Kvalitetsredovisning Förskolan Tegelbruket Arbetsåret 2009/2010
Inledning Förskolan Tegelbruket startade hösten 2007. Den är belägen i ett område med hyreslägenheter. I närheten finns skogsbackar, lekparker och en bäck. Förskolan Mattisborgen och Aspenskolan, som är en F-9 skola, ligger i närområdet. Som underlag för kvalitetsredovisningen nedan finns styrdokument så som Skolplan för Tierps kommun, Förskolans läroplan (Lpfö98), lokal Arbetsplan för förskolan Tegelbruket och Likabehandlingsplan för Förskoleområdet. Utöver det användes materialen ECERS (The Earley Childhood Environment Rating Scale) och TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling). En föräldraenkät, föreläsningar och facklitteratur samt pedagogiska diskussioner i arbetslagen och med Förskoleområdets andra förskolor, så kallade pedagogdagar, ligger också till grund för redovisningen. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Vi har uppfyllt vårt mål med att utveckla ett mångkulturellt arbetssätt som vi prioriterat sedan tidigare. Olika kulturer genomsyrar nu verksamheten. De pedagogiska diskussionerna i arbetslaget har grundats på facklitteratur och de har ägt rum kontinuerligt. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Förskolan består av två avdelningar. En avdelning med barn i åldern ett till två år och en avdelning med barn i åldern tre till fem år. Personalen består av fem förskollärare och en barnskötare samt en kökspersonal. Det finns barn i behov av särskilt stöd. Tegelbrukets styrka är att det är en liten förskola som inger trygghet hos barn, föräldrar och personal, eftersom alla känner alla. Vi har förmånen att ha barn från ungefär 10 olika kulturer. Personalen strävar efter ett gemensamt förhållningssätt och att se förskolans avdelningar som en enhet. När det saknas personal tillsätts vikarier efter behov. Planeringstiden har minskats med en halvtimme per vecka (från två och en halv timme till två). Fortbildningen som varit är föreläsningar som handlat om matematik, bygg- och konstruktion, autismspektrumtillstånd och barn i behov av stöd samt en NTA (natur och teknik) utbildning. Pedagogdagarna har varit två och handlat om utemiljön samt lekens betydelse för lärandet. Maten tillreds i ett centralkök på orten. Städningen sköts av Förenade Service på kvällstid. Vi har numera en bärbar dator per avdelning samt egen mobiltelefon.
Arbetet i verksamheten Vi är en förskola där samarbetet mellan både barn och vuxna är viktigt. Under dagen delas barnen in i mindre grupper för lek och/eller aktivitet som kan vara någon form av språk, skapande och/eller naturorienterad aktivitet. Prioriterade utvecklingsområden Målsättning, normer och värden Vår strävan är att alla barn ska känna förståelse för att alla människor har lika värde och känna respekt för allt som lever. Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98, ska förskolan aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar. Förskolan skall vidare sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Skolplanen, Tierps kommun, menar att en god arbetsmiljö ska finnas som ger arbetsro för barn och personal. Metod Utforma inne och utemiljön för att den ska ge barnen bra stimulans. Uppmuntra barnen att hjälpa varandra. Samtala och diskutera med barnen kring uppkomna händelser. Vara konsekvent och ha gemensamma värderingar och förhållningssätt. Visa barnen vad som är rätt och fel genom tydlighet. Vara delaktig i leken. Resultat och måluppfyllelse På Grävmaskinen har vi skapat lekmiljöer efter barnens behov, detta har gjort att vi har möblerat om två gånger. Det har tagit tid innan rolleken har kommit igång, men nu känns det som att barnen har börjat lekt. Valet av lekar är ofta mamma, pappa, barn, bröllop, djur, dataspel och tv. Specialpedagog Anneli har varit här och haft lekterapi. Det kan vara en bidragande hjälp till att leken kommit igång. Andra anledningar kan vara att det varit färre närvarande barn, ommöbleringen och att vi pedagoger deltagit mer i leken. Vi gjorde iordning ett rum för bygglek. Under första tiden visste inte barnen hur och vad man skulle göra i rummet. Vi som pedagoger fick visa barnen hur man kunde bygga med de olika materialen (klossar, kaplastavar, olika papprör med mera). Vi satte även bilder på väggarna med olika förslag på byggna-
