Kvalitetsredovisning förskola 2017

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsplan förskola 18/19

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Verksamhetsområdesplan 2017

Verksamhetsområdesplan 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Verksamhetsområdesplan 2018

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Terminsuppföljning - juni 2016 Skolutvecklingsplan

Verksamhetsområdesplan 2017

Verksamhetsplan 2017/2018

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Verksamhetsplan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskoleområde Trångsund 2016

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

VERKSAMHETSPLAN 2012/2013 Vattmyra förskolor Berghems förskola Nibble Förskola Vattmyra förskola Pedagogisk omsorg

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Lokal arbetsplan för förskolan

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Fjordens förskola. Verksamhetsplan

Näckrosens förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Ängkärrs förskola Verksamhetsplan och Kvalitetsredovisning

KURSKATALOG HÖSTTERMINEN resurscentrum staffanstorps kommun

Verksamhetsplan

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Systematiskt kvalitetsarbte Sigfridsborgs skolenhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Pelikanen

Verksamhetsplan 2017/2018

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift

Förskolan Fantasia. Verksamhetsplan 2016

Verksamhetsplan 2012/2013 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Kvalitetsredovisning förskola 2017 för Kungsholmens stadsdelsnämnd

Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby.

Transkript:

Kvalitetsredovisning förskola 2017 PÅFÅGELN 1

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Aktiviteter utifrån nämndmålen... 3 Övrigt arbete inom läroplansområdet... 6 2

Sammanfattning Förskolan arbetar med att ha en systematik i arbetet. Att utgå från målet, ta fram aktiviteter för att nå målet, reflektera, analysera och planera vidare för att nå målen. Språkmedvetandet är och har blivit ett lyft i verksamheten, många aktiviteter har gjorts och görs både bland kollegor i form av kompetensbärande relationer, case på APT men också med barnen i form av olika aktiviteter. I och med Jämställdhetsnätverket har vi skapat kontakter med andra kollegor men också med biblioteket, att föra in jämställdhet som stående punkt på APT har skapat och skapar utrymme för reflektion och diskussion som är värdefull för arbetet med barnen. Medarbetarundersökningen kommer ligga till grund för arbetet kring arbetsmiljön på förskolan och kommer att bearbetas under höstterminen. Solna stads vision och övergripande mål Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft. Visionen bryts ner i fyra övergripande mål, som lyder på följande sätt; * Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. * Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. * Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. * Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Aktiviteter utifrån nämndmålen Nämndmål: Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola. Vi når nämndmålet med de aktiviteter vi har och har haft då vi i varje aktivitet sätter barnen i fokus. Barn kan, får och ska ha möjligheten att få uttrycka sig, få vara den man är, bli lyssnad på. Barnen har rätt att få utrymme för sin utveckling. Pedagogerna är inspiratörer, ger barnen upplevelser och möjligheter och det skapar ett lugn och en trygghet som gagnar barnens utveckling. Arbetet med före Bornholmsmodellen har varit och är engagerande för både barn och vuxna och bidragit till språkande. Tecken som stöd har utvecklats mer och mer i grupperna till gagn för alla. Språket blir tydligare och lugnare då man ska teckna samtidigt som man talar. En framgång för både barn och vuxna. Även den som inte har ett talande språk kan uttrycka sig med hjälp av tecken och bli förstådd. Ett kollegialt lärande har varit en succé då vi på APT har varit inspiratörer och samtalspartners i olika case rörande vardagen. Har handlat om olika dilemman samt miljön. att inspirera, ge råd och lära av varandra har skapat gemenskap och samarbete mellan hela förskolan. Har blivit en mer sammansvetsad förskola där hela förskolan blivit viktig för alla. Att arbeta med barnen i mindre grupper har alltid varit en framgång för att underlätta för alla i vardagen, barnen går in i mindre grupper från utelek, alla tvättar sig inte samtidigt, styrda aktiviteter sker i mindre grupper allt för att få utrymme att höras och verka. och på det sättet få utvecklas i sin takt. Viktiga händelser som bidrar till måluppfyllelse är: Barnen i fokus. Engagerad personal. Kollegialt lärande. Arbeta i mindre grupper. Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Mitt barn känner sig tryggt i Utfall 2016 Utfall 2017 Att få ett resultat på 100% i 3

