Aspekter av arbete och hälsa hos kvinnor med fibromyalgi

Aspekter av arbete och hälsa hos kvinnor med fibromyalgi Annie Palstam Med Dr, Leg sjukgymnast Ins4tu4onen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet

Studie I

Studiedesign Studie I Studie II Studie III Studie IV Deskriptiv tvärsnittsstudie Metod Kvalitativ explorativ fokusgruppsstudie Kontrollerad tvärsnittsstudie, multicenter design Randomiserad kontrollerad multicenterstudie Rekrytering Journalsökning och konsekutiv rekrytering i primärvården Tidigare studier i primärvården Annons i dagstidning Annons i dagstidning Studiepopulation Antal deltagare Arbetande och icke arbetande kvinnor med fibromyalgi (FM) n=129 Arbetande (n=53) Ej arbetande (n=76) Arbetande kvinnor med FM n=27 Fördelade på 5 fokusgruppsintervjuer Arbetande kvinnor med FM och arbetande friska kvinnor n=146 FM (n=73) friska (n=73) Kvinnor med FM n= 130 Styrketräning (n=67) Avspänning (n= 63) Datainsamling Klinisk undersökning Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Kort formulär om bakgrundsvariabler Fokusgruppsintervju Klinisk undersökning Standardiserad intervju om bakgrundsvariabler Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Klinisk undersökning Standardiserad intervju om bakgrundsvariabler Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Analys Gruppjämförelser Förklarande faktorer Kvalitativ latent innehållsanalys Icke-parametrisk statistik Icke-parametrisk statistik

Variabler Arbetande (N= 53) Icke arbetande (N = 76) p-värde Kroppsfunktion, test av fysisk kapacitet 6 minuters gångtest, meter Greppstyrka höger hand, Newton Greppstyrka vänster hand, Newton Kroppsfunktion, självrapporterad Smärtlokalisationer, antal FIQ smärta, 0-100 FIQ trötthet, 0-100 FIQ ej utsövd, 0-100 FIQ stelhet, 0-100 FIQ oro, 0-100 FIQ nedstämdhet, 0-100 HADS-oro, 0-21 HADS-nedstämdhet, 0-21 MFI Generell trötthet, 4-20 MFI-20 fysisk trötthet, 4-20 MFI-20 minskad aktivitet, 4-20 MFI-20 minskad motivation, 4-20 MFI-20 mental trötthet, 4-20 Aktivitet och delaktighet LTPAI fysisk aktivitet på fritiden, timmar FIQ aktivitetsbegränsningar, 0-100 Hälsostatus FIQ total, 8-item, 0-100 SF-36 fysisk, 0-100 Mean (SD) 520 (95.6) 160.3 (67.1) 158.6 (73.2) 12.5 (3.3) 62.5 (17.1) 75.4 (22.4) 76.9 (20.7) 64.0 (27.6) 42.1 (32.6) 39.2 (31.7) 7.5 (4.8) 6.2 (2.9) 16.8 (3.0) 16.2 (3.2) 14.5 (3.3) 9.7 (3.1) 13.5 (3.5) 4.5 (3.9) 39.8 (20.5) 58.7 (17.1) 32.6 (8.0) Mean (SD) 500 (75.8) 146.1 (67.6) 144.3 (65.4) 14.0 (3.2) 77.0 (17.0) 84.8 (17.1) 83.6 (18.9) 75.6 (23.7) 52.5 (35.1) 48.5 (32.5) 9.7 (5.2) 8.0 (3.9) 18.0 (2.4) 18.0 (2.2) 16.5 (3.5) 10.9 (4.3) 15.1 (4.0) 5.4 (3.7) 49.9 (23.1) 69.3 (14.5) 27.0 (7.0) 0.087 0.284 0.343 0.009 <0.001 0.006 0.017 0.009 0.060 0.116 0.021 0.007 0.021 0.001 0.001 0.123 0.006 0.088 0.013 0.001 <0.001