ör der, exempel Eiffeltornet. Detta har bidragit till att byggrummet har blivit ett av de mest utnyttjade rummen av alla barn. Barnen vill gärna vara på gården även om vi redan varit ute. Deras utelek har kommit igång med andra lekar än tidigare, till exempel bygglek. Kan det bero på att pedagogerna har fått idéer från pedagogdagarna om utemiljö i höstas? Vid arbetsårets början hade vi flera planer på hur vi ville förbättra utemiljön. Tyvärr har vi inte haft tid och ork att uppfylla dem ännu. Det vi hunnit med är att vi fört in nya material så som stockar, bildäck, stubbar, rör av olika slag och diverse köksredskap. Vi ser att det lilla vi gjort ändå utvecklat uteleken mycket. Traktorn har arbetat mycket med att hjälpa barnen att efter egen förmåga kommunicera med varandra. Vilket kan innebära att säga ifrån, vänta på sin tur, inte ta ifrån varandra, ge barnen tilltro till varandra. Vi har arbetat för att stärka varje barns självförtroende att våga prova på själv. Vi har inte nått vårt mål med att introducera barnen i olika rollekar. Vi har lekt mycket spontant men inte delat gruppen för att fokusera oss på en lek. Anledningen till det kan vara att vi periodvis på grund av sjukdom och annat gått om varandra i personalgruppen och då tappat den delen i planeringen. Målsättning, barns inflytande Vår verksamhet ska enligt Lpfö 98 bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och omvärlden. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära är grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara, det för att skapa mångfald i lärandet. Vi vill att barnen utvecklar självständighet och tillit till sig själva. Barn och elever ska känna lust att lära och deras ansvar och inflytande ska öka fastslår skolplanen, Tierps kommun.
Metod Stärka barnen i deras eget val. Fråga barnen - göra dem delaktiga i verksamheten. Uppmuntra och ge barnen tid att försöka själva i vardagssituationer. Du KAN! Dela in barnen i mindre grupper. Skapa utrymme för samtal. Låta barnen prova på olika uttrycksformer. Vara lyhörd och ta till vara vad barnen upptäcker. Resultat och måluppfyllelse På Traktorn får barnen önska sånger. I slutet av arbetsåret kan de sångerna och kan därmed önska och välja. Barnen får och kan också välja frukt. Personalen har haft kontinuerliga samtal mellan oss personal för att på det viset kunna tillrättalägga nivån efter varje barns utveckling. Vi har låtit barnen hjälpa till att duka vid frukost och vid mellanmål, inte som en regel utan när de vill och när det passar i verksamheten. Vi uppmuntrar barnen att prova själva efter egna förutsättningar, de flesta barnen är dock fortfarande passiva. Vilket är naturligt med tanke på barnens ålder (1-2 år). Vi ser dock att de större barnen ivrigt försöker själva och hjälper dem på traven så pass mycket att de klarar uppgiften. Måltiden för barnen är utvecklande. De tar mat själva, häller ur kannor, provar att skära, skickar till varandra, brer sin smörgås, dukar av, torkar bord med mera, efter bästa förmåga. Vid samlingen på Grävmaskinen har vi valt att inte sätta fast namnlapparna i golvet, eftersom möjligheten för barns inflytande inte blir lika stort då. Vi vill att både vi och barnen ska kunna välja platsen i samlingen. Grävmaskinen har också arbetat mycket med att låta barnen tänka efter vad just de vill göra genom att fråga dem: - Vad vill du göra? Detta för att stärka dem i deras eget val och inte alltid följa andra. För att hjälpa barn att uttrycka sig har vi introducerat tecken som stöd, dock ännu i liten omfattning. Målsättning, förskola och hem Läroplanen menar att förskolan ska komplettera hemmet och att bidraga till att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktigt. Likaså att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter. Verksamheten ska grundas på forskning och ny kunskap likaväl som på erfarenheter, så att kunskaper och lärandet kan utvecklas, lyfter skolplanen. Metod