Mått Utfall 2016 Utfall 2017 förskolan - enkätfråga 90 100 trygghet visar på att pedagogerna på förskolan har ett gediget engagemang i sitt arbete, att man sätter barnen i fokus och har ett bra bemötande. Arbeta med före Bornholmsmodellen Förste förskolläraren på förskolan har startat upp ett nätverk på förskolan. Nätverket ska inspirera varandra till att arbeta med Före Bornholmsmodellen på samlingar. Nätverket har fallit väl ut och fortsatt under höstterminen. I och med Läslyftet har gruppen kopplat sitt arbete kring det. Att arbeta i kompetensbärande nätverk har visat sig ge bra och intressanta diskussioner och reflektioner. Man kan stötta, hjälpa, inspirera varandra. Arbeta språkutvecklande i Normer och värden vardagen Att ha en medvetenhet till sitt språk. Att tänka på hur man uttrycker sig. Vara en god lyssnare och utnyttja varje tillfälle till kommunikation. Vara nyfiken och engagerad och intresserad av sina medmänniskor. Arbeta gruppindelat i mindre grupper för att alla ska få komma till sin fulla potential. Använda litteratur genom att läsa mycket. Det finns en klar medvetenhet till språkandet. Barnen får och kan och har möjligheten att bli lyssnade på, att få säga, få uttrycka sig. Finns en medvetenhet i arbetet med barnen, att visa och vara engagerad, en inspiratör för att varje individ ska känna sig lyssnad på och få bli hörd. att det är okej att vara den man är. Pedagogerna lägger mycket fokus på att barnen ska lyssna på varandra, lära av varandra, hjälpas åt. Pedagogerna har delat barnen i mindre grupper under stora delar av dagen för öka språkandet. Arbeta med case på APT Medarbetarengagemang Språkrelaterade case att delge varandra. Aktiviteten är slutförd. Att ha case på APT har varit framgångsrikt och gett ett kollegialt lärande. casen kommer inte vara en stående punkt framöver utan istället bli återkommande då och då. Däremot har vi tagit fram en stående dagordning på APT med punkter som alltid tas upp. Vissa punkter mer någon gång andra mindre. Då kan alla förbereda sig mer vilket borde göra att diskussionerna ökar. Dela barnen i mindre grupper Normer och värden Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Barnen ska i pedagogiskt syfte dela upp sig och arbeta i mindre grupper för att komma till sin fulla potential. Barnen befinner sig i olika gruppkonstellationer under olika tider på dagen, kan vara i tvärgrupper med barn från andra avdelningar eller i grupper på den egna avdelningen beroende på verksamheten och de olika aktiviteterna. I den dagliga verksamheten, under rutinsituationerna är baren i mindre grupper såsom samlingar, i hallen, vid lunch, under vila. Barnen får på det sättet komma till sin fulla potential. Talutrymmet ökar för barnen genom att det inte är så många barn och varje barn blir synligt. Att fördela barnen i mindre grupper är ett arbetssätt som alltid är aktuellt och 4

pågående. Använda oss av Tecken som stöd Det ska bli en naturlig del i vardagen och i språkandet att använda Tecken som stöd. Lära varandra och påminna varandra om att teckna. Teckna på samlingar och i vardagssituationer. Målet är att all personal ska ha gått på utbildning i TAKK på förskolan. Så är inte fallet ännu. Det pågår på samtliga avdelningar användandet av tecken som stöd mer eller mindre. På vissa avdelningar som en naturlig del medan på andra avdelningar mer under ordnade former som på samling t ex. Nämndmål: Förskolors, fritidshems och grundskolors arbete ska leda till att varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse. Vi når nämndmålet till stor del med de aktiviteter vi har och har haft då vi i varje aktivitet sätter barnen i fokus. Barn kan, får och ska ha möjligheten att få uttrycka sig, få vara den man är, bli lyssnad på. Barnen har rätt att få utrymme för sin utveckling. Pedagogerna är inspiratörer, ger barnen upplevelser och möjligheter och det skapar ett lugn och en trygghet som gagnar barnens utveckling. Arbetet med före Bornholmsmodellen har varit och är engagerande för både barn och vuxna och bidragit till språkande. Tecken som stöd har utvecklats mer och mer i grupperna till gagn för alla. Språket blir tydligare och lugnare då man ska teckna samtidigt som man talar. En framgång för både barn och vuxna. Även den som inte har ett talande språk kan uttrycka sig med hjälp av tecken och bli förstådd. Viktiga händelser som bidrar till måluppfyllelse är: Barnen i fokus. Barnens rätt till sitt eget lärande. Engagerad och inspirerad personal. Tecken som stöd i vardagen. Att personalen utbildar sig och använder tecken som stöd som naturlig del i vardagen. Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Andel elever i förskoleklass som uppnår godkänt i språkscreeninghöstterminen Arbeta språkutvecklande i vardagen Normer och värden Övergång och samverkan/samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Att ha en medvetenhet till sitt språk. Att tänka på hur man uttrycker sig. Vara en god lyssnare och utnyttja varje tillfälle till kommunikation. Vara nyfiken och engagerad och intresserad av sina medmänniskor. Arbeta gruppindelat i mindre grupper för att alla ska få komma till sin fulla potential. Använda litteratur genom att läsa mycket. Det finns en klar medvetenhet till språkandet. Barnen får och kan och har möjligheten att bli lyssnade på, att få säga, få uttrycka sig. Finns en medvetenhet i arbetet med barnen, att visa och vara engagerad, en inspiratör för att varje 5

