Återcertifiering av lokalt Vård- och omsorgscollege Utskickad den Lokalt VO-College Vård- och Omsorgscollege Eslöv/Hörby/Höör Kontaktperson för lokal Gunilla Kajrup samordning Telefon 0706-115543 E-post gunilla@uuckajrup.se Styrgruppens ordförande Eva Åström Förvaltningschef, Vård och Omsorg Eslöv Telefon 0413-62748 E-post eva.astrom@eslov.se Förteckning över lokal Ordinarie ledamöter Arbetsgivar, representant styrgrupp bifogas. Eva Åström Ordf. Förvaltningschef: Vård och Omsorg Eslöv Eva Carlström Socialchef Hörby Cisell Eliasson Verksamhetschef Häggenäs sjukhem Cecilia Grefve Socialchef Höör Patrik Barringer/Susanne Borgelius Chef/trainee arbetsförmedlingen Eslöv Ordinarie ledamöter Fackliga organisationer Helene Johnsson SKTF Eslöv Daniel Nilsson Kommunal Eslöv Ordinarie ledamöter Utbildnings- samordnare Johan Holmqvist Gymnasiechef, Eslöv Tommy Wiberg Vuxenutbildningschef. Eslöv Margareta Rasmusson Högskolan Kristianstad
Parter anslutna till lokal samverkan i samband med certifieringen Eva Åström Förvaltningschef Vård och Omsorg Eslöv Eva Carlström Socialchef Hörby Cisell Eliasson verksamhetschef Cecilia Grefve Socialchef Johan Holmqvist Gymnasiechef Tommy Wiberg Vuxenutbildningschef. Häggenäs sjukhem Höör Eslöv Eslöv Ange parter som anslutit sig efter godkännandet av den regionala certifieringen 1. Syfte/Vision, Analys/Bakgrund och Mål med Vård- och omsorgscollege Beskriv hur den lokala organisationen (styrgrupp, arbetsgrupper eller liknande) fungerar, vilken form som finns för arbetet och vilka som deltar. Hur driver styrgruppen sitt arbete gentemot de lokala aktörerna inom Er samverkan? Hur många lokala styrgruppsmöten har ni haft efter certifieringen? Hur ser uppföljningen ut av de mål som ni angav i ansökan? Framtida behov inom vård- och omsorg? Befolkningsunderlag? Vilken kompetens behövs/saknas? Pensionsavgångar? Framtida mål? Vår målsättning vid certifieringstillfället var bl a att ge ett personligt bemötande till varje brukare/vårdtagare/patient, skapa god kvalité där den enskilde ges uppmärksamhet och möjlighet att påverka sin livssituation, stärka attraktionskraften inom yrket, öka anställningsbarheten samt ge möjligheter för redan anställd personal att höja sin kompetens. Cirka ett halvår efter att den lokala certifieringen var genomförd dalade effektiviteten i arbetet både i lokala styrgruppen samt arbetsgruppen. Detta skedde på grund av olika organisationsförändringar så som byte av förvaltningschef, förändrade arbetsuppgifter inom ledningen, projektledarbyte, arbete med lokalbyte etc. Därefter har den nya organisationen satt sig och styroch arbetsgrupp har under det gångna året arbetat med att effektivisera och utveckla det strategiska tänkandet kring vård- och omsorgsfrågorna i enighet med målsättningen vid certifieringstillfället. Styrgruppen har under det gångna året haft sex ordinarie
sammankomster och arbetsgruppen har haft åtta ordinarie sammankomster. Styrgruppen ansvarar för den strategiskt övergripande diskussionen och inriktningen medan arbetsgruppen omsätter detta i handling. I styrgruppen finns mandat att besluta och tillsätta medel medan arbetsgruppen är bemannade för att omsätta besluten praktiskt. Arbetsgruppen består av enhetschefer, lärare, rektorer, fackliga representanter samt representant från Skånes universitetssjukhus (SUS). Vårt lokala VO-College har sedan ett år tillbaka ny projektledare. I samband med tillsättandet konstaterades att vi hade tappat fart i utvecklingsarbetet främst i styrgruppen men det spillde även över på arbetsgruppen. Det beslutades i