Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad"

Transkript

1 Trolla fram de osynliga aktörerna Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

2

3 Vilka orsakar dålig havsmiljö? Kan de ändra sig?

4 Aktörer och handlingar som ligger bakom belastningen behöver bli synliga för a7 kunna åtgärdas - - men hur gör man det på e7 systema=skt sä7?

5 BPSIR (Behaviour, Pressure, State, Impact, Respons) gör aktörer synliga General social trends Response via policy Behaviour of actors Pressure on environment Non- governmental initiatives Impact on welfare State of environment

6

7

8 Exempel: Trolla fram aktörerna som bidrar till ÖVERGÖDNINGEN av marina ekosystem

9 Svensk fosforbelastning per källa Jordbruk 930 ton Stora reningsverk 290 ton Enskilda avlopp 280 ton Industri 290 ton Dagvatten 100 ton Östersjön och Västerhavet år 2009

10 Erfarenhet från MSFD inledande bedömning Nya typer av åtgärder krävs för att hantera miljöproblem som är djupt rotade i samhället

11 Svenskars uppfattning om olika verksamheters behov att vidta åtgärder för havsmiljön år ,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% Ganska vik=gt 1+2 Mycket vik=gt 0 10,0% 0,0%

12 Trolleri-metod: 1. Gör modell över flöden av substans och varor 2. Koppla aktörer och beteenden till flöden 3. Hitta ytterligare aktörer och beteenden genom influensanalys 4. Utveckla indikatorer för aktörer och beteenden

13 Generisk substansflödesmodell

14 Fosforflöden för jordbrukssektorn data från Linderholm et al., 2012

15 Fosforflöden för aktiviteter kring livsmedel Avfallssystem Sewage systems On- site/rural Municipal 280 Soil Waste handling 290 Waters Lawns, landfills

16 Fosforflöden för aktiviteter kring livsmedel Konsumtion Rural Consumer, e.g. house- holds Sewage systems Bio- waste On- site/rural Municipal 280 Soil Waste handling Waters Lawns, landfills

17 Fosforflöden för aktiviteter kring livsmedel Dagligvaruhandel Grossister Retailers, groceries Bio- waste Consumer, e.g. house- holds Caterers, Restaura nts Rural Sewage systems On- site/rural Municipal 280 Soil Waste handling Waters Lawns, landfills

18 Fosforflöden för aktiviteter kring livsmedel Food processing Förädling Retailers, groceries Bio- waste Consumer, e.g. house- holds Caterers, Restaura nts Rural Sewage systems On- site/rural Municipal 280 Soil Waste handling Waters Lawns, landfills

19 Import Export Import & export Food processing Retailers, groceries Bio- waste Consumer, e.g. house- holds Caterers, Restaura nts Rural Sewage systems On- site/rural Municipal 280 Soil Waste handling Waters Lawns, landfills

20 Import & export Jordbruk Agriculture Food processing Retailers, groceries Crop prod. Livestock Bio- waste Consumer, e.g. house- holds Caterers, Restaura nts Rural Sewage systems On- site/rural Soil Leaching soils, manure handling, grazed lands Waste handling Municipal Waters Lawns, landfills

21 Import & export Feed processing Retailers Food processing Retailers, groceries FerDlizer industry Crop prod. Livestock Bio- waste Insatsvaror produceras Sewage systems Rural 650 Consumer, e.g. house- holds 6020 Caterers, Restaura nts On- site/rural Soil Leaching soils, manure handling, grazed lands Waste handling Municipal Waters Lawns, landfills

22 Import & export Import & export Feed processing Retailers Food processing Retailers, groceries Import & export FerDlizer industry Crop prod. Livestock Bio- waste Import Export Deposi=on Atm. Dep. 123 Sewage systems Rural 650 Consumer, e.g. house- holds 6020 Caterers, Restaura nts On- site/rural Soil Leaching soils, manure handling, grazed lands Waste handling Municipal Waters Lawns, landfills

23 Import & export Import & export Feed processing Retailers Food processing Retailers, groceries Import & export FerDlizer industry Crop prod. Livestock Bio- waste Slam Consumer, e.g. house- holds Caterers, Restaura nts Rural Atm. Dep. 123 Sewage systems On- site/rural Soil Leaching soils, manure handling, grazed lands Waste handling Municipal Fosforflöde =ll livsmedel Sverige Lawns, landfills Waters

