KALLELSE MDH 2.1-26/13 1 (3) 2013-04-17 Rådet för internatinell verksamhet Datum ch tid: Onsdagen den 17 april, kl. 9.15-12.00 Plats: Styrelserummet, rektrs kansli, T-huset, Västerås Ledamöter: Peter Dbers rdförande Damir Isvic akademichef IDT Thmas Wahl akademichef EST Maria Müllersdrf akademichef HVV Pia Lindberg akademichef UKK Sara Seltbrg kmmunikatinschef Lennart Ytter STC chef Radu Dbrin internatinell samrdnare IDT Fredrik Wallin internatinell samrdnare EST Rland Svenssn internatinell samrdnare HVV Viktr Hennius internatinell samrdnare UKK Jnas Stier Ett starkt MDH Rmain Decster studentkåren Adjungerade: Stina-Lena Hellgren internatinell handläggare 6 Tjänstemän: Gudrun Paulsdttir internatinell strateg Förhinder anmäls till Gudrun Paulsdttir e-pst: gudrun.paulsdttir@mdh.se eller telefn: 021-10 1526
1 Val av justeringspersn 2 (3) Förslag till beslut: att utse Rland Svenssn att jämte rdförande justera prtkllet 2 Föregående prtkll Bilaga 1 3 Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut: att fastställa föredragningslista 4 Allmän infrmatin Uppdatering RIV ärenden/rektrsbeslut STINT ansökan Thailand Avgiftsnivån utbud på engelska Infrmatin 5 Vägledning till urval för strategiska partnerskap Bilaga 2 Genmgång av dkument för ytterligare Förslag till beslut att ta vägledning till urval för strategiska partnerskap till beslut i fakultetsnämnden 6 Mdell för utlysning av stipendier Bilaga 3 En struktur för att bättre kunna utnyttja högsklans stipendier i strategiskt syfte Förslag till beslut att rekmmendera till rektr att fatta beslut m mdellen till utlysing av stipendier 7 Mål för internatinell verksamhet Bilaga 4 Utifrån mrådesstrategin definiera kvalitativa ch kvantitativa mål för den internatinella verksamheten sm även kan bidra till rektrs uppdrag Diskussin 8 Svenska Institutets satsning på Sydkrea Bilaga 5, 6 Svenska institutet föreslår en svensk satsning på prfilering i Sydkrea. Diskussin
9 Beredskap att ta emt internatinella studenter Fördelning av arbete mellan förvaltning ch akademi 3 (3) Diskussin 10 Internatinalisering i kursutvärderingssystemet Bilaga 7 En inblick i vad sm kan göras via kursutvärderingssystemet för att se hur internatinella inslag uppfattas Diskussin 11 Mötet avslutas
Vägledning för urval av strategiska partners för Mälardalens högskla 2013-2016 1 (2) MDH:s visin är att vara Ett Starkt MDH. Den samprducerande högsklan: en akademiskt excellent, samprducerande ch internatinell högskla. För att förverkliga denna visin krävs en såväl inåt- sm utåtriktad internatinell verksamhet, sm är långsiktig, systematisk ch målinriktad. Strategin för detta är frmulerad i dkumentet Områdesstrategi för internatinell verksamhet 2013-2016. Övergripande vägledande principer Akademisk excellens, samprduktin ch internatinell verksamhet ska vara framstående kännetecken hs strategiska partners. Strategiska partners ska bidra till att uppnå MDH:s visin ch öka MDH:s kännetecken avseende akademisk excellens, samprduktin ch internatinell verksamhet. Vägledning för urval MDH:s internatinella verksamhet ska följa de övergripande mål sm är specificerade i högsklans Frsknings- ch utbildningsstrategi 2013-2016 liksm nedbrutna i Områdesstrategi för internatinell verksamhet 2013-2016. Enligt mrådesstrategin gäller bland annat: Samprduktin i frskning ch utbildning ska ske med några väl valda internatinella frsknings- ch utbildningsmiljöer. Under periden är därför strategin att etablera långsiktiga ch fördjupade avtal med ett antal strategiska partners inm ch utm akademin sm stöd för MDH-ledningen, delta i utvecklandet av internatinella plattfrmar kring utbildning på alla nivåer ch frskning sm stöd för akademiledningarna. Behvet av strategiska partner, ch vilka strategiska partner sm pririteras, skiljer sig åt mellan MDH:s ledning, akademiers ledningar ch enskilda frskare. Strategiskt partnerskap på ledningsnivå svarar upp mt MDHledningens behv av långsiktiga relatiner med några få lärsäten sm internatinellt är välkända för en akademisk excellens, samprduktin ch internatinell verksamhet av mycket hög kvalitet. Det innebär särskilt att högsklans ledning på lika sätt medverkar i att skapa förutsättningar för MDH:s samprduktinsaktiviteter. Strategiska partners utgör vidare ett nätverk för påverkan på plicynivå för högsklesektrn internatinellt ch natinellt.
