MATEMATIKSVÅRIGHETER DYSKALKYLI Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall agneta.marsell@skola.sundsvall.se Susanna Vuorela, Studerande, Komvux Sundsvall susanna.vuorela@skola.sundsvall.se 2008-09-22 Agneta Marsell 1
Matematiksvårigheter Dyskalkyli, specifika matematiksvårigheter Ett specifikt tillstånd som påtagligt påverkar förmågan att förvärva aritmetisk kunskap. Det kan förklaras neurologiskt. 2008-09-22 Agneta Marsell 2
Matematiksvårigheter Andra kognitiva och neurologiska förklaringsgrunder till svårigheter i matematik Brister i: korttidsminne eller andra minnesfunktioner sekvenseringsförmåga tidsuppfattning språklig förmåga spatial förmåga Perceptionssvårigheter Låg begåvning svårigheter för abstrakt och konstruktivt tänkande Dyslexi avkodningssvårigheter Neurologiska funktionsnedsättningar ex. autism, Asperger, Tourette, ADHD Osv. 2008-09-22 Agneta Marsell 3
Matematiksvårigheter Psykosociala förklaringsgrunder Bristfällig undervisning Beteendeproblem Känslomässiga låsningar Lite träning Stor frånvaro Annat modersmål Osv 2008-09-22 Agneta Marsell 4
Dyskalkyli Department for Education and Skills. 2001 Storbritannien Ett tillstånd som påverkar förmågan att förvärva aritmetisk kunskap. Elever med dyskalkyli har svårigheter med förståelse av enkel talfakta, saknar intuitiv förmåga att förstå antal och har problem med att lära sig talfakta och räknemetoder. Även om de får ett rätt svar eller använder en riktig metod arbetar de mekaniskt och utan förståelse. 2008-09-22 Agneta Marsell 5
Vad är då dyskalkyli? Utvecklingsdyskalkyli, Kosc, tjeckisk psykolog, 1974 Eleven har svårigheter med inlärning och minnet av aritmetiska fakta och att kunna utföra räkneoperationer. 2008-09-22 Agneta Marsell 6
Ärftlighet? Ja, genetiska faktorer. Nej, omgivningsfaktorer som påverkar nervsystemets mognad före och efter födseln. 2008-09-22 Agneta Marsell 7
Miljön formar arvet i hjärnan Martin Ingvar, professor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska institutet Alla barn har lika värde men alla barn är inte lika. Därför måste skolan, för att sköta sin uppgift, behandla dem olika. Skolan måste kompensera för biologiska olikheter för att alla barn ska ha samma chans. 2008-09-22 Agneta Marsell 8
Att hjälpa dyskalkyliker Agneta Marsell Specialpedagog 2008-09-22 Agneta Marsell 9
Problemet? Brister i startverktyget för att utveckla förståelse för tal och räkneoperationer. Ingen naturlig känsla för kvantiteter och tal Entalsbaserat talbegrepp Taluppfattningen förblir svagt och dåligt utvecklad Lär sig inte att se talen som enheter av många mönster. 10-kompisar, dubblor etc. Svårt att se strukturen hos tal. Ental, tiotal etc. Svårt att visualisera 10-bassystemet 2008-09-22 Agneta Marsell 10
Känslomässiga följder? Tycker inte alls om att räkna Känner skräck och avsky inför malektioner Strategier för att undvika Brist på förståelse från omgivningen: Matematikångest Ångest inför inlärningsförmågan i allmänhet Känner sig dumma 2008-09-22 Agneta Marsell 11
Hur kan vi hjälpa till? Skapa en grundverktygslåda för tal Arbetet måste Vara byggt på förståelse Vara noggrant strukturerat Uppmuntra aktivt arbete av eleven Ge en positiv upplevelse 2008-09-22 Agneta Marsell 12
Praktiska råd och riktlinjer Dagliga ma-lektioner på 45-60 min Undervisning på rätt nivå Individuell hjälp Anpassat läromedel i klassrummet Skolan måste ta ansvar att utbilda sina elever efter elevens inlärningsförmåga don efter person 2008-09-22 Agneta Marsell 13
Konkret material Ental, räknare Cuisenairestavar (inte lämpliga) Pricktalsmönster 10-basmaterial, tiobassystemet, talsystemet Entalskedjor, pärlband Tallinjer upp till 100, meterlinjal Tomma talserier eller tallinjer 100-rutor, 100-kort Kopior, pengar, klockor osv. Mattekort 2008-09-22 Agneta Marsell 14
Äldre dyskalkyliker? Ta en öppen diskussion om inlärning och inlärningssvårigheter, som deras svaga taluppfattning leder till Strukturerat och konkret arbetsprogram med tal Uppmuntran och visad förståelse från läraren 2008-09-22 Agneta Marsell 15
Vilka delar av matematiken ska dyskalkylikern arbeta med? Elevanpassad lektionsplanering Tidigare åren fokuseras träningen på taluppfattning Sätt innehåll till talen, t.ex. pengar Arbeta med figurer, data, geografiska diagram osv. Introducera algebra tidigt. Korta träningspass, men ofta. 2008-09-22 Agneta Marsell 16
Till eftertanke Om jag lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv, när han tror att han kan hjälpa andra. För att undervisa någon, måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst förstå det han förstår. Om jag inte kan det, så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Sören Kierkegaard 1813-1855 2008-09-22 Agneta Marsell 17
Agneta Marsell agneta.marsell@skola.sundsvall.se Susanna Vuorela susanna.vuorela@skola.sundsvall.se 2008-09-22 Agneta Marsell 18