BUDGET 2018 & EKONOMIPLAN

BUDGET 2018 & EKONOMIPLAN 2019-2020

Sisällysluettelo 1. GRUNDUTGÅNGSPUNKT FÖR BUDGET... 3 1.1 Kommundirektörens översikt... 3 1.2 Kommunens strategi under fullmäktigeperioden 2017-2020... 5 1.3 Kommunallagen och ekonomiplanen... 6 1.4 Bindande målsättning och resultatmålsättning för koncernen... 7 2. KOMMUNEKONOMINS UTVECKLING, ALLMÄNNA EKONOMISKA LÄGET... 12 3. GRUNDERNA FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT RESULTAT- OCH FINANSIERINGSKALKYLER... 14 3.1 Budgetstrukturen, bindande nivå och jämförbarhet... 14 3.1.1 Nivån på resultatområden... 14 3.1.2 Nivån på resultatenhet... 14 3.1.3 Investeringar... 14 3.1.4 Finansieringsdelen... 15 3.1.5 Redovisningsskyldighet... 15 3.1.6 Målsättningar för verksamheten... 15 3.2 Grunderna för hur ekonomiplanen beräknats... 15 3.2.1 Allmänt om budgeten för år 2018... 15 3.2.2 Skatteintäkter... 16 3.2.3 Statsandelar... 16 3.2.4 Verksamhetsintäkter... 16 3.2.5 Verksamhetsutgifter... 16 3.2.6 Avskrivningar (beräkning)... 17 3.2.7 Ekonomiplanens inverkan på kommunens ekonomiska spelrum... 17 3.3 Resultaträkning och finansieringsanalys... 18 3.4 Tabell över bindande poster gentemot fullmäktige... 22 3.5 Anslagstabell... 23 3.6 Kommunens organisation... 24 3.7 Lappträsk kommunkoncern... 25 4. DRIFTSHUSHÅLLNING... 26 4.1 KONCERNFÖRVALTNING... 26 4.2 GRUNDTRYGGHETSTJÄNSTER... 35 4.3 BILDNINGSTJÄNSTER... 44 4. TEKNISKA TJÄNSTER... 52 1

4.4.1 Vattentjänstverket:... 57 4.5 Personalplan... 61 5. Investeringar... 62 5.1 Investeringar 2018-2022, motiveringsdel... 63 5.1.1 Tekniska väsendet... 63 5.1.2 Vattentjänstverket... 66 6. FINANSIERING... 67 6.1 Skatteintäkter... 67 6.2 Statsandelar... 67 6.3 Finansiella intäkter och kostnader... 68 6.4 Ändringar i långfristiga lån... 68 7. Anpassningsåtgärder... 69 BILAGOR... 70 8. Budget 2018 Lappträsk Värme Ab... 70 9. Budget 2018 Fastighets Ab Labyrinten... 72 10. Budget 2018 Fastighets Ab Lilleput... 73 11. Budget 2018 Fastighets Ab Taitotalo... 74 2

1. GRUNDUTGÅNGSPUNKT FÖR BUDGET 1.1 Kommundirektörens översikt Kommunens budget har denna höst gjorts länge och enträget. Det har varit en utmaning att från en liten kommun hitta inbesparingar för hundratusentals euro. Man har varit tvungna att hitta inbesparingar på alla sätt och vis. I en bra dialog mellan olika enheter och chefer för enheterna, har det lyfts fram olika möjliga sparmål. Helt har vi inte lyckats i vår målsättning, för resultatet visar att vi fortfarande har ett underskott på ca 338 000 euro. Om vi jämför prognosen för år 2017 och budjeten för år 2018 märker vi att årsbalansen ser betydligt bättre ut. Å andra sidan måste man komma ihåg att det som påverkar saken är ökningen av försäljningsvinster för nästa år. Det största utgiftstrycket kommer från grundtrygghetssidan från specialsjukvården och Lovisa-samarbetsområdet. Här börjar redan en kommundirektör som har förhållit sej cynisk till en sådan här förnyelse, vänta på att sote-reformen blir färdig. Det skulle behövas bredare axlar att bära dessa enorma utgifter. Många tjänster är lagstadgade och vi kan väldigt lite påverka kostnaderna inom kommunen. Det är ändå livsviktigt för oss, trots sparandet, att uppehålla kvalitén att förlora invånare på grund av att kvalitén blir sämre, skulle för kommunen bli ännu dyrare än kostnaderna. En av våra utmaningar för framtiden är att lösa hur vi får våra företag att växa och hur vi får ny företagsverksamhet till kommunen. På detta sätt skulle vi åtminstone få ökade samfundsskatteintäkter. Vi borde satsa ännu mera på näringsverksamhet. Man kan inte endast se på kommunens helhetsbild ur ekonomisk synvinkel. Fastän ekonomin är utmanade ser vi ljust på kommunens framtid. Våra utvecklingsåtgärder börjar snart ge resultat och stämningen går åt ett bättre håll. I ett dåligt ekonomiskt läge är det ännu viktigare att utveckla. Ibland hör jag, att det undras, varför det finns så många utvecklingsprojekt i en så liten kommun som Lappträsk. Om man slutar med utvecklingsprojekten på grund av dålig ekonomi så kan man genast sätta lapp på luckan. Kommunen har inte på grund av sin ekonomiska situation, egen finansiering att använda för utvecklingsverksamhet. Projektfinansiering och all finansiering utifrån är avgörande för utvecklingen av vår kommun. Jag är verkligen glad att vi har lyckats få goda samarbetspartners och därmed mycket projektfinansiering. Som följande börjar vi satsa på att utveckla biokretsloppsekonomin om vi får ihop projektfinansiering. Det är också möjligt att spara genom att utveckla och genom att satsa positivt, man behöver inte alltid använda osthyvel. Vi kan vara verkligt nöjda över resultatet som Taitopaikka uppnått. I Nylands TE-Centrals rapport för oktober var arbetslöshetsprocenten 7,8 % - nedgången var betydlig. Förra året var motsvarande procent 14,4 %. 3

Tyngdpunkten för investeringarna kommer de tre följande åren att vara Civiltjänstcentralen. Grundreparation av Kapellby avloppsvattenverk kommer också att vara ett viktigt projekt under planeringsåren som kommer att kräva betydande finansiering och som man nu redan får börja förbereda sej på. Man höjde inte skatteprocenten för år 2018. Fortfarande är trycket stort på en skattehöjning men man måste ta i betraktande, att skatteprocenten är ett kriterium för en kriskommun, som vi inte vill att ska bli uppfylld. Jag tror att de allmänna tecknen på ekonomisk uppgång finns i luften och med en liten fördröjning kommer också att synas i små kommuner. Under det kommande året kommer vi att fortsätta att utveckla den människo-orienterade kommunen och speciellt satsa på att utbilda personalen och stärka personalens kanaler att delta. Kommunens strategi och visioner om en människoorienterad kommun är bekant och värdesatt. Kommunens människoorienterade strategi är i kraft till år 2020. Jag ser att senast då, med denna fart, har strukturen för den människoorienterade kommunen utvecklats och fungerar. Vi kan inte ännu säga att vi är en hundraprocentig människoorienterad kommun, men processen är i gång, det är säkert. Jag ser Lappträsk redan om några år som en annorlunda kommun än nu då har kännedomen om kommunen märkbart ökat och vår livskraft har blivit betydligt bättre. Vi är inte som kommun i speciellt utmanande situation jämfört med hela Finlands kommunfält, fastän vår ekonomiska situation är svår. Det viktigaste är att vi behåller tron på framtiden. Vi alla i personalen, förtroendevalda och kommuninvånare är vår kommuns bästa visitkort; låt oss marknadsföra vår kommun bra. Lappträsk 15.11.2017 Tiina Heikka Kommundirektör 4