Strategiskt partnerskap på akademinivå svarar upp mt akademiledningens behv av att initiera nya ch bekräfta befintliga samprduktinsavtal med andra lärsäten, både på frsknings- ch på utbildningsnivån. Det innebär att akademins ledning på lika sätt medverkar i att förverkliga samprduktinsaktiviteter. Strategiska partners utgör vidare ett nätverk för utveckling av hög kvalitet i kärnverksamheten kring frskning ch utbildning. Flera lärsäten inm samma regin kan utgöra strategiska partners för en eller flera av MDH:s akademier, ch därmed skapa en strategisk regin sm kan tillföra mer än ett enskilt lärsäte. 2 (2) Övrigt vägledande underlag Övrigt vägledande underlag är - lärsäten sm deltar i internatinella nätverk för samprducerande högsklr, - nätverk av strategiska partners sm MDH har avtal med, - lärsäten sm medverkar i Eurpean University Assciatin, - akademiers egna kartläggningar av samverkansavtal med andra lärsäten för frskning ch utbildning, - vänrter ch vänreginer sm MDHs partnerkmmuner har avtal med, ch - vänreginer sm landsting ch länsstyrelserna i Sörmlands län ch Västmanlands län, liksm Reginförbunden VKL ch Sörmland har avtal med. Uppföljning av strategiska partnerskap Strategiskt partnerskap på ledningsnivå bör utvärderas inför varje ny frsknings- ch utbildningsstrategi, dvs var fjärde år, ch på nytt pririteras. Strategiskt partnerskap på akademinivå bör utvärderas inför varje ny verksamhetsplan, dvs varje år, ch på nytt pririteras.
