Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen

Relevanta dokument
Miljöpåverkan från svensk matkonsumtion med fokus på klimat

Miljöpåverkan av svensk livsmedelskonsumtion PRINCE projektet

Vilka miljöavtryck orsakar svensk konsumtion?

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Jordbrukets utsläpp och trender

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala


Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Hur äter vi hållbart?

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Styrmedel för en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Frågor för framtiden och samverkan

Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Jordbrukets klimatpåverkan

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökar, men inte lika snabbt som den totala utrikeshandeln

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel, i likhet med den totala utrikeshandeln, fortsätter att öka

Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Kan vi äta oss till den värld vi vill ha? Elin Röös Biträdande lektor miljösystemanalys livsmedel Institutionen för energi och teknik, SLU

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Gården i ett livscykelperspektiv

Köttindustrin och hållbar utveckling

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

Matens klimatpåverkan

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Ett hållbart jordbruk en fråga om värderingar

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Policy Brief Nummer 2018:5

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

SP biogasar häng med!

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Klimatpåverkan av livsmedel

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Vad ska vi äta? Elin Röös

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Sommarens torka. Klimatförändring

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

MATENS KLIMATPÅVERKAN

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Policy Brief Nummer 2013:2

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014

Mat, miljö och myterna

Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Framtidens styrmedel - morötter, skatter eller knuffar?

Konsumtionens klimatpåverkan. Ulrika Isberg, Julien Morel, Jonas Allerup, Anita Lundström, Naturvårdsverket

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Transkript:

Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen Christel Cederberg KSLA seminarium 5 December 2018

Innehåll Bakgrund om den ökande handeln och importen av mat PRINCE-projektet motiv och upplägg Metoder för att mäta konsumtionens miljöpåverkan Resultat - Matkonsumtionens avtryck på Markanvändning Klimat inklusive avskogning Kemikalier Avslutande kommentarer

Globaliseringen innebär ökande internationell handel vilket även gäller maten www.bbc.com/news/business-38305512 2000 till 2015 ökade volymer av jordbruksvaror med 127% i internationell handel I dag handlas knappt 25% av livsmedlen på internationella marknader - 1990 var det 15 % Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel har värdemässigt ökat kraftigt sedan EU-inträdet. Exportvärdet x4 medan importvärdet x3

Förändringar konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige, 1990-2016. Konsumtion 1990=index 100 Mejeriprodukter Nötkött 160 200 120 150 80 100 40 0 1995 2000 2005 2010 2015 2016 Consumption Production 50 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2016 Consumption Production Griskött Kyckling 160 500 120 80 400 300 200 40 100 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2016 Consumption Production 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2016 Consumption Production Källa: Jordbruksverkets marknadsbalanser, mjölk, nötkött, gris, matfågel

Sveriges import och export av Grönsaker samt Frukt & Bär, miljoner SEK, 2002-2015 14 000 12 000 Miljoner SEK 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Vegetables Fruits Vegetables Fruits Import 2002 2005 2010 2015 Export

Sverige är ett rikt land med omfattande handel och stor konsumtion vilka effekter har detta? Generationsmålet i den svenska miljöpolitiken gör det nödvändigt att kunna svara på den frågan Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser

PRINCE (Policy-Relevant Indicators for National Consumption and Environment) PRINCE har haft som syfte att analysera potentiell miljöpåverkan kopplad till svensk konsumtion, både i Sverige och utomlands, och att kvantifiera denna med indikatorer. PRINCE innebär utveckling av ett system som (relativt enkelt) fortlöpande kan användas för att följa den svenska konsumtionens (totala) miljöpåverkan Finansierat av Naturvårdsverket (och HaV)

Who? Deltagare i PRINCE projektet

Om metoden för att möta matkonsumtionens miljöpåverkan

Att mäta konsumtionens miljöpåverkan Globala input-output modeller: Utvinning av råmaterial Recirkulering Utsläpp Avfall och utsläpp Fångar hela kedjan Konsistent Aggregering & homogenitet Utsläpp till miljön Tillverkning av produkter Intermediär konsumtion (insatsvaror) Global produktionskedja Slutlig användning

Input/Output modell EXIOBASE3 (Stadtler et al. 2018) 44 länder + 5 RoW-regioner; 200+ ekonomiska sektorer Jordbruk: 8 gröd-sektorer, 6 djur-sektorer, 1 fisk Livsmedel: 11 sektorer (inkl. dryck) Miljödata för emissioner till luft, övergödning (N/P) samt vatten-, energi & resursanvändning Vi har adderat miljödata om agro-kemikalier & tropisk avskogning För övergödande ämnen och mark har vi använt svensk data, för övriga länder EXIOBASE