1.2 Kommunens strategi under fullmäktigeperioden 2017-2020 Kommunen måste ha en kommunstrategi, där fullmäktige beslutar om kommunens verksamhet och de ekonomiska målsättningarna på lång sikt. (kommunlagen 37 ). I kommunstrategin tas i beaktande: 1. befrämja välmående hos kommunens invånare 2. ordna och producera service 3. servicemålsättning i kommunen lagstadgade tjänster 4. ägarpolicy 5. personalpolitik 6. kommuninvånarnas deltagnings- och inverkningsmöjligheter 7. utvecklande av livsmiljö och utvecklande av livskraft Kommunstrategin ska grunda sej på uppskattning av kommunens nuvarande situation samt kommande ändringar i verksamhetsmiljön och dess inverkningar på förverkligandet av kommunens uppgifter. Kommunstrategin ska också precisera utvärderingen av förverkligandet och uppföljning. I kommunstrategin ska man ta i beaktande uppgörande av kommunens budget och ekonomiplan. Kommunstrategin granskas åtminstone en gång under fullmäktigeperioden. Lappträsk fullmäktige har godkänt kommunens strategi för perioden 2017-2020 på sitt möte 16.11.2016 36. Kommunstrategin är det högsta dokumentet som styr kommunens verksamhet. Det innehåller de centrala framtidslinjedragningarna för fullmäktige och fungerar som grund för hela kommunens ledningssystem. Strategin siktar på att Lappträsk är Finlands första Människo-orienterade kommun år 2020. För att bli det måste Lappträsk -utveckla och producera all service tillsammans med användarna utgående från äkta behov - undersöka, pröva, kasta sej in i och skapa modigt nytt - leda genom att bry sej och förbinda sej till arbetet - verka snabbt, ansvarsfullt och undvika onödig byråkrati- - inspirerande arbetsmiljö där det finns tid för människan - vara lätt att nå Lappträsk kommuns uppdrag är att producera all kommunal service människo-orienterat. Vår vision är att vara Finlands första människo-orienterade kommun år 2020. Kommunens värde är ärlighet. Tyngdpunkter i strategin är: livscykeltjänster, livskraftstjänster, gemenskaplighet och nätverk samt deltagande och möjlighet att påverka. Under dessa finns strategiska val, där vi är med i alla skeden i livet. Vi stärker områdets livskraft, Vi bjuder in organisationer och frivilliga som en del av vår serviceproduktion och Erbjuder 5

en möjlighet att lätt få delta och inverka i gemensamma ärenden. Under dessa grupperas strategiska mål. 1.3 Kommunallagen och ekonomiplanen Enligt kommunallagen 110 ska fullmäktige i slutet av året godkänna för kommunen en budget för följande kalenderår och beakta kommunkoncernens ekonomiska ansvar och skyldigheter. I samband med godkännande av budjeten ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre år eller flera år (planeringsperiod). Budgetåret är ekonomiplanens första år. Budgeten och ekonomiplanen ska uppgöras så att de beaktar kommunstrategin och förutsättningarna för att sköta kommunens uppgifter tryggas. I budgeten och ekonomiplanen godkännes kommunens och kommunkoncernens verksamhets- och ekonomiska målsättning. Ekonomiplanen skall vara i jämvikt eller ha överskott. Underskottet i kommunens Balansräkning bör täckas högst inom 4 år räknat från fastställande av bokslutet i följande års början. Kommunen ska i sin ekonomiplan besluta om specificerade åtgärder med vilka man täcker underskottet under tidigare nämnda period. I budgeten beräknas anslag och intäkter som förutsätts i målsättningen för att uppgifter och ändamål verkställs och visar hur finansieringsbehovet omfattas. Anslag och beräknade inkomster kan beräknas som brutto eller netto. I budgeten och ekonomiplanen finns bruksekonomi- och resultaträkningsdel samt investerings och finansieringsdel. I kommunens verksamhet och ekonomiskötsel ska budgeten följas. Den nya kommunallagen trädde i kraft 1.5.2015. 1.6.2017, i början av kommunalvalsperioden. En stor del av reglerna gäller från I den nya kommunallagen betonas bestämmelserna kraftigare än i tidigare kommunallag om ägarpolitik och koncernledningens betydelse i kommunens verksamhet. Kommunlagen beaktar kommunernas organisationsförändringar mot koncernstyre samt deras nätverkslika verksamhet. Lagen klargör koncernledningens definition av ägarpolitik och ansvarsförbindelser. Bedömningsförfarandet ändras år 2017 för en kommun i speciellt svår ekonomisk situation. Nyckeltalen som beskriver tillräckligheten av kommunens finansiering och soliditet grundar sej på finansiella uppgifter på koncernivå, vilket ger en tillförlitligare bild av kommunens ekonomi i sin helhet än tidigare. När kommunens ekonomiska uppföljning tidigare gick på kommunmoderns nivå, sker uppföljningen nu på koncernnivå och täcker också hela kommunen och delvis bolag som kommunen äger. Nyckeltalens gränsvärden uträknas årligen av uppgifter som Statistikcentralen upprätthåller från koncernboksluten samt inkomstskatteprocenten som kommunen har fastställt. Om kriterierna uppfylls i bedömningsförfarandet ska kommunen och staten tillsammans avgöra om kommunens möjligheter att trygga sina invånares service som i lagstiftningen föreskrivs samt skrida till åtgärder för att trygga förutsättningarna till service. 6

Enligt kommunallagens 118 kan utvärderingsförfarandet verkställas ifall kommunen inte har uppfyllt underskottet i balansen enligt 110 3 moment bestämd tidsgräns. Utvärderingsförfarandet kan också verkställas om underskottet per invånare är minst 1000 euro i kommunkoncernens sista bokslut och föregående bokslut minst 500 euro eller om nyckeltalen i kommunens och kommunkoncernens soliditet visar att tillräckligheten av kommunens finansiering har under två påföljande år uppfyllit följande gränsvärden: 1) kommunkoncernens resultaträkning är negativ om man räknar bort statsbidraget från kommunens grundläggande tjänster enligt lagen (1704/2009) 30 och som beviljats upphöjt statsbidrag efter betänkning; 2) kommunens inkomstskatteprocent är minst 1,0 procentenhet högre än medeltalet av alla kommuners vägda inkomstskatteprocent; (gränsvärde beräknat 20,91 % år 2017) 3) kommunkoncernens lån räknat per invånare överstiger alla kommunkoncerners lån i medeltal med minst 50 procent; (gränsvärdet räknat 9 219 /invånare. Nyckeltalet för Lappträsk kommunkoncern i bokslutet 2016 är 5840 /invånare.) 4) kommunkoncernens relativa skuldsättning är minst 50 procent (I Lappträsk kommunkoncern är talet år 2016 64,8 %) 1.4 Bindande målsättning och resultatmålsättning för koncernen Lappträsk kommunkoncerns ekonomi ska vara i balans och på frisk grund under planeringsperioden 2018-2020. Ovannämnda aktiebolag och kommunbolag förutsätts ha kvalitativ kundbetjäning och lönsam verksamhet så att bolagen kan ordna sin verksamhet självständigt och ekonomiskt på frisk grund. Alla dotterbolag följer koncernpolitiken efter Lappträsk kommuns koncernregler och följer principerna för offentliga upphandlingar enligt lagen. Styrelserna i aktiebolagen ska i sina beslut stöda Lappträsk kommuns kommunkoncern att målsättningarna uppnås. 7