Utbildnings- ch frskningssektinen Bilaga 3 2013-04-16 1 (2) Handläggare Stina-Lena Hellgren Gudrun Paulsdttir Mttagare Rådet för internatinell verksamhet Föreskrifter avseende utlysning av stipendier för avgiftskyldiga studenter vid Mälardalens Högskla, MDH Bakgrund Universitets- ch högsklerådet ansvarar för administrering ch fördelning av medel till universitet ch högsklr för ett av de stipendieprgrammen för studieavgiftskyldiga sm Riksdagen inrättade hösten 2011 (prp. 2009/10:65). Fördelningen av stipendier inm MDH följer de av rektr fastställda Föreskrifter avseende stipendier för studieavgiftsskyldiga studenter (dnr 2.2-115/11). Idag inbjuds avgiftsskyldiga studenter sm sökt MDH i första ch andra hand att ansöka m stipendier efter ansökningstidens utgång. Prblemanalys Det finns ett identifierat behv att utnyttja högsklans stipendier sm ett strategiskt verktyg. För att detta ska kunna göras behöver utlysningen ske tidigare än nu är fallet. Förslag till utlysningsprcess Årscykel för utlysning ch hantering Varje vår September Oktber Januari Februari Mars Mars rektrsbeslut m stipendiesumma att fördela rektrsbeslut m fördelning av stipendier till akademier all infrmatin m stipendier, ansökningsförfarande mm ska finnas på webb stipendierna utlyses samtidigt sm ansökan öppnar sista sökdag för stipendier är samma dag sm ansökan stänger Studentcentrum, STC, fördelar stipendieansökningarna till akademierna för beslut akademierna meddelar STC vilka sm erhållit stipendium STC meddelar stipendiaterna m resultatet innan sista dag att tacka ja till studieplats Mälardalens högskla är en av Sveriges största högsklr. Nära samarbete med mvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter ch våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drttninggatan 16 A Pstadress: Bx 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00 Besöksadress: Högskleplan 2 Pstadress: Bx 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Webb: www.mdh.se/hvv E-pst: hvv@mdh.se Org.nr: 2021002916
Övriga riktlinjer 2 (2) Akademierna ska i fördelningen av stipendier följa de beslutande föreskrifter för beviljande av stipendier för studieavgiftskyldiga studenter, MDH 2.2-115/11 samt de riktlinjer sm finns i prpsitinen Knkurrera med kvalitet studieavgifter för utländska studenter (prp. 2009/10:65) Akademierna kan fritt därefter fördela stipendierna efter de sökandes eknmiska situatin, regin eller annan priritering sm de finner önskvärd. Akademierna ska se stipendiaterna sm en möjlighet till att skapa nätverk, uppmuntra dem till att ansluta till alumndatabasen samt i de fall det passar aktivera dem i rekryteringssammanhang. Övriga För att en student skall kunna söka MDH: s stipendier krävs att de söker MDH i första eller andra hand. STC ansvarar för utlysningen av stipendierna, infrmatin på webb m ansökningsförfarandet, att infrmera studenterna m tilldelning av stipendium samt att infrmera Eknmisektinen. STC granskar att de sökande uppfyller de grundläggande kraven för att vara stipendieberättigade. För innevarande år föreslås att rektr beslutar i september m stipendiefördelningen mellan akademierna efter rekmmendatin från Rådet för internatinell verksamhet. Förslag till beslut RIV rekmmenderar att ta vanstående förslag till rektrsbeslut
Bilaga 4 Kvalitativa ch kvantitativa mål för internatinell verksamhet Detta dkument ska ses sm ett underlag för en första diskussin m högsklans mål för internatinell verksamhet. Tanken är att innehållet ckså ska bidra med inspel till rektrs uppdrag till akademierna inm internatinell verksamhet. Grunddkumentet är Områdesstrategin för internatinell verksamhet sm här nedan fått nya punkter under varje rubrik sm ska kunna utgöra mål. På slutet av dkumentet finns dessutm några ytterligare punkter att beakta. Slutliga frmuleringar ch layut kmmer i ett senare skede men kan naturligtvis diskuteras redan nu. Ansvar bör ckså finnas med i det slutliga dkumentet. Svarta punkter finns i mrådesstrategin, färgade punkter är inspel i denna diskussin. 