individ ska känna sig lyssnad på och få bli hörd. att det är okej att vara den man är. Pedagogerna lägger mycket fokus på att barnen ska lyssna på varandra, lära av varandra, hjälpas åt. Övrigt arbete inom läroplansområdet Det här avsnittet handlar om aktiviteter förskolan gjort inom läroplansområden utöver dem som ligger i verksamhetsplanen. Förskolan redovisar sina övriga aktiviteter, dess effekter och vilka utvecklingsåtgärder de identifierat. I det här avsnittet kommer jag beskriva aktiviteter utifrån läroplanen, utöver alla de aktiviteter som pågår i förskolans vardag. Normer och värden Vi har tillsammans med en annan förskoleenhet startat ett nätverk med fokus på Jämställdhet i förskolan. Detta för att öka det normkritiska tänkandet och sätta fokus på miljö, bemötande och vad vi erbjuder. Samarbete med Solna stadsbibliotek har givit ett mycket gott resultat av att läsa böcker och tänka kring vissa böcker vi läser. Mycket diskussioner har det blivit kring normkritiska böcker. Nätverket har börjat bygga upp en "jämställdhetskasse" med normkritisk litteratur för både barn och vuxna, spel, appar osv. kommer utökas vartefter. På varje APT finns punkten Jämställdhet i förskolan med för reflektion och diskussion. I och med att vi har Jämställdhet som en stående punkt på APT och att vi startat upp "Jämställdhetskassen" med böcker kan vi verkligen se att man blivit mer medveten om vad man läser. Det har t ex. blivit en diskussion kring olika sångtexter. Vi ser att detta arbete har stor utvecklingspotential. Pedagogernas medvetenhet kan absolut öka, och framförallt medvetenheten kring hur jag själv agerar, tänker och säger. Vi kommer utveckla samarbetet tillsammans med biblioteket, öka kunskapen genom att läsa litteratur och diskutera, samt att vi aktivt arbetar kring vår miljö vad gäller jämställdhetsfrågor. Arbetet kring programmering har inte startat som var tänkt under året utan kommer att startas upp i och med studiedagen i januari 2018. Under året har vi lagt mer fokus på språkande med tecken som stöd där vi har utbildat fler pedagoger. Läslyftet har också varit och är ett lärande för både vuxna och barn. Läsandet har tagit fart i och med samarbetet med biblioteket och Jämställdhetsnätverket. Läslyftet har också varit en bidragande effekt till språkande i olika former. Att använda tecken som stöd i vardagen med barnen ger ett lugnare och förtydligande i sitt språk. Fortsätta att vara normkritiska i allt vi gör. Läsa mycket med barnen. Arbetet med programmering är viktigt då våra barn lever i en digital värld, och att starta med oss själva och möta våra egna svårigheter kommer kraftigt att utveckla detta arbete. 6

Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Arbetet med barns inflytande ryms inom ramen för nämndmålen. Skola och hem/förskola och hem Arbetet med förskola och hem ryms inom ramen för nämndmålen. Övergång och samverkan/samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolechefer och rektorer i område Södra Solna har tillsammans skapat en plan för övergångar mellan förskola och skola. Den planen inbegriper både besök för barnen i skolan, men även verksamhetsutbytesträffar för pedagoger. Vi har även planerat olika träffar för överlämning av barn, både för bildande av grupper men även för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet knyts ihop med ett utvärderingsmöte i september, där vi checkar av vad som fungerat bra och vad som behöver slipas på till nästa år. Att ha en plan är alltid bra, sedan ska den fungera och följas upp. Det är en process som vi behöver arbeta mer med. Behöver ha en bättre uppföljning och vem som gör vad, kallar till träffar osv. 7