Månadsrapport efter oktober 2011

Sida 1(1) Missiv Datum 2011-11-21 Diarienummer 1-2011:E120 Kanslienhet Handläggare Lennart Ryler Telefon 033 616 12 94 E-post lennart.ryler@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Månadsrapport efter oktober 2011 Förvaltningen har upprättat en månadsrapport efter anvisningar från regionstyrelsen. Det ekonomiska läget för sjukhuset är fortsatt mycket ansträngt. Resultatet till och med oktober uppgår till minus 154 mkr. Intäkterna har ökat med 2,6 procent och kostnaderna med 5,0 procent jämfört med samma period 2010. Kostnadsutvecklingen består till största delen av ökade personalkostnader, ökade kostnader för bemanningsföretag samt övriga kostnader. Årsprognosen sätts efter oktober månad till minus 170 mkr under förutsättning att sjukhuset får tilläggsersättning för året från beställarna. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus föreslås besluta att godkänna månadsrapporten efter oktober 2011, att sända rapporten till regionstyrelsen, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Lennart Ryler Ekonomichef POSTADRESS: Södra Älvsborgs Sjukhus 501 82 Borås BESÖKSADRESS: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 TELEFON: SÄS Borås, vx 033-616 10 00 SÄS Skene, vx 0320-77 80 00 HEMSIDA: www.vgregion.se/sas E-POST: sas@vgregion.se

Datum SÄS diarienummer Sida 2011-11-23 1-2011:E120 1 (24) Handläggare Ekonomi- och informationsstaben Månadsrapport oktober 2011 för Södra Älvsborgs Sjukhus Godkänd av sjukhusstyrelsen xx

Innehållsförteckning 1 Sammanfattande kommentarer och analys om verksamhetens utveckling...3 2 Patienter/kunder...5 2.1 Jämställdhetsintegrering...5 2.2 Funktionshinder...5 2.3 Mångfald...5 2.4 Förbättringsområden...6 3 Utveckling...7 3.1 Förbättringsområden...7 3.2 Prestationer...8 3.3 Väntetider...12 4 Medarbetare...13 4.1 Förbättringsområden...14 5 Processer...16 5.1 Förbättringsområden...16 5.2 Det processorienterade sjukhuset...17 6 Ekonomi...17 6.1 Ekonomiskt resultat...17 6.2 Eget kapital...22 6.3 Investeringar...22 6.4 Förbättringsområden...23 2 (24)

1 Sammanfattande kommentarer och analys om verksamhetens utveckling Sjukhuset fortsätter att arbeta med att uppnå vård och ekonomi i balans. Sjukhuset har producerat över budget och mer än de volymer som Hälso- och sjukvårdsnämnderna har beställt. Denna överproduktion motsvarar till och med oktober 58,2 mkr. Under 2011 har hittills 89 739 unika individer fått vård vid sjukhuset vilket är 2,0 procent fler jämfört med samma period 2010. SÄS fortsätter sitt arbete för en god tillgänglighet och för att erbjuda patienterna vård i rimlig tid. Efter oktober månad visar sjukhuset en måluppfyllelse mot 60 dagar på 88 procent för mottagning och 87 procent för behandling. Det ekonomiska läget för sjukhuset är fortsatt mycket ansträngt. Resultatet till och med oktober är 154,4 mkr. Intäkterna har ökat med 2,56 procent (62 mkr) och kostnaderna med 5,05 procent (126,6 mkr) jämfört med samma period 2010. Kostnadsutvecklingen består till största delen av ökade personalkostnader, ökade kostnader för bemanningsföretag samt övriga kostnader. Årsprognosen sätts efter oktober månad till minus 170 mkr under förutsättning att sjukhuset får tilläggsersättning för året från beställarna. Underliggande underskott - 200 Avdrag målrelaterad ersättning - 10 Tilläggsersättning HSN + 35 Övriga extra ersättningar kopplat till uppdrag + 5 Prognos oktober -170 Nedan finns sammanfattande målbedömningar för sjukhusets mål och mätetal i verksamhetsplan 2011. Utförligare kommentarer finns under respektive perspektiv inne i rapporten. Patienter/kunder Bra Perspektivet Patienter/kunder bedöms till Bra. Efter oktober månad har de postoperativa infektionerna minskat med 14 procent och urinvägsinfektionerna med 21 procent. Breddinförande av "egenkontrollprogram för vårdhygienisk standard" vid somatiska vårdavdelningar följer uppgjord handlingsplan. I nationell patientenkät 2010 deltog 10 verksamheter som har analyserat och publicerat en sammanställning över förbättringsområden. 9 av dessa har upprättat handlingsplaner under kvartal 2 Efter oktober månad visar sjukhuset en måluppfyllelse mot 60 dagar på 88 procent för mottagning och 87 procent för behandling. Sammanställningen av resultatet av säkerhetsklimatundersökningen från slutet av 2010 är avslutad men hela analysen är ännu ej klar. Klinikerna ska under årets sista månader börja jobba med förbättringar utifrån resultaten och upprättade handlingsplaner. Processer Bra Perspektivet Processer bedöms till Bra. Det finns 17 st startade huvudprocesser med definitionen processägare tillsatt och processteam rekryterat och tillsatt. Ytterligare ett team utbildas under hösten. Två mindre huvudprocesser har avslutats och omhändertagits på klinik. Målet kommer att uppnås. 10 av 11 processer har identifierat sin viktigaste ledtid. 9 av dessa har tagit fram utgångsvärde. 9 processer har gett ut riktlinjer och några av dessa har åtföljts av en standardvårdplan. Av 17 processer är 11 i det stadie där detta är möjligt. Flertalet av verksamheterna har, enligt sin delårsrapport, upprättat och i 3 (24)