1 (5) Strategiska mråden Samprduktin i frskning ch utbildning ska ske med några väl valda internatinella frsknings- ch utbildningsmiljöer. Under periden är därför strategin att etablera långsiktiga ch fördjupade avtal med ett antal strategiska partners inm ch utm akademin sm stöd för MDH-ledningen, identifiera 2 högsklegemensamma strategiska partnerskap samt inleda samarbete 2014 redvisa aktiviteter sprida resultat/möjligheter/aktiviteter delta i utvecklandet av internatinella plattfrmar kring utbildning på alla nivåer ch frskning sm stöd för akademiledningarna, skapa tvärvetenskapliga mötesplatser över akademigränserna en per termin en akademi ansvarar för ett möte redvisa 2014 ch 2015 identifiera minst 2 strategiska partnerskap per akademi samt inleda samarbete - 2014 redvisa aktiveter i slutet av 2015 sprida resultat/möjligheter/aktiviteter delta i det eurpeiska plicyarbetet inm ramarna för Eurpean University Assciatin, redvisa vilka aktiviteter har högsklan deltagit i årligen delta i internatinella nätverk för samprducerande högsklr, ansöka m medlemskap delta i knferenser inm mrådet redvisa medverkan sprida resultat/möjligheter/aktiviteter
Samprduktin inm MDH: s utbildningsmråden ska ckså utvecklas genm internatinell samprduktin inm MDH:s etablerade frskningsinriktningar. 2 (3) Under periden är därför strategin att utveckla ch öka vlymen på lärarutbytet, 20 % per år ch akademi åt båda håll redvisa hur lärarmbiliteten tas till vara, både in-ch utresande utveckla samprduktin på samtliga utbildningsnivåer, redvisa insatser (inslag i undervisning/praktik/case/litteratur etc verka för balans i studerandembiliteten på samtliga utbildningsnivåer redvisa insatser för att hålla balans i studerandembiliteten särredvisa insatser för att mtivera studenter att åka utmlands Genm befintlig samprduktin med företag, ffentliga aktörer ch ideell sektr i vår närregin ska den internatinella verksamheten vidareutvecklas. Under periden är därför strategin att i samprduktin med företag, ffentliga aktörer ch ideell sektr i närreginen erbjuda internatinella praktikmöjligheter för MDH:s utresande ch inresande studerande, bygga interna strukturer för att göra detta möjligt 2014 redvisa vilka åtgärder sm vidtagits för att göra detta möjligt 2014 redvisa hur många svenska studenter sm praktiserat utmlands 2015 redvisa hur många internatinella studenter sm praktiserat i Sverige 2015 genm internatinell samprduktin med företag, ffentliga aktörer ch ideell sektr rekrytera fler avgiftsskyldiga studerande ch frskarstuderande till MDH, sätta rekryteringsmål - 40 för 2014 redvisa rekryteringsåtgärder visa åtgärder för att synliggöra möjligheter för internatinella studenter till frskarstudier vid MDH redvisa vilka samarbetsprgram man deltar i ch vilka aktiviteter sm ingår hur de kan användas i rekryteringssyfte
etablera fördjupad samprduktin med företag, ffentliga aktörer ch ideell sektr i andra länder kring frskning ch utbildning. 3 (3) STINT Indien redvisa vad sm gjrt inm prjektet visa spin-ffs från STINT prjektet akademierna redgör för egna aktiviteter, separera redvisning utbildning/frskning Studerande ska förberedas för en arbetsmarknad sm kräver interkulturell kmpetens Under periden är därför strategin att utifrån MDH:s engelskspråkiga utbildningsutbud identifiera gegrafiska mråden ch studerandegrupper för att möjliggöra riktade rekryteringsinsatser, vidareutveckla befintligt kncept redvisa förändringar ch resultat erbjuda engelskspråkiga masterprgram inm högsklans etablerade frskningsinriktningar, redgöra för vilka prgram sm erbjuds redgöra för antalet studenter ch prestatin öka andelen internatinella inslag i undervisningen på alla nivåer, redvisa för på vilket sätt detta görs - 2014 ökning till