Variabler Kroppsfunktion, test av fysisk kapacitet 6MWT, meters Grippit right hand, Newton Grippit left hand, Newton Kroppsfunktion, självrapporterad Pain localizations, number FIQ smärta, 0-100 FIQ fatigue, 0-100 FIQ morning tired, 0-100 FIQ stiffness, 0-100 FIQ anxiety, 0-100 FIQ depression, 0-100 HADS-A, 0-21 HADS-D, 0-21 MFI General Fatigue, 4-20 MFI Physical Fatigue, 4-20 MFI Reduced Activity, 4-20 MFI Reduced Motivation, 4-20 MFI Mental Fatigue, 4-20 Aktivitet och delaktighet LTPAI, hours FIQ physical function, 0-100 Hälsostatus FIQ total, 8-item, 0-100 SF-36 PCS, 0-100 SF-36 MCS, 0-100 Arbetande (N= 53) Mean (SD) 520 (95.6) 160.3 (67.1) 158.6 (73.2) 12.5 (3.3) 62.5 (17.1) 75.4 (22.4) 76.9 (20.7) 64.0 (27.6) 42.1 (32.6) 39.2 (31.7) 7.5 (4.8) 6.2 (2.9) 16.8 (3.0) 16.2 (3.2) 14.5 (3.3) 9.7 (3.1) 13.5 (3.5) 4.5 (3.9) 39.8 (20.5) 58.7 (17.1) 32.6 (8.0) 41.6 (12.7) Icke arbetande (N = 76) Mean (SD) 500 (75.8) 146.1 (67.6) 144.3 (65.4) 14.0 (3.2) 77.0 (17.0) 84.8 (17.1) 83.6 (18.9) 75.6 (23.7) 52.5 (35.1) 48.5 (32.5) 9.7 (5.2) 8.0 (3.9) 18.0 (2.4) 18.0 (2.2) 16.5 (3.5) 10.9 (4.3) 15.1 (4.0) 5.4 (3.7) 49.9 (23.1) 69.3 (14.5) 27.0 (7.0) 36.8 (13.4) p-värde 0.087 0.284 0.343 0.009 <0.001 0.006 0.017 0.009 0.060 0.116 0.021 0.007 0.021 0.001 0.001 0.123 0.006 OR= 0.95 (CI 0.93-0.98), p<0.001, AUC 0.75 (CI 0.66-0.83) 0.088 0.013 0.001 <0.001 0.043

Studie II

Metod Studie I Studie II Studie III Studie IV Studiedesign Deskriptiv tvärsnittsstudie Kvalitativ explorativ fokusgruppsstudie Kontrollerad tvärsnittsstudie, multicenter design Randomiserad kontrollerad multicenterstudie Rekrytering Journalsökning och konsekutiv rekrytering i primärvården Tidigare studier i primärvården Annons i dagstidning Annons i dagstidning Studiepopulation Antal deltagare Datainsamling Arbetande och icke arbetande kvinnor med fibromyalgi (FM) n=129 Arbetande (n=53) Ej arbetande (n=76) Klinisk undersökning Standardiserad intervju om bakgrundsvariabler Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Arbetande kvinnor med FM n=27 Fördelade på 5 fokusgruppsintervjuer Kort formulär om bakgrundsvariabler Fokusgruppsintervju Arbetande kvinnor med FM och arbetande friska kvinnor n=146 FM (n=73) friska (n=73) Klinisk undersökning Standardiserad intervju om bakgrundsvariabler Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Kvinnor med FM n= 130 Styrketräning (n=67) Avspänning (n= 63) Klinisk undersökning Standardiserad intervju om bakgrundsvariabler Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Analys Ickeparametrisk statistik: Gruppjämförelser Stegvis logistisk regression Kvalitativ innehållsanalys Icke-parametrisk statistik Icke-parametrisk statistik

