Utvärdering av ESF-projekt Lika villkor

Utvärdering av ESF-projekt Lika villkor - Slututvärdering 2014-02-11 Sweco Strategy AB Elin Björkman

Förord Under våren 2012 fick konsultföretaget Sweco Eurofutures 1 i uppdrag av Arbetsförmedlingen att genomföra en utvärdering av projektet Lika villkor. Uppdraget omfattar en lärande utvärdering med kontinuerliga återkopplingar till projektledning och styrgrupp. Utvärderarna på Sweco Eurofutures har under projektets gång kommit att träffa projektledning och projektmedarbetare vid ett flertal tillfällen och haft möjlighet att lära känna projektet. Ett flertal återkopplingar av reflektioner och resultat har gjorts under perioden, bland annat genom att Swecos utvärderare deltagit vid styrgruppsmöten. De utvärderare som deltagit är uppdragsledare Elin Björkman samt seniorkonsulter Charlotte Sävås Nicolaisen och David Rydberg. Sweco Eurofutures vill härmed tacka för möjligheten att följa projektet och vi vill tacka alla som på olika sätt medverkat i utvärderingen av Lika villkor och som bidragit med sina kunskaper och erfarenheter: deltagare, medarbetare, styrgruppsledamöter och andra samarbetsparter. Stockholm, 2014-01-31 Elin Björkman Uppdragsledare, Sweco Strategy AB 2 1 Sweco Eurofutures AB har fr.o.m. 2014-01-01 bytt bolagsnamn till Sweco Strategy AB

Innehållsförteckning Uppdraget... 6 ESF-projekt Lika villkor... 6 Metoder... 7 Projektets förutsättningar... 10 Målanalys... 10 Organisationsanalys... 1 Resultat... 2 Resultatdata... 2 Deltagarnas uppfattning av projektet... 5 Motala.12 Eskilstuna... 17 Botkyrka... 24 Bedömning av resultat... 31 Måluppfyllelse... 31 ESF-kriterier... 33 Resultat på individnivå (deltagarperspektivet)... 35 Lärdomar på organisationsnivå... 35 Lärdomar på samhällsnivå... 37 Bilaga: Indikatorer... 38

Sammanfattning Projekt Lika villkor har genomförts för att öka sysselsättningen för långtidsarbetssökande personer med funktionsnedsättning och begränsad arbetsförmåga. Projektet avsåg att bredda perspektivet och utveckla samverkan mellan Arbetsförmedlingen och andra aktörer. Insatserna i projektet planerades vara stöd till individerna genom arbetspsykolog, ett utvecklingsprogram med inriktning mot soft skills, stöd av mentor i anställning samt insatser för att förändra attityder hos arbetsgivare. Utvecklingsprogrammet upphandlades av Arbetsförmedlingen och genomfördes av en så kallad kompletterande aktör. Sweco Strategy har följt projekt Lika villkor sedan mars 2012 och genomfört en lärande utvärdering av projektet. Uppdraget har omfattat processutvärdering inklusive processtöd och resultatanalys. Projektets måluppfyllelse framgår i följande matris. Mål Resultat Samtliga deltagare har utarbetat individuell utvecklingsplan (handlingsplan) I hög utsträckning, inte fullt ut Deltagarna ska ha utforskat sina soft skills. 80 % Deltagarna ska ha identifierat vilka soft skills som är utvecklingsbara. 70 % Deltagarna ska ha identifierat hur de själva kan utveckla sina soft skills. 70 % Deltagarna kan bättre hantera sin situation 70 % Deltagarna upplever att de har närmat sig arbetslivet genom utveckling av soft skills Deltagarna har genom coachning fått stöd att påbörja arbetet med att genomföra utvecklingsplanen (t ex välja aktiviteter) Ökad användning av hjälpmedel Förbättra tillgången till AF s system för funktionsnedsatta 40 % av deltagarna har erhållit anställning, praktik eller utbildning inom 90 dagar efter att de lämnat projektet 45 % (Eskilstuna) 60 % (Botkyrka) Varierande resultat Underlag saknas för kvantitativ analys Inte uppnått projektet har inte arbetat med denna del. Underlag saknas Några av de lärdomar från projektet som Sweco Strategy kan lyfta fram är att soft skills är användbart för AF i insatser som syftar till att individer ska skapa starkare CV och bättre personliga brev samt att gruppaktiviteter är ett effektivt sätt att ge mer tid till fler sökande. Samverkan med Hjälpmedelsinstitutet ledde fram till att väskor med olika hjälpmedel att testa placerades ut på lokala AF-kontor. Detta bedöms vara ett konkret resultat med goda förutsättningar att leva vidare. Väskorna måste förvaltas och i detta ansvar ska det ligga att uppdatera och komplettera väskorna kontinuerligt. Sweco Strategy bedömer att projekt Lika villkor aldrig lyckades formulera drivande mål för projektet. Målen förblev svaga genom att de skiftade över tid och genom att de inte förankrades i samtliga arbetsgrupper. En analys av projektets organisation genomfördes våren 2013. Slutsatserna pekade på att roller och ansvarsfördelning inom projektet var oklara. Sweco bedömde att styrgruppens möjligheter att ta ansvar för styrningen var begränsade genom att beslutsunderlag saknades och på grund av att ledamöterna i gruppen inte tog ansvar för styrningen fullt ut.