Erbjuda utvecklingssamtal och föräldraträffar. Daglig kontakt vid lämning och hämtning. Anlita specialpedagog vid behov. Ta del av fortbildning för att utvecklas som pedagog och god förebild. Resultat och måluppfyllelse Besparingskrav har gjort att vi fått mindre planeringstid vilket ledde till att vi valde att inte ha några utvecklingssamtal, eller föräldramöten. Vi har haft informationsdropin istället för ett traditionellt föräldramöte. Detta gjorde vi för att nå ut till alla föräldrar och det var uppskattat av föräldrarna under våren. Alla tog sig tid att stanna och fick den information vi ville delge dem. Vår ambition var att ta hjälp av föräldrarna från olika kulturer med bland annat språk. Vi har bett dem att skriva olika ord som välkommen på deras hemspråk och hjälp av att ta fram flaggor från hemlandet Både barn och föräldrar på avdelningen uppskattar att vi sätter upp ord och bilder från våra olika kulturer. Vi har gjort en föräldraenkät om bemötande, information och samarbete. Av 36 utgivna enkäter fick vi 24 svar, anonymt. Alla svar var positiva. Vi har fått några kommentarer, en om bemötandet där föräldern upplever bemötandet bra men att barnet varit oroligare beroende på vem som tagit emot. Den andra kommentaren gäller informationen, då föräldern önskar tydligare information vid personals frånvaro och vem som vikarierar. Detta är någonting som vi tidigare terminer varit noga med, men har lagt av oss denna termin. Vid personalfrånvaro har det inte alltid behövts vikarie på grund av för få närvarande barn. Detta har gjort att vi fått ett bra samarbete mellan alla pedagoger vilket är en fördel för barn, föräldrar och pedagoger. Vi har skolat in sju barn med heldagsinskolning. Det har gått bra! Fördelarna vi ser är att föräldrarna har varit med i verksamheten och fått se och förstå hur vi arbetar. Det blir tryggt för barnet att ha sin förälder med sig utan att behöva ta avsked vid flera tillfällen. Målsättning, utveckling och lärande Vi arbetar för att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk, ord- och begreppsförråd, och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar, som läroplanen menar. Varje barn ska stärkas i sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och att upptäcka matematik. Liksom att stimuleras att utveckla sin förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och sitt kunnande om växter och djur. Skolplanen omnämner att en hållbar utveckling för ett långsiktigt lärande ska råda. Metod
Vara bra förebild och väcka intresse för språk- och natur. Ha samling med sång, rim och ramsor Språk-, natur- och matematikstund i mindre grupper Ta till vara på lärandet i vardagsrutinerna Vistas i naturen och närmiljön. Sopsortering tillsammans med barnen. Regelbundna biblioteksbesök. Resultat och måluppfyllelse Vi har haft samarbete under hela vårterminen med klass fyra på Aspenskolan. Barn från olika kulturer och språkgrupper har kommit varje tisdag och läst för våra barn på barnens hemspråk. Det har varit givande för alla. Våra barn har fått höra sitt hemspråk i förskolemiljön. Vidare har våra barn fått ökad förståelse för att vi har olika språk och bakgrund. Under vintern hade Traktorn snö och istema både inne och ute. Barnen fick känna, leka och bygga med is i olika färger och former och såg hur is och snö formades av varmt vatten. Vi tog in snö och målade snötavlor, gjorde en snögubbe och snöhus ute, snögubbe med bomullpads mm. Framemot våren resulterade detta i ett vattentema med vattenlek i pool inomhus, ute har vi haft flyta/sjunka, hälla och mäta med hjälp av rör, såpbubblor. Grävmaskinens sånger har minskat till antalet då vi istället har infört matematik. Föreläsningen av Margareta Forsbäck gav oss nya idéer. Vi har använt kort på barn och vuxna för att göra stapeldiagram på närvaro/frånvaro, val av frukt mm. Eftersom dessa moment tar tid orkar barnen inte koncentrera sig för flera aktiviteter. Då har vi pedagoger valt att minska på sångerna. Vi ser att barnen ändå tar till sig både matematik och sång, vi pedagoger vill få med båda delarna. Hur gör vi det på bästa sätt? Många barn visar intresse för och har lärt sig namnet på månaden, veckodagen och räkna sina kompisar. Barnen har lärt sig texterna på sångerna vi har sjungit och vi ser glädjen i deras ögon. Vi hade börjat med skogsmatte för de större barnen och hade som ambition att utveckla det även för de mindre barnen men har fått återgått till att leka i skogen för att barnen behövt rörelse och hade behov av att upptäcka och uppleva naturen. Skogsmatten för de större barnen har fortsatt och det har varit uppskattat av barnen. De har tyckt det varit spännande att få gå iväg och göra matematiska uppdrag.