Kategorier Arbetets betydelse (The meaning of work) Subkategorier Arbetets individuella betydelse Arbetets sociala betydelse Strategier för ag hantera symtom Individuella strategier (Individual strategies) En gynnsam arbetsmiljö (A favorable work environment) Socialt stöd utanför arbetet (Social support outside work) Strategier för ag hantera arbetsdagen Strategier för ag hantera arbetslivet i eg lång4dsperspek4v En gynnsam fysisk arbetsmiljö En gynnsam psykosocial arbetsmiljö Socialt stöd från samhället Socialt stöd i privatlivet

Studie III

Metod Studie I Studie II Studie III Studie IV Studiedesign Deskriptiv tvärsnittsstudie Kvalitativ explorativ fokusgruppsstudie Kontrollerad tvärsnittsstudie, multicenter design Randomiserad kontrollerad multicenterstudie Rekrytering Journalsökning och konsekutiv rekrytering i primärvården Tidigare studier i primärvården Annons i dagstidning Annons i dagstidning Studiepopulation Antal deltagare Arbetande och icke arbetande kvinnor med fibromyalgi (FM) n=129 Arbetande (n=53) Ej arbetande (n=76) Arbetande kvinnor med FM n=27 Fördelade på 5 fokusgruppsintervjuer Arbetande kvinnor med FM och arbetande friska kvinnor n=146 FM (n=73) friska (n=73) Kvinnor med FM n= 130 Styrketräning (n=67) Avspänning (n= 63) Datainsamling Klinisk undersökning Standardiserad intervju om bakgrundsvariabler Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Kort formulär om bakgrundsvariabler Fokusgruppsintervju Klinisk undersökning Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Klinisk undersökning Standardiserad intervju om bakgrundsvariabler Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Analys Ickeparametrisk statistik: Gruppjämförelser Stegvis logistisk regression Kvalitativ latent innehållsanalys Gruppjämförelser Förklarande faktorer Icke-parametrisk statistik

Variabler Resultat: jämförelse mellan grupper Kvinnor med FM (n=73) Mean (SD) Friska kvinnor (n=73) Mean (SD) p-värde Upplevd ansträngning i arbetet (0-14) 5.77 (3.27) 4.11 (2.71) 0.0069 Fysisk aktivitetsnivå i arbetet (7-21) 9.68 (2.70) 9.34 (2.99) 0.162 Greppstyrka (N) 158.69 (64.27) 239.49 (49.52) <.0001 Armstyrka (kg) 12.35 (5.02) 19.99 (5.16) <.0001 Benstyrka (N) 324.45 (103.91) 423.18 (79.88) 0.0001 6 minuters gångtest (m) 562.15 (67.66) 660.48 (65.58) <.0001 Hälsostatus (0-100) 55.94 (14.56) 6.99 (9.34) <.0001 Smärta (0-100) 58.07 (20.29) 4.20 (7.66) <.0001 Nedstämdhet (0-100) 43.73 (30.39) 6.96 (14.15) <.0001 Oro (0-100) 54.49 (29.51) 9.27 (18.31) <.0001

Förklarande faktorer för varians i upplevd fysisk ansträngning i arbetet Hela FM gruppen (n=73) Resultat: förklarande faktorer Modell 1 Fysisk aktivitet i arbetet (PHYI) Modell 2 Fysisk aktivitet i arbetet(phyi) och rädsla för ökad smärta i arbetet (FABQ work ) FM i medeltungt fysiskt arbete (n=27) Adjusted R square Unstandardized Coefficients B Std. Error p-värde 0.410 0.630 0.109 <0.001 0.502 0.110 0.029 <0.001 Modell 1 Greppstyrka (Grippit) 0.212-0.016 0.006 0.010 Modell 2 Greppstyrka (Grippit) och oro (FIQ oro) 0.336 0.038 0.016 0.026 FM i lätt fysiskt arbete (n=44) Modell 1 Fysisk aktivitet i arbetet (PHYI) 0.285 1.088 0.255 <0.001