Uppdraget Sweco Strategy har följt projekt Lika villkor sedan mars 2012. I enlighet med de krav som ESF ställer på de projekt som finansieras inom programområde 2, omfattar uppdraget en lärande utvärdering. I Handledning för uppföljning och utvärdering inom Socialfondsprojekt 3 beskrivs syftet med lärande utvärdering. En lärande utvärdering kommer in tidigt och följer hela processen i ett projekt. För att utvärderingen ska kunna vara lärande bygger upplägget mycket på delaktighet från projektorganisation i planering och analys. Lärandet sker genom att det som synliggörs under utvärderingen återkopplas till projektet och att en dialog förs med ansvariga och berörda om vad som kommit fram. På det sättet kan man i projektet ta ställning till hur processen utvecklas och om det finns förutsättningar att uppnå projektets mål och syfte. ESF-projekt Lika villkor Projekt Lika villkors projektidé utgick från att det är problematiskt att funktionsnedsatta personer har svårt att få och behålla arbete. I bakgrunden till projektet fanns konstaterandet att antalet arbetssökande med funktionsnedsättning har ökat på Arbetsförmedlingen samtidigt som få arbetsgivare anställer personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Till detta kommer att många av de anställningar som påbörjas avslutas inom de första månaderna. För att svara på detta problem formulerades ett projekt i samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Handikappförbunden. I ansökan beskrivs att projektet går ut på att bredda perspektivet och utveckla samverkan och ökad sysselsättning för långtidsarbetssökande personer med funktionsnedsättning och begränsad arbetsförmåga. Ett fokus för projektet skulle också vara att arbeta med ändrade attityder och att ge stöd till arbetstagare och till arbetsgivare. I detta skede fanns också tankar om informationskampanjer och utbildningssatsningar i samarbete med funktionshindersrörelsen och arbetsmarknadens parter. Insatserna i projektet planerades vara stöd till individerna genom arbetspsykolog, ett utvecklingsprogram med inriktning mot soft skills, stöd av mentor i anställning samt insatser för att förändra attityder hos arbetsgivare. Utvecklingsprogrammet upphandlades av Arbetsförmedlingen och genomfördes av en så kallad kompletterande aktör. Projektet hade avsatt en mobiliseringsfas 2011-11-01 till 2012-01-31. Arbetet med att fokusera inriktning, prioritera insatser och bemanna projektet fortsatte även efter denna avsatta tid. I den programlogik som utvärderarna från Sweco ledde arbetet med speglas den planering och de prioriteringar som projektet arbetade efter vid halvårsskiftet 2012. Programlogiken redovisas i avsnitt nedan om projektet förutsättningar. 3 (PM2010-12-13) http://www.esf.se/documents/v%c3%a5ra%20program/socialfonden/om%20socialfonden/informationsdoku ment/projekthandledningar/uppfutvslutlig%2013%20dec%20sj.pdf 6

Metoder I följande avsnitt beskrivs de metoder som använts i Swecos hela uppdrag. Resultatet av flera av dessa insatser är avrapporterade i tidigare PM och återkopplingar till projektledning och styrgrupp. Lärande utvärdering Grunden för Sweco Strategy upplägg för utvärderingen av ESF-projektet Lika villkor är den så kallade EU-modellen för utvärdering (se figur 1 nedan). Vi väljer att arbeta utifrån den här modellen eftersom den belyser projektet och resultatet på ett sådant sätt att det bidrar till långsiktigt lärande. Modellen omfattar tre nivåer. På samhällsnivån finns den problembakgrund som initierade projektet samt de effekter som projektet genererar. På projektnivån finns inflöden (resurser i form av pengar och nedlagd arbetstid), aktiviteter (vägledning, utbildning etc.) och projektgenomförande samt omedelbara resultat (exempelvis deltagarnas uppfattning om kvaliteten i insatserna). På utvärderingsnivån återfinns centrala värderingskriterier. EU-modellen kan fokusera både på måluppfyllelse och till vilken kostnad denna måluppfyllelse sker. I utvärderingen av Lika villkor kommer Sweco Strategy att utvärdera flera delar genom kartläggning av målrelevans, analys av måluppfyllelse och resultat. Figur 1. EU-modellen för utvärdering Nivå 1: Samhället/ ekonomin/ naturen Problembakgrund Effekter Nivå 2: Projektet Mål Inflöde Aktiviteter och genomförande Resultat Nivå 3: Utvärderingen Målrelevans Produktivitet Kostnadseffektivitet Måluppfyllelse Resultaten och effekternas relevans i förhållande till problembakgrunden Med utgångspunkt i EU-modellen för utvärdering samt kraven i förfrågningsunderlaget har Sweco delat upp utvärderingen i två övergripande delar. Den första delen av utvärderingen är en lärande processutvärdering, som i sin tur består av två moment. Det första momentet utgörs av en analys av projektets målstruktur och programlogik. Analys av målstrukturen och programlogiken visar hur projektet är tänkt att fungera och den påverkanslogik som projektet grundar sig på. Vår erfarenhet är att detta moment stärker syftet med utvärderingen: de medverkande aktörernas möjligheter att ta tillvara projektets effekter och nyttja resultatet operativt. Det andra momentet av processutvärderingen är en genomförandeanalys som 7

omfattar en granskning av hur projektmedlen används, effektiviteten och kvaliteten i genomförda insatser, lärprocesserna samt en utvärdering av samverkansformen mellan arbetsförmedlingen och övriga aktörer i projektet. Denna del bidrar till utvärderingens syfte och till dess funktion och användning. Löpande under utvärderingen har Sweco försett projektledare, styrgrupp och ägare med underlag, för att stödja förmågan till beslut och inspirera till åtagande. Utvärderingens andra del består av en resultatanalys. I denna del av utvärderingen uppfylls de mål som uppdragsgivaren efterfrågade vid upphandling av utvärderingen: - Värdering av projektets insatser, deras samhällseffekt och effektivitet - Bedömning av måluppfyllelse avseende arbete, praktik, tillgång till hjälpmedel - Bedömning av deltagarnas upplevelse av projektet och tillgång till information - Bedömning av effekt för de projekthandledare som utbildats av Hjälpmedelsinstitutet En sammanfattning av analysmomenten, metoderna och avrapporteringen sammanfattas i figur 2 nedan. Figur 2. Swecos upplägg för utvärderingen av projektet Lika villkor 1. Analys av målstruktur och programlogik 2. Genomförandeanalys 3. Resultatanalys Analysmoment Målanalys Nulägesanalys Analys av organisation, samverkan, metoder och aktiviteter Löpande dialog med uppdragsgivaren Analys av projektets resultat utifrån mål och indikatorer Bedömning av programkriterierna lärande, främja samverkan och strategisk påverkan Metoder Målanalysseminarium Dokumentanalys Intervjuer Intervjuer med projektansvariga, handläggare vid AF, deltagare m fl Enkäter Dialogmöten Enkäter Intervjuer Kvantitativ genomgång av projektresultat utifrån indikatorer Skriftliga produkter Avrapporterings-PM Slutrapport 4. Skriftlig avrapportering 8