huvudsak genomfört handlingsplaner tillfredställande. Utveckling OK Perspektivet Utveckling bedöms till OK. Sjukhusets pågående arbete med att implementera de hälsofrämjande metoderna; AUDIT, rökstopp i samband med operation samt Fysisk aktivitet på Recept (FaR), börjar nu återspeglas i verksamhetsplanerna. 79 procent, 15 av 19 kliniker/verksamheter, har i dagsläget uppföljningsbara mål inom detta område. Dialog förs med SSE kring prioriteringsfrågor, dock har väldigt få verksamheter inkommit med förslag om utmönstring/bortprioritering. Samtidigt har en inväxling skett av ett flertal operationsmetoder där en utmönstring ska ske av öppen kirurgi till förmån för icke invasiv eller laparaskopisk kirurgi. Arbetet med att fastställa ett mätbart kvalitets- och flödesmål bedrivs och sammanställs på kliniknivå. Medarbetare Bra Sammantaget bedöms Medarbetarperspektivet till Bra. Andel kliniker som, utifrån VGR:s chefskriterier, identifierat potentiella chefer uppgår till 100 procent vilket lett till att 21 kandidater identifierade. De som är identifierade erhåller ett individuellt framtaget program/upplägg som följs i särskild ordning. För att klara den både kort- och långsiktiga kompetensförsörjningen - har SÄS, som ett första inslag, beslutat fokusera på läkargruppen. Ett strategiskt sjukhusövergripande arbete har påbörjats med en representativ läkararbetsgrupp under ledning av biträdande sjukhusdirektör och en övergripande handlingsplan ska presenteras februari 2012 till sjukhusledningen. Mål- och utvecklingssamtal och lönesamtal genomförs under framför allt första och i viss mån under andra kvartalet. Andel medarbetare som under året haft ett mål- och utvecklingssamtal uppgår till 90 procent. Utifrån genomfört mål- och utvecklingssamtal så har 91 procent erhållit en, i dialog, upprättad individuellt mål- och utvecklingsplan. Ekonomi Varning Sammantaget bedöms Ekonomiperspektivet till Varning. Resultatet till och med oktober är 154,4 mkr, vilket är 168,1 mkr sämre än budgeterat och 64,6 mkr sämre än samma period föregående år. Intäkterna har ökat med 2,56 procent (62 mkr) och kostnaderna med 5,05 procent (126 mkr) jämfört med samma period 2010. Ett åtgärdsprogram för vård och ekonomi i balans är beslutat av styrelsen den 27 april 2011 och innefattar reducerad köpt vård, bemanningsföretag, personalkostnader, läkemedel och material. Samtliga verksamheter har fastställda bemanningsmål men merparten av klinikerna har personalkostnader som överskrider dessa bemanningsmål. Vad gäller arbetet med produktionsplaner arbetar klinikerna på sjukhuset successivt fram produktionsplaner med enhetliga produktfamiljer. Arbetet med att utveckla utdatafunktionen på sjukhuset fortsätter. Arbetet har bland annat resulterat i att nya utdatakuber och rapporter har tagit fram och driftsatts samt att en ny sammanfattningsrapport har utvecklats för verksamheter och sjukhus. 4 (24)