8

9

10

11

2. KOMMUNEKONOMINS UTVECKLING 1, ALLMÄNNA EKONOMISKA LÄGET Lokalförvaltningens underskott uppgick i fjol till 0,4 % i relation till BNP. Underskottet krympte för andra året i rad. Konsumtionsutgifterna ökade endast obetydligt, vilket bland annat berodde på att nedskärningarna av semesterpenningen 2017 till största delen redovisades redan 2016 enligt semesterkvalifikationsår samt på konsumtionsutgifternas dämpade prisutveckling. Även investeringsutgifterna ökade endast obetydligt. Av lokalförvaltningens inkomster ökade i synnerhet statsandelarna, som påverkades av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, ökningen av kompensationerna på grund av ändringarna i beskattningsgrunderna samt ökningen av omsättningsskatten på kommunernas retursystem. Lokalförvaltningens underskott fortsätter att krympa i år. Lokalförvaltningens konsumtionsutgifter minskar till följd av åtgärderna enligt konkurrenskraftsavtalet, kommunarbetsgivarnas sänkning av pensionsavgifterna samt av regeringen fastställda anpassningsåtgärder. Dessutom fortsätter kommunerna och samkommunerna att effektivera sin verksamhet och anpassa sin ekonomi med åtgärder som dämpar ökningen av utgifterna. De ökade skatteinkomsterna förbättrar lokalförvaltningens inkomster. I synnerhet intäkterna från samfundsskatten börjar visa sig bättre än man tidigare uppskattat. Finlands Kommunförbund utredde i maj juni av innevarande år vilken effekt regeringsprogrammets viktigaste åtgärder för att påverka kommunekonomin har på kommunerna och samkommunerna. Dessutom utreddes i en enkät hur konkurrenskraftsavtalet verkställts och vilka egna anpassningsåtgärder kommunerna vidtagit. Utifrån enkätsvaren ser det ut som om de direkta anpassningsåtgärderna inte kommer att nå de sparmål som beräknats för dem under de närmaste åren. Enligt resultaten av enkäten kommer inte heller den sparpotential som förlängningen av arbetstiden som ingår i konkurrenskraftsavtalet förväntades medföra att nås enligt den tidigare beräknade tidtabellen. Förändringen i befolkningens åldersstruktur har redan länge ökat behovet av vård- och omsorgstjänster och därmed utgiftstrycket i kommunekonomin. Lokalförvaltningens konsumtionsutgifter vänder mot tillväxt nästa år, eftersom anpassningsåtgärderna inte räcker till att upphäva de merutgifter som orsakas av det ökade servicebehovet. Konsumtionsutgifterna ökas också bland annat av att dagvårdsavgifterna för låg- och medelinkomsttagare sänks från början av 2018, eftersom åtgärden väntas öka efterfrågan på dagvård. Dessutom är lokalförvaltningens investeringsbehov och underhållsskuld fortsatt omfattande. Byggandet av sjukhus är fortsatt livligt, trots att investeringar i social- och 1 Källa: Ekonomisk översikt hösten 2017, Finansministeriets publikationer 32b/2017 12

hälsovården blev tillståndspliktiga med stöd av en temporär lag som trädde i kraft för mer än ett år sedan. Ökningen av lokalförvaltningens skatteinkomster blir anspråkslös nästa år. Bakom den exceptionellt kraftiga ökningen av samfundsskatten 2017 ligger engångsfaktorer vars effekt inte sträcker sig till 2018. Därför minskar intäkterna från samfundsskatten nästa år. Ökningen av de kommunala skatteinkomsterna blir dessutom svar och kommunernas statsbidrag ökar endast litet, eftersom kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna sänker statsandelarna. Lokalförvaltningens underskott ökar fortfarande 2018 och 2019, eftersom behovet av socialoch hälsovårdstjänster ökar allt snabbare. Dessutom avslutas bland annat nedskärningen av semesterpenningen enligt konkurrenskraftsavtalet 2020, vilket ökar lokalförvaltningens konsumtionsutgifter till största delen redan 2019. 13

3. GRUNDERNA FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT RESULTAT- OCH FINANSIERINGSKALKYLER 3.1 Budgetstrukturen, bindande nivå och jämförbarhet Förslaget till ekonomiplan har uppgjorts genom att efterfölja Kommunförbundets budgetrekommendationer från år 2011 och handboken för delegationen för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen från år 2016. Uppställningen är i enlighet med indelningen av resultatområden inom organisationen så, att varje nämnd/sektion har sitt eget resultatområde, dock så, att revisionsnämnden och centralvalnämnden tillhör koncernförvaltningen. Uppgifterna jämförs med siffrorna i budgeten och siffrorna i bokslutet för år 2016 samt uppgifterna i budgeten för år 2017. I budgetens uppgifter har ursprungliga budgeten med tilläggsbudgeter beaktats. Då man jämför siffror bör man ta i beaktande bolagiseringen av Fastighets Ab Lilleput fr.o.m. 1.5.2017. Vattenverket behandlas i bokslutet som en avskild balansenhet. I budgeten behandlas den som övriga resultatenheter och den ingår i resultatområdet tekniska tjänster. I anslagstabellen presenteras som informativa uppgifter resultatområdets inkomster och utgifter per kontogrupper samt verksamhetsbidrag. 3.1.1 Nivån på resultatområden I driftshushållningen är i förhållande till kommunfullmäktige bindande nivån netto (verksamhetsbidrag). Anslagen är externa poster. 3.1.2 Nivån på resultatenhet Nämnderna delar på anslag, som fullmäktige beviljat, för resultatområdena genom driftsplaner och budgeterna är på resultatenhetsnivå. 3.1.3 Investeringar Inom investeringarna är bindande nivån per projekt. Anslagsreserveringar kräver separat fullmäktigebeslut. 14

3.1.4 Finansieringsdelen I finansieringsdelen är skatteintäkterna, statsandelarna, finansieringsintäkter och kostnader samt ändringar i lånestocken bindande på nettobelopp. 3.1.5 Redovisningsskyldighet Organ Redovisningsskyldig Resultat- /uppgiftsområde Kommunstyrelsen Kommundirektören Koncernförvaltning Förvaltningsdirektören Centralförvaltning Grundtrygghetssektionen Välfärdsdirektören Grundtrygghetstjänster Bildningsnämnden Direktör för bildningsväsendet Bildningstjänster Tekniska nämnden Tekniska direktören Tekniska tjänster 3.1.6 Målsättningar för verksamheten Bindande och övriga målsättningar har presenterats per resultatområde i egna budgetdelar. 3.2 Grunderna för hur ekonomiplanen beräknats 3.2.1 Allmänt om budgeten för år 2018 Kommunstyrelsen gav i sitt möte 21.8.2017 134 direktiv för uppgörande av budgeten och ramen för år 2018 till förvaltningsgrenarna. Vid uppgörandet av ramen utgick man från budgeten för år 2017 samt från bokslutet för år 2016. Förvaltningsgrenarna skulle ha som utgångspunkt vid kalkyleringen av utgifter, att budgetförslaget är realistiskt och att tilläggsutgifter måste motiveras. Tilläggsutgiften var motiverad, ifall man kan med den uppnå besparingar eller ökad vinst på långsikt eller om den hör ihop med ändringar av lagstadgade uppgifter eller med en ökning av användning som man varit medveten om. 15