Den inledande insatsen i utvärderingsuppdraget var processtöd i arbetet med projektets mål och programlogik samt framtagande av indikatorer för mätning av måluppfyllelse. De inledande momenten hade fokus på hur projektet var planerat, både organisatoriskt och avseende arbetets inriktning. Arbetet genomfördes dels tillsammans med projektledningen vid ett par arbetsseminarier, dels genom att utvärderarna arbetade vidare med dessa underlag för att ta fram programlogik och indikatorer. Resultatet av arbetet utgör analysramen för resten av uppdraget och presenteras i avsnittet om projektets förutsättningar nedan. Utifrån de indikatorer som formulerades har sedan data samlats in i syfte att belysa projektets utveckling. De metoder som har använts är enkäter och intervjuer med enskilda personer, intervjuer med grupper av personer samt fokusgrupper. Inom uppdraget har Sweco Strategy återkopplat till projektledning och styrgrupp vid ett antal tillfällen samt genomfört ett analysseminarium vid halvtid i projektet. Efter Arbetsförmedlingens beslut om att avsluta projektet i förtid ändrades fokus på utvärderingsuppdraget något. De sista månaderna av projektet har således inte omfattat någon löpande återkoppling till projektledningen, istället har utvärderarna inhämtat data för slutrapportering av projektets resultat och lärdomar och erfarenheter av projektet. Resultatanalysen tar sin utgångspunkt i de indikatorer för måluppfyllelse som tagits fram som en del av den lärande utvärderingen i projektets inledande fas. Datainsamlingsmetoder Enkäter har genomförts med deltagarna i projektet. Inledningsvis hade projektledningen en planering som omfattade att deltagarna skulle göra en egenvärdering. Denna del av projektet lades senare åt sidan och den information om deltagarnas utveckling som inhämtats kontinuerligt bygger istället helt på de enkäter som utvärderarna tagit fram. Den första enkäten som arbetades fram omfattade frågor om projektets genomförande, både den del som utfördes av en upphandlad aktör och den del som utfördes inom Arbetsförmedlingen, och frågor om projektets resultat. På projektledningens initiativ arbetades enkäten om till två olika enkäter. Del 1 av enkäten syftade till att inhämta deltagarnas synpunkter på det utvecklingsprogram som utfördes av kompletterande aktör och del 2 av enkäten syftade till att inhämta deltagarnas uppfattning om projektets resultat i slutet av projekttiden. Enkäterna skulle administreras av projektmedarbetarna. Vid avstämning i juni 2013 framkom att deltagare endast fått besvara den första enkäten, som avsåg utvecklingsprogrammet. Utvärderarna förde då diskussioner med medarbetarna kring hur de kunde administrera även den andra enkäten. Innan denna diskussion hann landa kom beslut om att projektet skulle avslutas i förtid och arbetet med enkät 2 föll då bort. Intervjuer har genomförts med medarbetare, deltagare och intressenter. Det har skett enskilt, i grupp och som fokusgrupper då utvärderarna t ex utgått från en modell eller fokusfråga som deltagarna har kunnat föra en diskussion kring. Inför slutrapporten genomfördes sådana fokusgrupper med medarbetarna i de tre projektorterna. Vid dessa tillfällen var utgångspunkten för det första en SWOT deltagarnas synpunkter struktureras utifrån de fyra begreppen styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Den andra utgångspunkten vars en visionsfråga Ni får en timme med den lokala ledningsgruppen inför arbetet med verksamhetsplanen 2014 vilka rekommendationer vill ni ge utifrån det lärande som ni har gjort i projekt Lika villkor? 9

Tidigare rapportering Tidigare avrapporteringar omfattar följande delar: Underlag för projektets målarbete: resultat av workshop målanalys, powerpoint juli 2012 Mållogik och kritiska faktorer vid styrgrupp september 2012, powerpoint PM återrapportering till varje delprojekt och muntligt november-december 2012 PM nulägesrapport organisation och kritiska faktorer rapport november 12 och återkoppling vid styrgrupp januari 2013 PM Styrgruppsintervjuer, rapport slutversion maj 2013, återrapporterad powerpoint styrgrupp april 2013 Enkätredovisning juni 2013, powerpoint PM Dokumentation av analysseminarium juni 2013 Enkätredovisning oktober 2013, powerpoint Projektets förutsättningar Målanalys Utvärderingen av projekt Lika villkor inleddes med att tillsammans med projektledningen fastställa projektets logik. Med detta avses att identifiera mål, delmål och de hypoteser som ligger till grund för projektets val av inriktning och aktiviteter (projektets förändringsteori). Utvärderarna har sedan arbetat vidare på ett liknande sätt med delprojekten. Anledningen till valet att inte arbeta i en gemensam process var ett önskemål från projektledningen för att delprojekten skulle arbeta med sina mål och sin särart. Projektets innehåll var inte helt fastställt när seminarierna med projektledningen genomfördes i maj-juni 2012. Projektledningen ägnade under denna period fortfarande mycket tid åt att fundera över vilka delar som skulle ingå i projektet och vilka som skulle prioriteras bort. För flera av de planerade fokusområdena hade man inte påbörjat något genomförandearbete. Det underlag som redovisades till projektledningen i november 2012 omfattade därför en mållogik som inte var fastställd. Denna mållogik redovisas i figur 3 nedan. Materialet lämnades över till projektet som underlag i det vidare arbetet. I avrapporteringen ingick utvärderarnas bedömning att det skulle ha ett värde för projektet att arbeta vidare med programlogiken för att stärka den gemensamma bilden av projektet. I avrapporteringen framgick också att innehållet i projektet hade förändrats under den period som förflutit mellan de arbetsseminarier då projektledning och utvärderare arbetade med logiken och redovisningstillfället. En annan insats som utvärderarna genomfört för projekt Lika villkor var att dokumentera projektets arbete i form av en processkarta, som redovisas i figur 4. Syftet med denna dokumentation var att ge projektägaren ett underlag för arbetet med att implementera de arbetsmetoder som prövats i projektet. Arbetet med processkarta utgick från projektets dokumentation och planerade insatser. Den utgör således inte en dokumentation av utvärderarnas beskrivning av det faktiska projektet. 10

Figur 3 Mål Lika Villkor underlag från november 2012 Aktivitet Resultat (delmål) Projektmål Gruppinformation Individuella samtal Utvecklingsprogram 6 v Individuellt utvecklingsprogram 5 månader med obligatoriska inslag individuella aktiviteter och gruppaktiviteter Mentorskap Uppsökande verksamhet: kontakter med företag Anpassad yrkesvalidering Aktivitetsmål: Varje månad har 12 deltagare rekryterats Samtliga deltagare har utarbetat individuell utvecklingsplan (handlingsplan) Deltagarna ska ha -utforskat sina soft skills. -identifierat vilka som är utvecklingsbara. -identifierat hur de själva kan utveckla sina soft skils. Deltagarna kan bättre hantera sin situation och upplever att de har närmat sig arbetslivet genom utveckling av soft skills Deltagarna har genom coachning fått stöd att påbörja arbetet med att genomföra utvecklingsplanen God kommunikation mellan anställd och arbetsgivare. Arbetsgivares behov är identifierade. Valideringen ska bidra till att deltagarna kommer närmare arbetsmarknaden: Kvantitativa mål: 40 % av deltagarna ska vara i arbete/utbildning/praktik inom 30 dagar efter projektavslut. Kvalitativa mål: Öka möjlighet till arbete (få och behålla) Behov av hjälpmedelsförskrivning är identifierade. Behov av användning av personligt biträde är identifierade. Behov av lönebidragsanställning är identifierade. Ökad förståelse för målgruppens situation på arbetsplatsen Attitydförändring: vilja att behålla anställd med funktionsnedsättning. Den sista delen av programlogiken yrkesvalidering har projektledningen periodvis lagt en hel del energi på att utforma. Bland annat fanns idéer om en IT-plattform som styrgruppen emellertid beslöt att projektet inte skulle gå vidare med. Sweco Strategy bedömer att projekt Lika villkor aldrig lyckades formulera drivande mål för projektet. Målen förblev svaga genom att de skiftade över tid och genom att de inte förankrades i samtliga arbetsgrupper. I den nulägesanalys som Sweco återrapporterade till projektet pekade utvärderarna på att målen för den individuella delen av projektet (efter de sex veckorna i utvecklingsprogrammet) inte var tillräckligt tydliga. Utvärderarnas rekommendation var att projektet skulle arbeta vidare med hur det individuella programmet skulle bidra till att projektmålen nås. 11