styrgruppen att vi som uppstart på hösten 2010 skulle inleda med en framtidsverkstad med temat Hur kan vi arbeta tillsammans för att skapa möjligheter för studerande och personal att bli trygga och duktiga i det personliga mötet? Vid detta tillfälle deltog medlemmarna i styr- och arbetsgrupp samt studerande, brukare, politiker och ytterligare representanter från arbetslivet och utbildningsanordnarna. Detta var väldigt framgångsrikt vilket gjorde att vi fortsättningsvis under våren 2011 genomför ytterligare tre verksamhetsöverbryggande dialogtillfällen där temat varit Framtidens hälsa och omsorgsutbildning 2019 med underrubrik det personliga mötet samt vad kommer att ha påverkan och inflytande på yrkesrollen inom vård- och omsorg framöver? Vår vision är att bygga en ny Hälsa- och omsorgsutbildning där det personliga mötet är det centrala. Vårt mål är att skapa en vård- och omsorgssektor som är attraktiv att arbeta och vårdas i. På så sätt vidareutvecklar vi det strategiska arbetet som vi påbörjade i samband med vår certifiering. Tillsammans med regionala vård- och omsorgscollege lämnar vi i augusti 2011 in en ESF-ansökan kopplat till ekonomiska medel som gör det möjligt för oss att i en större omfattning vidareutveckla den befintliga personalen och samarbetet mellan utbildning och arbetsmarknad.
Just nu finns det ett överskott av undersköterskor och vårdbiträden i regionen medan bristyrkena är läkare och sjuksköterskor. Det spås inte ske några större förändringar inom de närmaste två åren. Utvecklingen går mot en allt mer specialiserad och välutbildad personal. Detta har YH i Eslövs kommun tagit fasta på och har flera specialistutbildningar för undersköterskor (se punkt 4). Under de senaste fem åren har regionen upplevt en mycket kraftig befolkningsökning främst beroende av ökat inflyttning från utlandet. Under 2011-2012 spås arbetskraftsutbudet fortsätta att växa, dock i en något långsammare takt. Pensionsavgångarna inom vårt VOC kommer av vara fortsatt lågt med ca 20-30 personer per år fram till 2015. Vilket stöd har den regionala samordningen varit för Er? Medverkar Ni i det regionala arbetet, om på vilket sätt, hur är Ni representerade? Beskriv kortfattat hur det lokala arbetet (ute hos de olika aktörerna) fungerar. Volymerna av gymnasieutbildningar kommer att minska eftersom elevunderlaget sjunker framöver. Samtidigt kommer volymerna av kompletterande utbildningar såsom vuxenutbildningen och Yrkeshögskolan att öka något. När det gäller vårt rekryteringsbehov framöver kommer det främst att hämtas inom vuxenutbildningen då gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram inte kommer att räcka till som rekryteringsbas. Vi spår även att mångfaldskompetens kommer att behövas i större omfattning. De frågor som uppkommit har återkopplats genom representanter i regionala styrgruppen. Eftersom två av lokala styrgruppens representanter även sitter i regionala styrgruppen, sker en naturlig kunskapsöverföring mellan de båda grupperna. Förstaårseleverna tilldelas en kontaktavdelning inom äldreomsorgen. Mellan eleverna och kontaktavdelningen sker sedan ett kontinuerligt kunskapsutbyte. Syftet med detta är bland annat att skapa relationer och överbrygga olikheter mellan generationer. Kunskapsutbytet sker även mellan personal på boendet och elever exempelvis genom att eleverna intervjuar personalen kring en yrkesrollsfråga. Två handledarutbildningar har genomförts under det innevarande läsår och nya planeras hösten 2011. Genom APU, LIA och fältstudier knyts utbildning och arbetsliv samman på ett naturligt sätt. Alla arbetsplatser