Studie IV

Metod Studie I Studie II Studie III Studie IV Studiedesign Deskriptiv tvärsnittsstudie Kvalitativ explorativ fokusgruppsstudie Kontrollerad tvärsnittsstudie, multicenter design Randomiserad kontrollerad multicenterstudie Rekrytering Journalsökning och konsekutiv rekrytering i primärvården Tidigare studier i primärvården Annons i dagstidning Annons i dagstidning Studiepopulation Arbetande och icke arbetande kvinnor med fibromyalgi (FM) Arbetande kvinnor med FM Arbetande kvinnor med FM och arbetande friska kvinnor Kvinnor med FM Antal deltagare n=129 Arbetande (n=53) Ej arbetande (n=76) n=27 Fördelade på 5 fokusgruppsintervjuer n=146 FM (n=73) friska (n=73) n=130 Styrketräning (n=67) Avspänning (n= 63) Datainsamling Klinisk undersökning Standardiserad intervju om bakgrundsvariabler Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Kort formulär om bakgrundsvariabler Fokusgruppsintervju Klinisk undersökning Standardiserad intervju om bakgrundsvariabler Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Klinisk undersökning Självrapporterade formulär Test av fysisk kapacitet Analys Ickeparametrisk statistik: Gruppjämförelser Stegvis logistisk regression Kvalitativ latent innehållsanalys Icke-parametrisk statistik Gruppjämförelser Korrelationsanalys Stegvis regression Gruppjämförelser Förändring över tid

Styrketräningsinterven4on Introduk4on: individuellt möte och planering av träningsprogram u4från personcentrerade principer Frekvens: Innehåll: 2 gånger i veckan i 15 veckor, ledd av sjukgymnast Uppvärmning (ca 10 min) Standardiserat protokoll: benpress, knäextension, knäflexion, tåhävningar, armbågsflexion, handstyrka, bålstabilitet (ca 50 min) Stretching (ca 10 min) Progression: 0-3 veckor: 40% av en repe44on maximum (1 RM) 3-4 veckor: 60% av 1 RM 6-8 veckor: 80% av 1RM

Avspänningsinterven4on (kontroll) Introduk4on: individuellt möte: instruk4oner och justeringar av utgångsläge för ag uppnå god komfort Frekvens: Innehåll: 2 gånger i veckan i 15 veckor, ledd av sjukgymnast 25 minuter ledarledd autogen avspänning där man, kroppsdel för kroppsdel, ska slappna av för ag i slutet känna så stor avslappning som möjligt i hela kroppen Stretching (ca 10 min)

Variabler Styrketräning Förändring mellan baseline och post-test (n=56) Avspänning (kontroll) Förändring mellan baseline och post-test (n=49) Gruppjämförelser Medelvärde (SD) p- värde Medelvärde (SD) p-värde p-värde Primärt utfallsmått Benstyrka (N) 30.4 (71.9) 0.002-8.8 (70.0) n.s. 0.010 Sekundära utfallsmått Hälsostatus (0-100) -5.7 (15.0) 0.009 0.1 (12.9) n.s. 0.038 Smärtintensitet (VAS) -11.5 (25.1) 0.002-1.5 (16.5) n.s. 0.033 6 min gångtest (m) 18.4 (65.1) 0.002-5.6 (43.5) n.s. 0.003 Armstyrka (kg) 2.4 (3.3) 0.000 1.2 (3.3) 0.020 0.020 Greppstyrka (N) 20.1 (36.1) 0.000 14.0 (37.9) 0.013 n.s. SF36 PCS (0-100) 3.3 (7.2) 0.004 0.8 (5.7) n.s. n.s. SF36 MCS (0-100) 3.3 (10.3) 0.007-0.4 (9.5) n.s. n.s. Delaktighet (PDI) (0-70) -3.8 (10.6) 0.006 1.4 (9.0) n.s. 0.005 Smärthantering (0-120) 5.7 (13.1) 0.002 0.1 (11.8) n.s. 0.043 FABQ physical (0-24) -0.8 (7.0) n.s. -1.3 (5.6) n.s. n.s. FABQ work (0-42) 0.4 (8.9) n.s. 1.2 (8.1) n.s. n.s.

