den 25e november arrangerade Uppsala BIO en bioteknikmässa kallad Vetenskap och Magi på Gränby köpcentrum. Phadia AB erbjöd då besökarna möjligheten att allergitesta sig med ImmunoCAP Rapid till en kostnad av 400 kr. Till detta tillfälle hade två snarlika enkäter förberetts, en för dem som besökte Phadias monter och fick information om produkten och en för resterande besökare på Gränby köpcentrum. Enkäten som monterbesökarna ombads besvara bestod av samma frågor som den andra enkäten plus några fler mer ingående frågor om ImmunoCAP Rapid som inte var möjliga att ställa till dem som inte fått så mycket information om testet. Detta gjordes för att erhålla så mycket information som möjligt om de potentiella konsumenternas åsikter. De som faktiskt besökte Phadias monter kan dessutom ses som till viss del redan intresserade av allergitestning, varför deras lite mer ingående åsikter är av stort intresse. Vilka av de övriga Gränbybesökarna som ombads fylla i enkäten valdes ut godtyckligt enligt kriteriet att de skulle vara minst 20 år gamla. Sammanlagt för de bägge enkäterna inkom 88 svar, 46 från monterbesökarna och 42 från respondenterna som inte besökte Phadias monter. Bortfallet får beräknas utifrån hur 23

många som inte ville svara på enkäten på direkt uppmaning, vilket rör sig om en andel på ungefär 10-15 %. Även här finns en risk att frågor missförstås, men utförligare förklaring av frågorna gjordes enbart på uppmaning av respondenterna. Frågorna till de skriftliga enkäterna utformades därför mycket tydligt för att försöka minimera risken för missförstånd. Enkäterna testades dessutom i flera omgångar i pilotstudier för att försäkra att respondenterna förstod frågorna och att relevant information erhölls från svaren. Dessa pilotstudier genomfördes på så sätt att personer med olika bakgrund i omgångar fick svara på enkäterna och fritt ställa frågor till författarna och kommentera enkäternas utformning. På detta sätt införskaffades stora mängder information om hur enkäterna bäst borde utformas. 4.3 Operationalisering För att kunna sätta värden på de abstrakta variablerna som den teoretiska modellen ger, måste dessa göras mätbara. Detta sker genom operationalisering av de teoretiska variablerna där de ges en ny mätbar definition. Alla teoretiska variabler kräver inte operationalisering, då de redan är mätbart definierade. 4.3.1 Primärvårdsenkätundersökning Primärvårdsenkäten utformades i samarbete med Phadia eftersom de har gjort liknande telefonbaserade undersökningar tidigare och har därför stor erfarenhet av just det här området. För att kunna göra en uppskattning om ImmunoCAP Rapids relativa fördelar, kompatibilitet och komplexitet ställdes frågor rörande vårdcentralernas nuvarande rutiner; hur många allergitester som utförs, vilka testmetoder de använder och varför de använder just dessa. Utifrån detta kunde vi skapa en bild av behoven kring allergitestning hos primärvården och därmed bestämma ImmunoCAP Rapids kompatibilitet och förhållande till dessa behov och konkurrerande produkter. 24

Observerbarheten undersöktes genom att fråga hur goda möjligheter läkare har till insyn i andra vårdcentralers rutiner kring allergitestning. Testbarhet är redan en mätbar variabel som undersöktes genom direkta frågor om detta. 4.3.2 Fokusgrupper Vid utformandet av fokusgruppintervjuguiden använde vi Wibecks modell som mall. Frågorna delades in i inledande frågor, huvudfrågor samt avslutande och sammanfattande frågor enligt hennes förslag. Relativ fördel, kompatibilitet och komplexitet undersöktes genom att låta deltagarna diskutera kring den nya produkten. Om diskussionen inte spontant berörde alla de önskade variablerna, ledde moderatorn diskussionen i behövlig riktning. För att undersöka om primärvårdens eventuella användande av produkten skulle kunna agera som substitut för testbarhet och påverka hur enskilda konsumenter upplever ImmunoCAP Rapid ställdes bland annat frågor om hur tillförligheten skulle påverkas om man visste att också läkare använde testet. Förutsättningarna för hur observerbar produkten skulle upplevas undersöktes genom att låta gruppdeltagarna diskutera runt hur privat de tyckte att allergi och allergitestning är samt om det är något man gärna pratar om med andra i sin omgivning. Variabeln uppfattad risk undersöktes genom frågor om hur pålitlig produkten upplevdes samt vilket förtroende respondenterna kände gentemot primärvården kontra ImmunoCAP Rapid. Tillgängligheten undersöktes genom att låta deltagarna diskutera var de helst skulle vilja inhandla produkten. 4.3.3 Konsumentenkätundersökning Utformandet av enkäten gjordes i samrådan med Phadia. För att koppla de abstrakta teoretiska variablerna till mätbara indikatorer tog vi stöd av Locketts och Littlers (1997) utformande av en enkät rörande adoptionen av en annan produkt. Deras uppdelande av parametrarna i mindre faktorer och utformning av frågor gav oss inspiration till hur flervalsfrågor rörande adoptionsvariablerna lämpligen borde utformas. Relativ fördel och kompatibilitet undersöktes genom frågor om för- och nackdelar och även en fråga rörande priset. Frågor om intresse kring allergitestning och för ImmunoCAP Rapid användes också för att undersöka kompatibilitet. Komplexitet undersöktes genom att 25

