Kvalitetsredovisning förskola 2017

Transkript

1 Kvalitetsredovisning förskola 2017 STENBACKA 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Aktiviteter utifrån nämndmålen... 3 Övrigt arbete inom läroplansområdet

3 Sammanfattning Jag kom in som förskolechef på Setnbacka i augusti och mötte en liten lugn, välordnad och trevlig förskola, med engagerade, noggranna pedagoger som vet varför de är på jobbet. På Stenbacka jobbar man idogt med barnen och utveckling av verksamheten i olika steg. Denna termin har gett förskolan ett lugn, inför den vår som ligger framför oss med många utmaningar. Det vardagliga, medvetna arbetet att arbeta med barnen i mindre grupper har varit framgångsrikt för att skapa lugn, även pedagogernas möjligheter att samarbeta och hjälpa varandra har varit viktigt. Men öven pedagogernas drivkraft att genomföra de planerade aktiviteter som finns i dagen har skapat lugn, trygghet och utveckling. Vårt normkritiska arbete tar avstamp i Jämställdhet i förskolan, som är ett samarbetsnätverk med vår grannenhet, här utmanar vi våra normer, uttryck och sätt att agera och vi kommer till 2018 att sammankoppla oss med en av våra närliggande skolor i detta arbete. Våra bakomliggande processer rörande t ex inköp och barnplaceringar, har blivit uppsmorda vilket skapat ett stabilare ekonomiskt läge, och detta har också gjort att vi kunnat använda vikarier när detta behövts. En ny organisaionsidé för vår förskoleenhet blev den direkta följden av hela skolan och förskolans nya områdesorganisation, där samarbete, samverkan och eget ansvar står i fokus. För att detta ska bli verklighet behöver vi bygga goda relationer och göra det med arbetsglädje. För till syvende och sist; vi måste tycka om det vi gör och finna glädjen och meningsfullheten i det. Det är tankar som vi behöver ta med oss under våren med det arbete som ligger framför oss på Stenbacka. Solna stads vision och övergripande mål Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft. Visionen bryts ner i fyra övergripande mål, som lyder på följande sätt; * Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. * Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. * Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. * Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Aktiviteter utifrån nämndmålen Nämndmål: Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola. De aktiviteter vi har satt upp gagnar absolut målet och vi kommer att ha uppnått detta nämndmål på olika sätt med olika grupper av barn. Det lilla barnet som kommer ny till förskolan behöver de närvarande pedagogerna för tryggheten, liksom femåringen som till nästa sommar lämnar förskolan, behöver en närvarande pedagog när de experimenterar med appar i en lärplatta. Att dela barnen i mindre grupper ser vi är en framgång för att göra varje barns röst hörd, samt skapa lugn och trygghet i dagen. Det arbetet kan, och kommer att, utvecklas i nya former inom ramen för den nya organisation som vi implementerar i våra förskolor, en ansvarstagande förskola som samverkar med andra. I denna organisation finns pedagogteamet som en plattform för att öka samverkan och möjlighet till nya gruppindelningar för barnen, med kända, trygga vuxna. I våra nätverk, som PUG och Jämställdhet i förskolan, arbetar vi i samverkan för en så likvärdig förskola som möjligt, vilket också gör våra barn väl förberedda för övergången till skola och förskoleklass, om än i vår eller senare. Förskolan arbetar för det inkluderande arbetssättet med barn i behov av särskilt stöd, och detta arbete leder till 3

