Evidensbaserad praktik

Relevanta dokument
Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd. Ulrika Bergström

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad

Evidensbaserad praktik i praktiken

FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND. 14 kommuner i norra Bohuslän, Dalsland, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan Lis Palm FoU Fyrbodal/EBP

Implementering och att leda en evidensbaserad praktik. Kristin Marklund Ulrika Bergström

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH

EVIDENSBASERAD PRAKTIK I PRAKTIKEN

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Om brukarmedverkan Professionens expertis Praktikens förutsättningar Samverkan

Att arbeta evidensbaserat

Beslut på bättre grund.

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Evidensbaserad praktik till Sverige.

Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap. Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken Infoga och klicka

Om implementering och förändringsarbete

Förändring, evidens och lärande

enkätverktyget Beredskap för förändring

Individbaserad systematisk uppföljning

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt

Implementering, uppföljning och förbättringsarbete.

Individbaserad systematisk uppföljning

Ett steg till evidensbaserad praktik i en lärande organisation Erfarenheter av FoU-stöd till mellanchefer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Delrapport Systematisk uppföljning UIV Dalarna

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

Skollagen, 1 kap. 5 : UTBILDNINGEN SKA VILA PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET.

De nationella riktlinjerna syftar till att utveckla en mer

Evidensbaserad praktik (EBP) och socialt arbete

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

Evidensbaserad praktik

Håll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens. Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet

Möjligheter och hinder för evidensbaserad praktik i socialtjänsten?

Om evidensbaserad praktik

Lyckad implementering; vad säger forskarna?

Handledarutbildning i psykoterapi och psykologisk behandling

Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Workshop torsdagen den 13 september

EBP: VAD ÄR DET SOM HÄNDER OSS OCH VARFÖR?

Dodo-fågelns dom: Alla vinner!

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten

Evidensbaserad socialtjänst

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Svensk sjuksköterskeförening om

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

evidensbaserad praktik

Södermalmsprojektet. ett försök att implementera evidensbaserad praktik inom socialtjänsten

Kan forskning bidra till en bättre arbetsmiljö? Tankar kring forskningsanvändning, EBP och manualer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus gunborg.brannstrom@skl.se

Evidensbaserad praktik, EBP och kunskapsbaserat socialt arbete

Anne Persson, Professor

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

SKILLSS. LSS verksamheter

Systematisk uppföljning och BBIC- erfarenheter och lärdomar

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Kvalitetsprogram Hjälpmedel Utbildning Patient & Anhörig Nätverk. Så får barnet torrare nätter Vestmanlands Läns Tidningar

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

Från tanke till handling LOKE lokal uppföljning för verksamhetsutveckling. Jan Hjelte

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Framgångsrik implementering av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten

Nationella Riktlinjer Kompetensstödjarutbildning uppföljningsdag Göteborg 12 feb 2010

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Evidensbaserad praktik. Knut Sundell

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Transkript:

Evidensbaserad praktik Peter Lindqvist 075-247 38 59 2013-10-29

Evidensbaserad praktik Den evidensbaserade praktik modellen Systematisk uppföljning Implementering

Evidensbaserad praktik i hälso- och sjukvård socialt arbete och tandvård och tandvård Vi vägleds av SOU 2008:18

Vad är evidensbaserad praktik? medveten och systematisk användning av den bästa tillgängliga kunskapen, tillsammans med den professionelles expertis samt den berörda personens situation, erfarenhet och önskemål för beslut om interventioner (insatser/åtgärder) till enskilda personer. Socialstyrelsens termbank

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sacket m.fl. 2000) Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens värderingar, förväntningar och förutsättningar i övrigt (Oscarsson 2009) Dvs EBM och EBP bygger på 3 kunskaps- eller informationskällor praktikern, klienten/patienten och forskningen

Personens erfarenhet och önskemål Personens situation samt kontextuella omständigheter Professionell expertis Vetenskaplig evidens Regehr C., Stern S., Shlonsky, A (2007) Operationalizing Evidence-Based Practice: The Development of an Institute for Evidence-Besed Social Work. Research on Social Work Practice, 17 408-416.