2 Patienter/kunder 2.1 Jämställdhetsintegrering Jämställdhet i hälso- och sjukvården är ett viktigt mål. Arbete för att säkerställa en jämlik vård görs bland annat genom att könsuppdelad information inhämtas rörande vårdproduktion, väntetider och medarbetare. 2010 års resultat av JÄMIX, som är en indikator på en organisations jämställdhet, innebär en ökning för sjukhuset jämfört med 2009, 117 poäng 2010 mot 111 poäng 2009. Den största skillnaden i resultatet är en ökning i uttag av föräldraledighet bland våra manliga medarbetare. Långtidssjukfrånvaron uppdelad på genus minskade aningen 2010 jämfört med 2009. En arbetsgrupp på sjukhuset arbetar med att säkerställa rutiner för ett gott bemötande och omhändertagande om våldsutsatta kvinnor. Sedan sommaren 2011 har Södra Älvsborgs Sjukhus antagit en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen grundar sig på den samlade diskrimineringslagen från den 1 januari 2009. Till detta hör en handlingsplan samt ett dialogmaterial som skall kommuniceras och arbetas med i samtliga verksamheter. Dialogmaterialet syftar till att diskutera attityder och bemötande när det gäller alla former av olikheter och mångfald människor emellan. 2.2 Funktionshinder SÄS arbetar aktivt för att den information som tillhandahålls på interna och externa webbsidor ska vara tillgänglig för människor med olika former av funktionsnedsättning. Under 2009 har fyra arbetsmarknadsnoder bildats i Västra Götalandsregionen. SÄS har ordförandeskapet för Sjuhäradsnoden. En handläggare är anställd på sjukhuset för att arbeta med nodens uppdrag. I uppdraget för noderna ingår att stödja och underlätta för förvaltningarna att utvecklas till ett föredöme som arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning. De erfarenheter som en funktionsnedsättning ger ska ses som en tillgång. Konkret innebär detta att ett aktivt arbete inletts i samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att matcha personer med funktionshinder med tillgängliga arbeten på SÄS och övriga förvaltningar i Sjuhärad. Från projektets start 2010 har 17 personer anställts inom ramen för projektet med arbetsmarknadsnoden och ytterligare 12 beretts praktikplats. SÄS arbetar dessutom aktivt med att inventera sjukhusets tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Informationen läggs löpande in i Tillgänglighetsdatabasen. Tillgängligheten till lokaler och miljöer där regionen bedriver verksamheter ska öka. En konferens har genomförts kring hur sjukhuset aktivt arbetar med dessa frågor samt hur arbetet med attityder och värderingar sker. Temadagar är inplanerade 2012. 2.3 Mångfald Mångfaldsarbetet på SÄS syftar till att bidra till att behoven hos invånarna i Södra Älvsborg kan mötas på bästa sätt i riktning mot SÄS vision. SÄS har från och med i år valt att samla begreppen mångfald och jämställdhet i den Likabehandlingsplan som nämns ovan. Sjukhuset har rutiner för behovsanalys i rekryteringsarbetet. I behovsanalysen ingår bland annat att göra en bedömning om arbetsgruppen behöver kompletteras utifrån likabehandlingsaspekter. Inom ramen för rekryteringsprocessen ryms också rutin för att i all platsannonsering formulera en tydlig intention att främja likabehandling bland medarbetare på SÄS. I introduktion för nytillsatta chefer ingår ett avsnitt om likabehandling i stort och även ett enskilt avsnitt som gäller lika/likvärdig lön i samband med utbildning i lönebildning. Introduktionsprogrammet har under hösten genomförts för nytillträdda chefer. 5 (24)

Personalavvikelse som berör någon form av upplevd diskriminering eller trakasserier följs upp av HR-partner. Vi kommer också, i viss mån, att kunna identifiera eventuell upplevd diskriminering i resultatet av årets medarbetarenkät 2.4 Förbättringsområden Framgångsfaktor: Vi ska uppfylla våra patienters och kunders uttalade och outtalade behov. Bra Bra OK Bra Bra OK Mätetal: Minskning av vårdrelaterade a) postoperativa infektioner b) urinvägsinfektioner jämfört med 2009 Målet är att en minskning ska ske med 10 procent jämfört med 2009. Efter oktober månad har de postoperativa infektionerna minskat med 14 procent och urinvägsinfektionerna med 21 procent. Mätetal: Andel somatiska avdelningar som genomfört egenkontroll av vårdhygienisk standard Breddinförande av "egenkontrollprogram för vårdhygienisk standard" vid somatiska vårdavdelningar följer uppgjord handlingsplan och målet för året (90 procent) bör uppnås. Vid avstämning i mitten av oktober månad har 65 procent av avdelningarna genomfört egenkontroll. Mätetal: Andel av verksamheterna som till följd av nationell patientenkät a) upprättat handlingsplan kvartal 2 b) påbörjat genomförande kvartal 3 I nationell patientenkät 2010 deltog 10 verksamheter. De har analyserat och publicerat en sammanställning över förbättringsområden. 9 av dessa har upprättat handlingsplaner under kvartal 2 och 1 verksamhet har påbörjat arbetet med handlingsplaner. 5 verksamheter har påbörjat genomförande under kvartal 3 och 4 verksamheter är på gång att påbörja genomförandet. Mätetal: Måluppfyllelse 60 dagar Sjukhuset fortsätter sitt arbete för en god tillgänglighet. Efter oktober månad visar sjukhuset en måluppfyllelse mot 60 dagar på 88 procent för mottagning och 87 procent för behandling. Mätetal: Andel av verksamheterna som till följd av säkerhetsklimatundersökning upprättat och påbörjat genomförande av handlingsplan Sammanställningen av resultatet av säkerhetsklimatundersökningen från slutet av 2010 är avslutad men hela analysen är ännu ej klar. Den samlade rapporten innehåller även analys av genomförda intervjuer och detta pågår. Klinikerna ska under årets sista månader börja jobba med förbättringar utifrån resultaten och upprättade handlingsplaner. En uppföljning kommer att ske i linjen men även på de planerade patientsäkerhetsdialogerna under våren 2012. 6 (24)