Konklusion av avhandlingen Arbetande kvinnor med fibromyalgi rapporterade bägre hälsa än icke arbetande kvinnor med fibromyalgi. Smärta var en vik4g faktor för arbete. Främjande faktorer för arbete handlade om ag iden4fiera inre och ygre resurser för ag hantera arbetslivet utan ag bli överbelastad. Det var en balansgång som kvinnorna klarade av med hjälp av individuella strategier och en främjande arbetssitua4on. Kvinnor med fibromyalgi upplevde en förhöjd ansträngning i arbetet. Ansträngningen hade ag göra med arbetets fysiska ak4vitetsnivå, rädsla för ökad smärta, greppstyrka och oro. Personcentrerad styrketräning kan rekommenderas för förbägring i muskelstyrka, smärta, hälsostatus och delak4ghet

Med stöd från: Vetenskapsrådet Reumatikerförbundet ALF-LUA SU Sahlgrenska Norrbacka Eugenia stiftelsen Renee Eanders stiftelse

Frågor från moderator: Förslag 4ll frågor e`er presenta4onen: Vid egårsuppföljningen i styrketräningsstudien så fanns inga kvarstående effekter. Vad tror du ag det berodde på och har ni funderat på hur ni hade kunnat göra annorlunda? Hur kan man då stärka arbetsförmågan för dessa kvinnor tycker du?

Vad har jag kommit fram till? Många faktorer påverkar arbetsförmågan hos kvinnor med fibromyalgi AG kunna fortsäga arbeta handlar om en balansgång mellan en sund arbetssitua4on och risken för fysisk och mental överbelastning för kvinnor med fibromyalgi, som har nedsag hälsa och fysisk kapacitet jämfört med friska kvinnor. EG gog stöd från omgivning, chefer och arbetskamrater är, såväl som välfungerande strategier för ag hantera sin smärta, vik4ga faktorer. Personcentrerat anpassat och gradvis stegrat styrketräningsprogram hjälper kvinnor med fibromyalgi ag både bli starkare och bägre hantera sin smärta.

Avhandlingens delarbeten Studie I Palstam A, Bjersing J, Mannerkorpi K. Which aspects of health differ between working and nonworking women with fibromyalgia? A cross- seceonal study of work status and health. BMC public health. 2012; 12: 1076. Studie II Palstam A, Gard G, Mannerkorpi K. Factors promoeng sustainable work in women with fibromyalgia. Disability and Rehabilita4on. 2013; 35: 1622-9. Studie III Palstam A, Larsson A, Bjersing J, Löfgren M, Ernberg M, Bileviciute- Ljungar I, Ghafouri B, Sjörs A, Larsson B, Gerdle B, Kosek E, Mannerkorpi K. Perceived exereon at work in women with fibromyalgia explanatory factors and comparison with healthy women. Journal of Rehabilita4on Medicine. 2014; 46:773-80. Studie IV Larsson A*, Palstam A*, Löfgren M, Ernberg M, Bjersing J, Bileviciute- Ljungar I, Gerdle B, Kosek E, Mannerkorpi K. Resistance exercise improves muscle strength, health status and pain intensity in fibromyalgia a randomized controlled trial. Arthri&s Research & Therapy. 2015;17(1):1-15. *authors contributed equally