får besök av lärare vid minst ett tillfälle under sin APU/LIA. Representanter från arbetslivet deltar som utbildare/föreläsare i valda kursmoment inne på skolan. 2. Samverkan Beskriv hur samverkan mellan parterna fungerar i dag? Har ni tankar på utveckla samverkan ytterligare, i så fall hur? Samverkan mellan skola och arbetsliv i det dagliga arbetet fungerar i stort bra. Kontakten mellan elevlärare-arbetsliv har blivit ett naturligt inslag i lärandet bl a genom att lärare och handledare ute i verksamheten kontinuerligt checkar av kopplingen mellan teori och praktik. Tidigare har en elevkull varit inblandad i detta, men nu har ytterligare en elevkull byggt på samverkansmodellen, eftersom det visat sig vara en lyckad satsning. Vår ambition är att utveckla en gemensam arena inom vård- och omsorgscollege där skola och arbetsliv möts för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Som ett led i detta kommer det under våren 2011 att genomföras ett gemensamt seminarium på temat handledarskap. Beskriv hur ni arbetar med marknadsföring. Kan ni se resultat av era marknadsföringsinsatser och vilka i så fall? Målet framöver är att gymnasieskolans examensarbete kommer att ha en tydligare förankring i arbetslivet i syfte att gagna det gemensamma utbytet. Marknadsföringen utvärderas och omvärderas inför varje läsår. Inför varje gymnasieval besöker vi områdets grundskolor, där vi bl a informerar kring vård- och omsorgscollege. Varje hösttermin har vi öppet hus där vi informerar kring vårdyrken och dess karriärmöjligheter. Vi finns på gymnasieskolans hemsida och vi har även en folder som vi delar ut. När det gäller marknadsföring vid YH, marknadsför Eslöv sina utbildningar med annonser i gratistidningar typ Metro och i regional dagspress. Utbildningarna finns samlade i en utbildningskatalog som distribueras till arbetsförmedlingar och lärcentra i hela landet. Yrkeshögskolan har även webannonseringar på sajter
som yhguiden.se och studentum.se samt deltar i regionala utbildningsmässor. För vårdutbildningarna görs riktad marknadsföring bl a i Kommunals medlemstidning. När det gäller effekten av marknadsföringen resonerar vi att denna en förutsättning för att lyckas med rekryteringen av sökande till utbildningarna. Vux marknadsför sitt omvårdnadsprogram genom lokal annonsering och kurskatalog. Gymnasieskolan ser ett ökat antal förstahandssökande till omvårdnadsprogrammet hösten 2011. Rekryteringen inför de kommande utbildningsstarterna hösten 2011 på YH, ser gynnsam ut. Till omvårdnadsprogrammet för vuxna finns ett kontinuerligt stort söktryck. Hur fungerar den löpande omvärldsbevakningen? Finns det någon systematik i styrgruppens arbete med omvärldsbevakning? Genom de verksamhetsövergripande dialogtillfällena får vi en bred och djup omvärldsanalys som ligger till grund för vårt fortsatta utvecklingsarbete. Då dessa ligger jämnt fördelade över tid upplevs en röd tråd genomsyra verksamheten. 3. Lokalt perspektiv Om ni i den lokala ansökan har angett att vissa orter ska specialisera sig i någon viss riktning, hur har det arbetet startat och hur fungerar det för de studerande? Vilka övriga frågor behandlas i lokalt perspektiv? Vi har i vår ansökan inte angett något kring vissa orters specialisering. En fråga som ofta diskuteras handlar om hur vi på bästa sätt möter framtidens vård- och omsorgstagare utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. En annan fråga som ofta diskuteras handlar om vilka kompetenser som är relevanta för arbetslivet 2019, utifrån brukarens perspektiv.