4 förståelse, lärande och samverkan. Det präglar planering av verksamheten och hur utfallet av aktiviteter blir, vilket blir en god grund för övergångar till förskoleklass och skola så småningom. Viktiga händelser som bidrar till måluppfyllelse är: Pedagogerans möjlighet att själva ta ansvar för sin verksamhet. Ett engagerat arbete från pedagogerna i våra olika nätverk - PUG, Jämställdhet m m God insikt i inskolning och behovet av trygghet när man är ny i verksamheten. Insikten i och förmågan att inte arbeta med barnen i helgrupp hela dagen, utan att dela dem i mindre naturliga grupperingar. Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan - enkätfråga Utfall Utfall Resultatet är bra, och jag tror att det handlar om tryggheten i den lilla förskolan där alla känner alla och vårdnadshavare känner sig trygga och bekväma med alla pedagoger. Pedagogerna är också bra på att möta alla familjer i vardagen, oavsett avdelning. Aktiviteter Nationella läroplansområden Status Vi delar in barnen i mindre grupper under dagen. Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Varje person, barn som vuxen, ska känna sig respekterad och lyssnad på. Vi delar upp barnen i mindre grupper efter ålder, rutinsituationer och intresse så att alla kan komma till tals och bli sedda. Vi är lyhörda och inlyssnande. Arbetet fortgår med att dela in barnen i mindre grupper vid olika aktiviteter under dagen, både de styrda och dagens rutinsituationer. Detta gör att öven om den planerade aktiviteten för dagen inte blir av, så befinner sig barnen ändå inte i hel grupp. Att planer arbetet på detta sätt är en styrka som pedagogerna är vana vid att arbeta med sen länge. Pedagogerna är också oerhört bra på att planera för aktiviteter i mindre grupp och de är också bra på att få saker och ting genomförda. Bemötande. Skola och hem/förskola och hem Ett trevligt och uppskattande förhållningssätt gentemot föräldrar och barn. Stenbacka är en liten förskola med få medarbetare, vilket ökar möjligheten till kommunikation och dialog. Stämningen på förskolan är god och det finns ett äkta engagemang som lyser igenom hela dagen. Man kan också tydligt se att just det faktum att förskolan inte är så stor ökar känslan av tillhörighet, både hos barn och vårdnadshavare. Under hösten kom ju uppmärksamheten kring #metoo vilket också skapade möjligheter för att tala om vårt eget bemötande mot varandra. Det kollegiala lärandet har ökat genom både PUG men även inom ramen för Läslyftet, vilket är glädjande, dock kvarstår en hel del arbete kring vår inställning till och vårt agerande i, tuffare situationer och samarbete. Trygg miljö som utmanar och lockar till lek och aktiviteter. Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Vi arbetar med kompis solen och kompisböckerna, med de äldre barnen sätter man tillsammans upp trivselregler. 4

5 Aktiviteter Nationella läroplansområden Status Det är viktigt att barnen får prata och ta plats och kunna påverka sin vardag. Barnen ges utrymme för att kunna ta eget ansvar. Aktiviteten fortgår enligt plan och pedagogerna arbetar medvetet med planerade verksamheter för en trygg och utmanande dag. Andelen vårdnadshavare som Skola och hem/förskola och hem upplever att informationen om det egna barnets utveckling är bra. Andelen vårdnadshavare som upplever att informationen om det egna barnets utveckling är bra ska vara minst 85%. Vi kommer att fortsätta att följa upp resultaten från Brukarundersökningen för att följa utvecklingen Nämndmål: Förskolors, fritidshems och grundskolors arbete ska leda till att varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse. I vår enhet pågår det språkstimulerande arbetet både till vardags och i ordnade aktiviteter. Vi arbetar med vårt eget språkbruk i våra möten, och behöver bli duktigare på att påminna varandra om hur vi säger och uttrycker oss. Barnen deltar i Bornholmssamlingar men också i andra språkstimulerande och roliga sammanhang då vi sjunger, språkar och rimmar. Barnens aktiviteter är oftast väl genomtänkta och språket får ta stor plats, både när man planerar och genomför. Att få möjlighet att tala, bli lyssnad på och förstådd gör att barnen har goda förutsättningar för fortsatt lärande. Det är viktigt att vi i förskolan ger barnen tid och möjlighet till samtal, lyssnande och reflektion för att ge dem verktyg att ha med sig in i grundskolan. Medvetenheten kring läs och skrivutveckling har verkligen ökat sen arbetet inom ramen för Läslyftet kommit igång. Det har skapat nya möjligheter och inspirerat till nya sätt att göra och tänka. Vi har också reflekterat över vikten av vårt eget språkbruk, vilket är utmanande men oerhört viktigt. Viktiga händelser som bidrar till måluppfyllelse är: Läslyftets genomförande Arbete i mindre grupper Pedagogerna ser vikten av en medveten samling. Användandet av de vardagliga situationeran för språkutveckling. Mått Utfall 2016 Utfall 2017 Andel elever i förskoleklass som uppnår godkänt i språkscreeninghöstterminen Aktiviteter Nationella läroplansområden Status Babblarna. Vi använder oss av Babblarna "Karlstadmodellen" med de yngre barnen. Språkträningen riktar sig till barn i tidig språkutveckling. Tecken som stöd till tal. 5