Professionell expertis 5 steg Omvandla information till en fråga som kan besvaras (av forskningen i första hand) Söka bäst tillgängliga kunskap (evidens) Värdera kunskapens kvalitet Integrera klientens förutsättningar och önskemål i beslutsfattandet Utvärdera

EBPs Fem steg 1 Precisera frågeställning Involvera klienten och ta in dennes önskemål och uppfattning Standardisera de bedömnings metoder Annan information. Summera och stäm av Formulera en slutlig fråga som går att besvara 2 Sök bästa möjliga kunskap Sök vetenskaplig evidens Sök annan evidens 3 Värdera kunskapen Är evidensen relevant för klienten 4 Väg samman kunskapskällorna genomför insatsen Diskutera alternativ med klienten Fatta beslut tillsammans med klienten Genomför insats 5 Följ upp Klientens uppfattning om måluppfyllelse Följ upp och utvärdera insats Dokumentera

Evidensbaserat arbete i praktiken ett schematiskt exempel T1 Vad är problemet? Precisera problemet Sök externt stöd för insats Professionella erfarenheter Integrera steg 1-4 1 2 3 4 5 Din resp. klientens uppfattning Baslinje Granska kritiskt! Klientens värderingar & förväntningar T2 Problem- och insatshypotes Framgångskriterier jfr. T1 Genomför insatsen Följ upp framgångskriterierna Jämför med T1 6 7 8 9..TID Dokumentera! Dokumentera! Dokumentera! Utvärdera! 9 (Oscarsson 2009) 9

På vilka underlag fattas beslut om insatts? Intuition (magkänsla) Information från kollegor Tidigare erfarenhet av liknande klienter/ärenden Information från andra källor t.ex rapporter websidor etc Arbetsätt på din enhet De arbetssätt som används mest Uppgifter från andra klienter om vad som varit verksamt Egna kunskaper om insatser som du har goda erfarenheter av Vad forskningen säger om insatsers effekter för likande problem

Professionell kompetens och forskningsstöd Randomiserade kontrollerade studier ( RCT -studier) och Metaanalyser två vanliga källor för forskningsstöd Kan ge säkra kunskaper om olika insatsers effekter för grupper av klienter eller patienter, men Är den kunskapen giltig för min klient eller patient? Ett exempel på RCT & Metaanalys:

Metaanalys EXP KNTRL + + Dan - - - Pia + + + Kim - + EXP + + + + - + EXP Pelle Stina Johan Lisa Jan Anna KNTRL - + - + - - KNTRL

Utbud Den utvidgade behandlingskontexten Växande problem problem Utlösande händelser Tryck från omgivningen Motivation till förändring Specialbe handling Terapeutisk allians Alternativa handlingar Stöd från omgivningen Altenativ självbild Positiva livsalternativ Andra insatser Motivation för förändring

14

Förbättringsfaktorer i psykoterapi och psykosocialt arbete Relation behandlare - klient 30-35% Klientens individuella egenskaper och livsomständigheter 40% Klientens förväntan - placebo15% Behandlingsmetod 10-15% (Jfr Hubble m.fl. 1999)

Professionell kompetens och brukarmedverkan konsekvenser: Klientens/patientens aktiva medverkan nödvändig Relationen behandlare klient/patient ofta avgörande för utfallet av en insats Behandlingsarbetet, insatserna bör inkludera olika förbättringsfaktorer

Missbruksvården kräver en kombination av forskningsstöd, praktisk, klinisk kompetens & brukarmedverkan, därför att: Forskningsstödet gäller grupper av klienter eller patienter och inte enskilda individer Relationen behandlare klient/patient är ofta avgörande för en insats effekt (Jfr de tre kunskaps- eller informationskällorna!)

Professionell kompetens och forskningsstöd en konsekvens: forskningsstöd på gruppnivå måste översättas till den enskilde klienten eller patienten Kan ske utifrån statistiska grunder, riktlinjer, beprövad erfarenhet & egen professionell erfarenhet

Systematisk uppföljning Systematisk uppföljning ger kunskap som kan användas på tre nivåer 1. Direkta klientarbetet individuell uppföljning 2. Verksamhetsuppföljning 3. Nationell uppföljning 2013-10-29 19

Systematisk uppföljning ger Vilka behov klienter eller grupper av klienter har Om verksamheten lever upp till lagstadgade krav Vilken kvalitet det är i verksamheten Matchning av klienter mot verksamheten Underlag till verksamhetsutveckling Med mera 2013-10-29 20