4. Infrastruktur för utbildningen Vilka utbildningar ingår i Ert Vård- och omsorgscollege? Har några förändringar skett, ange dessa. Finns det tankar och idéer om nya utbildningar, om i så fall vilka? Ungdomsutb, vux och YH; antal studerande samt andel godkända med examensbevis/diplom. Resultat/Måluppfyllelse samt mål för ny 3-årsperíod. Under förra läsåret försvann kvalificerad vård- och omsorg med inriktning mot geriatrik alternativt funktionshinder och ersattes med en eftergymnasial specialutbildad undersköterska i hälsofrämjande vårdoch äldreomsorg. Under hösten 2011 startar även en YH-klass med specialutbildade undersköterskor inom cancervård. Gy omvårdnadsprogrammet tre klasser. Vux omvårdnadsprogrammet en klass. YH specialutbildad undersköterska inom hälsofrämjande vård och äldreomsorg en klass. YH handledare för psykiskt funktionshindrade två klasser. YH socialpsykiatri, psykosocialt rehabiliteringsarbete två klasser. Inom framförallt YH och Vux pågår ett utvecklingsarbete där fokus kring nya utbildningar ligger på specialutbildade undersköterskor och yrkes- SFI. I gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram gick läsåret 2009/2010 23 elever varav 21 elever fick diplom. Läsåret 2010/2011 gick 15 elever programmet varav 12 fick diplom. I kommunala vuxenutbildningens regi gick 9 elever ut vård- och omsorgsutbildningen 2009-11-20. 2011-02-11 gick 10 elever ut utbildningen. Till påbörjande kurs som startade 2011-01-10 hade vi 64 sökande till våra 14 platser. Varje år är det ca 80% av de som påbörjar utbildningen som också slutför den. När det gäller Yrkeshögskolans olika utbildningar har 188 studerande fått collegeintyg d v s slutfört en fullständig utbildning sedan certifieringen. Hur arbetar ni med utbildningsinsatser för redan Vi har under året, förutom framtidsverkstad och dialogträffar, även utbildat oss kring våld och hot. Vi
anställd personal? Har ni genomfört någon utbildningsinsats för redan anställd personal, i så fall vad? Hur många deltog? har även fått utbildning kring hur man använder datorn som ett pedagogiskt redskap, en-till-en. Deltagarantalet har varit 25-35 deltagare från olika arbetsställe vid varje tillfälle. Handledarutbildning är genomförd i två omgångar under året med totalt ca 45 deltagare. Utvärderingen visade att både arbetsgivare och deltagare tycker att handledarutbildningen håller hög standard. Den femte utbildningsdagen kommer att genomföras under hösten 2011. Kompetensutvecklingen för redan anställda sker dels inom VoC och dels lokalt inom varje arbetsställe. En utveckling av detta, är den samordning och utveckling av den regionala styrgruppens tanke att samordna utbildningssatsningar för hela regionen. Detta kommer bland annat att gälla handledarutbildning och ev även utbildningsenheter om ansökta ESF-medel beviljas. 5. Hälsoperspektivet Hur arbetar ni för att hälsoperspektivet ska genomsyra hela/alla certifierade verksamheter? Genom FMS, en strukturerad metod där mentor, skolsköterska och idrottslärare genomför arbetet mot eleven med deras egna fysiska, mental och sociala hälsa. I denna kompetensutveckling deltar alla studerande inom gymnasieskolans omvårdnadsprogram. Syftet är att arbeta med den egna hälsan för att förstå vikten av andras. 6. Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö Beskriv eventuella förändringar. Nyinvesteringar i teknik, omflyttningar, nya lokaler eller annat av betydelse för arbetsmiljön. Gymnasieskolan kommer att under läsår 2011/2012 att få nya lokaler. Byggnation pågår och sker utifrån våra kriterier enligt vår certifiering. Målet är att lokalerna ska vara färdiga inför läsårsstarten 2011. Yrkeshögskolan och Vux är från och med sommaren 2010 samorganiserade i en gemensam kvalitetssäkrad fastighet. Man arbetar i moderna utbildningslokaler och i en miljö som främjar utbytet mellan studerande skola arbetsliv.