3 Utveckling 3.1 Förbättringsområden Framgångsfaktor: Vi vill finna och tillämpa ny kunskap till gagn för verksamheten. OK OK OK OK Mätetal: Andel verksamheter som inom det hälsofrämjande arbetet kring alkohol, tobak eller fysisk aktivitet har ett uppföljningsbart mål Sedan föregående uppföljning av detta mål (delårsrapport augusti) har ytterligare tre kliniker/verksamheter visat att de strävar mot att ha uppföljningsbara mål inom det hälsofrämjande området. Bland annat har enskilda enheter/mottagningar inom dessa kliniker/verksamheter tagit fram rutiner för systematisk användning av metoden FaR. Andelen verksamheter/kliniker är därmed 79 procent (15 av 19 kliniker/ verksamheter). I sammanställningen har processorganisation, staber och servicegrupp exkluderats undantaget medicinsk informatik och teknik samt SÄS hotell inom servicegruppen. Mätetal: Andel kliniker som genomfört dialog med sjukvårdsstrategisk stab för att visa hur man utmönstrat metoder och genomfört åtgärder enligt beslutade prioriteringar Den medicinska enkäten är ett arbete som sjukvårdsstrategiska staben bedriver i samarbete med specialitetsansvariga läkare, processsägare och verksamhetschefer. Enkäten har ett årshjul med ett utskick med frågeunderlag i början av året, ett första möte med samtliga processägare och specialitetsansvariga i mars och ytterligare två under hösten. Under processens gång med grund i de diskussioner som förs gör staben överväganden och föreslår sjukhusledningen vilka förslag man rekommenderar för finansiering. Sjukhusdirektören beslutar i november/december om vilka äskade metoder och läkemedel som skall få finansiering inom ramen för den Medicinska Enkäten. I utskicket i början på året när den Medicinska enkäten startar upp så anmodas alla specialitetsansvariga läkare och processägare att nominera två gamla metoder som kan utmönstras. Kirurgkliniken har nominerat EVAR (EndoVaskulärAortaReparation) och Radiofrekvensbehandling av varicer som nya metoder och växlar samtidigt ut de gamla metoderna successivt som antalet nya ingrepp ökar. Den senare metoden kan göras i lokalbedövning på ett vanligt mottagningsrum och frigör därvid dyra och svåråtkomliga operationssalsresurser. Bild- och Funktionsmedicin föreslår att Sonograf (en specialistutbildad sjuksköterska göra ultraljud) utför vissa typer av ultraljudsundersökningar istället för en läkare. En metod och ett arbetssätt som framgångsrikt sedan många år tillämpas vid UCG-undersökningar (ultraljudsundersökning av hjärtat) på Hjärtlungkliniken. Mätetal: Verksamhetschef ska tillsammans med vårdenhetschef säkerställa att teamen fastställt minst ett mätbart kvalitetsmål och minst ett mätbart flödesmål som följs upp kvartalsvis Arbetet bedrivs och sammanställs på kliniknivå där man har kommit olika långt. En mål- och mätetalsbank kommer att startas för att ge möjlighet till benchmarking mellan klinikerna. 7 (24)

