Skrift i en flerspråkig värld Barns och ungdomars utveckling av flerspråkig litteracitet

Relevanta dokument
Flerspråkigt skrivande och förändrade klassrumspraktiker Åsa Wedin

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer

Flerspråkighet en möjlighet!

Nyanlända elevers lärande

Moderna språk som modersmål

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

Skolutveckling på mångfaldens grund

Flerspråkighet i förskolan

Språkutvecklingsprogram

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Lä sä och skrivä frä n bo rjän

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht Högskolan Dalarna

USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp

Mål med språksamtalet

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

USS79B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Utbildning för nyanlända elever

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Plan för mottagande av nyanlända barn i förskolan Västerviks kommun

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Beslut för förskola. efter tillsyn i Haninge kommun. NN, Skolinspektionen. Beslut Dnr : Haninge kommun

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan

Literacy tillsammans med empatidockor

Språk- och kunskapsutveckling

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Flerspråkighet i klassrummet språklig mångfald som resurs

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Revidering av riktlinjer för modersmålsstöd i förskolan och förskoleklass

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Augusti Tyresö kommun

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen

Att stötta nyanlända elever

Digitala resurser och flerspråkighet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Transspråkande i Malmö. Pedagogisk Inspiration och Apelgårdsskolan

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Välkomna! till den andra träffen för samordnare inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag.

UTVECKLINGSPLAN FUXERNA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

UTVECKLINGSPLAN VÄSTERLANDA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Helena Bergenson Datum: Version: 1.0

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

kartläggningsredskap

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Att inkludera nyanlända elever i den ordinarie undervisningen. Anette Petersson & Lisa Lundkvist

Flerspråkighet och dyslexi. IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

molndal.se Modersmålsenheten

ÄSAD11, Svenska som andraspråk 1, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Språkpolicy. Mål Andelen gymnasiebehöriga elever ska höjas till riksgenomsnittet (ca 90 %) senast år 2018.

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

FOKUSOMRÅDE. Det inkluderande klassrummet Föreläsning med Maria Eriksson. 7 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser

Språkutvecklande arbetssätt

Svenska som andraspråk för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp). Ingår i Lärarlyftet II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Kommungemensam riktlinje för att stärka arbetet med språk-, läs- och skrivutveckling Reviderad mars 2019

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap

Transkript:

Skrift i en flerspråkig värld Barns och ungdomars utveckling av flerspråkig litteracitet Åsa Wedin Svenska som andraspråk Professor i Pedagogiskt arbete

Språkfärdighet (Hansegård) Kvantitet av former, syntaktiska mönster, ord, fraser etc som individen förstår eller kan använda aktivt Språkriktighet Grad av automatik, flyt (flinkhet/spontanitet) Förmåga att skapa eller nyskapa med språket Behärskning av språkets tanke-, känslo- och viljefunktion Rikedom/fattigdom på individuella betydelser Läsning och skrivning

Amir: asc muna ii waran dee Muna: wan ficanahay see tahay adiga gormee imanee Amir: påsklov aan imaanaa Muna: Ok Amir: ا نشاءهللا hooyo kawaran iyo ilmaha Muna: dhamaan wey fiicanyihiin Amir: ok filim action ah aan soo kiraysanay aan fiirsanaa ee jaw Muna: ok macasalaamo Amir: Asalaam aleikum (förkortning) Muna (namn) Hur är läget? Muna: det är ok hur mår du när kommer du Amir: Påsklov kommer jag Muna: Ok Amir: Om Gud vill hurmår mamma och barnen Muna: de mår bra Amir: Ok Jag har sett en aktionfilm som jag Hyrde Chiao Muna: Ok vi ses

Villkor för skolframgång för elever med annan språklig bakgrund än svensktalande Stöd för utveckling av förstaspråk Stöd för utveckling av andraspråket Socialt och kulturellt stöd Stöd för ämnesutveckling

Flerspråkiga elevers rättigheter enligt styrdokument Utveckla flerspråkighet Undervisning i svenska som andraspråk Undervisning i modersmål Studiehandledning på modersmål

Grundförutsättningar Man lär sig bäst läsa och skriva genom att läsa och skriva Tid för övning avgörande Autenticitet Interaktion Sammanhang Funktion Motivation

Betydelsfulla faktorer för positiv skriftspråksutveckling i undervisningen (Damberg m fl 2008) Omfattande frivilligt läsande bland eleverna Användning av autentisk litteratur Ett positivt klassrumsklimat Erfarna lärare med en positiv attityd till sina elever Lärarstabilitet Inkluderande arbetssätt Höga krav och höga förväntningar

Faktorer som påverkar andraspråkselevers skriftspråksutveckling Ålder Kön Förstaspråksbakgrund Andraspråksnivå Läsfärdigheter på förstaspråket Läsfärdigheter på andraspråket Socieokeonomiska faktorer Självkänsla Föräldrars utbildningsbakgrund

Myter om flerspråkighet Barn lär sig snabbt och enkelt ett nytt språk Blandning av språk försvårar lärandet för barnen Tidig skriftspråksutveckling bör ske på svenska och via lek Barn bör först lära sig skriva för hand innan de lär sig använda tangentbord

Barn lär sig snabbt och enkelt ett nytt språk

Blandning av språk försvårar lärandet för barnen

Tidig skriftspråksutveckling bör ske på svenska och via lek

Barn bör först lära sig skriva för hand innan de lär sig använda tangentbord

En stor myt?: Språk = svenska

Fördelar med att arbeta flerspråkigt Eleverna kan bygga vidare på tidigare kunskaper och erfarenheter Stöder språkutvecklingen Alla får möjlighet att lära sig av varandra Ger utökade möjligheter till växlande av roller och till identitetsutveckling Ökar möjligheterna för elever att framstå som kompetenta

Skolutveckling på lokal nivå Kombination av utvecklingsprojekt och aktionsforskning Utveckling genom bokcirklar, arbetslagsdiskussioner, lärarutbyten, kompetensutveckling Aktionsforskning

Språkpolicy (Bonacina-Pugh 2012) Styrnivå Attitydnivå Praktiknivå

Viktigt att verksamheten respekterar och har sin grund i den mångfacetterande kunskap eleverna har med sig till förskolan, inklusive kunskap i andra språk och dialekter än standardvarieteten fyller barnens undervisning med skriftspråksaktiviteter som är viktiga för dem respekterar att olika barn lär sig på olika sätt. Det finns ingen bästa metod utan lärarens förmåga att organisera arbetet och uppmärksamma olika barns behov är viktigare. förser barnen med den hjälp de behöver för att förbättra och prestera väl i en skriftspråksutveckling på en allt högre nivå erbjuder en skriftspråksstimulerande miljö där skrift används i sitt sammanhang, d v s där det som barnen läser är autentiskt och stimulerande och där det de skriver har naturliga mottagare stimulerar till skriftspråksanvändning även utanför undervisningen

Arbetssätt och idéer Ge barnens olika språk plats i verksamheten Visa intresse för barnens olika språk Samla sagor, sånger, ordspråk, räkneord osv. Bjud in föräldrar att leka, sjunga och läsa med barnen För nyanlända elever, ta reda på några viktiga ord och uttryck på barnets språk Göra egna ordböcker, kombinera med bild från bilddatabaser på nätet t. ex FlickR (creative commons). Google Translate eller Babel Fish kan användas för att jämföra språk

Lycka till med ert viktiga arbete! Åsa Wedin Svenska som andraspråk Professor i Pedagogisk arbete