nästa år 2015 erbjuda möjligheter för studerande att utveckla sina språkkunskaper inm det befintliga kursutbudet, redvisa utbud redvisa beläggning av svenska ch internatinella studenter öka antalet internatinella arrangemang ch mötesplatser för dialg ch kunskapsutbyte mellan inhemska ch internatinella lärare, frskare ch studerande, redvisa för antalet seminarier/knferenser/wrkshps med internatinella gäster/inslag/fkus utveckla stödet till inresande studerande att genmföra praktik eller examensarbeten hs reginens företag, ffentliga aktörer ch ideell sektr, redvisa för på vilket sätt stödet har utvecklats - 2014 redvisa resultat hur många gör praktik/exjbb utanför högsklan
utveckla möjligheten till utresande studerande att genmföra praktik eller examensarbeten hs företag, ffentliga aktörer ch ideell sektr, ch sm MDH:s strategiska partners i sin tur samverkar med. 4 (3) redvisa för samarbete med partners redvisa vilka företag sm deltar har samarbetet lett till annat sm inte var planerat Övergripande prcesser för den internatinella verksamheten För att vara framgångsrik på dessa strategiska mråden bör MDH:s övergripande prcesser för den internatinella verksamheten utvecklas, implementeras ch följas upp. Under periden är därför strategin att en mdell för att identifiera ch värdera strategiska partners ska utvecklas, implementeras ch följas upp, göra klart mdellen - 2013 göra klart uppföljningsmdellen - 2013 första uppföljning 2014 studerandesciala stödet ska utvecklas, implementeras ch följas upp i syfte att göra MDH:s campusrter Eskilstuna ch Västerås till attraktiva studiedestinatiner, sätta igång ett prjekt med alla akademier för att ta fram förslag till utveckling av stöd förslag till uppföljning MDH:s prcesser kring planering ch uppföljning av den internatinella verksamheten ska utvecklas, implementeras ch följas upp. efter fastställande av mål, utveckla uppföljningsmdell bör synkrniseras med årsredvisningsarbetet Frågr ur kursutvärderingsverktyget 7. Internatinalisering 1 Har kursen haft inslag av internatinalisering (exempelvis interaktin/samarbeten med internatinella studenter under kursens gång, diskuterat ämnen från andra länders perspektiv/praxis, internatinell gästföreläsare eller internatinell litteratur) sm har breddat dina perspektiv? ska redvisas enligt van 8. Internatinalisering 2 Mervärde Kursen har haft inslag av internatinalisering (exempelvis interaktin/samarbeten med internatinella studenter under kursens gång, diskuterat ämnen från andra länders perspektiv/praxis, internatinell gästföreläsare eller internatinell litteratur) sm har breddat dina perspektiv ch sm har givit ett mervärde till kursen. Utvärderingsresultat bör vara del av redvisningen av resultaten av den internatinella verksamheten
Övergripande åtgärder/mätningar enkäter till alla hemvändande studenter m deras uppleverser bör vara del av redvisningen av resultaten av den internatinella verksamheten system för intern spridning av infrmatin/aktiviteter/resultat/möjligheter identifiera plattfrmar för kunskapsspridning/delning att föra in en eller två frågr i arbetsmiljöenkäten sm går ut till samtlig persnal på MDH m lärarnas, frskarnas ch övrig persnals upplevelse av möjlighet till deltagande i internatinellt utbyte 5 (3) Mäts redan in- ch utresande studenter in- ch utresande lärare antalet betalande MDH-dktrander ch frskare sm under året har vistats vid utländskt lärsäte för frskning bilaterala avtal sm är externfinansierade Behöver mätas, se van inresande internatinella gästdktrander ch gästfrskare deltagande på internatinella knferenser Kvantitativa mål i övrigt ttalt antal inresande studenter ttalt antal betalande ttalt antal utresande studenter ttalt antal utresande lärare ttalt antal inresande lärare ttalt antal utresande TA persnal ttalt antal inresande TA persnal antal kurser sm ges på engelska antal kurser på distans???