7. Lärformer och arbetssätt Beskriv resultatet av - erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsliv. - studerandeinflytande - lagarbete och ämnesintegration - möjlighet till validering - sammanhållna arbetsdagar Genom det lokala samarbetet ute i de olika verksamheterna sker ett naturligt erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsliv. Även i styrgrupps- och lokala arbetsgruppsarbetet sker ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte där lärare och arbetsgivare deltar. Studerandeinflytande är en naturlig del av vardagen och sker i olika former för de olika utbildningarna. På gymnasienivå sker det genom elevråd och på YH sker det genom studeranderepresentanter i ledningsgrupperna. Undervisningen i gymnasieskolan sker ofta genom temaläsning vilket innebär att lagarbete och ämnesintegration är nödvändig för lyckat resultat. Möjlighet till validering när det gäller arbetslivserfarenhet, reell kunskap etc finns och en bedömning görs i varje enskilt fall. På gymnasieskolan strävar man efter att ha sammanhållna arbetsdagar medan detta sker naturligt på Vux och YH. 8. Lärande i arbete Beskriv resultatet av APU, LIA, framgångar ev. motgångar (svårigheter? Beskriv hur Ni genomfört och hur många som slutfört handledarutbildning. Generellt sett får handledarna mycket gott betyg av elever och studerande. På distansutbildningarna upplevs det ibland problematiskt att hitta LIA-platser på grund av att man lokalt tecknat avtal med andra skolor och utbildningsanordnare. Psykiatrin upplevs som det svåraste området. Dialogen kring dessa frågor är ständigt närvarande vid våra arbetsgruppsträffar där vi ständigt försöker hitta nya vägar till utveckling.
Hur vi genomfört och slutfört handledarutbildningen finns att läsa under punkt 4. 9. Kvalitetsarbete/uppföljning Beskriv resultatet av er kvalitetsuppföljning. Just nu pågår en uppföljning av de satta kvalitetskriterierna. I dagarna redovisas detta för arbetsgrupp och styrgrupp med en genomgång och sammanställning av varje enskilt kriterie. Arbetsgruppen har under våren 2011 följt upp de 12 kvalitetskriterier som finns definierade i den ursprungliga ansökan. En del av kriterierna är ren statistik, en del bygger på enkätunderlag och vissa kriterier har sin källa i uppfattningar hos elever, studerande och arbetsgivare. Den sammanställda statistiken kommer att vara underlag för kommande utvärderingar. Idag finns inget jämförelseunderlag. Uppföljningen av eleverna och de studerande visar att mer än 80% är yrkesverksamma inom området efter utbildningen. Det är fler, som efter avslutad utbildning, har vårdrelaterade anställningar på yrkeshögskolan än på gymnasiet där en del av eleverna söker sig till högre studier, andra yrkesområden eller satsar på att bilda familj. I den nära relationen och diskussionen mellan elev/studerande, skola och arbetsliv fångar vi den subjektiva uppfattningen att det nära samarbetet som VOC innebär, har skapat genuint goda förbindelser mellan verksamheterna. Dessa har sin tur resulterat i en ökad utbildningskvalitet och kunskap om verksamheternas förutsättningar och möjligheter. Dessa resultat ger oss bränsle för att fortsätta vårt gemensamma utvecklingsarbete och ytterligare förstärka begreppet Vård och Omsorgscollege.
10. Avtal och överenskommelser Kontroll av samverkansavtal, handledaravtal och avsiktsförklaring. Skanna in påskrivna avtal och bifoga dem. Komplettera med eventuellt nya avtal. Bifogas som bilaga. Nytt samverkansavtal ska tecknas senast 2012-04-18. Nytt handledaravtal ska tecknas senast 2012-02-01. Övrigt Övrigt som ni vill informera om? Ort och datum Namnunderskrift... Förteckning bilagor Samverkansavtal Handledaravtal
AKTUELLA KVALITETSKRITERIER 2010-05-07 (källa.www.vo-college.se) Kvalitetskriterier Beskriv under samtliga punkter vad/hur, omfattning, förväntade resultat och framtid. 1. Varför Vård- och omsorgscollege? - Syfte/Vision - Analys/Bakgrund - Mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med ett lokalt Vård- och omsorgscollege. Hur ser visionen ut? Gör en analys av framtida behov inom vård och omsorg. Hur ser er lokala situation ut nu och om 5-10 år? Befolkningsunderlag? Vilka är aktörerna i form av arbetsgivare och utbildare inom er samverkan? Vilken omfattning har verksamheten? Rekryteringsunderlag? Vilken kompetens behövs/saknas? Pensionsavgångar? Andel studerande med slutförd utbildning? Antal sökande till omvårdnadsprogrammet, förstahandsval, andel pojkar för de 2 senaste åren? Utifrån er analys m.m.: Vilka är era konkreta mål? (Ska vara uppföljningsbara.) 2. Samverkan Beskriv hur parterna inom VO-College samarbetar/tänker samarbeta. Beskriv den lokala organisation som ska stödja syftet med VO-College och kopplingen till den regionala organisationen. - Lokal styrgrupp; arbetsgivarna ska vara i majoritet och inneha ordförandeposten - Koppling lokalt/regionalt - Koppling lokal styrgrupp - Programråd - Vad gör ni tillsammans inom ert lokala VO-College för att öka attraktionskraften till att arbeta inom vård och omsorg och att söka till omvårdnadsprogrammet? 3. Lokalt perspektiv Beskriv hur ni tillsammans inom ert lokala VO-College arbetar med: - Marknadsföring - Omvärldsbevakning/Internationalisering - Genus perspektiv - Mångfald Beskriv ert omvårdnadsprogram, upplägg och innehåll, samt övriga utbildningar som ingår/kommer att ingå i ert VO-College. Beskriv eventuella lokala specialiseringar/profiler.