3.2 Prestationer Sjukhuset har producerat över budget och mer än de volymer som Hälso- och sjukvårdsnämnderna har beställt. Denna överproduktion motsvarar till och med oktober 58,2 mkr. Under 2011 har 89 739 individer fått vård vid sjukhuset, vilket är 1 764 (2,0 procent) fler än 2010. Antalet individer inom psykiatrin har ökat med 490 st (5,8 procent). Sammanvägda prestationer har ökat med 4,0 procent. 3.2.1 Utfall jämfört med föregående år, prestationer Diagram 1. Antal vårdtillfällen och DRG-poäng somatik jan-okt 2011 och 2010 Antalet vårdtillfällen inom somatiken har ökat med 3,5 procent jämfört med 2010. Medelvårdtid ligger på 5,2 vårddagar vilket är en minskning med 0,3 procent. Vårdtiderna har ökat på barnkliniken, kvinnokliniken och medicin- och onkologkliniken. Inom klinik för hud-std, infektion, vårdhygien och öron, kirurgkliniken och rehabiliteringskliniken ses en minskning av medelvårdtiden. Diagram 2. Antal vårdtillfällen och vårddagar psykiatri jan-okt 2011 och 2010 Antalet vårdtillfällen inom vuxenpsykiatrin har ökat med 5,6 procent samtidigt som medelvårdtid har minskat med 24,5 procent. Medelvårdtiden t o m oktober är 10,6 vårddagar. 8 (24)

Diagram 3. Antal besök jan-okt 2011 och 2010 Antalet besök har ökat med ca 13 500 totalt vilket motsvarar 3,9 procent och antalet registrerade remisser har ökat med 2 930 stycken (8,3 procent). Remissinflödet har i antal ökat mest på anestesi, HIVÖN (hud-infektion-vårdhygien-öron),och kirurgkliniken. Ytterligare en förklaring är att vissa enheter under första kvartalet 2010 flyttade med lägre produktion till följd. Från förra året har även Osteoporosmottagningen tillkommit. Inom psykiatrin har antalet arbetade timmar för hyrläkare ökat vilket bidragit till större genomströmning. Antalet planerade läkarbesök har ökat med 2 958 st jämfört med 2010, 2,9 procent. Nedan illustreras könsfördelningen av öppenvårdsbesök. Kvinnors andel av öppenvården ligger på 54,8 procent 2011 jämfört med 55,6 procent 2010. Diagram 4. Besök könsuppdelat jan-otk 2011 och 2010 9 (24)

3.2.2 Utfall jämfört med budget, prestationer Diagram 5. Antal vårdtillfällen och DRG-poäng somatik jan-okt 2011 Både utfallet av vårdtillfällen och DRG-poäng somatiken ligger över budgetvärden till och med oktober månad. Antalet vårdtillfällen ligger 6,4 procent över budgetvärdet. Diagram 6. Antal vårdtillfällen och vårddagar psykiatri jan-okt 2011 Antalet vårdtillfällen inom vuxenpsykiatrin ligger över budget medan antalet vårddagar inom psykiatrin som helhet ligger 5,3 procent under det budgeterade värdet. Detta är förklaringen till de minskade medelvårdtiderna. 10 (24)

Diagram 7: Antal besök jan-okt 2011 Antalet besök överstiger budget med 7,6 procent. Ökningen finns inom hela öppenvården, både somatik och psykiatri samt läkarbesök och övriga besök. 3.2.3 Utfall nyckeltal, prestationer Tabell 1. Utfall nyckeltal prestationer jan-okt 2011 och 2010 Nyckeltal Periodutfall 2011 Periodutfall 2010 Förändring 2010-2011 i procent prestationer Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal sammanvägda prestationer 24 659 20 763 45 423 23 871 19 824 43 695 3,3 4,7 4,0 Sammanvägda prestationer ökar med 4,0 procent t o m oktober månad vilket är rimligt med tanke på att både öppen- och slutenvården ligger över såväl budget som föregående års utfall. Det är enbart antalet vårddagar inom psykiatrin som inte ökar. Procentuellt sett ökar männen mer än kvinnorna. I sammanvägda prestationer ingår inte medicinsk rehabilitering och BUP (barn- och ungdomspsykiatri). 3.2.4 Helårsprognos jämfört med föregående år, prestationer Tabell 2. Helårsprognos prestationer 2011 jämfört med 2010 Prognos 2011 Utfall 2010 Diff antal Diff procent Vårdtillfällen somatiken 28 610 27 811 799 2,9 Vårddagar psykiatrin 22 920 26 767-3 847-14,4 Antal läkarbesök SÄS 174 500 169 591 4 909 2,9 Antal övriga besök 189 530 185 775 3 755 2,0 DRG-besök 68 100 68 153-53 -0,1 Prognosen grundar sig på utfallet förra året samt utfallet i oktober i förhållande till helåret. Antalet vårddagar inom psykiatrin ligger 17,6 procent under förra årets utfall efter oktober och därför är prognosen ganska låg. Inom öppenvården syns hittills i år en ökad produktion jämfört med 2010 vilket också avspeglar sig i prognoserna. Ökningen beror bland annat på flytt av verksamheter under 2010, ökat remissinflöde samt att Osteoporosmottagningen tillkommit. En förklaring till att prognosen för antalet DRG-besök är lägre än 2010 är att strålverksamheten år 2011 inte enbart ersätts genom DRG-vikt som 2010 utan även per läkarbesök/sjukvårdande behandling. 11 (24)