6 Aktiviteter Nationella läroplansområden Status Babblarna används av de yngre avdelningarna och är ett populärt material som är omtyckt av barnen. Babblarna tillsammans med teckenstöd används kontinuerligt på de yngre avdelningarna. Vi har anmält två pedagoger till utbildning i TAKK, teckenstöd vilket verkligen skapat nya uttrycksmöjligheter för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet med att inspirera och lära varandra pågår också på förskolan. Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp. Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Vi lånar regelbundet böcker på biblioteket. Högläsning sker varje dag både spontant och planerat. Vid de planerade tillfällena berättar och återberättar barnen de sagor de lyssnat på. Enklare sagor och sånger dramatiseras tillsammans med barnen. Arbetet med att föra ett medvetet språkstimulerande arbete i vardagen pågår i vardagen på förskolan, t ex i form av att benämna, sjunga, rimma, samtal, lyssna. Läslyftet har dragit igång och absolut ökat språkmedvetenheten och även reflektionen kring olika metoder hos deltagande pedagoger. Språkutveckling i vardagen Vi arbetar vidare med språkkartläggningar och reflekterar och diskuterar över hur vi kan utveckla vårt arbete och vår språkliga medvetenhet. Mycket språkutveckling sker i det vardagliga, de vardagliga aktiviteterna blir ett tillfälle att lära, lyssna och reflektera. Därför arbetar vi med att medvetet tänka på vad vi säger och hur vi uttrycker oss. Vi arbetar i viss mån med kartläggningsmaterialet TRAS för att få syn på barns språkutveckling och för att kunna sätta in rätt stöd. Bild och teckenstöd Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Vi använder oss av bild- och teckenstöd för att: - Underlätta både förståelse och inlärning. - Hjälpa barnet förstå, kontrollera och hantera vardagen. - Hjälpa barnet att planera, styra och reglera det egna beteendet. - Gynna delaktighet och självständighet. - Främja ett inkluderande arbetssätt. De pedagoger som gått utbildning i TAKK har verkligen deltagit till utvecklingen av bild och teckenstödet på förskolan. För barn i behov av särskilt stöd har det betytt oerhört mycket och öppnat kommunikationens dörr. Före Bornholmsmodellen Vi använder oss av metoden "Före Bornholmsmodellen" och "Spåklekar efter Bornholmsmodellen" Vi har minst två språkstimulerande samlingar i veckan. Arbetet med materialet från Före Bornholmsmodellen fortgår, men även Läslyftet har kommit in i verksamheten och skapat ny förståelse för vikten av "spontanläsning" i vardagen, läsning som planerad aktivitet och inte minst tanken om hur vi kan inreda våra miljöer för att möjliggöra och stimulera för läs och skrivutveckling. 6