24 Nyttan av substansflödesanalysen AKTIVITETER IDENTIFIERAS - Livsmedel, - Skogs/pappersindustri, - Transport/energiproduktion INDIKATORER- VISAR STORT OCH SMÅTT, t ex, - totala flödet av fosfor till avloppsreningsverk från konsumenter - flödet av fosfor till konsument via olika produktmixer, t ex livsmedel

25 Åtgärdsprogram bör riktas mot beteenden hos aktörer EXEMPEL : Nötköttets produktkedja

26 Produktkedjan för nötkö7 och dess aktörer DistribuDon - produkdon DistribuDon - konsumdon KonsumDon Import växtnäring (Yara) Återför- säljare växtnäring (ex Lant- männen) Uppköpare spannmål (ex Lant- männen) Återförsäljare foder (ex Lant- männen) Dagligvaru- grossist (ex ICA) Dagligvaru- bu=ker (ex ICA) Konsum=on, nötkö7 (ex hushåll i Göteborg) ProdukDon Avfallshantering Produk=on växtnäring (Yara) Spannmåls- bonde Produk=on foder (ex Lant- männen) Kö7- bonde Uppköpare och förädlare, nötkö7 (ex Scan) Avlopps- rening kommunala reningsverk (ex Gryaab) Avfalls- hantering N P N P N P

27 Trolleri-metod: ü Gör modell över flöden av substans och varor ü Koppla aktörer och beteenden till flöden 3. Hitta ytterligare aktörer och beteenden genom influensanalys 4. Utveckla indikatorer för aktörer och beteenden

28 Intervju: Exempel Börsnoterat företag, stort sortiment, tusentals butiker Gör varje dag lite enklare Hållbarhetsarbete: Klimat, sociala aspekter, ekologiskt. Havsmiljö: MSC-märkning, renhållningsprodukter miljömärkta. Krav för foder på odlad fisk. Aktörer övergödning/fosfor: WWF; REVAQ; Svensk dagligvaruhandel

29 Intervju Exempel Kooperation bönder, aktiva från jord till bord. Fokus på hållbarhet ej på eget kväve och fosfor Rapporterar Global Reporting Index om hållbarhet Aktörer övergödning/fosfor: LRF, Odling i balans,. REVAQ (slamcertifiering

30 LRF REVAQ Svenskt va7en WWF projekt rädda Östersjön Svensk Dagliga varuhandel DistribuDon - produkdon DistribuDon - konsumdon KonsumDon Import växtnäring (Yara) Återför- säljare växtnäring (ex Lant- männen) Uppköpare spannmål (ex Lant- männen) Återförsäljare foder (ex Lant- männen) Dagligvaru- grossist (ex ICA) Dagligvaru- bu=ker (ex ICA) Konsum=on, nötkö7 (ex hushåll i Göteborg) ProdukDon Avfallshantering Produk=on växtnäring (Yara) Spannmåls- bonde Produk=on foder (ex Lant- männen) Kö7- bonde Uppköpare och förädlare, nötkö7 (ex Scan) Avlopps- rening kommunala reningsverk (ex Gryaab) Avfalls- hantering N P Odling i balans N P N P

31 För en effektiv förvaltning av havsmiljön behövs Systematisk insamling av samhällsdata Relevanta indikatorer för aktörers beteenden Bra metoder för systemanalys

32 Kunskapen om hur samhällets aktörer påverkar havsmiljön är dåligt känd men går att ta fram!

Utveckling av samhällsindikatorer

Utveckling av samhällsindikatorer Utveckling av samhällsindikatorer Lunchseminarium 15 januari 2015 Kl 12-12.50 Eva-Lotta Sundblad Anders Grimvall Lena Gipperth Direkta och indirekta aktörer Svensk fosforbelastning per källa Jordbruk

Läs mer

Samhällsfenomen som påverkar havet

Samhällsfenomen som påverkar havet Samhällsfenomen som påverkar havet Havsmiljöseminariet 24-25 nov 2015 Eva-Lotta Sundblad, Are Vallin, Anders Grimvall, Richard Emmerson Övergödning flera perspektiv Från rymden Från båten I viken Svensk