3.2.5 Helårsprognos jämfört med budget, prestationer Tabell 3. Helårsprognos prestationer 2011 jämfört med budget Prognos 2011 Budget 2011 Diff antal Diff procent Vårdtillfällen somatiken 28 610 27 050 1 560 5,8 Vårddagar psykiatrin 22 920 24 220-1 300-5,4 Antal läkarbesök SÄS 174 500 161 690 12 810 7,9 Antal övriga besök 189 530 178 530 11 000 6,2 DRG-besök 68 100 66 450 1 650 2,5 Då utfallet per oktober överstiger budget både inom öppen- och slutenvård läggs även en positiv prognos. Den största ökningen ses inom öppenvården. Antalet vårddagar inom psykiatrin understiger budget varför prognosen läggs något lägre. 3.2.6 Helårsprognos nyckeltal, prestationer Tabell 4. Helårsprognos nyckeltal prestationer Nyckeltal prestationer Prognos 2011 Budget 2011 Utfall 2010 Avvikelse prognos/utfall antal Avvikelse prognos/utfall procent Antal sammanvägda prestationer 54 199 50 812 53 476 723 1,4 Prognosen för sammanvägda prestationer läggs högre än budgeten och även något högre än förra årets utfall. Under 2011 har sjukhuset ökat sin produktion inom nästan samtliga områden vilket speglas i prognosen. 3.3 Väntetider Sjukhuset fortsätter under 2011 arbetet med att erbjuda en god tillgänglighet och med stort fokus på att omhänderta patienterna vid det egna sjukhuset, dvs. minimera den köpta vården. Måluppfyllelsen, d v s andel patienter som väntat kortare tid än vårdgarantigränserna, är efter oktober månad 98 procent för mottagningsbesök (88 procent inom 60 dagar), 95 procent för behandling (87 procent) samt 100 procent för besök inom barn- och ungdomspsykiatrin. Måluppfyllelsen till 30 dagar är för mottagningsbesök 62 procent och för behandling 54 procent. Den sista oktober hade totalt sett 182 patienter väntat längre än vårdgarantigränserna varav 95 till mottagning och 87 till behandling, vilket är färre än samma tidpunkt föregående år. De kliniker som visar svårigheter med att hålla vårdgarantin är framför allt lungmedicin på mottagningssidan och ögonkliniken samt öron-näs-hals avseende behandlingar. Ett arbete pågår inom hela sjukhuset med målet att våren 2012 ha betydligt bättre tillgänglighet än idag. Sjukhuset har under 2011 gjort ca 200 avrop för ögonbesök och inom ortopedi görs enstaka avrop av dagkirurgiska operationer samt ryggoperationer till externa vårdgivare för att förbättra vårdgarantiläget. Därutöver har SÄS genom ett regionalt höstslag i syfte att klara kömiljarden avropat inom framför allt ortopedi och ögon under september och oktober månad. Sjukhusets intention är dock att minimera den köpta vården och erbjuda patienterna en god tillgänglighet vid SÄS. 12 (24)