7 Övrigt arbete inom läroplansområdet Det här avsnittet handlar om aktiviteter förskolan gjort inom läroplansområden utöver dem som ligger i verksamhetsplanen. Förskolan redovisar sina övriga aktiviteter, dess effekter och vilka utvecklingsåtgärder de identifierat. Vardagen i förskolan innehåller en massa lärandesituationer där läroplanen ligger till grund för hur vi agerar, planerar och utför. Utöver detta gedigna vardagsarbete sticker vissa aktiviteter ut lite extra, som beskrivs i detta avsnitt. Arbetet med Jämställdhet i förskolan har varit utvecklande och viktigt för förskolorna. Vi har satt lampan på många viktiga frågor och under arbetet tillsammans med biblioteket har vi också kunnat koppla det normkritiska arbetet till språk och läsutvecklingen Att vi påbörjat ett normkritiskt arbetssätt har gett effekten att vi börjar lyfta på stenar och hitta både förhållningssätt och språkbruk som vi behöver utmana Fortsatt arbete tillsammans med Granbacka förskoleenhet i nätverket Jämställdhet i förskolan, där vi även kommer att koppla ihop oss med Skytteholmsskolans arbete. Jag kommer även att lyfta fler personer in i nätverket för att öka medvetenheten hos fler och göra arbetet ute på förskolan lättare och mer utvecklande. Vi har under hösten påbörjat arbetet med programmering genom att pedagogerna har fått testa att programmera vår BeeBot, detta arbete har påbörjats i PUG och sen gått vidare som inspiration till fler. Att vi påbörjat ett normkritiskt arbetssätt har gett effekten att vi börjar lyfta på stenar och hitta både förhållningssätt och språkbruk som vi behöver utmana. i kommer ägna studiedagen i januari åt digitalisering och programmering, dels genom att få testa BeeBot, men också för att förstå att progrmmering inte är en sak för sig utan en faktiskt del av vår vardag, samt att den börjar i enkla instruktioner. Vi behöver helhetsförståelse och insikt för att kunna utveckla. På förskolan finns mycket gammal beprövad kunskap och erfarenhet, men den behöver utmanas med lite nya infallsvinklar. Elevers ansvar och inflytande/barns inflytande Barnen har haft inflytande på sin verksamhet på det sätt som är vanlig på förskolan, man får vara med och välja vad man ska göra o s v. De har också tagits med i utvärdering av olika moment i verksamheten, och varit delaktiga i framtagandet av olika dokumentationer. Detta arbete kan utvecklas ännu mer framåt. Barngruppen vet vad de kan vara med och påverka, och på vilket sätt. Med de förutsätningar de har idag. Vi kommer under våren att arbeta med barnkonsekvensanalyser för att få en korrekt bild av hur de tänker och hur vi gör dem delaktiga i de förändringar som komemr att ske. 7

8 Skola och hem/förskola och hem Ifrån ledningens sida har vi under hösten velat bygga ett så förtroendefullt ledarskap som möjligt, vi har bjudit in till samtal, till förskoleråd och varit öppna för tankar och idéer. Detta för att skapa ett så starkt förtroende att tilliten ökar, det har varit för mycket av misstänksamhet mot ledning tidigare och detta har vi velat bygga bort. Effekten har blivit att gruppen vårdnadshavare känns lugn och trygg. Framåt behöver vi tänka på hur vi gör vårdnadshavarna delaktiga i de förändringar som kommer på sikt. Övergång och samverkan/samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolechefer och rektorer i område Södra Solna har tillsamanns skapat en klan för övergångar mellan förskola och skola. Den planen inbegriper både besök för barnen i skolan, men även verkshetsutbytesträffar för pedagoger. Vi har även planerat olika träffar för överlämning av barn, både för bildande av grupper men även för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet knyts ihop med ett utvärderingsmöte i september, där vi checkar av vad som fungerat bra och vad som behöver slipas på till nästa år. Inför valet till förskoleklass skapade vi nu i december ett särskilt möte tillsammans med Tallbackaskolan för barn i behov av särskilt stöd, för att särskilt kunna möta dessa barns behov när de kommer vidare till skolan Den nya områdesorganisationen kommer finslipa de här processerna ytterligare, detta kommer leda till en bättre övergång och ett smidigare samarbete mellan förskola och skola på sikt. Vi kan redan nu se att planeringen för övergångar mellan förskola och skola behöver starta tidigare på året än vad det gjorde i år, därför kommer vi lägga en tidsplan för nästa läsår under utvärderingsträffen i september. Inom ramen för områdesorganisationen finns massor med utvecklingsåtgärder, bara det faktum att vi lär känna varandra bättre är en avgörande faktor för att kunna göra processerna bättre i övergång och samarbete. Vi behöver också göra en oerhört tydlig planering inför de förändringar som förskolan står för inför ht 18. 8