Läs mer

UTVECKLING AV INDIKATORER FÖR SAMHÄLLSFENOMEN SOM PÅVERKAR UTSLÄPP AV NÄRINGSÄMNEN TILL HAVET

UTVECKLING AV INDIKATORER FÖR SAMHÄLLSFENOMEN SOM PÅVERKAR UTSLÄPP AV NÄRINGSÄMNEN TILL HAVET UTVECKLING AV INDIKATORER FÖR SAMHÄLLSFENOMEN SOM PÅVERKAR UTSLÄPP AV NÄRINGSÄMNEN TILL HAVET HAVSMILJÖINSTITUTETS RAPPORT NR 2014:1 2014-04-22 EVA-LOTTA SUNDBLAD ARE WALLIN ANDERS GRIMVALL LENA GIPPERTH

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050 Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa

Läs mer

SAMHÄLLSFENOMEN OCH ÅTGÄRDER MOT ÖVERGÖDNING AV HAVSMILJÖN

SAMHÄLLSFENOMEN OCH ÅTGÄRDER MOT ÖVERGÖDNING AV HAVSMILJÖN SAMHÄLLSFENOMEN OCH ÅTGÄRDER MOT ÖVERGÖDNING AV HAVSMILJÖN HAVSMILJÖINSTITUTETS RAPPORT NR 2015:6 2015-09-07 EVA-LOTTA SUNDBLAD ARE VALLIN ANDERS GRIMVALL RICHARD EMMERSON HAVSMILJÖINSTITUTET Havsmiljöinstitutets

Läs mer

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet Hav och Samhälle, Marstrand 2012-11-28 Mats Ivarsson Havs- och vattenmyndigheten Mats.Ivarsson@havochvatten.se Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Hultabygdens Kretsloppsförening

Hultabygdens Kretsloppsförening Hultabygdens Kretsloppsförening Samverkan mellan boende och lantbruk 3mil söder om Linköping Huvudmålsättningen är att anpassa den befintliga bebyggelsen till ett kretsloppssamhälle Hållbarhet När man

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq

Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq Revaq-certifiering och lakvattenfrågor hur ser Revaqs regelverk ut? 7 september 2017 Anders Finnson, Svenskt Vatten Svenskt Vattens vision: Sverige ska ha Friskt

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen LRFs policy för kretslopp Inledning Genom vision och värdegrund beskrivs vad LRF vill och varför LRF finns. De strategiska målen anger riktning för vad LRF ska åstadkomma.

Läs mer

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Övergödning. och effekterna. Philip Axe Övergödning och effekterna Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Min fråga: Var det bättre förr? 2018-10-01 Övergödning och effekter Philip Axe 2 Vem är detta? Utredare på Havsmiljö enheten Samordnare

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Vattendirektivet så påverkas kommunerna Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för

Läs mer

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalanda län Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden 2015-2021 Bakgrund VIVAB har tillfrågats om synpunkter

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Marina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken

Marina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken Marina och akvatiska råvaror Industriell förnyelse i praktiken Resultatet: Fyra av nio planetära gränser överskrids Källa: Steffen et al. 2015 3 Marina och akvatiska råvaror Var står Sverige idag? Sveriges

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet

Läs mer

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik Om uppgiften HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP 7-9 1:5 INLEDNING Uppgiften inleds med att eleverna får se filmen Lyssna på bonden från Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Biogas som värdeskapare

Biogas som värdeskapare Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating

Läs mer

Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering

Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor - uppdatering 2014: 31 mars, 160 remissvar 2014: vår+sommar, Mdep gör sammanställning av remissvar

Läs mer

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi Standardiserad sektorsindelning (transport, energi, industri, jordbruk etc.) och rapportering. Innehåller alla(!) klimatpåverkande aktiviteter tete

Läs mer

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare Den funktionella staden Som en del av vår utställning den hållbara staden finns tre interaktiva skärmar, alla tre med samma innehåll. Skärmarna består av 7 faktafilmer och 6 interaktiva uppdrag. Punkterna

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

REVAQ-certifiering av reningsverken

REVAQ-certifiering av reningsverken REVAQ-certifiering av reningsverken Uppströmsarbete och återföring av näringsämnen till jordbruksmark Biogasseminarium med workshop 6 sep 2012 Anders Finnson Svenskt Vatten - Friskt vatten, rena sjöar