Diagram 8. Måluppfyllelse, dvs andel patienter som väntat kortare tid än vårdgarantigränsen i förhållande till totalt antal väntande 100 80 60 40 20 0 okt 10 nov 10 dec 10 jan 11 feb 11 mar 11 Mottagning apr 11 maj 11 jun 11 jul 11 aug 11 sep 11 okt 11 Behandling 3.3.1 Mottagningsbesök Antal väntande patienter över 90 dagar till ett första mottagningsbesök ligger på samma nivå som efter oktober föregående år men har ökat något jämfört med årsskiftet. Per siste oktober 2011 är det 95 patienter som väntat längre än vårdgarantigränsen 90 dagar och av dessa är 64 st patientvald väntan. 15 av 22 mottagningar uppfyller vårdgarantin till 100 procent (ytterligare 6 mottagningar över 90 procent). 3.3.2 Behandling Antal väntande patienter över 90 dagar till en behandling har nästan halverats jämfört med oktober föregående år och har även minskat något jämfört med årsskiftet. Den siste oktober hade 87 patienter väntat längre än 3 månader på behandling vid sjukhuset. 22 av 39 behandlingar klarar vårdgarantin till 100 procent. 4 Medarbetare SÄS har per den siste oktober 3 422 tillsvidareanställda, 363 visstidsanställda och 303 timanställda. Jämfört med samma månad föregående år innebär det en minskning av antalet tillsvidareanställda (48), en ökning av antalet visstidsanställda (107) samt en ökning av antalet timanställda (20). Minskningen av antalet tillsvidareanställda är framförallt hänförlig till kategorierna undersköterskor (61) och chefer (18). Minskningen har dock begränsats, bl a till följd av 2-åringar samt till följd av att externrekryteringar i vissa fall har gjorts för att säkra kommande pensionsavgångar. En ökning ses dock inom kategorierna rehabilitering och förebyggande (13) lab/bma (10) samt läkare (8). Ökningen av visstidsanställda ses framförallt inom kategorierna sjuksköterskor (48) och undersköterskor (36). Ökningen av visstidsanställda sjuksköterskor och undersköterskor beror till stor del på en obalans mellan vårdavdelningarnas bemanning kontra antalet öppna, disponibla vårdplatser. En fortsatt ökning av allmänna visstidsanställningar noteras även till följd av detta. En avveckling av Resurscentrum har skett under oktober månad. Resurscentrum har sedan våren 2010 hanterat omställningen av cirka 180 medarbetare. En översyn av antalet fastställda, bemannade vårdplatser kopplat till vård och ekonomi i balans har genomförts. Fr.o.m. 1 december kommer antalet fastställda vårdplatser att ökas med 38 och antalet tillsvidareanställda öka med 51. Parallellt med detta sker även en översyn av Bemanningsservice 13 (24)

uppdrag, vilket bl a innebär en minskning till 50 årsarbetare. Tillsättningen av de 51 årsarbetarna kommer att ske efter dialog med cheferna samt genomförd kartläggning av visstidsanställda medarbetare. Kartläggningen syftar till att bl a identifiera blivande sk 2-åringar. Ingen annonsering kommer att ske förrän de interna omflyttningarna är genomförda. Till följd av den rådande kompetensbristen samt sjukhusets ökade antal öppna, disponibla vårdplatser finns fortfarande ett stort behov av att köpa bemanningsföretagstjänster när det gäller läkare och specialistsjuksköterskor. Ett beslut är fattat av sjukhusdirektören om att fr.o.m. 1 september stoppa användandet av bemanningsföretag för allmänsjuksköterskor. Undantag har endast godkänts kopplat till nattbemanning. Köp av sjukskötersketjänster har också minskat under september och oktober och kostnaderna under oktober 2011 var 146 tkr jämfört med 409 tkr under oktober 2010. Totalt sett under 2011 har kostnaderna dock ökat med 58,5 procent jämfört med föregående år. Kostnaderna för köpta läkartjänster har under året totalt ökat med ca 36 procent. De största kostnadsökningarna har skett på akutmottagningen, rehabiliteringskliniken och vuxenpsykiatriska kliniken 2. Procentuellt sett står även medicin-onkologkliniken och ögonkliniken för en stor ökning. Däremot minskar kostnaderna inom framför allt barn- och ungdomspsykiatriska kliniken samt bildoch laboratoriemedicin. Totalt sett ses jämfört med föregående år en minskning av mertiden. Jämfört med samma månad föregående år minskar övertiden för läkare och undersköterskor, men ökar för läkarsekreterare, sjuksköterskor och administration. En fortsatt minskning ses av den totala sjukfrånvaron som nu ligger på 5,34 procent (rullande 12- värde). Ackumulerat t o m oktober ses jämfört med samma period föregående år en minskning av sjukfrånvaron över 60 dagar samt en ökning av sjukfrånvaron i intervallen under 60 dagar. 4.1 Förbättringsområden Bra Framgångsfaktor: Vi vill ha medarbetare som är kompetenta, engagerade och stolta i sjukhusets verksamhet Bra Mätetal: Andel kliniker som, utifrån VGR:s chefskriterier, identifierat potentiella chefer Vikten av att sjukhuset säkerställer sin framtida chefsförsörjning är en strategisk fråga för sjukhuset som måste göras på ett mer systematiskt sätt än tidigare. Varje chef har som uppdrag att i varje mål och utvecklingssamtal med medarbetare identifiera möjliga chefskandidater utifrån regionens fastställda chefskriterier. Alla chefer på SÄS erbjuds utbildning i genomförande av mål- och utvecklingssamtal och i detta sammanhang samt i chefsstödsmaterialet beskrivs tillvägagångssättet. Andel kliniker som, utifrån VGR:s chefskriterier, identifierat potentiella chefer uppgår till 100 procent vilket lett till att 21 kandidater identifierats. (Noteras ska att alla kliniker har inventerat men det behöver i sig inte innebära att man identifierat.) De som är identifierade erhåller ett individuellt framtaget program/upplägg som följs i särskild ordning. 14 (24)

