Kvalitetsredovisning förskola 2017

Transkript

1 Kvalitetsredovisning förskola 2017 FANTASIA 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 4 Aktiviteter utifrån nämndmålen

3 Sammanfattning Nedan sammanfattas årets aktiviteter. Vårdnadshavarna får dagligen ett välinformerat överlämnande då de hämtar sitt barn Ett område som alltid kan utvecklas. En framtida utmaning är att göra en bedömning utifrån familjernas behov av information. I de fall familjerna önskar utförlig information dagligen, vilket kan vara svårt att uppfylla finns möjligheten att i ökad utsträckning erbjuda ett längre samtal förslagsvis i slutet av veckan. I de fall vi erbjudit det så har det tagits mycket väl emot. Successivt har vi sedan slutat med samtalen för att övergå till kortare information vid daglig hämtning. Vårdnadshavarna får genom den föräldraaktiva inskolningen en informativ inblick i förskolans verksamhet Modellen har varit fantastisk för att skapa trygghet för både barn och föräldrar. Föräldrarna har fått inblick i verksamheten vilket bidragit till att de får kunskap om förskolans grundstrukturer och verksamhet. Efter inskolningen har vi haft uppföljande samtal som nästintill visat på full nöjdhet med inskolningen. Vårdnadshavarna bjuds in till förskoleråd Här ska vi se över andra former eftersom intresset av att delta inte är högt. Andra metoder för föräldrainsyn och samarbete med hemmen kommer därför ske. En tanke är att införa korta morgonföreläsningar om pedagogiska frågor som pedagogisk miljö, inskolning eller projektarbete. Föreläsningarna hålls av förskolans pedagoger. Vårdnadshavarna ges möjligheter att följa sitt barns lärande på förskolan genom den pedagogiska dokumentationen Den pedagogiska dokumentationen har varit synlig för vårdnadshavarna och den har även presenterats i familjebreven. Vårdnadshavarna bjuds årligen in till utvecklingssamtal En ny mall av utvecklingssamtal har prövats under året med mycket lyckat resultat. Mallen har helt varit inriktad på barnets styrkor och det som barnet uppskattar och pratar om hemma. Förskolan ska ha ett så öppet klimat att vårdnadshavarna ska känna sig välkomna att ställa frågor och lämna synpunkter på verksamheten. Den möjligheten finns i och med att pedagoger och förskolechef bjuder in till delaktighet och möjlighet till samtal. Barnen visar intresse för matematiska och naturvetenskapliga begrepp i lek och utforskande sammanhang. Barnen har löpande i verksamheten övat på matematiska/naturvetenskapliga begrepp. I projektarbeten har barnen övat på läroplansmålet med hjälp av bland annat väl valda appar och i kreativt arbete med mönster, mängdlära, och besök i naturen. Barnen visar intresse för vad teknik är och kan vara i lek och utforskande sammanhang Pedagogerna har tillsammans med barnen laborerat med ofärdigt material som fått nya användningsområden. Pedagogerna har byggt upp en teknikhörna på gården där barnen på lustfyllt sätt har kunnat ösa, hälla och testa olika ljud. på plats, metall, sten, trä. Samarbete med hemmen Pedagogerna har haft ett nära samarbete med hemmen i och med att familjerna alltid är välkomna att besöka förskolan och komma med input på verksamheten. Informativa familjebrev skickas ut från förskolan. De ska sändas en gång i veckan men hat så inte alltid skett i samtliga grupper. 3