Figur 4 Processkarta Projektmedarbe tare informerar AF-handläggare AF-handläggare aktualiserar deltagare Deltagare kallas Åter AF ordinarie verksamhet Nej Delta? JA 4v utvecklingsprogram heltid 2v program utåtriktat arbete heltid 5 månader Individuellt program Minst halvtid Behov av lönebidragsanst ällning är identifierat Metoden mentorskap är prövad och kvalitetssäkrad Behov av hjälpmedelsförs krivning är identifierad Behov av användning av personligt biträde är identifierad Öka möjlighet att få och behålla arbete Arbetsgivare kontaktas av projektmedarbe tare Arbetsgivare anställer deltagare / tar in praktikant Arbetsgivare får stöd Attitydförändrin g hos arbetsgivare 9 mentorer rekryteras och utbildas Metoden mentorskap är testad och kvalitetssäkrad 12 (52)

Organisationsanalys En organisationsanalys gjordes inledningsvis som en del av nulägesanalysen. Organisationsanalysen syftade till att belysa om projektet var riggat på ett sätt som förväntades ge goda förutsättningar för måluppfyllelse. Denna del av utvärderingen beskrev projektets bemanning i projektledning, styrgrupp och i de tre projektorterna. Styrgruppens ordförande hade beslutat att utvärderarna inte skulle intervjua styrgruppens ledamöter inledningsvis. En kompetterande redovisning och bedömning av roller och ansvar gjordes därför våren 2013. De reflektioner som utvärderarna förmedlade till projektet vid dessa tillfällen var: - Projektledningens reflektioner behöver förmedlas och hanteras även längre ut i organisationen, både för att möjliggöra styrning av projektet och för att få till stånd metodutveckling. I detta ligger också att skapa samsyn och en samling kring prioriterade mål och uppdrag, liksom en tydlighet i roller och ansvar. - Styrgruppens möjligheter att ta ansvar för styrningen av projektet är beroende av bland annat kvaliteten på beslutsunderlag och hur stort ansvar ledamöterna i styrgruppen tar. - Ansvar för implementeringen behöver vara tydlig. Länken till huvudkontoret försvann när den styrgruppsledamot från rehab-avdelningen som satt i styrgruppen bytte tjänst. En rekommendation till projektet var att se över planering för implementering och roller och ansvar för detta. Kritiska faktorer under genomförandet I den löpande återrapporteringen har vi valt att under hela genomförandeanalysen fokusera på analys av kritiska faktorer. Med kritiska faktorer avses hinder eller nödvändiga förutsättningar i relationen mellan den löpande processen och arbetssättet och resultat/effekt som måste hanteras om ett projekt eller en satsning ska uppnå det som avsetts (målen). Det kan exempelvis handla om enskilda organisatoriska frågor som måste lösas, styrningen, prioriteringsfrågor, eller en resurs som varit förutsättning för resultat i projektet, men också mycket annat beroende på projekt/satsning. I den redovisning som gjordes i nulägesanalysen tog Sweco Strategy upp ett antal olika punkter för projektet att arbeta vidare med. Detta har bland annat handlat om: - Behov att förtydliga roller och ansvar. Detta upplevdes särskilt viktigt när det gällde metodutveckling och ansvar för att driva frågor. Sweco Strategy tog upp vikten av tydlighet när det gäller roller/ansvar och när det gäller informationsvägar. - Kriterierna för när en deltagare ska avsluta Lika villkor och gå tillbaks till ordinarie handläggare inom AF. Utvärderarna pekade på risker med att luta sig 1 (52)

mot avvägningar som bygger på de enskilda medarbetarnas bedömningar eftersom de riskerar att utföras på olika sätt i de tre delprojekten och de blir svåra att följa upp. - Intag av deltagare - Deltagares aktivitetsnivå denna fråga kopplades även till det som sades ovan om otydligheten kring delmål för den senare delen av projektet. Resultat I följande avsnitt beskrivs hur projektet har genomförts i de tre projektorterna. Ett särskilt avsnitt beskriver hur arbetsförmedlingen i projektet samverkat med andra aktörer. Resultatredovisningen bygger på data insamlat via enkäter, intervjuer och dokumentstudier. De synpunkter och bilder som förmedlas är medarbetares och deltagares. I avsnittet redovisas även data och statistik från arbetsförmedlingens verksamhetssystem. Resultatdata Totalt antal deltagare i projektet är 527 personer. Av dessa har 404 individer skrivits in i projektet i den form det planerades som en sexmånaders insats, medan 123 personer som påbörjat projektet efter maj 2013 endast deltagit i det sex veckor långa utvecklingsprogrammet. Ungefär hälften av de 404 deltagare som skrivits in i det kompletta projektet har registrerats för avbrott innan sex månader. Deltagare som har tagit del av insatsen i form av utvecklingsprogrammet och sedan stöd från projektmedarbetarna och som därefter har registrerats för avbrott på grund av att de gått vidare till arbete eller studier bedöms ha genomfört projektet (även om de är registrerade med avbrottskod). Med en sådan kategorisering är projektets utfall i enlighet med följande tabell. Tabell 1Deltagare Lika villkor Antal deltagare Deltagare påbörjat projekt Deltagare genomfört projekt Deltagare avbrutit projekt Totalt 404 319 85 Kvinnor 216 174 42 Män 188 145 43 2 (52)