Vi har inte alltid varit ordinarie personal med till skogen för diverse möten och annan frånvaro. Vi har inte kunnat lämna över allt för mycket ansvar på vikarier för det har varit och är en krävande barngrupp som gått åt olika håll i skogen och behövt många ögon och armar från oss vuxna. Likabehandlingsplan Den här terminen har vi haft pedagogiska diskussioner med bland annat boken Hissad och dissad (skriven av Margareta Öhman, Libers förlag 2008) som underlag. Den handlar om relationsarbete i förskolan och hur man kan arbeta för att upprätthålla ett positivt klimat för vuxna och barn. På Grävmaskinen har vi utgått från SET då vi har pratat om olika känslor som arg och glad. Vi har även tagit in skapande övningar i ämnet. Barnen har tyckt att det har varit roligt att vara i en liten grupp där de fått uppmärksamhet av oss pedagoger. De har vågat berättat om tillfällen när de har varit till exempel glada. Vår groda Karl Oskar som bor på Traktorn, hoppar upp ur lådan varje samling och kommunicerar med barnen om olika saker, så som kläder och väder, känslor, för höga ljud får honom att gömma sig, mm. Barnen samtalar bättre med honom än med oss, de riktigt tar honom som en vän/person, och vill berätta saker för honom. Arbetslagen utarbetar handlingsplaner när behovet av stöd runt barn uppkommer, i samråd med förälder, för att på bästa sätt ge adekvat stöd.
För att underlätta arbetet mellan oss personal har vi under hösten arbetat fram en arbetsgång att ta till vid behov: Arbetsgång Likabehandlingsplan + Om vi känner oss orättvist behandlade under dagen ska vi säga till att vi vill prata några minuter innan vi går hem. + Om vi känner oss stött av något som en kollega säger försök att tänka om, att det är av välmening och inte negativt. + När vi byter arbetslag igen är det viktigt att prata om hur vi kommunicerar med varandra. Låta alla tala till punkt. Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet I det stora hela är vi nöjda med vårt arbetsår. Det mångkulturella arbetet samt likabehandling har fått stort utrymme som vi ser leder till en positiv utveckling för alla på förskolan. Vi är glada att vi har så nöjda föräldrar vilket enkäterna visar. Det finns mål vi inte hunnit med i lika stor utsträckning, exempelvis utemiljön och det tar vi med oss till nästa arbetsår. Åtgärder för förbättring Fortsätta att utveckla vår utemiljö Utveckla pedagogernas förståelse och kunskap för vad barn intresserar sig för idag. Utöka användandet av tecken som stöd Göra spontana aktiviteter, exempel: det vi kan göra inne, kan vi också göra ute.
Vi som arbetar på Tegelbruket Från vänster: Lena Jansson, Jenny Persson, Maria Fridsjö, Maria Widblad (föräldraledig) Annika Rosberg, Sara Elmesiöö, Jenny Nordman