Klassifika4onskriterier Fibromyalgi (FM) American College of Rheumatology (ACR) 1990: - generaliserad smärta >3 månader - smärta vid palpa4on på >11 av 18 tenderpunkter Wolfe et al. Arthri4s and Rheuma4sm 1990 Karen Lee Richards

ICF Interna4onell Klassifika4on av Funk4ons4llstånd/- hinder och Hälsa Hälsotillstånd Kroppsfunktion & Struktur Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personliga faktorer

Hälsotillstånd Kroppsfunktion & Struktur Smärttröskel Tenderpunkter Smärtlokalisationer Smärta (VAS) FIQ smärta FIQ stelhet FIQ trötthet FIQ ej utsövd MFI-20: trötthet 6MWT Benstyrka Armstyrka Greppstyrka FIQ oro FIQnedstämdhet HADS: oro, nedstämdhet PGIC Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personliga faktorer

Hälsotillstånd Kroppsfunktion & Struktur Smärttröskel Tenderpunkter Smärtlokalisationer Smärta (VAS) FIQ smärta FIQ stelhet FIQ trötthet FIQ ej utsövd MFI-20: trötthet 6MWT Benstyrka Armstyrka Greppstyrka FIQ oro FIQnedstämdhet HADS: oro, nedstämdhet PGIC Aktivitet Arbete Sjukfrånvaro Ansträngning i arbetet PHYI fysisk aktivitet i arbetet FABQ arbete FIQ aktivitetsbegränsningar LTPAI fysisk aktivitetsnivå FABQ fysisk aktivitet CPAQ smärthantering PDI delaktighet i vardagen Delaktighet Omgivningsfaktorer Personliga faktorer

Hälsotillstånd Kroppsfunktion & Struktur Smärttröskel Tenderpunkter Smärtlokalisationer Smärta (VAS) FIQ smärta FIQ stelhet FIQ trötthet FIQ ej utsövd MFI-20: trötthet 6MWT Benstyrka Armstyrka Greppstyrka FIQ oro FIQnedstämdhet HADS: oro, nedstämdhet PGIC Aktivitet Arbete Sjukfrånvaro Ansträngning i arbetet PHYI fysisk aktivitet i arbetet FABQ arbete FIQ aktivitetsbegränsningar LTPAI fysisk aktivitetsnivå FABQ fysisk aktivitet CPAQ smärthantering PDI delaktighet i vardagen Delaktighet Hälsostatus FIQ total SF36 fysisk SF36 mental Omgivningsfaktorer Medelinkomst i bostadsområde MOS-SSS socialt stöd Personliga faktorer Ålder Symtomduration Medicinering Familjesituation Födelseland Utbildning FIQ välmående

Avhandlingens övergripande sy`e Nå ökad kunskap om aspekter av arbete och hälsa hos kvinnor med fibromyalgi

Konklusion studie I Arbetande kvinnor med fibromyalgi rapporterade bägre hälsa än kvinnor med fibromyalgi som inte arbetade, gällande ICF dimensionen kroppsfunk4on och gällande hälsostatus och fysisk hälsorelaterad livskvalitet Smärta var den faktor som bäst förklarade ag vara i arbete, där mindre smärta innebar större chans ag vara i arbete

Konklusion studie II Iden4fiera och använda sig av inre och ygre resurser för ag uppnå eg hållbart arbetsliv utan ag bli fysiskt eller mentalt överbelastad. En balansgång som kvinnorna klarade av med hjälp av individuella strategier, en främjande arbetsmiljö och social stöd i och utanför arbetet.

Konklusion studie III Arbetande kvinnor med fibromyalgi upplevde en förhöjd fysisk ansträngning i arbetet jämfört med friska kvinnor. Den upplevda ansträngningen förklarades av olika faktorer beroende på hur tungt arbete kvinnorna hade. Det handlade om den fysiska ak4vitetsnivån i arbetet, rädsla för ökad smärta i arbetet, greppstyrka och oro.