I lönerna beaktade man avtalshöjningarna +0,5 %. I övriga verksamhetsutgifterna har i ramdirektivet inte beaktats kostnadsökning år 2018, med undantag HNS där kostnadsökningen beräknats till 100 000 euro. På inkomstsidan fick förvaltningsgrenarna direktiv att till taxor, avgifter och hyror göra indexhöjningar och nivåhöjningar så, att ifrågavarande taxa/avgift/hyra motsvarar att täcka utgifterna. Grunden för investeringsförslagen i direktiven var investeringarna som godkänts i ekonomiplanen. Det var dock nödvändigt att kontrollera investeringsplanen och omprioritera på ett sådant sätt, att den årliga investeringsnivån är lika stor som de årliga avskrivningarna och lånestocken förblir högst det nationella genomsnittet per capita. Enligt ramdirektivet verkställs endast de nödvändiga investeringarna. 3.2.2 Skatteintäkter Skatteintäkterna har i budgeten upptagits till 8,5 milj.. Både inkomstskatteprocenten och fastighetsskatteprocenten hålls på samma nivå som år 2017. 3.2.3 Statsandelar I budgeten har 6,8 milj. antecknats vid punkten statsandelar. 3.2.4 Verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkterna har ändrat från budgeten för år 2017 med + 13 %. I budgeten har beräknats 100 000 euro i försäljningsvinster för bestående aktiva. 3.2.5 Verksamhetsutgifter I verksamhetskostnaderna ingår 929 00 euro i hemkommunsersättningar, 119 000 euro mindre jämfört med budjeten för år 2017. Verksamhetskostnaderna har ändrat från budgeten för år 2017 med -0,8 %. 16

3.2.6 Avskrivningar (beräkning) BS 2016 BU 2017 BU 2018 EP 2019 EP 2020 Kommunen (exkl.vtv) 641 665 567 450 453 000 440 000 420 000 Vattentjänstverket 140 142 138 000 137 000 140 000 140 000 TOTALT 781 807 705 450 590 000 580 000 560 000 3.2.7 Ekonomiplanens inverkan på kommunens ekonomiska spelrum Resultaträkningen visar hur bra kommunens inkomstfinansiering kan täcka årliga utgifter samt ersättningsinvesteringar som behövs för slitage av egendom och som avskrivningarna beskriver. Finansieringsanalysen berättar om kommunens nettokassaflöde gällande verksamhet och investeringar påvisar överskott eller underskott. Kalkylens slutresultat berättar om ändringar i kommunens kassamedel under budgetåret. Kommunen har i balansen ett kumulativt överskott på ca 1,6 miljoner euro från tidigare år. Så som det ser ut nu kommer bokslutet för år 2017 att visa ett nollresultat. Under planeringsperioden 2018-2020 beräknas de första åren visa ett underskott och i slutet av planeringsperioden ett överskott. På koncernnivå finns det enligt bokslutet 2016 ett kumulativit underskott i balansen på 421 000 euro. I denna budget har vi ännu inte exakt kunnat bedöma effekterna av landskapsreformen och socialoch hälsovårdsreformen på kommunens ekonomi och verksamhet. Reformen har flyttats till år 2020 och den nya lagen har inte ännu godkänts. Det är inte ännu klart för alla uppgifters del om arrangerings- och finansieringsansvaret förblir hos kommunen eller om den överförs till landskapet och det är inte säkert vad basen för kommunens finansiering kommer att vara fr.o.m. år 2020. Förändringarna som är baserade på kommunförbundets rekommendationer har inte beaktats i beredningen av budgeten för år 2018. Kommunens Fastighets Ab Lilleputs anmärkningsvärda investeringsbörda på ca 6 miljoner euro för utrymmen som är uthyrda till Civiltjänstcentralens verksamhet de kommande tre åren inverkar på kommunens och kommunkoncernens ekonomiska spelrum. Detta ökar på koncernens skuldbörda och begränsar möjligheterna till andra investeringar de närmaste åren, vilket har tagits i beaktande i planen. Å andra sidan skapar hyreskontraktet på 15 år med Senaatti-kiinteistöt för utrymmen på ca 5 000 kvadrat trygghet på inkomstsidan. 17

400 LAPPTRÄSK 3.3 Resultaträkning och finansieringsanalys RESULTATRÄKNING 2018 VERKSAMHETSINTÄKTER BS 2016 BU 2017 BU 2018 Ero% EP 2019 EP 2020 FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER 609 975 748 499 916 190 22,4 FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER 576 395 606 000 602 500-0,6 STÖD OCH BIDRAG 237 613 189 490 291 509 53,8 ÖVRIGA VERKSAMHETSINTÄKTER 919 634 932 554 1 007 353 8,0 VERKSAMHETSINTÄKTER 2 343 616 2 476 543 2 817 552 13,8 2845864 2873952 TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 26 844 0 0 VERKSAMHETSKOSTNADER PERSONALKOSTNADER -5 085 969-4 865 642-4 783 548-1,7 LÖNER OCH ARVODEN -3 737 587-3 708 086-3 646 278-1,7 PERSONALBIKOSTNADER -1 348 382-1 157 556-1 137 270-1,8 PENSIONSAVGIFTER -1 143 277-1 006 241-1 003 011-0,3 ÖVRIGA PERSONALBIKOSTNADER -205 105-151 315-134 259-11,3 KÖP AV TJÄNSTER -11 248 848-11 566 674-11 354 721-1,8 MATEROAL, FÖRNÖDENHETER OCH -1 139 997-1 070 390-943 782-11,8 VAROR UNDERSTÖD -703 933-674 601-667 100-1,1 ÖVRIGA VERKSAMHETSKOSTNADER -261 590-636 260-914 722 43,8 VERKSAMHETSKOSTNADER -18 440 337-18 813 567-18 663 873-0,8 18 680 000 18 730 000 VERKSAMHETSBIDRAG -16 069 878-16 337 024-15 846 321-3,0-15 834 135-15 856 048 SKATTEINTÄKTER 8 501 727 8 670 000 8 523 000-1,7 8 826 000 9 131 000 5000 Inkomstskatt 7 550 803 7 605 000 7 465 000-1,8 5100 Fastighetsskatt 544 843 539 000 540 000 0,2 5200 Samfundsskatt 406 081 526 000 518 000-1,5 STATSANDELAR 6 589 485 6 800 800 6 803 000 0,0 6 800 000 6 800 000 FINANSIELLA INTÄKTER- OCH KOSTNADER RÄNTEINTÄKTER 1 060 0 0 ÖVRIGA FINANSIELLA INTÄKTER 809 570 802 000 830 000 3,5 845 000 845 000 RÄNTEUTGIFTER -73 867-58 000-54 000-6,9-54 000-54 000 ÖVRIGA FINANSIELLA KOSTNADER -686-3 000-4 000 33,3-4 000-4 000 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 736 077 741 000 772 000 4,2 787 000 787 000 TOTALT (NETTO) ÅRSABIDRAG -242 588-125 224 251 679-301,0 578 865 861 952 AVSKRIVNINGAR OCH VÄRDESÄNKNINGAR AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN -714 955-705 450-590 000-16,4-580 000-560 000 VÄRDESÄNKNINGAR -66 852 0 0 AVSKRIVNINGAR OCH VÄRDESÄNKNINGAR -781 807-705 450-590 000-16,4-580 000-560 000 EXTRAORDINÄRA POSTER 0 902 844 0-100,0 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -1 024 396 72 170-338 321-568,8-1 135 301 952 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT -1 024 396 72 170-338 321-568,8-1 135 301 952 18