Läs mer

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi

Läs mer

Sverige ett land av vatten

Sverige ett land av vatten Sverige ett land av vatten 1 En presentation om 2 Svenskt Vatten den främsta organisationen att slå vakt om vattnets kvalitet företräder de kommunala huvudmännen och de bolag och kommunalförbund som bildats

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Kommittédirektiv Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete Dir. 2018:11 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur övergödningen

Läs mer

Case fiskodling Malmön

Case fiskodling Malmön Case fiskodling Malmön Närsalter, utveckling, etablering Mari5ma klustret Förhindrar miljökvalitetsnormer marin näringsutveckling? Frega?en Stenungsund, 20160825 Carl Dahlberg Synopsis E? fik5vt företag

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag Svensk matproduktion: Miljö och hållbarhet nutid och framtid Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Upplägg i stora drag Läget och ramarna Matens miljöpåverkan - snabbkurs Miljöpåverkan för morgondagens

Läs mer

Närodlat, härodlat eller därodlat?

Närodlat, härodlat eller därodlat? Närodlat, härodlat eller därodlat? Johanna Björklund, forskare & lärare Måltidsekologiskprogrammet, Örebro universitet johanna.bjorklund@oru.se Måltidsekologprogrammet 180 hp, mångvetenskapligt kandidatprogram,

Läs mer

Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning. Hamse Kjerstadius

Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning. Hamse Kjerstadius Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning Hamse Kjerstadius Helsingborgs stad utvecklar tillsammans med VA-bolag, avfallsbolag och energibolag konceptet Tre rör ut som framtidens

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak? Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak? Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Sveriges lantbruksuniversitet Klimatmärkt

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens arbete med mikroplaster. Lisa Bredahl Nerdal

Havs- och vattenmyndighetens arbete med mikroplaster. Lisa Bredahl Nerdal Havs- och vattenmyndighetens arbete med mikroplaster Lisa Bredahl Nerdal lisa.bredahlnerdal@havochvatten.se Havs- och vattenmyndighetens arbete med makro- och mikroplaster I vårt arbete påverkar vi både

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Norra Östersjöns vattendistrikt

Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens regeringsuppdrag - Finn de områden som göder havet mest - Restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Ru 51b) Externa regeringsuppdrag - Svenska

Läs mer

Våra kunder och försäljningskanaler

Våra kunder och försäljningskanaler Division i i Spannmål Klosettvatten på åkermark Movium, Alnarp 2008 Lars Sjösvärd, Chef Affärsutveckling Division Spannmål i siffror (2007) Totalt inköp från odlare ca 2,3 miljoner ton Omsättning ca 3,2

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Vattenförvaltning och kommunerna

Vattenförvaltning och kommunerna Vattenförvaltning och kommunerna 11-12 februari 2015 Medlefors folkhögskola Malin Naess & Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid VATTENMYNDIGHETEN.... genomför

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018 Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattendagarna 2015 Irene Bohman BAKGRUND Verktyg för att nå vattenrelaterade miljömål. Verktyg för att nå reduktionsbetingen inom BSAP Stora delar av åtgärdsprogrammet

Läs mer

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Slam och föroreningar läget idag Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Laqua Research Group Forskar om miljökonsekvenser orsakat av avfallshantering och andra aktiviteter. Är ett samarbete mellan Högskolan

Läs mer

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter

Läs mer

Hej! Petra Holgersson. Stiftelsen Håll Sverige Rent

Hej! Petra Holgersson. Stiftelsen Håll Sverige Rent Hej! Petra Holgersson Stiftelsen Håll Sverige Rent 1962 2016 1964 en annan tid. För att se filmen, gå in på www.renkustlinje.se HAVSMILJÖDIREKTIVET faktablad Marine Strategy Framework Directive 2008/56/EG

Läs mer

Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning!

Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning! Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning! Värmdöspecifikt Modifierat kustvatten Gula havet 10 000 öar och 300 mil stränder 40 000 100 000 boende/besökande 14 000 enskilda

Läs mer

Västerås stad- mot god vattenkvalitet

Västerås stad- mot god vattenkvalitet Västerås stad- mot god vattenkvalitet Vattenplanering för kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt 7 december 2017 Staffan Jansson, kommunalråd Västerås stad Susanna Hansen, vattensamordnare Västerås

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Miljööverenskommelse

Miljööverenskommelse Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla 2012-03-29 Vattendelegationsmöte Bertil Håkansson 1 Havsmiljödirektivet God havsmiljö 2020 Bertil Håkansson, enhetschef Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

På väg mot hållbarhet?