Detta innebär att 79 procent av de individer som påbörjade projektet har genomfört insatsen. Bland de 21 procent som i filen för deltagardata har kodats för avbrott kan det dölja sig personer som har påbörjat praktik. Om den praktiken har tillkommit som en följd av insatsen, skulle dessa individer ha kunnat kodas fullföljd, vilket inneburit ett något högre utfall för insatsen. Könsfördelningen är mer ojämn i projektorterna än vad projektets totala statistik visar. I Botkyrka och Eskilstuna har projektet varit kvinnodominerat, medan det i Motala var mansdominerat. 160 140 120 100 80 60 40 20 0 62 59 71 80 75 57 142 134 128 Botkyrka Eskilstuna Motala Män Kvinnor Diagram 1 Antal deltagare per ort Andelen deltagare som fullföljt projektet är lika för kvinnor och män, cirka 80 procent. I följande diagram redovisas projektets utfall avseende deltagarnas aktivitet inom projekttiden. Projektet har i enlighet med kraven från ESF registrerat om deltagare har valt att avbryta projektet för att gå vidare i ett arbete eller i studier. Detta räknas här som ett utfall av projektet, då deltagaren antas ha kommit närmare arbetsmarknaden under den tid hon eller han deltagit. Ett annat utfall av projektet är de deltagare som under projekttiden fått möjlighet att delta i praktik. Andelen deltagare som fått denna möjlighet redovisas också i diagrammet. 19 individer som hade praktik inom projektet avbröt senare för att gå vidare till arbete eller studier och har registrerats på dessa utfall. I diagramet framgår inte andel deltagare som under projekttiden har deltagit i utbildningar inom AF så som AUB eller FUB. I den grupp som fullföljt projektet finns upp till 70 personer som kan haft AUB eller FUB. Projektet har inte kört verksamhetsuppföljningen mot deltagardatafilen på ett sådant sätt att det är möjligt att identifiera om dessa 70 personer också förekommer i gruppen praktik eller i avbrottsorsakerna. 3 (52)

Diagram 2 Deltagardata utfall i arbete, studier och praktik Utfall projekt Lika villkor 20% 19% 2% 23% Avbrutit för arbete Avbrutit till studier Praktik inom projektet Fullföljt (inkl AUB och FUB) Avbrutit övrigt 56% Projektet har via arbetsförmedlingens verksamhetssystem följt upp aktivitet 30 dagar efter slutdatum i projektet. Denna uppföljning har gjorts för samtliga individer som påbörjat projektet, oavsett om de fullföljt eller avbrutit insatsen. På grund av viss eftersläpning i datahanteringen avser följande dataunderlag deltagare som fullföljt projektet t om juli 2013. Antalet uppföljda individer är 257. Deras aktivitet 30 dagar efter avslut redovisas i följande tabell. Tabell 2: Aktivitet 30 dagar efter projekt. Verksamhetsdata. Deltagare tom juli 2013 Arbete/praktik Program och insats Avskriven Totalt (inkl studier, AUB) inom AF (inkl "ej till arbetsmarknadens förfogande") Antal 68 173 16 257 Andel 26 % 67 % 6 % 100 % Enligt detta sätt att följa upp projektets resultat har 26 procent av deltagarna nått projektmålet om arbete, studier eller praktik inom 30 dagar efter projektavslut. Resultatet är emellertid inte helt rättvisande eftersom det inom program och insats inom AF också döljer sig många praktik-platser. De resultatrapporter som har kunnat tas ut från AF verksamhetssystem har inte omfattat sådana beslut inom program. Underlag för att bedöma huruvida projektet har nått sina kvantitativa mål saknas således. 4 (52)

Deltagarnas uppfattning av projektet Redovisningen bygger på den enkät som delats ut till deltagare efter de inledande veckorna i utvecklingsprogram hos en kompletterande aktör. Totalt 158 personer har besvarat enkäten. 64 i Motala, 58 i Eskilstuna och 36 i Botkyrka. Enkäten lämnas ut till deltagare på utvecklingsföretagen och har använts sedan i mars 2013. Det totala antalet deltagare som skrivits in i projektet är 402 personer, av dem har 346 personer fullföljt projektet. Data som beskriver antal deltagare som fullföljt utvecklingsprogrammet saknas. Beräkningen av svarsfrekvensen för enkäten är därför inte möjlig att göra. En uppskattning som bygger på antagandena att samtliga personer som har skrivits in i projektet under den aktuella perioden har deltagit minst de veckor som utvecklingsprogrammet pågick, samt att enkäten har kunnat besvaras av deltagare som skrivits in januari 2013 eller senare visar att svarsfrekvensen ligger runt 90 procent. Av de svarande var 54 procent kvinnor och 46 procent män. I Eskilstuna har deltagarna en grupp varit tvungna att göra om enkäten, då projektmedarbetarna råkat kopiera ensidiga dokument så att hälften av frågorna saknades. En annan grupp i Eskilstuna fick fel enkätformulär: deras svar har tillvaratagits för de frågor som var desamma i båda enkäterna, liksom de kommentarer de skrivit. Även i Motala har en grupp ombetts att göra om enkäten, vilket i det fallet ledde till stort missnöje. Medarbetarna anser att detta missnöje har påverkat svaren i hög grad. Inledningsvis redovisas deltagarnas bild av utvecklingsprogrammet. Därefter följer en kort redovisning av deltagarnas syn på mer övergripande frågor kopplat till projektet. Den översta stapeln för respektive fråga i diagrammet visar på resultatet för samtliga svarande. Diagram 3. Deltagarnas upplevelse av utvecklingsprogrammet Har de fyra-sex veckorna i W4Y/I/IH varit utvecklande för dig? 24 51 17 8 Botkyrka 31 50 17 3 Eskilstuna 24 57 13 7 Motala 20 48 20 11 I mycket hög grad I ganska hög grad Har de första fyra-sex veckorna i W4Y/I/IH varit meningsfulla för dig? Botkyrka 31 31 47 50 14 14 8 6 I ganska låg grad I mycket låg grad Eskilstuna 33 51 9 7 Motala 30 42 19 9 0% 20% 40% 60% 80% 100% 5 (52)

