Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011
Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring Kost Motion Läkemedel
Amningspuckel ger ingen ökad risk för adipositas Då vikten ökar snabbt ökar även längden
180 160 Postnatal tillväxt Puberty Pubertetsfasen 140 Längd (cm) 120 100 80 60 Infancy Spädbarnsfasen 40 0 3 6 9 12 15 18 Ålder (år) Childhood Barndomsfasen ICP Karlberg, J et. al 1989
180 160 Leptin Längd (cm) 140 120 100 80 60 Androgener Tillväxthormon IGF-I, thyroideahormon, cortison 40 0 3 6 9 12 15 18 Ålder (år) Köns hormon Östrogen Insulin-like growth factor I
Fetma Iso-BMI Det BMI, som för den aktuella åldern motsvarar vuxen-bmi 25 respektive 30 Övervikt Medelvärde Kanaler=SDS
Övervikt Iso-BMI > 25 Riskfaktor för fetmautveckling Riskfaktorer motverkas genom PREVENTION -kost - motion
Fetma Iso-BMI > 30 Fetma är en SJUKDOM Sjukdomar behandlas Medicinsk behandling Livsstilsförändringar
Fetma Iso-BMI Det BMI, som för den aktuella åldern motsvarar vuxen-bmi 25 respektive 30 Övervikt Medelvärde Kanaler=SDS
Iso-BMI Övervikt Fetma Iso-BMI 25 Iso-BMI 30 2 år 18,4 18,0 20,1 19,8 3 år 17,9 17,6 19,6 19,4 4 år 17,6 17,3 19,3 19,2 5 år 17,4 17,2 19,3 19,2 6 år 17,6 17,3 19,8 19,7 7 år 19,9 17,8 20,6 20,5
Övervikt över tid i Sverige Övervikt hos vuxna 60 40 20 Män Kvinnor 0 1980 2007
Övervikt hos 4-åringar 25 20 15 10 5 0 1992 2002 Flickor, BMI>25 Pojkar BMI >25
Överviktiga 4-åringar 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Pojkar Flickor Stockholm Västerbotten Årsrapport Barnhälsovården 2009 Bergström & Blomqvist 2009
Övervikt och fetma hos 10-åringar Stockholm 2003 Göteborg 2004 Västerås, Umeå, Ystad, Karlstad 2005 Pojkar 20,5 % Pojkar 17,6 % Pojkar 21,5 % Flickor 19,2 % Flickor 15,9 % Flickor 21,5 %
Socioekonomiska skillnader 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Övervikt & fetma hos 4-åringar Östermalm Södermalm Skärholmen Botkyrka
BMI > 25 Föräldrars upplevelse av barnets vikt BMI < 18,5 72 % av föräldrar anser att barnet normalviktigt Barnets kost och motion är bättre än jämnåriga! 48 % av föräldrar anser att barnet är normalviktigt Acta jan 2011
Föräldrars syn på barns storlek Vad påverkar föräldrars matningsmönster? 3 parametrar Hur matas barnet? Hur reagerar föräldrar på gnäll? Föräldrars tolkning av barnets aptit och tillväxt?
Föräldrars syn på barns storlek Onöjt barn MATAS Mer mat än barnet behöver VIKTUPPGÅNG
Maternell medvetenhet 667 förstagångsmödrar 24 % BMI >25 16 % BMI >30 49% ansåg sin egen vikt acceptabel 21% hade ingen oro för barnets viktutveckling Mamma medveten om egen övervikt utgör enda signifikanta parametern för medvetenhet om barnets övervikt/fetma
Varför tidiga insatser??? Risker; Diabetes Mellitus Högt blodtryck Hjärtinfarkt Gallsten Infertilitet Depression Ångest Beteendeförändringar lättare Obehandlad fetma är farligare med ökande ålder Förändring beroende av föräldrar, ej primärt barnet
Tidiga insatser BMI > 25 vid 2, 3 el 4½ år Risk för övervikt vid 12 år; 5 gånger högre BMI > 25 vid 7, 9 el 11 år Risk för övervikt vid 12 år; 8 gånger högre
Tidiga insatser BMI > 25 vid 12 år 60 % övervikt under BVC-åren 80% övervikt under tidiga skolår BMI > 30 vid 4 år är oftast bestående
Självkänsla och vikt Popularitet Skolprestationer Sociala färdigheter Utanförskap Låg självkänsla Depression Ångest Sömnstörning Koncentration lägre
Självkänsla och vikt Barn bedömer ofta andra efter storlek Värderar andra barn social attraktion trevlighet popularitet kognitiva färdigheter Int J Pediatric Obesity jan 2011
Barns bedömning av andra barns popularitet Åk 4-5 Två bilder, 1) underviktigt barn & 2) överviktigt barn 2) Skatta social attraktion, trevlighet, negativa känslor samt storlek Utsatta barn väljer oftare bild på överviktig jämnårig Stigmatisering i utanförskap Int J Pediatric Obesity jan 2011
Psykiska komplikationer Egentlig depression, ffa flickor Mobbing & utanförskap Sämre skolprestationer Låg kroppsuppfattning Dåligt självförtroende Utagerande beteende, ffa pojkar
Vidmakthållande faktorer Attityder Beteende Stress Näringsintag Motion Känsla Medvetenhet
Förändring enligt Prochaska Bibehållande Återfall Permanent Innan förändring Aktiv handling Tillfällig utgång Beslut Begrundan Ambivalens
Att samtala kring vikt Kan upplevas känsligt Syftet inom BHV är att hjälpa föräldrar att förändra levnadsvanor och mönster Definiera med iso-bmi om övervikt eller fetma Använd begreppen övervikt respektive fetma i kommunikation Sjukdom kräver behandling
Prevention Lättare förhindra uppkomst än behandla Lättare påverka fetma hos barn än äldre Kost- och motionspreferenser grundläggs tidigt i livet Primärprevention riktar sig till alla barn Sekundärprevention riktar sig mot riskbarn och redan drabbade
Primärprevention Riktar sig till alla individer Lära in goda kostvanor Lära in goda motionsvanor Sker inom vårdens basnivå BVC VåC SHV Tandvården
Sekundärprevention Insatser kring överviktiga & feta barn Insatser riktade mot barn i risk Insatser riktade till föräldrar & barn Hitta barn med fetma Hitta riskfaktorer Långsiktighet i behandlingen Korta insatser kan påverka självkänslan negativt Kost, motion & beteende
Sekundärprevention Yngre barn med lägre grad av fetma samt mindre invanda beteenden är lättare att behandla Malmömodellen Barn i ålder 4-6 år SKALL uppmärksammas Målet är inte bantning per se Väx på längden, väx i vikten Ingen risk för utveckling av ätstörning OM väl genomförd behandling Hetsätning <18 år mycket ovanligt Binge eating disorder, ca 5 % av gravt feta vuxna
Tack