Vad kan uppföljningen ge och för vem? Politiker Övergripande uppföljning och verksamhetsplanering, nivå 4 Soc.chef Övergripande uppföljning och verksamhetsplanering, nivå 3 Omr.Chef Övergripande uppföljning och verksamhetsplanering, nivå 2 Verksamhet Vad gör vi, vilka resultat får vi, Gör vi rätt saker? Brukare Vilken hjälp får jag, kan jag påverka insatser och målsättningar 21 Jan Brännström, Jan Hjelte & UFFE

Systematisk uppföljning måste bygga på information som är Etiskt och juridiskt försvarbart Trovärdig Representativ 2013-10-29 22

Systematisk uppföljning Olika steg i systematisk uppföljning 1. Planering 2. Beskrivning av verksamheten 3. Beskrivning av målgruppen 4. Dokumenter insatser som ges 5. Hur ska förändringar mätas? 6. Presentations av resultat och återkoppling 7. Kostnader 8. Förbättra verksamheten 2013-10-29 23

Systematisk uppföljning..är inte effektutvärdering! Beskriver bara det som sker i verksamheten men förklarar inte orsaken till varför förändringar uppstår 2013-10-29 24

Tre olika uppföljningssystem UIV framtaget av FoU Väst LOKE framtaget av Umeå fältforskningsenhet Mångbesökarmodellen framtaget av beroendecentrum i Stockholm

Lite om implementering Med kunskap om förändringsarbete genomförs 80 procent efter tre år. Utan kunskap genomförs 14 procent efter i genomsnitt 17 år.

En vanlig situation 100% 0 Tid

1 Ta fram en vision I have a dream... Martin Luther King 28 augusti 1963

Underlätta implementering 1. Motivera förändring genom utvärdering 2. Börja där förutsättningarna är bäst - bit där det är mjukast 2013-10-29 29

Spridning av nyheter (E. Rogers, 2003) Eftersläntrarna 100% Snabba anpassare Innovatörer Majoriteten Gör som andra gör 68% Nyfikna, inget att förlora 2,5 % 0 Tid

Underlätta implementering 3. Processperspektiv lång tid och kontinuerligt stöd 4. Lokalt ägande av förändringsarbete 5. Aktivt ledarskap 6. Ekonomiskt och personellt stöd 7. Utbildning är inte bara undervisning 2013-10-29 31

Underlättar implementering 8. Forskning måste översättas lättförståelig, tydlig, passa in i verksamheten generellt 9. Demonstrationsexempel underlättar förståelsen 10. Ta hänsyn till informella sociala nätverk individer på andra arbetsplaster kan spela in 11. Utvärdera verksamheten lokalt 12. Tillåt anpassning men först efter implementeringen är klar och verksamheten utvärderad 2013-10-29 32

Mer finns att läsa i Att leda evidensbaserad praktik kap. 4

Mät förändringsberedskap Enkätverktyget Beredskap för förändring Vilket stöd som bör ges för att förbereda förändring Anonym enkät med ca 100 frågor fördelade på fyra områden Vilken arbetsenhet där förändringsarbetet bör starta Dwayne Simpson Texas Institute of Behavioral Research vid Texas Christian University www.ibr.tcu.edu ORC Organizational Readiness for Change

Beredskap till förändring 50 Motivation Resurser Personal Org. klimat TOTALT 40 30 Avd A 20 Avd B Avd C 10 Motivation Resurser Personal Klimat Totalt

4 Motivera medarbetare och bygga allianser 1 Ta fram en vision Att implementera 7 Vidmakthåll förändring en evidensbaserad lärande 2 5 Uppmuntra och utveckling praktik Mät förändringsberedskap 3 6 Föregå med gott exempel Bestäm riktning och utveckla en strategi

Att leda en evidensbaserad praktik Att skapa en grund för evidensbaserad praktik Vägleder hur man steg för steg kan skapa en grund och leda utvecklingen. Till hjälp finns olika verktyg.

www.kunskapsguiden.se/ebp

Webbutbildning för schizofreni riktlinjerna

Metodguide i socialt arbete

Kontakta gärna mig! Peter Lindqvist Peter.lindqvist@socialstyrelsen.se 070-162 38 59

Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se