Utbildnings- ch frskningssektinen Bilaga 6 2013-04-10 1 (2) Handläggare Gudrun Paulsdttir Mttagare Rektr Rektrs resa till Sydkrea I början av nvember reste rektr med en grupp andra svenska företrädare för lärsäten, rganisatiner ch stiftelser till Sydkrea. Under resan besöktes bland annat fem lärsäten sm listas här nedan. STINT har meddelat att speciella medel för samarbete med Sydkrea kmmer att utlysas inm krt. HVV har lämnat in en ansökan inm scialt arbete. Lärsäten sm besöktes: - Skmyung Wmen s University Grundat 1906 - Ewha Wmans University Grundat 1886, första lärsätet sm erbjöd kvinnr möjlighet till mdern utbildning - Krea Advanced Institute fr Science and Technlgy, KAIST Grundat 1971 sm första lärsäte för utbildning på avancerad nivå ch frskning med fkus på naturvetenskap ch teknik av strt intresse för MDH att knyta kntakt med - Sungkyunkwan University, SKKU Grundat 1398, har på senare år utvecklat samarbete med företag på ett intressant sätt intressant för MDH ur samprduktinsperspektiv ändringen inm lärätet är intressant - Krea Natinal University Grundat 1895, anses vara ett av de allra bästa i Sydkrea RIV: s uppfattning är att de 4 senaste i listan kan vara intressanta - två av dem i synnerhet ch ser Sydkrea sm ett möjligt utvecklingsmråde. Mälardalens högskla är en av Sveriges största högsklr. Nära samarbete med mvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter ch våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drttninggatan 16 A Pstadress: Bx 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00 Besöksadress: Högskleplan 2 Pstadress: Bx 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Webb: www.mdh.se/hvv E-pst: hvv@mdh.se Org.nr: 2021002916
Högsklans befintliga samarbeten med Sydkrea inm utbildningsmrådet: - Gimhae INJE University HST, IDT - Seul Hankuk University f Freign Studies UKK - Seul Hngik University HST, IDT, UKK 2 (2) Högsklans dkumenterade samarbeten med Sydkrea inm frskning ch till frskning relaterad verksamhet: IPR En mindre studie gjrd av en industridktrand från Vlv (Mhammed Sallum) gjrd på Vlv CEs Changwn-fabrik i Sydkrea. Men inget samarbete med lärsäten har utvecklats utifrån detta. Att VCE har en fabrik där är bra att veta, med tanke på MDH: s nya strategiska samarbete med Vlv. HVV Sciala avdelningen har ett prjekt med Dague university, Sydkrea. I prjekt deltar ckså Oita University, Japan. Prjektet har fått ett så kallat initieringsanslag på 200 000. Prjektet heter Family transitins and welfare regimes in an ageing sciety in Japan, Suth Krea and Sweden A cmparative study abut care f children, persns with disabilities and elderly frm a gender perspective. En ny ansökan har lämnats in sm sträcker sig över fyra år, 200 000kr per år. MERO Inget samarbete med Sydkrea finns idag. HST En före detta dktrand på HST är numera prfessr ch prrektr vid INJE University i Busan på kreanska halvöns sydspets. Högsklan har kntakt med hans universitet genm studentutbyte. Det finns förutsättningar att ta upp frskningssamarbete. Dessutm har några dktrander från Krea kmmit till Sverige genm hnm, ch det är säkert en utvecklingsbar verksamhet.