4 Solna stads vision och övergripande mål Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft. Visionen bryts ner i fyra övergripande mål, som lyder på följande sätt; * Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. * Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. * Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. * Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Aktiviteter utifrån nämndmålen Nämndmål: Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola. Gruppen som arbetar med de äldsta barnen följer det styrdokument som finns kring övergång från förskola till förskoleklass. Projekt kring Kompissol, de 10 kompisböckerna (av Linda Palm) och trygghetslekar fortsätter som tidigare. Barnen svetsas samman som trygg barngrupp. Även om barnen eventuellt går till olika skolor arbetar pedagogerna med att stärka varje barns självkänsla så barnen känner trygghet inför övergången. Utvecklingsområde är att pedagogerna i mer omfattande utsträckning arbetar i mindre grupper. Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan - enkätfråga Utfall Utfall Utfallet gäller våren 2017 då en annan chef ledde verksamheten. Aktiviteter Nationella läroplansområden Status Vi ska erbjuda föräldrarna goda möjligheter till samverkan kring det egna barnets utveckling och lärande. Förväntat resultat: - Vårdnadshavarna får dagligen ett välinformerat överlämnande då de hämtar sitt barn. - Vårdnadshavarna får genom den föräldraaktiva inskolningen en informativ inblick i förskolans verksamhet. - Vårdnadshavarna bjuds in till förskoleråd. - Vårdnadshavarna ges möjligheter att följa sitt barns lärande på förskolan genom den pedagogiska dokumentationen. - Vårdnadshavarna bjuds årligen in till utvecklingssamtal. - Förskolan ska ha ett så öppet klimat att vårdnadshavarna ska känna sig välkomna att ställa frågor och lämna synpunkter på verksamheten. Arbetssätt: Vårt mål är att alla föräldrar ska känna sig delaktiga och trygga. Vi erbjuder alla vårdnadshavare att följa sina barns utveckling genom pedagogisk dokumentation. Den viktigaste kontakten, mellan förskolan och hemmet, sker vid lämning och hämtning. Varje barn ska tas emot av en pedagog för att få en så bra start och avsked från föräldern som möjligt. Genom föräldraaktiv inskolning kan vi ge föräldrarna en god inblick i vår verksamhet och vardag tillsammans med barnen. Den dagliga föräldrakontakten har hög prioritet och vår ambition är att föräldrarna ska känna förtroende för oss och hur vi utför vårt uppdrag. Därför arbetar vi också med att vidareutveckla vårt pedagogiska dokumentationsarbete och hur vi bäst förmedlar detta till föräldrarna. Vi välkomnar föräldrarna att ta del av det vi gör genom att uppmuntra till besök på avdelningarna i samband med t.ex. hämtning. Föräldrarna är också välkomna att delta i verksamheten under en dag. Resultatet från den årliga föräldraenkäten ligger till grund för vår vidareutveckling av verksamhet och aktiviteter. Utvecklingssamtalen handlar i sin tur om barnets individuella utveckling och trivsel, men också om hur vår verksamhet kan bidra på dessa områden. Under föräldramötena en gång per termin bjuder vi in till diskussion om vår verksamhet. Utöver detta skriver vi varje vecka brev till föräldrarna. I veckobrevet beskriver 4