4. Infrastruktur för utbildningen - Samtliga utbildningsaktörer inom VO-College - Utbildningsnivåer/-former. Finns det Yrkeshögskoleutbildningar och/eller samverkan med Universitet/Högskola i regionen som kan visa på ytterligare karriärvägar som matchar arbetslivets behov? - Vilka vänder sig utbildningarna till? - Hur skapar VO-College förutsättningar för kompetensutveckling för redan anställda? 5. Hälsoperspektivet Hur genomsyrar hälsoperspektivet ert arbete? Beskriv hur arbetslivet resp. utbildningsanordnarna arbetar med: - Förståelse och ansvar för den egna hälsan - Krav i yrkeslivet - Möjlighet till fysiska aktiviteter/träning under utbildning och i arbetslivet. - Förflyttningsteknik - Ergonomi - Kost - Handlingsplan mot rökning, alkohol, droger och mobbning 6. Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö - Arbets- och lärmiljö som stimulerar kreativitet och engagemang - Modern teknik, utrustning och dokumentationssystem 7. Lärformer och arbetssätt Beskriv hur ni arbetar med att skapa sammanhang och teoretisk förankring som motsvarar verksamhetens behov. Beskriv hur ni arbetar med erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsliv. Utbildningen vid VO-College ska kännetecknas av: - erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsliv, t.ex. möjlighet till projektarbete med arbetslivet - studerandeinflytande - lagarbete och ämnesintegration - möjlighet till validering regionalt eller lokalt - sammanhållna arbetsdagar, beskriv ev. undantag - möjlighet till distansutbildning - flexibilitet och mångfald i teori och praktik och för examinationsformer - forskningsanknytning 8. Lärande i arbete Arbetsgivaren ska erbjuda den studerande arbetsförlagt lärande som genom god handledning lägger grunden till ett gediget yrkeskunnande. Beskriv hur ni arbetar med detta. Beskriv även er handledarutbildning. 9. Kvalitetsarbete/Uppföljning
- - - - Hur arbetar ni systematiskt med att följa upp arbetet med uppsatta mål inom VO-College? Hur följs kvalitetskriterierna upp? Hur sker uppföljning av utbildningarnas kvalitet? Hur får den regionala nivån del av resultatet? 10. Avtal och överenskommelser Samarbetsavtal och handledaravtal ska finnas. Det är viktigt att det finns en verklig samsyn mellan samtliga parter och ett perspektiv framåt. Bilagor: Samarbetsavtal mellan arbetsgivare, utbildningsanordnare och fack. Samarbetsavtalet ska vara bindande och gälla 3 år från certifieringsdatum. Det är alltså inte uppsägningsbart under den tiden. Avtal om handledning och arbetsplatsförlagt lärande ska finnas mellan parterna. I avtalet ska det framgå vilka åtaganden arbetsgivarna resp. utbildningsanordnarna förbinder sig till. Ett likvärdigt avtal ska även tecknas med arbetsgivare som anlitats för arbetsplatsförlagt lärande och inte är ansluten till VO-College.