fråga monterbesökarna hur lätt de tyckte att det verkade vara att använda ImmunoCAP Rapid och observerbarheten undersöktes genom att ställa frågor om hur privat allergi och allergitestning upplevs samt hur troligt det är att de skulle rekommendera produkten till andra. 26

5. Resultat I denna del presenteras resultaten som framkommit vid de utförda studierna. Resultatet är uppdelat efter de tre olika studierna som genomförts. 5.1 Primärvårdsundersökning Nästan hälften av respondenterna kunde inte besvara frågan om hur många allergitester de utförde per vecka, men det vanligaste bland de svarande var dock att 1-5 tester utfördes per vecka. Ett fåtal av respondenterna uppgav att deras vårdcentral inte utförde några allergitester, men det skall dock påpekas att flera respondenter medgav att de utförde så kallade RAST-tester efter att ha sagt att de inte utförde allergitester. Det kan därför vara så att de respondenter som uppgav att allergidiagnostik inte förekom på deras vårdcentral egentligen utförde RAST-tester. 71 % av respondenterna uppgav att de utförde blodprovstester och mer än hälften av dessa utförde enbart blodprovstester. Det var vanligt förekommande att endast RASTtester utfördes, där man endast bekräftar om det föreligger någon form av allergi eller inte. Om resultatet visade sig vara positivt remitterades patienten vidare till specialistenhet. Anledningarna till vilka testmetoder som användes varierade kraftigt, men många angav dock tradition och vana eller att beslutet låg hos högre instans. Vissa använde pricktest med förklaringen att det var den vedertagna metoden, medan andra använde blodanalys med exakt samma motivering. Flera andra respondenter svarade att den metod som användes, utfördes på grund av att kompetens fanns för just den metoden. Det vanligaste allergisymptomet var rinit och de flesta vårdcentraler testade både för att utesluta och bekräfta allergi. Anledningen till att rinit var det vanligaste symptomet var enligt vissa respondenter att det var det vanligaste symptomet för vuxna och de flesta patienterna var vuxna. Hos mindre barn var eksem det vanligaste allergisymptomet. 27

Mer än hälften av respondenterna svarade att de enkelt kunde ta reda på vilka allergidiagnostikmetoder som andra vårdcentraler använder, men endast var femte respondent uppgav att de fick testa nya allergidiagnostikmetoder innan köp. Detta berodde många gånger på att beslutet om vilka allergitestmetoder som skulle finnas tillgängliga på respektive vårdcentral låg centralt inom landstinget, vilket mer än hälften av respondenterna svarade. En respondent berättade att det ofta var specialister som upptäckte nya produkter på mässor och dylikt, vilket de senare förmedlade till sin omgivning och att det var på detta sätt som information om nya produkter spreds. Närapå alla respondenter svarade att det var patienternas anamnes som avgjorde om de fick genomgå ett allergitest. Det räckte alltså inte med att patienten ville testa sig. Flera respondenter berättade även att man inte testade för allergi om anamnesen gav så mycket information att diagnosen var uppenbar. 28

Fråga Svarsalternativ Specifik astmamottagning. Ja: 18 Nej: 7 Antal utförda allergitester per vecka. 1-5: 7 Fler än 5: 2 Allergidiagnostiska metoder som används idag. Enbart Pricktest: 2 Enbart Blodprovstest: 11 Olika: 7 Anledning till att dessa används. Billigast: 2 Smidigast: 5 Annat: 15 Testar för att bekräfta eller att utesluta. Bekräfta: 3 Utesluta: 1 Både och: 15 Vanligaste allergisymptomen. Rinit: 13 Astma: 7 Eksem: 7 Vad som avgör om en patient får genomgå allergitestning. Om patienten själv vill: 0 Anamnesen: 22 Annat: 1 Kan enkelt ta reda på vilka allergitestmetoder som andra vårdcentraler använder. Ja: 14 Nej: 10 Får prova allergitester från leverantörer innan beslut om inköp fattas. Ja: 5 Nej: 11 Vem som beslutar om vilka allergitester som ska finnas tillgängliga på vårdcentralen. Centralt beslut: 13 Vårdcentralen själv: 7 Varje enskild läkare: 0 Tabell 1. Resultat av primärvårdsundersökningen. Det fullständiga frågeformuläret finns bifogat som bilaga 2. Utför ej: 4 Utför ej: 4 Utför ej: 4 Utför ej: 4 Utför ej: 1 Utför ej: 1 Utför ej: 4 Utför ej: 3 Vet ej: 12 Vet ej: 1 Vet ej: 2 Vet ej: 2 Vet ej: 1 Vet ej: 1 Vet ej: 1 Vet ej: 5 Vet ej: 2 29