De allra flesta deltagarna är positivt inställda till utvecklingsföretagen och anser att de första fyra till sex veckorna i projektet varit både meningsfulla och utvecklande. Det finns vissa skillnader i omdömen mellan de olika delprojekten. Diagram 4. Deltagarnas upplevelse av utvecklingsprogrammet 2 Har aktiviteterna varit rätt med tanke på dina behov? 20 51 22 7 Botkyrka 15 56 29 0 Eskilstuna 20 49 25 5 Motala 23 51 15 11 I mycket hög grad I ganska hög grad Har deltagandet där motsvarat dina förväntningar? Botkyrka 25 33 47 44 21 17 8 8 I ganska låg grad I mycket låg grad Eskilstuna 22 46 20 13 Motala 22 50 23 5 0% 20% 40% 60% 80% 100% När det gäller deltagarnas förväntningar på utvecklingsprogrammet och huruvida de aktiviter de genomfört varit i linje med deras behov är svaren från deltagarna lite mer negativa än på de tidigare frågorna (Diagram 2). Cirka 30 procent av deltagarna i Botkyrka och Eskilstuna upplever inte att aktiviteterna i utvecklingsprogrammet varit helt rätt med tanke på de egna behoven. Matchningen mellan deltagarnas förväntningar och vad de sedan anser sig ha fått ligger på samma nivå på flera orter. I analysen av svaret på denna fråga bör dock tas med i beräkningen att detta inte behöver vara ett dåligt resultat, då det helt beror på vilken typ av förväntningar deltagaren hade innan. Tabell 3. Hade du en utvecklingsplan när du var klar på utvecklingsföretaget? Motala Eskilstuna Botkyrka Total Ja, färdig 42 16 7 65 Jag hade påbörjat en som 14 25 22 61 jag behövde jobba mer med Nej 7 4 5 16 Ovanstående tabell redovisar hur stort antal utvecklingsplaner som skapats på olika orter. Totalt 16 deltagare uppger att de inte hade någon utvecklingsplan när de lämnade utvecklings-programmet. 6 (52)

Tabell 4. Vilka aktiviter har varit bra, mindre bra och vilka har saknats? (Antal personer som uppgett ett svar) Särskilt bra Mindre bra Saknats Allt (4) Cv/ansökningshandlingar (13) Soft skills (10) Mindfulness och stresshantering (6) Studiebesök (5) Samtal, att träffa andra (6) Personlig utveckling (8) Över 40 personer svarar nej För lågt tempo (5) ( för utdraget, kortare period hade räckt, dötid, dagis ) För intensivt (3 personer i Eskilstuna) Studiebesök, kontakt med arbetsgivare (9) Deltagarna hade också möjlighet att i tre öppna frågor lämna kommentarer kring vilka aktiviter som de anser var särskilt bra respektive mindre bra. De kunde även påtala vilka aktiviter som de tycker saknas. Dessa svar redovisas i tabellform ovan (tabell 2). Det som framhålls som särskilt bra är både aktiviteter som kan kopplas till Arbetsförmedlingens grunduppdrag så som att arbeta med sina ansökningshandlingar och aktiviteter som kan kopplas till projektets inriktning på soft skills. Tio deltagare uppger just soft skills och några av dem samt ytterligare andra personerskriver personlig utveckling i kommentaren. På frågan vad som var mindre bra i projektet har 40 personer skrivit nej. De som har valt att ange någon förbättringsmöjlighet har åsikter som går i helt olika riktningar. Några tycker att tempot varit för lågt, andra att det varit för högt. Samtliga tre personer som tyckte tempot var för högt hade deltagit i utvecklingsprogrammet i Eskilstuna. Svaren på frågan om något saknats har ett tydligt tema då nio personer har tagit upp något som är kopplat till arbetsgivare och kontakt med arbetsplatser. 7 (52)

Diagram 5. Deltagarnas upplevelse av bemötande Har du blivit bra bemött av personalen i projektet? 70 24 43 Botkyrka 64 25 8 3 Eskilstuna 69 25 28 Motala 74 21 32 I mycket hög grad I ganska hög grad Har du blivit bra bemött av personalen på W4Y/I/IH? Botkyrka 72 69 21 22 3 36 I ganska låg grad I mycket låg grad Eskilstuna 67 29 2 Motala 78 16 3 0% 20% 40% 60% 80% 100% I Diagram 5 redovisas deltagarnas bild av det bemötande de fått i projektet. En stor majoritet av deltagarna anser att det fått ett gott bemötande från både projektpersonalen och de som arbetar på utvecklingsföretagen. Följande två diagram visar deltagarnas svar på frågor om soft skills. Diagram.6 Soft skills Har projektet hjälpt dig att förstå vad softs skills är för något? 41 43 13 4 Botkyrka 28 58 8 6 Eskilstuna 44 40 15 2 Motala 45 36 14 5 I mycket hög grad I ganska hög grad Upplever du att du har tagit reda på dina soft skills i projektet? Botkyrka 20 25 59 58 16 11 5 6 I ganska låg grad I mycket låg grad Eskilstuna 19 61 17 4 Motala 19 57 17 6 0% 20% 40% 60% 80% 100% 8 (52)

Diagram 7. Soft skills: utveckling Har projektet hjälpt dig att identifiera hur du själv kan utveckla dina soft skills? 14 52 26 8 Botkyrka 11 53 28 8 Eskilstuna 20 45 31 4 Motala 9 56 22 13 I mycket hög grad I ganska hög grad Har projektet hjälpt dig identifiera vilka soft skills som är utvecklingsbara? Botkyrka 17 26 52 43 24 20 I ganska låg grad 7 I mycket låg grad 11 Eskilstuna 17 43 37 4 Motala 13 64 16 8 0% 50% 100% Deltagarna har även ombetts vara på ett antal frågor med fokus på soft skills, dvs den ansats eller inriktning som utvecklingsprogrammen hade. Resultatet på dessa frågor redovisas i diagram 6 och 7. Diagrammen visar att deltagarna i högre utsträckning anser att de vet vad soft skills är generellt, än vad deras egna soft skills är (Diagram 6). När det gäller vilka soft skills som är utvecklingsbara och hur dessa ska utvecklas finns det skillnader mellan de olika orterna. I Motala är det närmare 80 procent av deltagarna som tycker att de har identifierat vilka soft skills som är utvecklingsbara, medan motsvarande siffra i Eskilstuna är 60 procent. På frågan om deltagarna identifierat hur de själva kan utveckla sina soft skills instämmer 66 procent av deltagarna. Diagram 8. Om projektets resultat Har du närmat dig arbetslivet? 11 39 41 9 Botkyrka 11 49 37 3 Eskilstuna Motala 6 14 38 36 45 39 11 11 I mycket hög grad I ganska hög grad Kan du hantera din situation bättre nu? 17 50 25 9 I ganska låg grad Botkyrka 31 43 17 9 I mycket låg grad Eskilstuna 13 54 27 8 Motala 13 52 27 9 0% 20% 40% 60% 80% 100% 9 (52)