MDH 2.1.1-333/10 RAPPORT 2013-02-28 1 (5) Resultat från kursvärderingssystemet med avseende på internatinalisering under HT11-VT12 Utbildnings- ch frskningssektinen Jnas Lstelius
Bakgrund Av Frsknings- ch utbildningsstrategin 2013-2016 framgår att internatinalisering är ett av tre ben på vilka högsklans visin Ett starkt MDH den samprducerande högsklan vilar. Via det högsklegemensamma kursvärderingssystemet går det att göra mfattande datauttag över respndenternas svar ch en av de bligatriska frågrna i kursvärderingsmallen är huruvida studenterna tycker att kursen har haft inslag med internatinellt perspektiv. 2 (5) Datan kan srteras på lika nivåer, från akademi- till kurstillfällesnivå, ch körningar mellan lika kategrier är möjliga. Uttagen möjliggör förutm snabba srteringar även analyser på aggregerad nivå. Mt bakgrund av Rådet för internatinell verksamhets (RIV) uppdrag presenteras här resultat från kursvärderingssystemet med avseende på internatinalisering under periden HT11-VT12. Internatinalisering på kursnivå I FUS:en pekas internatinalisering ut sm en viktig del i det strategiska arbetet. Textmässigt har FUS:en i hög grad fkus på att högsklan ska sträva efter givande internatinella samarbeten sm ska bidra till att utrusta studenterna med interkulturell kmpetens ch internatinella nätverk. Denna del av internatinalisering är svår att kppla till kurser sm inte är utlandsförlagda eller sm inte har inresande studenter sm kursdeltagare. Emellertid anger FUS:en ckså en bredare ansats i det att internatinaliseringsarbetet ska utgå från en värdegrund där interkulturella likheter ska ses sm en del av vardagen ch där likheterna har strt värde för individens intellektuella utveckling. Här kan man tänka sig att det går att göra kpplingar till de flesta kurser. Det är dck lätt att föreställa sig att det krävs både kunskap ch engagemang från såväl lärare sm studenter för att individer ska göra en resa i intellektuell utveckling med avseende på breddade perspektiv. Hur internatinalisering ska bedrivas på kursnivå ch vilka förutsättningar sm krävs är dck inte en fråga för föreliggande PM. Fkus ligger här istället på resultat från kursvärderingssystemet med avseende på frågan: Internatinellt perspektiv Tycker du att kursen har haft inslag med internatinellt perspektiv? ja nej ingen uppfattning Kmmentarer (fritext)
Svarsfördelning per akademi Tabellen innehåller antal svar från termin HT11 ch VT12 fördelat per akademi. 3 (5) Antal av Internatinellt perspektiv Akademi ej svarat ingen uppfattning ja nej Ttalt Andel nej av Ttalt UKK 275 836 1460 494 3065 16,1% HVV 213 933 1262 653 3061 21,3% HST 341 865 1917 837 3960 21,1% IDT 168 586 1181 398 2333 17,1% Ttalt 997 3220 5820 2382 12419 19,2% Slutsatser från tabellen är att andel nej-svar är relativt få ch relativt lika fördelade över akademierna. Det är inte några stra avvikelser mt genmsnittet, sm är 19,2 prcent). Cirka 47 prcent svarar ja till att kursen har haft inslag med internatinellt perspektiv (5820 svar dividerat med 12419 svar). Det är fler sm inte har någn uppfattning än sm uttrycker nej till att kursen har haft inslag med internatinellt perspektiv. En tlkning av detta är att internatinellt perspektiv är ett tydligt begrepp. På kurstillfällesnivå framgår att det vanligaste är att det finns så väl ja- sm nej-svar, inte sällan i en till synes slumpmässig rdning. I ett sådant läge är det svårt att få veta vad sm är den sanna bilden. I bästa fall kan respndenternas fritextsvar förtydliga budskapet, vilket studeras närmare längre fram i rapprten. Under vintern 2012-2013 har en frågeförbättringsgrupp med lärare, studentkårsrepresentant, prdekan GU ch systemförvaltaren arbetat med att se över det bligatriska frågebatteriet. En av de nya frågrna m internatinalisering har då utvecklats till nedanstående: Kursen har haft inslag av internatinalisering (exempelvis interaktin/samarbeten med internatinella studenter under kursens gång, diskuterat ämnen från andra länders perspektiv/praxis, internatinell gästföreläsare eller internatinell litteratur) sm har breddat dina perspektiv ch sm har givit ett mervärde till kursen. En förhppning är att exemplen i frågan tydliggör vad sm kan utgöra internatinalisering. Svarsfördelning på kursnivå Det förekmmer emellertid att kurstillfällen har tydliga resultat, med många ja-svar respektive många nej-svar. Tabellen nedan innehåller exempel på några kurstillfällen från HT11 ch VT12 där det finns många nej-svar ch få eller inga ja-svar från.