5 Aktiviteter Nationella läroplansområden Status pedagogerna hur de tillsammans med barnen har arbetat med läroplanens mål. Vi samarbetar med föräldrarna kring utvecklingssamtal där vi tillsammans diskuterar kring hur barnet trivs på förskolan, vad som för stunden intresserar barnet och hur förskolan kan stimulera barnets lärprocess. Uppföljning: Uppföljning sker via brukarundersökning. Vi ser över vilka utvecklingsområden förskolan har. Brukarundersökningen är en tydlig barometervad gäller avläsning av vårdnadshavarnas uppfattning av verksamheten. Bemötande är ett utvecklingsområde som vi fortsätter prioritera. Under APT har kommunikation och bemötande diskuterats. Pedagogerna har är bra på att lämna över information om barnens vistelse när vårdnadshavarna hämtar, men arbetet kan vidareutvecklas. Vårdnadshavarna har erbjudits föräldraaktiv introduktion vilket har gett dem inblick i verksamheten och bidraget till barnens trygghet. Arbetet med föräldraaktiv inskolning kommer att fortsätta under Vårdnadshavarna har deltagit i förskoleråd under våren för att samverka kring arbetet på förskolan. Användningen av dokumentation på förskolan används som en naturlig del av verksamheten, nästa steg är att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Alla vårdnadshavarna har erbjudits utvecklingssamtal/efter-introduktionsssamtal både under vår och höst. Vårdnadshavarna har haft synpunkter kring verksamhetens kvalitet, med fokus på kommunikation, information och verksamhetens organisation. Ett utvecklingsområde för förskolan är att förbättra samverkan med vårdnadshavarna. Vi delar in barnen i mindre grupper Normer och värden under dagen. Varje person, barn som vuxen, ska känna sig respekterad och lyssnad på. Vi delar upp barnen i mindre grupper efter ålder, rutinsituationer och intresse så att alla kan komma till tals och bli sedda. Vi är lyhörda och inlyssnande. Pedagogerna har arbetet aktivt med att dela in barnen i mindre grupper och nått framgång i detta. En svårighet har dock varit att göra detta vid frånvaro av ordinarie pedagoger. Viktigt för förskolan är att arbete med att vara när- och härvarande och ge tid för dialog och samtal. Detta skapar ett klimat i barngruppen för att alla ska komma till tals och skapar även goda förutsättningar för språkutveckling. Trygg miljö som utmanar och lockar till lek och aktiviteter. Normer och värden Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Vi arbetar med kompissolen och kompisböckerna. Med de äldre barnen sätter man tillsammans upp trivselregler. Det är viktigt att barnen får prata och ta plats och kunna påverka sin vardag. Barnen ges utrymme för att kunna ta eget ansvar. Pedagogerna har arbetet med kompissolen och kompisböckerna under året. Vidare har pedagogerna satt trivselregler tillsammans med barnen. Arbete i mindre barngrupper har skapat goda förutsättningar för att alla barn ska bli sedda och komma till tals. Pedagogerna uppmuntrar barnen att pröva själv och utvecklar på så vis barnens självständighet. Nämndmål: Förskolors, fritidshems och grundskolors arbete ska leda till att varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse. Förskolan är från höstterminen 2017 knuten till läslyftet via Skolverket. Förskollärarna har tillsammans med gruppledaren arbetat med att utveckla förskolans läsmiljöer. Vi valde att börja med den modulen i syftet att skapa lust kring läsande - både för barn och pedagoger. Förskolan har arbetat fram en textrik språkmiljö. Högläsning och Berättande har blivit en del av verksamhetens språkutvecklande arbetssätt. 5

6 Pedagogerna har arbetet med teckenkommunikation i de fall det behövts som stöd åt barnen. Vi behöver i ökad utsträckning skapa trivsamma och lugna läsmiljöer samt arbeta mer kring läsande och berättande. Det innefattat att pedagogerna i ökad omfattning arbetar med barnen i mindre grupper framför att arbeta med hale gruppen samtidigt. Bildstöd används i verksamheten, för att ge förutsättningar för trygghet och språkutveckling. Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Andel elever i förskoleklass som uppnår godkänt i språkscreeninghöstterminen Aktiviteter Nationella läroplansområden Status Babblarna. Vi använder oss av Babblarna "Karlstadmodellen" med de yngre barnen. Språkträningen riktar sig till barn i tidig språkutveckling. Tecken som stöd till tal. Babblarna användes av verksamheten men materialet var ej komplett. Under hösten har nya ledningen på förskolan köpt in material och nu är det komplett. Babblarna används som en naturlig del av verksamheten och lockar barnen att leka med ljud och utveckla språket. Språkutveckling i vardagen. Vi arbetar vidare med språkkartläggningar och reflekterar och diskuterar över hur vi kan utveckla vårt arbete och vår språkliga medvetenhet. Pedagogerna diskuterar barnens språkutveckling som en del av arbetslagets systematiska kvalitetsarbete. Bild- och teckenstöd. Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Vi använder oss av bild- och teckenstöd för att: - Underlätta både förståelse och inlärning. - Hjälpa barnet förstå, kontrollera och hantera vardagen. - Hjälpa barnet att planera, styra och reglera det egna beteendet. - Gynna delaktighet och självständighet. - Främja ett inkluderande arbetssätt. På förskolan används bild och teckenstöd men arbetet kan vidareutvecklas. Före Bornholmsmodellen. Aktiviteten är ännu inte bedömd. Vi använder oss av metoden "Före Bornholmsmodellen" och "Språklekar efter Bornholmsmodellen". Vi har minst två språkstimulerande samlingar i veckan. Före Bornholmsmodellen används men inte så kontinuerligt som önskat. Fokus har varit på att genomföra läslyftet. Arbetet med Före Bornholmsmodellen behöver intensifieras under

7 7