I diagrammet ovan visas svaren på frågor som handlar om deltagarna upplevelse av om projektet lett till att de kommit närmare arbetsmarknaden och om det bidragit till att de hantera den egna situationen på ett bättre sätt. Upplevelsen skiljer sig åt mellan orterna. I Botkyrka uppger 60 procent av deltagarna att de har närmat sig arbetslivet. Motsvarande siffra i Eskilstuna är 40 procent. Även på frågan om deltagarna upplever att de kan hantera sin situation bättre har Botkyrka ett något bättre resultat än de två andra projektorterna. Diagram 9. De första veckorna har gett deltagarna bättre självbild Botkyrka Eskilstuna Motala 59 61 65 79 ökat självförtroende Botkyrka Eskilstuna Motala 57 57 60 72 ökad självkänsla Botkyrka Eskilstuna Motala 55 60 61 66 ökad motivation Botkyrka Eskilstuna Motala 69 68 72 83 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 10 (52)

Diagram 10. De första veckorna har gett deltagarna bild av sina behov av stöd, hjälpmedel, anpassning Botkyrka Eskilstuna Motala förståelse för vad det innebär att ha en Botkyrka Eskilstuna Motala kunskap om hur de kan ta tillvara sina färdigheter Botkyrka Eskilstuna Motala 55 62 64 62 57 63 64 68 63 64 67 58 kunskap om sina färdigheter Botkyrka Eskilstuna Motala 61 69 72 68 kunskap om sina rättigheter på arbetsmarknaden Botkyrka Eskilstuna Motala 56 61 52 57 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 I enkäten uppmanades de svarande att ta ställning till vad projektet har gett dem. Svaren på frågor med denna inriktning redovisas i diagram 7 och 8 ovan. I diagrammen går det att utläsa att den största andel av positiva svar lämnats på att det ökat deras motivation och förbättrat deras självbild. Lägst resultat får frågan om projektet bidragit till större kunskap om deras rättigheter på arbetsmarknaden. 11 (52)

Motala Jag har lärt känna mig själv. Nu vågar jag säga ifrån, säga vad jag vill, istället för att säga vad jag tror de vill höra. Motala var den projektort som kom in senast i projektet. Arbetsgruppen som klev in i Lika villkor hade emellertid arbetat tillsammans i ett annat projekt och var därmed en redan inarbetad grupp. Genomförande I Motala har 158 personer deltagit i projekt Lika villkor. 128 personer omfattades av hela projektpaktet på sex månader och 30 personer togs in efter september 2013 för att endast gå utvecklingsprogrammet. Av de 128 i hela projektet var 57 kvinnor och 71 män. Könsfördelningen skiljer sig från de två andra delprojekten som har fler kvinnor än män. Projektet haft en inriktning som innebär att deltagarna efter utvecklingsprogrammet har fortsatt att ha ett schema för varje dag. Flera gruppaktiviteter har genomförts varje vecka. Två handläggare har haft ansvar för varje grupp och har hållit ihop den i syfte att skapa en gruppsamhörighet där det positiva som händer en deltagare stimulerar de andra. Deltagarna har genomfört ett kartläggningssamtal med projekthandläggaren på AF en till två veckor efter att de slutat på utvecklingsprogrammet. I det skedet har man bedömt om SIUS 4 ska aktualiseras för individen. Ett antal aktiviteter var fasta för samtliga grupper: - Information om hjälpmedel och genomgång av Hjälpmedelsinstitutets hemsida - Information om vilket stöd de sökande kan få från arbetsgivare - Utbildningsinformation Inflödet av deltagare har varit något lägre än förväntat. Soft skills I Motala intervjuades två grupper med deltagare. I den första deltog fyra män och fyra kvinnor, i den andra deltog nio kvinnor och en man. De flesta av dem var arbetslösa före projektet, några var sjukskrivna. Deltagarna vid den andra intervjun var personer från två olika deltagargrupper. Totalt sju personer i dessa grupper deltog inte i intervjun, därför att de var ute på praktik eller hade fått arbete. 4 Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) är ett stöd till arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga pga funktionsnedsättning. Det är ett stöd man kan få inför och under en anställning genom att en SIUS-konsulent hjälper den arbetssökande på arbetsplatsen. 12 (52)

I den första gruppen uppger samtliga att projektet har känts meningsfullt, motiverande och utvecklande. I den andra gruppintervjun var det flera deltagare som inte var så positiva till projektet. De som var positiva i de båda grupperna framhåller att det har varit bra att träffas varje dag som man gjorde under utvecklingsprogrammet. En person i den första gruppen talar om personlig utveckling. En person i den andra gruppen uppger att det var peppande att vara på Work for you. Deltagarna tillfrågades om hur de nu kan använda kunskapen om soft skills och de svarar till exempel att det är bra att lägga vikt vid när man är på arbetsintervju. Ett annat exempel är en deltagare som uppger sig ha fått bättre självförtroende: nu kan jag säga ifrån; istället för att säga vad jag tror att de vill höra. En deltagare upplever att kunskapen om soft skills har gett extra energi att se saker utifrån vad man själv vill göra. I den första gruppen uppger åtta av tio att det varit meningsfullt, motiverande och utvecklande att delta i projektet. I den andra gruppen uppger samtliga att utvecklingsprogrammet var meningsfullt, motiverande och utvecklande, men endast en person tycker att det gäller för perioden efter Work for you. På frågan om projektet har lett till ökad insikt om sina färdigheter svarar åtta i den första gruppen att det har det. Detsamma gäller sju personer i den andra gruppen. En person uppger att när hon först fick höra att hon hade en funktionsnedsättning, så blev hon väldigt arg och kände sig stämplad. Hon får medhåll av andra i gruppen. Sedan utvecklades känslan och deltagarna beskriver att de har fått förståelse för att det var bra att få en diagnos och att de då kunde få stöd för sina svårigheter. Två andra personer uppger att de under hela projektet kände stöd och förståelse. Hjälpmedel När det gäller hjälpmedel är det arbetssätt som projektet utarbetat kopplat till en väska med ett antal prover på hjälpmedel som placerades hos varje projektteam. Utarbetandet av innehåll och arbetssätt kring väskan beskrivs mer utförligt i kapitlet om samverkan med hjälpmedelsinstitutet. I Motala genomfördes denna del av projektet dels genom att alla arbetsterapeuter i Arbetsmarknadsområdet bjöds in för att titta på innehållet i väskan, dels genom att deltagarna fick ta del av innehållet. De intervjuade deltagarna har fått se och kunnat låna hjälpmedlen i väskan. En av dem har testat kedjetäcket, två har testat en sitts, i övrigt har de inte använt något av de hjälpmedel som fanns med i väskan. En sak som uppskattas av flera deltagare är öppenheten kring hjälpmedel. Här har det varit lätt att prata om det, säger en av dem. Däremot är det endast en person i den första gruppen som anser att hon har fått ökade kunskaper om sina rättigheter på arbetsmarknaden. I den andra gruppen upplever de flesta att de fått ökade kunskaper om sina rättigheter. Det framkommer under en intervju att en deltagare inte vågat fråga 13 (52)