400 LAPPTRÄSK FINANSIERINGSANALYS 2018 BS 2016 BU 2017 BU 2018 EP 2019 EP 2020 VERKSAMHETENS KASSAFLÖDE ÅRSBIDRAG -242 588-125 224 251 679 578 865 861 952 EXTRAORDINÄRA POSTER 0 902 844 0 0 0 INKOMSTFINANSIERINGENS KORRIGERINGSPOSTER -38 491-35 000-100 000-50 000-50 000-281 080 742 620 151 679 528 865 811 952 INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE INVESTERINGSUTGIFTER -602 762-3 523 200-714 000-422 000-385 000 INVESTERINGSUTGIFTERNAS FINANSIERINGSANDELAR 0 60 000 0 0 0 INTÄKTER FÖR ÖVERLÅTELSE AV BESTÅENDE AKTIVA 47 042 1 850 156 100 000 50 000 50 000-555 720-1 613 044-614 000-372 000-335 000 VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE -836 800-870 424-462 321 156 865 476 952 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE ÄNDRINGAR I LÅNEBESTÅNDET ÖKNING AV LÅNGFRISTIGA LÅN 0 2 650 000 0 0 0 MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA LÅN -323 990-420 000-340 000-340 000-340 000 ÄNDRINGAR AV KORTFRISTIGA LÅN 850 000 0 0 0 0 526 010 2 230 000-340 000-340 000-340 000 ÄNDRINGAR I EGET KAPITAL -97 651 0 0 0 0 ÖVRIGA ÄNDRINGAR I BETALNINGSBEREDSKAPEN FÖRÄNDRINGAR AV FÖRVALTADE MEDEL OCH 1 083 0 0 0 0 FÖRVALTAT KAPITAL FÖRÄNDRINGAR AV FORDRINGAR -141 650 0 0 0 0 FÖRÄNDRINGAR AV RÄNTEFRIA SKULDER 167 828 0 0 0 0 27 261 0 0 0 0 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE 455 620 2 230 000-340 000-340 000-340 000 ÄNDRINGAR I KASSAMEDEL -381 180 1 359 576-802 321-183 135 136 952 19

Resultaträkning /externa BS 2016 BUDGET 2017 BU 2018 EP 2019 EP 2020 +ändring INKOMSTSKATTESATS 20,50 % 20,50 % 20,50 % 20,75 % 20,75 % Verksamhetsintäkter 2 343 616 2 476 543 2 817 552 2 845 864 2 873 952 Tillverkning för eget bruk 26 844 Verksamhetskostnader -18 440 337-18 813 567-18 663 873-18 680 000-18 730 000 Årsbidrag -16 069 878-16 337 024-15 846 321-15 834 135-15 856 048 Skatteintäkter 8 501 727 8 670 000 8 523 000 8 826 000 9 131 000 Statsandelar 6 589 485 6 800 800 6 803 000 6 800 000 6 800 000 Finansieringsintäkter- och kostnader 736 077 741 000 772 000 787 000 787 000 Årsbidrag -242 588-125 224 251 679 578 865 861 952 Avskrivningar och värdesänkningar -781 807-705 450-590 000-580 000-560 000 Extraordinära poster 902 844 Räkenskapsperiodens resultat -1 024 395 72 170-338 321-1 135 301 952 NYCKELTAL Verksamhetsintäkter/verksamhetsutgifter % 13 13 15 15 15 Årsbidrag/Avskrivningar % 31 18 43 100 154 Årsbidrag /invånare -89-46 94 217 325 Kommunens överskott i balansen Kommunkoncernens överskott i balansen 1 674 093 1 674 093 1 335 772 1 334 637 1 636 589-420 948-1 120 948-1 371 269-1 322 404-970 452 Antal invånare (Statistikcentralens prognos) 2 739 2 699 2 680 2 664 2 649 20

FINANSIERINGSKALKYL BS 2016 BUDGET 2017 BU 2018 EP 2019 EP 2020 +ändring INKOMSTFINANSIERINGENS KORRIGERINGSPOSTER ÅRSBIDRAG -242 588-125 224 251 679 578 865 861 952 EXTRAORDINÄRA POSTER 902 844 INKOMSTFINANSIERINGENS KORRIGERINGSPOSTER -38 492-35 000-100 000-50 000-50 000 INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE INVESTERINGSUTGIFTER -602 762-3 523 200-714 000-422 000-385 000 INVESTERINGSUTGIFTERNAS FINANSIERINGSANDELAR 60 000 INTÄKTER FÖR ÖVERLÅTELSE AV BESTÅENDE AKTIVA 47 042 1 850 156 100 000 50 000 50 000 VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE -836 799-870 424-462 321 156 865 476 952 ÖKNING AV LÅNEFORDRINGAR ÖKNING AV LÅNGFRISTIGA LÅN 0 0 0 0 MINSKNING AV LÅNGFRISTIGA LÅN ÄNDRING AV LÅNGFRISTIGA LÅN -323 990-420 000-340 000-340 000-340 000 850 000 1 350 000 0 0 0 ÄNDRING I EGET KAPITAL -97 651 ÖVRIGA ÄNDRINGAR I BETALNINGSBEREDSKAPEN 27 261 0 0 0 0 FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE 455 620 930 000-340 000-340 000-340 000 ÄNDRINGAR I KASSAMEDEL -381 179 59 576-802 321-183 135 136 952 NYCKELTAL Låneskötselbidrag -0,4-0,2 0,6 1 2 Lån /invånare, kommun 2 060 2 405 2 278 2 150 2 022 Lån /invånare, kommunkoncern 4 611 Lån Nyland /inv. kommunnivå förhandsinformation 2016 Lån hela landet /inv. kommunnivå förhandsinformation 2016 2 840 2 933 21

3.4 Tabell över bindande poster gentemot fullmäktige SAMMANFATTNING AV ANSLAG I BUDGETEN OCH BERÄKNADE INKOMSTER 2018 BINDANDE EXTERN POSTER* ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER DRIFTSEKONOMIDELEN Koncernförvaltning och Centralförvaltning N -1 668 004 344 066 Grundtrygghetstjänster N -9 569 173 692 490 Bildningstjänster N -4 109 339 299 143 Tekniska tjänster N -3 317 357 1 481 853 RESULTATRÄKNINGSDELEN Skatteintäkter N 8 523 000 Statsandelar N 6 803 000 Finansieringsintäkter- och utgifter N -78 000 830 000 Extraordinära poster N INVESTERINGSDELEN Objektrelaterad, över 10 000 euro B -714 000 FINANSIERINGSDELEN Förändring av utlåning Ökning av utlåningen B Minskning av utlåningen B Förändringar av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån B Minskning av långfristiga lån B Förändring av kortfristiga lån N Förändring av eget kapital B Inverkan på betalningsberedskapen -802 321 BUDGET TOTALT -19 455 873 18 171 231 * N = Bindande nettoanslag/-beräknad intäkt gentemot fullmäktige B = Bindande bruttoanslag/-beräknad intäkt gentemot fullmäktige 22