LEGEND Jordbrukssektorn i EXIOBASE FAOSTAT DATA SUPPLEMENTARY DATA Use of fertilizers and emissions: - Paddy rice - Wheat - Cereal grains nec - Vegetables, fruit, nuts - Oil seeds - Sugar cane, sugar beet - Plant-based fibers - Crops nec. - fodder (non-market feed) - pasture Breakdown of herds Crops balance AGRI MODULE Data breakdown - Dairy cow - Beef - Dairy sheep - Meat sheep Emissions of livestock categories for: - Manure storage - Manure excreted on pasture. Manure treatment emissions and avoided fertilizers Animal balance Manure treatment Dry matter intake. CH4 emissions and manure production: - Dairy cow - Beef - Dairy sheep - Meat sheep - Goat - Buffalos - Camel - Pig - Poultry - Other animals OUTCOME Livestock activities - Production and coproduction of - Dry matter intake - Manure production - Emissions Crops - Production - Use of nutrients (fertilizrs and manure) - Emissions Data set Alghoritm Flow of data Outgoing flow Incoming flow Junction of flows with common destination

Att mäta konsumtionens miljöpåverkan Globala input-output modeller: Utvinning av råmaterial Recirkulering Utsläpp Avfall och utsläpp Fångar hela kedjan Konsistent Aggregering & homogenitet Utsläpp till miljön Tillverkning av produkter Intermediär konsumtion (insatsvaror) Global produktionskedja Slutlig användning

Resultat Mark & Klilmat

Resultat markanvändning (2011) Svenskt jordbruk använde Svensk matkonsumtion orsakade användning av 2,3 miljoner hektar åkermark 0,45 miljoner hektar betesmark 3 miljoner hektar åkermark 1,44 miljoner hektar betesmark

Regional fördelning av markanvändning för svensk matkonsumtion 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 X1000 ha Sweden Europe North America Cropland South America Asia Africa MiddleEast Australia Permanent pasture

10 miljoner hektar skog om året försvinner i tropikerna orsakar utsläpp av ca 3 GtCO 2 /år & utgör största hotet mot biodiversitet globalt.

Vad orsakar CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning globalt perspektiv De 4 stora: Biff & soja i Latinamerika Palmolja & skogsplantager i Asien

Klimatavtryck svensk matkonsumtion (2011) Totalt klimat-avtryck: 18.6 MtCO 2 -ekv. / 2 tco 2 -ekv./cap. 40% inhemskt, 60% import. Animalier utgör ~70%. Avskogning utgör 11%.

Milj ton CO2e 20 Svensk matkonsumtions klimatavtryck 2011 fördelat på klimatgaser samt imp/sv 15 10 5 0 Totalt klimatavtryck Importens andel Inhemsk mat Fossil CO2 Avskogning CO2 Metan, CH4 Lustgas N2O

Klimatavtryck svensk matkonsumtion (2011) Totalt klimat-avtryck: 18.6 MtCO 2 -ekv. / 2 tco 2 -ekv./cap. 40% inhemskt, 60% import. Animalier utgör ~70%. Avskogning utgör 11%.

Resultat Agro-kemikalier

Resultat pesticider (2013) Svenskt jordbruk använde Svensk matkonsumtion orsakade användning av 1232 ton herbicider 316 ton fungicider 28 ton insekticider 2934 ton herbicider 1636 ton fungicider 659 ton insekticider X 2,4 X 5,2 X 24

Regional fördelning av pesticider orsakad av svensk matkonsumtion 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sweden Europe North America South America Asia Africa Middle East Australia Herbicides Fungicides Insecticides

Resultat veterinär antibiotika (2013) SE jordbruk använde Svensk matkonsumtion orsakade användning av 10 ton aktiv substans 45 ton aktiv substans Sannolikt underskattning eftersom länder utanför EU skattade lågt X 4,5

Viktigaste produkter (sektorer) Pesticider Frukt & grönt Livsmedel nec Grödor nec Vetantibiotika Animaliska livsmedel Övergödning Klimat Avskogning N & P till vtn Livsmedel nec köttprod Grödor nec NH3 till luft köttprod Grödor nec Mejeriprod Animaliska livsmedel (nötkött & mjölkprod.) Palmolja Nötkött Frukt & grönt Soja (indirekt) Nec = not else classified

Avslutande kommentarer Svensk matkonsumtion orsakar stor miljöpåverkan utomlands för alla typer av miljöaspekter, i synnerhet kemikalieanvändningen Brist på data försvårar uppföljning av kemikalier och övergödande ämnen Viktigt med en bred diskussion om åtgärder för att minska matens miljöpåverkan, inklusive möjliga styrmedel