På väg mot hållbarhet? På väg mot hållbarhet? Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) EU har en hållbarhetsstrategi

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Vattenstämman Rätt fosforkretslopp på rätt plats vilka lokala förutsättningar har din kommun? Anders Finnson, Svenskt Vatten

Vattenstämman Rätt fosforkretslopp på rätt plats vilka lokala förutsättningar har din kommun? Anders Finnson, Svenskt Vatten Vattenstämman 2017 Rätt fosforkretslopp på rätt plats vilka lokala förutsättningar har din kommun? Anders Finnson, Svenskt Vatten Kretsloppsarbetet varför ännu mer aktuellt just nu? Omvärlden förändras

Läs mer

Ät fisk med gott samvete. Urban hållbar produktion av fisk med industriella restflöden.

Ät fisk med gott samvete. Urban hållbar produktion av fisk med industriella restflöden. Ät fisk med gott samvete Urban hållbar produktion av fisk med industriella restflöden. Sluten landbaserat RAS-odling Industriell symbios. Inget läckage av näringsämnen till havet och minskad påverkan på

Läs mer

Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015

Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015 Politiskt seminarium Torsås 25 februari 2015 Ett gott liv i en livskraftig kommun Nya politiker Ny politiskt majoritet Lära känna varandra Fortsätta samverkan mellan Torsås kommun och Kustmiljögruppen

Läs mer

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se BILAGA 3 1(7) Bilaga 3 Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar Kontaktuppgifter Norrköpings kommun E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se Frågor om Förslag

Läs mer

Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen

Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen Christel Cederberg KSLA seminarium 5 December 2018 Innehåll Bakgrund om den ökande handeln och importen av mat PRINCE-projektet motiv och upplägg

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen Vem får vad? Bondens andel av matkassen När vi handlar livsmedel i butik så hamnar endast 9 procent av vår köpesumma hos den svenska bonden. Staten tar väl så mycket, 11 procent, i moms. En betydligt större

Läs mer

Varför en avfallsplan?

Varför en avfallsplan? Varför en avfallsplan? Enligt miljöbalken är varje kommun skyldig att ha en avfallsplan. Planen ska omfatta allt slags avfall men fokuserar på det avfall som kommunen ansvarar för. Planen beskriver kommunernas

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar!

Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar! Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar! Miljöproblem Övergödning Överfiske Gifter, läkemedel Skräp Temperaturökning Havsförsurning Hårt tryck på kustzonen Många av problemen har sitt ursprung

Läs mer

Hållbara odlingar och utökad säsong för svenska tomater. Sara Berger, VD SydGrönt

Hållbara odlingar och utökad säsong för svenska tomater. Sara Berger, VD SydGrönt Hållbara odlingar och utökad säsong för svenska tomater Sara Berger, VD SydGrönt Den älskade tomaten Tomaten tillhör inte våra gamla kulturväxter utan är en import från Amerika på 1500-talet Tomaten är

Läs mer

Varför resurshushållning och kretslopp för avlopp? - den naturvetenskapliga bakgrunden. Historisk tillbakablick (renhållning& återvinning)

Varför resurshushållning och kretslopp för avlopp? - den naturvetenskapliga bakgrunden. Historisk tillbakablick (renhållning& återvinning) Fil kand, Tekn Lic. Tillämpad ekologi Peter Ridderstolpe naturnära kretsloppsanpassade reningstekniker för dagvatten spillvatten och lakvatten. Små avlopp - miljöpåverkan, teknik för rening och återvinning

Läs mer

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Forum Östersjön HELCOM 130629

Forum Östersjön HELCOM 130629 Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden?

Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden? Slamhantering ett framtida problem? Hur ska växtnäringen i vår restprodukt utnyttjas i framtiden? Ulrika Olofsson 24 oktober 2012 Slamhantering (och slamstrategi) Konkreta nationella mål och riktlinjer

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT För dig som bryr dig om schysst produktion Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Anders Strålman, vd Axfood AB Vår

Läs mer