Antal av Internatinellt perspektiv Kursnamn ej svarat ingen uppfattning ja nej Ttalt Matematisk grundkurs 2 9 0 7 18 Differential- ch integralkalkyl II 0 5 2 6 13 Skriftlig kmmunikatin i teri ch praktik 2 2 0 6 10 Sårvård 1 7 0 6 14 Assciatinsrätt 1 4 1 19 25 Kredit- ch beståndsrätt 1 3 1 18 23 Fastighetsförvaltning gk 0 5 0 9 14 Textdesign 3: Stilar ch genrer 0 4 0 6 10 Prduktutveckling 2 2 3 4 11 20 4 (5) Själva siffrrna är en indikatr på att internatinaliseringen inte har varit mfattande. Ytterligare infrmatin m studenternas uppfattning m på vilket sätt internatinaliseringen inte varit mfattande ch hur den kan förbättras kan i bästa fall hämtas från studenternas kmmentarer till frågan (fritextsvar). Studenternas fritextsvar Fritextsvaren från vanstående kursvärderingar är endast några få till antalet ch begränsas till att Kursen är så grundläggande att detta [internatinalisering] är irrelevant. samt att Lärarna räddade kursen ch kunde ge många fall ur verkligheten sm underlättade lärandet. I vanstående fall går det inte att få ut så mycket knstruktivt kring hur internatinaliseringen av kurserna kan förbättras. Ett axplck av fritextsvar på frågan m internatinalisering m man går igenm databasen med samtliga kursvärderingar från HT11 ch VT12 ger vid handen att fritextsvaren i allmänhet har nedanstående utfrmning 1 : Jämförelser mellan lika länder uppskattas. Mer kan göras, till exempel fler exempel utifrån. Matte är ett internatinellt språk. Har inte tänkt på detta. Det är irrelevant. Delvis. Ja, via internatinell litteratur. Gärna ställa i-lands-/västvärldsperspektivet mt andra perspektiv. Internatinellt perspektiv fanns inte, men saknades inte heller. Hade passat bra att jämföra hur två lika länder rapprterat m samma nyhet. Flera av fritextsvaren är svåra att använda för kursutveckling. De sm tar fasta på att exempel från andra länder/kulturer hade kunnat användas verkar vara mest användbara, i synnerhet fritextkmmentarer att det hade passat bra att jämföra hur två lika länder rapprterat m samma nyhet sm är väldigt knkret. 1 Cirka 1000-talet rader med enskilda svar har scrllats igenm. Uppskattningsvis var 25:e svar på frågan m internatinalisering innehåller en kmmentar.
Slutsatser Internatinaliseringsgraden, mätt sm andel ja-svar relativt ttalen, av högsklans kurser är 47 prcent. 5 (5) En str andel svar utgörs av kategrin ingen uppfattning vilket kan tlkas sm att begreppet internatinellt perspektiv är ett tydligt begrepp sm behöver förtydligas. En arbetsgrupp har försökt åtgärda prblemet genm att förtydliga frågan. Det förekmmer emellertid att kurser får ett tydligt mdöme m att inte innehålla internatinellt perspektiv, vilket är en signal m att det finns utrymme för förbättringsåtgärder för att öka internatinalisering i vissa kurser. Fritextsvaren är fta svåra att använda för kursutveckling eftersm de är alltför specifika, men det kan finnas värdefulla kmmentarer. Vidare arbete Av vanstående framställning väcks ett antal reflektiner. En sådan är vilket stöd för att internatinalisera kurser sm kursansvariga har ch hur de arbetar för att internatinalisera kurser? En annan är i vilken utsträckning internatinalisering av kurser ingår i beslutsunderlaget vid fastställandet av kursplaner (sm enligt rektrs delegatinsrdning ligger på akademichefens brd)?