Konklusion studie IV Personcentrerad styrketräning var en fungerande träningsform för kvinnor med fibromyalgi Kan rekommenderas för ag förbägra muskelstyrka, hälsostatus, smär4ntensitet, smärthantering och delak4ghet i vardagsak4viteter

Burckhardt et al 1991

Upplevd fysisk ansträngning i arbetet Balogh et al. 2001

Fysisk ak4vitetsnivå i arbetet

Extra analyser I (opublicerade data) Sy`e: ag undersöka samband mellan omfagning av arbete och aspekter av hälsa Metod: korrela4onsanalyser mellan antal arbets4mmar per vecka och aspekter av hälsa Resultat: signifikanta samband fanns mellan omfagning av arbete och: smärta, trömhet, akevitetsbegränsningar och fysisk hälsorelaterad livskvalitet

Extra analyser I (opublicerade data) Sy`e: ag undersöka förklarande faktorer för ag vara i arbete Metod: stegvis mul4pel logis4sk regressionsanalys med ändrade inklusionskriterier från p<0.01 4ll p<0.05 Resultat: en modell med tre inbördes oberoende förklarande faktorer för ag vara i arbete: FIQ smärta (OR 0.97, CI 0.94-0.99, p=0.0065) Mental trömhet (OR 0.88, CI 0.78-0.98, p=0.023) SF36 PCS (OR 1.08, CI 1.02-1.15, p=0.0096) (AUC 0.79 CI 0.70-0.87)

Extra analyser IV (opublicerade data) Sy`e: ag undersöka samband mellan omfagning av arbete och aspekter av hälsa Metod: korrela4onsanalyser mellan antal arbets4mmar per vecka och aspekter av hälsa Resultat: signifikanta samband fanns mellan omfagning av arbete och: 6MWT, akevitetsbegränsningar, delakeghet i vardagsakeviteter och fysisk hälsorelaterad livskvalitet

Hälsa ohälsa hälsa fysisk psykisk social existentiell

Hälsa WHOs defini4on: Hälsa är eg 4llstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom (WHO 1948) ICF: Interna4onell Klassifika4on av Funk4ons4llstånd/ - hinder och Hälsa

Arbetsförmåga vid FM Andelen kvinnor med FM som är i arbete varierar från 34% 4ll 77% i studier från olika länder Henriksson et al Disabil Rehabil 2005

Fibromyalgi (FM) Symptom Prevalens smärta, tröghet, stelhet, nedsag fysisk kapacitet, ak4vitetsbegränsningar m.m Wolfe et al 1990, Mannerkorpi et al 1994, Wolfe et al 1995, Goes et al 2012 1-3 % av popula4onen, vanligare bland kvinnor än bland män Wolfe et al 1995, Lindell et al 2000 E4ologi Behandling ej helt klarlagd, central sensi4sering, perifer sensi4sering, McLean et al 2005, Clauw et al 2009 Kombina4on av farmakologisk och icke- farmakologisk behandling: fysisk träning och KBT EULAR evidence- based recommenda4ons for the management of FMS 2007

Smärta Defini4on En obehaglig sensorisk och emo4onell upplevelse 4ll följd av verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. The Interna4onal Associa4on for the Study of Pain (IASP) 1979 Långvarig generell smärta (CWP) > 3 månader Höger och vänster kroppshalva Över och under midjenivå Axialt

Metod: studiepopula4on Kvinnor med fibromyalgi n=286 Friska kvinnor n=73 Studie I n=129 Studie II n=27 Multi-center RCT n=130 Studie III n=73 Studie IV n=130 Studie III n=73