3.5 Anslagstabell ÖVERSIKT AV VERKSAMHETSGRENARNAS ANSLAG OCH UPPSKATTADE INTÄKTER Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 KONCERNFÖRVALTNING Inkomster 160 031 276 140 344 066 Utgifter -1 293 939-1 689 245-1 668 004 Verksamhetsbidrag -1 133 908-1 413 105-1 323 938 Interna inkomster 356 904 345 409 330 370 Interna utgifter -90 008-115 123-132 712 GRUNDTRYGGHETSTJÄNSTER Inkomster 566 374 608 189 692 490 Utgifter -9 598 919-8 741 725-9 569 173 Verksamhetsbidrag -9 032 545-8 133 536-8 876 683 Interna inkomster Interna utgifter -433 107-444 576-406 280 BILDGNINGSTJÄNSTER Inkomster 243 969 240 350 299 143 Utgifter -4 394 919-4 134 787-4 109 339 Verksamhetsbidrag -4 150 950-3 894 437-3 810 196 Interna inkomster 2 721 Interna utgifter -864 142-825 303-826 174 TEKNISKA TJÄNSTER Inkomster 1 373 242 1 419 864 1 481 853 Utgifter 26 844 Verksamhetsbidrag -3 152 560-3 215 210-3 317 357-1 752 474-1 795 346-1 835 504 Interna inkomster Interna utgifter 1 307 934 1 384 316 1 341 598 Inkomster -280 302-344 723-309 802 TOTALT Inkomster 2 343 616 2 544 543 2 817 552 Utgifter 26 844 Verksamhetsbidrag -18 440 337-17 780 967-18 663 873-16 069 877-15 236 424-15 846 321 Interna inkomster Interna utgifter 1 667 559 1 729 725 1 674 968 Inkomster -1 667 559-1 729 725-1 674 968 23

3.6 Kommunens organisation 24

3.7 Lappträsk kommunkoncern 25

4. DRIFTSHUSHÅLLNING 4.1 KONCERNFÖRVALTNING Redovisningsskyldig tjänsteinnehavare: Kommundirektören (koncernförvaltning), förvaltningsdirektören (centralförvaltning) Uppgiftsområden och resultatenheter: Koncernförvaltning (näringstjänster, landsbygdstjänster, byggnads- och miljötjänster) Centralförvaltning (centralförvaltningstjänster, ekonomiförvaltning, ITförvaltning, personalförvaltning) Verksamhetsidé: Resultatområdets verksamhetsidé är att producera väl beredda beslutsförslag till förtroendemannaorganisationen och styra samt utveckla kommunens organisation och koncern; betjäna både externa (förtroendevalda, kommuninvånarna samt övriga samarbetspart) och interna (kommunens övriga organisation) kunder vänligt, människoorienterat, effektivt och ekonomiskt. Ordnandet av val sker med resultatområdets anslag såsom även revisionsväsendet. Personalplan Centralförvaltningstjänster, ordinarie personal BS 2016 BU 2017 BU 2018 EP 2019 EP 2020 8,5 8,0 8,6 8,6 8,6 26

Taitopaikka BS 2016 BU 2017 BU 2018 EP 2019 EP 2020 2,0 2,0 1,5 1,5 1,5 Projektarbetare BU 2017 BU 2018 EP 2019 EP 2020 0 1,9 (varav 1,9 (varav 0,6 är 1,9 (varav 0,6 är 0,6 är Taitopaikkas Taitopaikkas Taitopaikkas personal) personal) personal) Välmående utrymmenprojektet Täytyyprojektet 1,0 (varav 0,3 tekniska väsendet) 1,0 (varav 0,3 tekniska väsendet) Verksamhetsmiljö och dess förändringar: Koncernstyrelsens verksamhetsmiljö ändrades till en viss grad år 2017, då Fastighets Ab Lappträsks Lilleput grundades i kommunen. Därmed blev verksamheten av de hyrda fastigheterna bolagsbaserat, vilket skapar tryck på koncernövervakning och bolagsstyrning. Utvecklandet av den människoorienterade kommunens verksamhetsmodeller är av högsta prioritet i hela kommunkoncernen under de kommande åren. Utgångspunkter för uppgörandet av budgeten Utgångspunkten för uppgörandet av budgeten har varit den människoorienterade kommunens strategi. P.g.a. den strama ekonomiska situationen har man skärt ner och strävat efter att hitta nya kostnadseffektivare modeller. För utvecklingsverksamhetens del har man strävat efter att fortsätta att utveckla och systematiskt föra vidare funktioner som man tidigare dragit riktlinjer till. Näringsverksamhet Utvecklandet av näringsverksamheten har under de senaste åren varit experimentellt. Det finns orsak att satsa ännu mer på näringsverksamheten och särskilt ur Lappträsks synvinkel. Vi behöver tilläggsresurser bl.a. till att locka företag till Lappträsk, rådgivning till befintliga företag och utvecklandet av näringstjänster särskilt ur företagens synvinkel. Utvecklingsbolaget Posintras tjänster uppfyller inte Lappträsks individuella infallsvinkel. Det vore förnuftigare att inrikta även denna insats direkt på arbete som görs direkt för den egna kommunen. Till näringstjänsterna har reserverats 56 000 euro, och tanken är att detta används till att anställa direkt till kommunen en utvecklare som utvecklar det egna näringsväsendet, och underlyder koncernförvaltningen. År 2018 satsas särskilt på nya företag samt på att möjliggöra tillväxten av företag. 27

Marknadsföring Budgeten har minskats för marknadsföringens del. 40 000 euro har reserverats till marknadsföring. Reserveringen har gjorts att närmast användas till köptjänster, eftersom det inte längre finns arbetsinsatsen av en planerare år 2018, vilket har varit en signifikant fördel för kommunen. Vi måste koncentrera oss på mera relevanta saker. Uppdateringen av kommunens webbsidor är ett av de allra viktigaste sakerna. Det måste satsas på marknadsföringen av tomter och särskilt marknadsföringen av tomterna på Husulabacken hör till planerna för år 2018. För evenemangens del kommer kommunen att aktivt vara med i evenemang som ordnas av föreningarna, men det kommer att ordnas färre egna evenemang än tidigare. För den Minnesvängliga tätortens del ordnas ett konst- och kulturevenemang via Öster om Helsingfors projektet. Marknadsföringen centreras i de elektroniska- och sociala medierna. Förtydligandet av Lappträsks bränd som en människoorienterad kommun kommer att fortsätta genom att lyfta upp ledarskap och bra verksamhetsmodeller. Sysselsättning Anslag för arbetsmarknadsstödet (230 000 euro) har överförts från grundtrygghetssidan till koncernförvaltningen. Kommunen betalar hälften av arbetsmarknadsstödet till de personer som fått arbetsmarknadsstöd i 300 999 dagar och 70 % av arbetsmarknadsstödet till de personer som fått arbetsmarknadsstöd i minst 1 000 dagar. I kommunen används också ett s.k. Lappträsktillägg, dvs. till företag/föreningar som sysselsätter en långtidsarbetslös från Lappträsk betalas 250 euro/mån. i stöd i högst 8 månader. Sommarjobb I budgeten har anslag reserverats för anställning av alla som är födda 2002. Tanken är att kommunen ska erbjuda sommarjobb till alla unga i en åldersklass (4 veckor/850 euro). I kommunen finns det nu 27 unga som är födda 2002 och därför har 23 000 euro reserverats för sommarjobben. Dessutom utdelas igen sommarjobbssedlar (à 170 euro) till företag som ger unga sommarjobb. Den unga bör ha fyllt 15 år men inte 19 år då hen inleder sitt arbete. Taitopaikka-verksamheten och tjänster som köps från Lovisa stad Kommunen minskade på arbetslöshetssiffrorna år 2017, största delen tack vare kommunens Taitopaikka-verksamhet. Verksamheten bör fortsätta och vidareutvecklas. I modellen som använts, har funnits en husbonde (100 % arbetstid), en inspektor (60 %) och en lots (50 %). Detta har varit en bra arbetstagarkombination, och man har budgetterat motsvarande lönekostnader för år 2018. Dessutom säljs Taitopaikka-verksamheten till andra kommuner. I och med Taitopaikkaverksamhetens utveckling kan man minska på tjänsterna som köps från Lovisa. I budgeten har inte längre beräknats lönen för sysselsättningskoordinatorn som köpts från Lovisa, och inte heller för den vägglösa verkstaden. I stället har man förberett för köp av andra handledningstjänster som t.ex. tjänster för arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte. Dessa tjänster har standardiserats och faktureras enligt användning. Kommunens eget sysselsättande 28