arbetsgivaren om hon kunde få en anpassad stol, för hon hade fått uppfattningen att anpassningar och hjälpmedel bara var tillgängligt under praktiken, inte efter att praktiken övergått i anställning. I en intervju framkommer att medarbetarna upplevt att en svårighet i projektet var kontakten med arbetsterapeut. I flera fall var svårigheten att koppla in arbetsterapeuten en anledning till att deltagarens utveckling stannade av. Förutsättningar på arbetsplatsen I Motala har 40 procent av deltagarna fått möjligheten till praktik under projekttiden, vilket ligger över projektets totalresultat på 23 procent, se diagram 2. I den första gruppen är deltagarna positiva till den inställning de mött från AF. En av dem menar att det är som natt och dag jämfört med tidigare kontakter med AF. Tidigare var det bara stress, men här började det med att man fick frågan vad vill du? De som var negativa var framför allt kritiska till den senare delen av projektet, medan de uppger att utvecklingsprogrammet var positivt. Flera av de negativa kommentarerna handlar om kopplingen till arbetsmarknaden. Deltagare anser att de inte har fått stöd i kontakter med arbetsgivare. Ett exempel är en deltagare som saknade att AF informerade arbetsgivaren om personens behov, ett annat exempel är en deltagare som anser att den matchningen till praktik som Lika villkor hjälpte till med handlade om ett jobb som absolut inte var ett jobb som passade med min funktionsnedsättning. Flera deltagare upplever att projekthandläggarna inte tog vid där utvecklingsföretaget lämnade dem och inte tog tillvara den insikt de själva fått om soft skills. I den första gruppen upplevde sex personer att de fått ökad självkänsla och ökat självförtroende. I den andra gruppen var det endast en person som höll med om det. På frågan om de ansåg att de har fått lättare att hantera sin egen situation är det också bara en person i den andra gruppen som kan peka på att det blivit lättare i någon bemärkelse, medan det i den första gruppen är fler som håller med. Ett exempel på hur det har blivit lättare, som en av dem uttrycker: Jag har fortfarande den nedsatta förmågan, men jag känner igen symptomen och då kan jag motverka att stressen får negativa konsekvenser. En annan person beskriver det som att jag ger mig själv mer break, är inte lika hård mot mig själv. Fem arbetsgivare har intervjuats. Samtliga är positiva och fyra av fem uppger att viljan att anställa personer med funktionsnedsättning har ökat. Medarbetarnas synpunkter på projektet I den följande matrisen redovisas de styrkor och svagheter som medarbetarna i Motala framförde vid den avslutande fokusgruppen och i en intervju med gruppledaren i december 2013. 14 (52)

Medarbetarnas synpunkter på projekt Lika villkors genomförande och de arbetssätt som prövats i projektet (Motala) Styrkor Svagheter Gruppaktiviteter, sammanhållna grupper. - Gruppkänsla som ger trygghet - Spegling av varandra (sporrar) - Öppenhet: acceptans av nedsättning - Schemalagda aktiviteter ger struktur Relationsbyggande Lokal: möjliggör spontana besök, personalen är tillgänglig Soft skills identifierade och nedskrivna i utvecklingsplan Team med förmedlare och specialist: lägre tröskel till specialist gör att fler hinder för arbete identifieras Mindre team Uppföljning av deltagare på arbetsplaster Stor tillgänglighet Vissa deltagare som inte gör väsen av sig är lätta att glömma bort Deltagare som inte deltar frivilligt är inte motiverade Kommunikationen med det lokala kontoret Heterogena grupper där några deltagare var mycket långt från arbetsmarknaden En av medarbetarna uppger att det inte varit helt tydligt vad som var projektets uppdrag när det gäller hjälpmedel. En del av svårigheten består i att medarbetarna i projektet anser sig ha haft svårt att fånga upp alla kognitiva funktionsnedsättningar. Fortsatta utvecklingsmöjligheter Vid den avslutande fokusgruppsintervjun med medarbetarna i Motala var en fokusfråga som medarbetarna reflekterade kring huruvida det fanns delar i arbetet som de önskat uppnå men inte nått ända fram med. Idéer som medarbetarna tog upp och som de menar är möjliga att utveckla vidare dokumenterades under rubriken Möjligheter. Medarbetarnas tankar om vad som kan hindra att de prövade arbetssätten implementeras eller hindra att arbetssätten kan användas framgångsrikt dokumenterades under rubriken Hot. 15 (52)

Medarbetarnas synpunkter på projekt Lika villkors genomförande och de arbetssätt som prövats i projektet (Motala) Möjligheter Hot Enskilda mycket engagerade deltagare kan lyfta en hel grupp Ställa större krav på externa leverantörer Soft skills kan användas inom fler områden: jobbsökaraktivitet, vägledning Utveckla AF s system så att de kan får utrymme för soft skills, så att hl kan matcha Handläggare på AF med fokus på mindre område Mer selektion: identifiera personer i behov av stöd och prioritera dem Metoden funkar inte för deltagare med mycket svåra kognitiva funktionsnedsättningar, de hänger inte med Enskilda mycket negativa deltagare kan dra ner en hel grupp Direktservice Byte av handläggare Att utredningsresultat inte används En annan övning som genomfördes med medarbetarna utgick från en gestaltningsmetod. Medarbetarna ombads föreställa sig att de fick tillfälle att under en timme ge råd och rekommendationer till Arbetsförmedlingens lokala ledningsgrupp inför arbetet med verksamhetsplanen 2014. Utifrån de erfarenheter som projekt Lika villkor har genererat, formulerar medarbetarna följande rekommendationer till Arbetsförmedlingen i Motala: - Arbeta mer med gruppaktiviteter, det bidrar till dynamik och ger de sökande större tillgång till sin förmedlare - Byt inte handläggare för sökande - Använd soft skills i jobbsökaraktiviteter och i vägledning - De deltagare som haft en insats hos kompletterande aktör behöver tas emot och rekommendationer behöver tas tillvara - Kompetensutveckla handläggare inom AF så att de kan mer om funktionsnedsättningar. Specialiserade handläggare är en bra idé. Vid intervjuerna med medarbetarna uppger de att det finns ett visst intresse från det lokala kontoret, men att det inte varit särskilt mycket kommunikation. Inga särskilda aktiviteter för att sprida lärdomar från projektet har genomförts. Under en period fanns ett samarbete med handikappförbunden (HSO) lokalt. De samverkade t ex genom att informera deltagare. De två sista grupperna har emellertid inte fått denna information. Kontakten med HSO har inte heller levt kvar. 16 (52)