Metod: studiepopula4on Variabler Arbetande kvinnor med FM Studie I Studie II Studie III Studie IV Ej arbetande kvinnor med FM Kvinnor med Friska Styrketräning Avspänning FM kvinnor Deltagare, n 53 76 27 73 73 67 63 Ålder, år 45.4 (8.1) 46.0 (9.2) 52 (33;62) 50.4 (9.3) 50.7 (9.3) 50.8 (9.1) 52.1 (9.8) Arbete: -heltid, n (%) 13 (25) 0 (0) 8 (30) 26 (36) 62 (85) 15 (22) 14 (22) -deltid, n (%) 40 (75) 0 (0) 19 (70) 47 (64) 11 (15) 23 (34) 23 (37) -arbetar ej, n (%) 0 (0) 76 (100) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 29 (43) 26 (41) Symtomduration, år 11.7 (5.8) 9.7 (7.9) 9.4 (7.8) n.a. 11.1 (8.5) 9.4 (7.3) Tenderpunkter, n 14.7 (2.5) 14.9 (2.4) 15.6 (2.0) n.a. 15.8 (1.9) 15.5 (2.1) Smärttröskel, kpa 180.3 (64.6) 163.4 (66.4) 186.9 (72.5) 180.7 (71.2) 185.8 (85.9) FIQ smärta, (VAS 0-100) Smärta i dagliga aktiviteter (0-10) 62.5 (17.1) 77.0 (17.0) 58.1 (20.3) 4.2 (7.7) 62.7 (19.8) 63.9 (19.5) 6 (0;10) FIQ total, (0-100) 58.7 (17.1) 69.3 (14.5) 55.9 (14.6) 7.0 (9.3) 60.5 (14.4) 61.1 (17.3) FIQ, Fibromyalgia Impact Questionnaire Data presenteras som medelvärde (SD), median (min;max) eller antal (n) och procent (%).

Metod: sta4s4sk analys Statistiska test Studie Studie Studie Studie I II III IV Mann Whitney U-test X X X Fishers exact test X X X Mantel-Haenszel chi-square test X X X Regressionsanalys X X Spearman korrelationsanalys X X X Wilcoxon signed rank test X Effect size X

ICF - Interna4onell klassifika4on av funk4ons4llstånd/- hinder och hälsa Hälsotillstånd (sjukdom eller skada) Kroppsfunktion och -struktur Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personliga faktorer WHO 2001

Metod Kvalita4v innehållsanalys Analysenhet En utskriven intervju Individual strategies Kategorier Subkategorier Mental strategies Accepting pain Koder Meningsbärande enheter I have come so far that I can accept pain Kondenserade enheter Citat but I foremost think that I have come so far so that I am able to accept that it is OK to have pain. Graneheim & Lundman 2004

Utprovning av 1 RM

Trustworthiness/Trovärdighet Dependability/Tillförlitlighet Intervjuguide, genomförande av intervjuer, datainsamlingens 4dsperiod Credibility/Trovärdighet Deltagarselek4on, analysarbetet och redovisning av analysarbetet, validering av medforskare, bekrä`else från deltagare Transferability/Överförbarhet tydliga beskrivningar av deltagarselek4on, karakteris4ka, analysmetod styrkt med beskrivande citat Graneheim & Lundman 2004

Resultat: samband med fysisk ansträngning i arbetet Hela gruppen (n= 73) medeltungt arbete (n= 27) lätt arbete (n= 44) Variabler Physical activity at work (PHYI) r s p-värde r s p-värde r s p-värde 0.68 <0.001 0.44 0.022 0.53 <0.001 Hand-grip force (Grippit) 0.15 0.207-0.48 0.012 0.23 0.143 Disease specific health status (FIQ total) 0.22 0.066 0.41 0.033 0.00 0.998 Pain (FIQ pain) 0.15 0.195 0.44 0.020-0.12 0.441 Anxiety (FIQ anxiety) 0.26 0.027 0.46 0.017 0.14 0.372 Fear avoidance work beliefs (FABQ work ) 0.53 <0.001 0.43 0.024 0.31 0.038 Work status -0.02 0.881 0.42 0.031-0.02 0.908

Arbetsförmåga