Lönesubventionerade arbetstagarna har varit ett fantastiskt tillägg till den lilla personalen. Genom lönesubvention kan man möjliggöra arbetsplatser till långtidsarbetslösa, vilket fungerar som ett bra startskott till personens nya arbetskarriär, som också erbjuder en oersättlig arbetsinsats till kommunen. I budgeten har reserverats anslag för minst fem lönesubventionerade anställda. Utsiktsplatsen-mässan Utsiktsplatsen-mässan lyckades utmärkt år 2017. År 2018 är det nödvändigt att ordna mässan redan för fjärde gången, men med tyngdpunkten precis på rekrytering, som år 2017. Byggnads- och miljötjänster Byggnadstillsynen hjälper och ger råd till kunderna i frågor gällande byggande och byggnadslov samt övervakar att byggandet uppfyller kraven uppställda i markanvändnings- och bygglagen samt markanvändnings- och byggförordningen. Verksamheten har utvecklats för att bli mera människoorienterad så att byggnadsinspektören är anträffbar också i Lappträsk enligt överenskommelse. Miljöskyddsenheten styrs av lagstiftning och kommunens egna miljöskyddsbestämmelser. Avsikten är att till kommuninvånarna erbjuda en trivsam, trygg, hälsosam och fungerande boendemiljö som samtidigt främjar genomförandet av principen om hållbar utveckling. Miljöskyddsenheten fungerar som kommunens miljöskyddsmyndighet. Lovisa stad och Lappträsk kommun har avtal om gemensam byggnadstillsyn och miljöskydd fr.o.m. 1.1.2013. I samarbetet ingår alla myndighetsuppgifter inom byggnadstillsynen och miljöskyddet. Besluten fattas i en byggnads- och miljönämnd som lyder under Lovisa stad. Lappträsk har två (2) representanter i nämnden. Kostnader för byggnads- och miljöförvaltning år 2018: 70 894 Landsbygdsförvaltning Landsbygdstjänsterna för Lappträsk och hela östra Nyland har fr.o.m. början av 2013 lagstadgat skötts av samarbetsområdet där Lovisa stad fungerar som värdkommun. Landsbygdsväsendet betjänar i alla frågor i anknytning till landsbygdsförvaltningen och stödsystemen samt sköter även om avbytartjänsterna i Lappträsk kommun. Kostnader för landsbygdsförvaltning år 2018: 56 940 29

Val År 2017 ordnas presidentval och möjligtvis landskapsval. Valdagarna för presidentvalet är 28.1 och 11.2 samt landskapsvalets valdag är 28.10. För kostnaderna har reserverats ca 4 600 euro. Centralförvaltningstjänster Centralförvaltningstjänsterna svarar för produktionen av stödtjänster till förvaltningen. Målsättningen är att utveckla en genomskinlig förvaltning och delaktighet. Kommunens webbsidor behöver också uppdateras bl.a. för att uppfylla kraven som suomi.fi har ställt. Även tillgänglighetsdirektivet bör beaktas då webbsidorna uppdateras. Ekonomiförvaltningstjänster Kommunen har sedan 2013 köpt ekonomiförvaltningstjänster av Kunnan Taitoa Oy. Kunnan Taitoa Oy har gett ett eget budgetförslag, där det sammanlagda värdet på de tjänster som kommunen köper har fastställts till 70 000 euro år 2018. Det har förhandlats om små förbättringar till avtalet med Kunnan Taitoa Ab:s servicenivå, och samarbetet har så småningom förbättrats under årens lopp. Verksamheten kräver fortsättningsvis aktiv uppföljning från kommunens sida samt analysering och jämförande av olika verksamhetsmöjligheter. IT-förvaltning Alla organ övergår till elektronisk möteshantering från och med början av år 2018. Det bör observeras att föredragningslistor eller annat material i pappersform inte längre kommer att ditributeras till förtroendevalda efter detta. Detta sparar arbetstid samt kopierings- och portokostnader, men överför delvis arbetets tyngdpunkt till IT-förvaltningen. Kommunens informationssäkerhetspolitik uppdateras under år 2018. ICT växer i alla sektorer och olika delområden och det inverkar på hur IT-förvaltningen använder sin arbetstid. Verksamheten fortsätter som egen verksamhet. Personalförvaltningstjänster Rekreationssedlar till värdet av 75 euro utdelas till personalen. Genom att stöda och uppmuntra till motion och kultur uppmuntras personalen att ha mångsidiga hobbyer. När arbetstagaren själv får välja vad och var hen idkar för hobby, växer motivationen att ta hand om den egna hälsan. För förmän ordnas ca 4 gemensamma träffar under året. Syftet med förmanseftermiddagarna är att stödja förmännen i ledarskapet och att utveckla verksamhetsmodeller för den människoorienterade kommunen. Utbildningsanslagen har i budgeten fördelats på verksamhetsområdena, för att möjligheterna att påverka deltagandet i utbildningarna ska förbättras inom verksamhetsområdena. 30

Projekt Spetsprojektet TÄYTYY-projektet som finansieras av social- och hälsovårdsministeriet, i vilket man utvecklar ett minnesvänligt centrum, avslutas i november 2018. Resultatet är en plan, som godkänns senast under våren 2019. I slutet av projektet måste beslut fattas angående kommande åtgärder. Utvecklande av Lappträskhuset har gjorts i samarbete med Aalto-universitetet och ARA. ESF-projektet Välmående utrymmen fortsätter fram till året 2020. I projektet förbättras ställningen av de som upplever utanförskap i samhället, och man utvecklar till ett koncept verksamhetsmodellen för Bibliotekets övervåning i form av traditionstalko. Öster om Helsingfors bara en timme från ring tre-projektet marknadsför Lappträsk. Kommunens insats år 2018 är 2000 euro. Anslag har ansökts för år 2018 till ett bioekonomiprojekt som utvecklar och stöder företagsverksamhet. Till årets projekt har ansökts 100 % understöd från NTM-centralen. God idé-pengen som vari i bruk år 2017 har konstaterats vara en fungerande verksamhetsmodell. I budgeten har reserverats även för år 2018 6 000 euro för understöd på högst 300 euro för en god idé. Understödet kan utbetalas till en kommuninvånare, en förening eller ett företag i Lappträsk till att verkställa en idé som stöder eller ökar på gemensamt välmående. Evenemang där en inträdesavgift uppbärs understöds inte. Ansökningarna behandlas i ledningsgruppen och kommundirektören fattar beslut om hur understöden skall användas. Bindande målsättningar för fullmäktige presenteras i styrkortet. Ändringar servicenätet och i serviceproduktionen Serviceproduktionen har ändrats i och med grundandet av Fastighets Ab Lappträsks Lilleput. Den nya kommunallagen som trädde i kraft 1.6.2017 har också ändrat på serviceproduktionen, bl.a. i form av den nya förvaltningsstadgan. Användningen av elektroniska tjänster har utvecklats för bl.a. blanketter och mötesförvaltningens del. Samservicepunkten hjälper nu även med ansökningar av utkomststödet som överförts till FPA. Sociala medier har tagits i användning på ett effektivare sätt. 31