5.2 Konsumentmarknadsundersökning 5.2.1 Fokusgrupper Redovisningen av resultatet från diskussionerna i fokusgrupperna är baserad på frågeguidens utformning. Först behandlas behov följt av hur respondenterna ser på produkten och slutligen sociala aspekter. Behov På frågan om respondenterna funderat på att allergitesta sig eller sina barn, svarade de flesta av icke-allergikerna att de sällan tänkt på det, medan de respondenter som hade allergi hade funderat mer kring det. Produktens upplevda egenskaper De första spontana kommentarerna efter att ha läst stimulusmaterialet var allmänt positiva och produktidén uppfattades som god av de flesta. Idéer som ofta kom upp var; att slippa boka tid hos och uppsöka läkare samt att det är enkelt och smidigt att testa sig själv hemma, för att snabbt kunna få reda på saker man bör undvika. De negativa aspekterna som togs upp kan sammanfattas i tre aspekter, där den första var att man ändå behöver gå till läkare för uppföljning och att resultatet av självtestet inte kommer att accepteras av läkaren. Den andra aspekten var att det hos vissa respondenter fanns en viss oro över falska positiva, eller att man kanske inte egentligen behöver undvika det man är allergisk mot. En respondent undrade till exempel ifall testen skulle kunna visa kattallergi, fast det egentligen inte skulle vara några problem för den testade att vara nära katter. Flera var också oroade över masshysteri och onödigt testande. Slutligen kommenterade flera deltagare på det faktum att det finns fler än 10 allergener och att det skulle finnas en risk för att man testar negativt och sen tror att man inte är allergisk alls, fast man kanske är det mot något annat än just de tio testade allergenerna. Angående behovet av att uppsöka läkare sa en av respondenterna följande; Om man bara behöver receptfri allergimedicin är testet bra, men om man behöver receptbelagd medicin måste läkare ändå kontaktas. 30

På frågan om ifall det faktum att läkare kommer att använda samma test ökar dess tillförlitlighet tyckte de flesta att det skulle öka förtroendet för produkten. En av grupperna gled över till att diskutera huruvida testet skulle kännas pålitligare om en läkare utförde det åt dem istället för att de gjorde det själva. Tre av fyra i den gruppen skulle lita minst lika mycket på sig själva. Denna grupp hade dock viss labbvana vilket kan påverka hur de ser på testet. En respondent undrade om läkaren kompletterade genom att testa för fler allergen, då detta påverkade svaret på frågan. De flesta respondenter tyckte också att tillförlitligheten för produkten skulle vara högre om den såldes på Apoteket än om den kunde köpas via dagligvaruhandeln. Några kommenterade dock att de ändå skulle kunna tänka sig att köpa produkten i dagligvaruhandeln. Att sälja den via primärvården ansågs dock inte som en god idé då tillgängligheten i sådant fall skulle bli för låg. De flesta respondenter ansåg att det faktum att man skulle kunna bestämma själv över om man fick allergitesta sig eller ej, ökade produktens värde. Många av gruppdeltagarna uttryckte dessutom att de skulle vilja testa sig själva även om läkaren skulle säga nej vid ett besök vid en vårdcentral. En av deltagarna sade bland annat; Jag litar på att läkare utför saker bra men inte att deras bedömning om det är nödvändigt att testa är bra Några respondenter blev förvånade över att höra att läkare kunde neka till allergitestning. Priset uppfattades av de flesta respondenter som alltför högt. De som inte höll med ansåg att det var en engångskostnad eller på sin höjd något man betalade för ytterst sällan, vilket gjorde ett högre pris mer acceptabelt. En positiv egenskap med det höga priset var enligt en av grupperna att det minskade risken för masshysteri, det skulle göra att endast de som behöver testa sig kommer att göra det. Detta stöddes av ett uttalande från en respondent i en annan grupp; Jag som inte tror att jag är allergisk skulle kanske köpa testet för 100 kronor, men inte för 400. Ingen av respondenterna upplevde testet som svårt att utföra, även om några skulle känna ett visst obehag inför att sticka sig själv eller sitt barn i fingret. 31