10 LEDANDE AV KOMMUNEN BS 2016 BU 2017 BU 2018 Skillnad% VERKSAMHETSINTÄKTER FÖRSÄLJNINGSVINST 18 114 13 460 36 900 174,1 INTÄKTER FRÅN AVGIFTER 5 649 0 0 UNDERSTÖD OCH BIDRAG 88 051 140 880 200 366 42,2 ÖVRIGA VERKSAMHETSINTÄKTER 48 217 41 800 106 800 155,5 VERKSAMHETSINTÄKTER 160 031 196 140 344 066 75,4 VERKSAMHETSUTGIFTER PERSONALKOSTNADER -689 250-689 979-770 720 11,7 LÖNER OCH ARVODEN -523 107-536 921-598 667 11,5 PERSONALBIKOSTNADER -166 142-153 058-172 053 12,4 PENSIONSAVGIFTER -141 257-132 145-151 386 14,6 ÖVRIGA PERSONALBIKOSTNADER -24 885-20 913-20 667-1,2 KÖPT AV TJÄNSTER -546 411-618 966-570 784-7,8 MATERIAL, FÖRNÖDENHETER OCH -27 425-26 950-23 270-13,7 VAROR BIDRAG -4 738-262 850-238 750-9,2 ÖVRIGA VERKSAMHETSUTGIFTER -26 115-45 500-64 480 41,7 VERKSAMHETSUTGIFTER -1 293 939-1 644 245-1 668 004 1,4 VERKSAMHETSBIDRAG -1 133 909-1 448 105-1 323 938-8,6 INTERNA POSTER BS 2016 BU 2017 BU 2018 FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER 7 165 0 0 ÖVRIGA 349 740 345 409 333 370 VERKSAMHETSINTÄKTER KÖP AV TJÄNSTER -29 243-27 732-22 460 MATERIAL, FÖRNÖDENHETER OCH VAROR ÖVRIGA VERKSAMHETSUTGIFTER -5 721-2 296-2 100-55 044-85 095-108 152 32

STYRKORT, Koncernstyrelsen 2018-2020 INSATSOMRÅDE STRATEGISK MÅLSÄTTNING KRITISK FRAMGÅNGSFAKTOR MÅLSÄTTNINGAR ÅTGÄRDER MÄTARE/ UTVÄRDERING INSATSOMRÅDE STRATEGISK MÅLSÄTTNING KRITISK FRAMGÅNGSFAKTOR LIVSCYKELSTJÄNSTER - Vi är med i alla livsskeden - Vi möjliggör bastjänster av god kvalitet - Vi utvecklar tjänster för människor i alla åldrar utgående från verkliga behov MÅLSÄTTNINGAR ÅTGÄRDER MÄTARE/ UTVÄRDERING Lappträsk producerar alla närtjänster på ett människoorienterat sätt år 2020 Lappträsk är känt som en föregångare inom kommunbranschen. Att utveckla en människoorienterad verksamhetsmodell, förankra den och göra den till modell Utbildar kommunens personal till ett människoorienterat arbetsgrepp. Människoorienterade styrgrupper fungerar. Agerar i nätverk. Aktiv kommunikation om kommunens verksamhet. Hela kommunens personal vet hur en människoorientrad kommun fungerar och kan anpassa information i sitt eget arbete. Människoorienterade styrgrupper har utökat sitt nätverk och fungerar regelbundet. Kommunen är på tapeten för sitt utvecklande och informerar aktivt om det bl.a. via den människoorienterade bloggen. Man kan bekanta sig med kommunens verksamhet med Open house principen. LIVSKRAFTSTJÄNSTER Vi förstärker livskraften i området - Vi hjälper företagsverksamheten att komma igång och stöder företagare i vardagen - Vi är en aktiv markanvändare och ansvarsfull markägare - Vi erbjuder olika boendealternativ - Vi använder närtjänster, stöder närarbete och avnjuter närmat Vi gör det möjligt att bo hemma resten av livet. Vi producerar en miljö som stöder arbetsföra människornas välmående och inlärning i alla åldrar Vi stöder sysselsättning och ökar på gemenskapen Vi idkar en aktiv näringslivspolitik och främjar tomtförsäljning Vi stöder möjligheterna till distansarbete samt verksamhetsförutsättning ar för egenföretagare. Utvecklande av en minnesvänlig tätort till ett stressfritt område för människor i olika åldrar med olika behov, lämpar sig även för minnessjuka Utvecklar fortfarande verksamhet som främjar sysselsättning genom bl.a. Taitopaikkaverksamheten och Hyvinvoinnin tilat -projektet Satsar på rådgivningstjän ster till företag, att få nya företag till Lappträsk samt på att stöda tillväxten av företag i Lappträsk, särskilt inom Områdesplanen för minnesvänlig tätort färdig. I planen definieras bl.a. Lappträskhusen, tjänsternas och hur delområden som leder tjänster och människor placeras i tätorten. Kommunens arbetslöshetsgrad sjunker och sysselsättningen förbättras. Utgifterna för arbetsmarknadsstödet minskar. Nettoantalet företag ökar. Samfundsskatteintäkt erna ökar. Tomtförsäljningen ökar. Befolkningsmänden är 2800 eller mer i slutet av planeringsperioden Ekonomin är i balans under planeringsperioden 33

34

4.2 GRUNDTRYGGHETSTJÄNSTER Redovisningsskyldig tjänsteinnehavare: Välfärdsdirektör Resultatenheter: Förvaltning av social- samt sjuk- och hälsovård, äldreomsorg, tjänster för invandrare, socialtjänster, hälso- och sjukvårdstjänster. Verksamhetsidé: Grundtrygghetssektionens uppgift är att ordna tjänster genom att ta i beaktande kommunens strategi, på ett människoorienterat sätt, på ett ärligt sätt och genom att använda befintliga resurser samt främja kommuninvånarnas välmående, hälsa och att förebygga utanförskap. Målsättningen är att ordna tillräckliga och högklassiga tjänster inom ramen för befintliga resurser, antingen genom att själv producera tjänsterna eller köpa dem av utomstående. Utnyttja möjligheterna som teknologi erbjuder gällande ordnandet av tjänster som produceras till klienterna. Kommunen ordnar själv grundtrygghetstjänster (tjänster inom äldreomsorgen), tjänster genom avtal med Lovisa stad (samarbetsområdet inom primärhälsovården och sociala tjänster), genom att vara medlem i en samkommun som ordnar verksamhet (HNS, ETEVA, Kårkulla) eller genom att köpa tjänster från privata serviceproducenter. Mängden av seniorer växer och de ekonomiska utmaningarna har krävt ändringar i verksamheten. Av Lappträsk kommuninvånare är 12,7 % över 75 år 2017. Enligt Statistikcentralens prognos stiger mängden över 75 åringar och år 2020 är över 75 åringarna 13,6 %. År 2016 slöt kommunen ett avtal med Med Group Oy om ett utvecklings och forskningsprojekt. I samband med projektet flyttade hemvårdens personal i Med Groups tjänst. Projektets målsättning är att utveckla preventiv seniorvård och utveckla servicen samt organisera och utveckla verksamheten inom hemvården. Beredningen av den riksomfattande Sote-reformen kräver personalresurser inom sektorn. Tidtabellen för Sote-reformen flyttade framåt med ett år och de nya landskapen inleder sin verksamhet i början av år 2020. Grundtrygghetsväsendet koordinerar och stöder sektorn i förändringarna och utvecklingen av tjänsterna under förändringstiden. Lappträsk kommun är med i statens spetsprojekt (Hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras). 35