OK OK Bra Mätetal: Andel kliniker/enheter med ett Nöjd medarbetarindex om minst 65 Vartannat år undersöker sjukhuset nöjdheten hos medarbetarna då detta är en ytterst strategisk fråga för att sjukhuset ska klara sitt uppdrag. Sjukhusets stora utmaning handlar sedan om arbeta med de förbättringsområden som identifierats. Vid mättillfället 2009 använde sjukhuset SKI (svensk kvalitetsindex) och inför måltalsformuleringen 2011 fastställdes Nöjd medarbetarindex om minst 65. I våras beslutades att frångå SKI och i stället använda Indikator som instrument. Den bidragande orsaken till detta var att ha samma mätmetod för både patienter/kunder och medarbetare samt vid patientsäkerhetsmätningar, så att sambandsanalyser blir möjliga. Beakta dock att redovisat index inför verksamhetsplan 2011, via SKI, inte kan jämföras med årets medelvärde. Medelvärdet för Nöjd medarbetarindex i årets mätning, uppgår via Indikator till 53, med ett spann mellan 47-63 och där 60 procent av klinikerna ligger över snittet. Mätetal: Upprätta och påbörja genomförande av handlingsplan för att trygga kompetensförsörjning av läkare Strategisk kompetensförsörjning och systematiskt arbete med kompetensförsörjningsplaner utgör en allt mer central del för alla kliniker och för sjukhuset som helhet. Som ett första sjukhusövergripande arbete fastställdes, inför 2011, fokus på läkarförsörjningen då avsaknaden av specialister är påfallande och då dyra lösningar tillämpas. Dessutom måste sjukhuset i allt högre grad bygga specialisterna, det vill säga tydliggöra arbetsformerna från AT, ST till färdig specialist. Ett strategiskt sjukhusövergripande arbete har påbörjats med en representativ läkararbetsgrupp under ledning av biträdande sjukhusdirektör och en övergripande handlingsplan ska presenteras februari 2012 till sjukhusledningen. Som systemstöd, på kliniknivå, finns numera Cognos Planning. Genom detta stöd säkerställs kravet på att ta ställning till vilken/vilka kompetenser som krävs utifrån uppdraget. Nästa steg är att genomföra en gapanalys kopplat till den samlade resurs som finns. I detta skede upprättas handlingsplaner som beskriver de åtgärder som krävs för att säkerställa kompetensförsörjningen på både kort och lång sikt. Alla kliniker har identifierat behovet av läkarresurser och det som i dagsläget återstår är att analysera konsekvenserna att detta. Dessutom har inte alla kliniker tagit fram de handlingsplaner som krävs. Mätetal: Andel medarbetare som under året a) haft mål- och utvecklingssamtal b) fått utvecklingsplan upprättad utifrån ovanstående mål- och utvecklingssamtal Mål- och utvecklingssamtalet utgör en viktig förutsättning för medarbetarskapet och är förtroendeskapande dialog mellan medarbetare och chef. Samtalet har sin utgångspunkt i sjukhusets strategiplan och utgör då en naturlig integrering rörande dess innehåll. Samtalet genomförs minst en gång per år. Syftet med samtalet är att i dialog: - följa upp medarbetares resultat för lärande och förbättring 15 (24)

- tydliggöra sambandet mellan prestation och lön - stimulera till medarbetares utveckling - ge medarbetare möjlighet att uppmärksamma chefen på de faktorer som är viktiga för medarbetares utveckling på arbetsplatsen - upprätta individuell mål- och utvecklingsplan för varje medarbetare Andel medarbetare som under året haft ett mål- och utvecklingssamtal uppgår till 90 procent. Inom 11 kliniker/staber är det 100 procent. I de fall där inte sjukhuset når upp till 100 procent, är då medarbetare är föräldralediga, långtidssjukskrivna, genomgår sidoutbildning i annan förvaltning etc. Dock har chefen regelbunden kontakt med berörd medarbetare men då inte i formen av ett mål och utvecklingssamtal. Utifrån genomfört mål- och utvecklingssamtal så har 91 procent erhållit en, i dialog, upprättad individuellt mål- och utvecklingsplan. Inom 14 kliniker/staber uppnås 100 procent. Mål- och utvecklingssamtal och lönesamtal genomförs under framför allt första och i viss mån under andra kvartalet. En sjukhusövergripande uppföljning planeras att genomföras i september månad och utfallet kopplat till måltalen kommer att redovisas i nästkommande uppföljning. Uppföljningen kommer att göras utifrån ett chefsperspektiv. Bilden kommer att kompletteras utifrån ett medarbetarperspektiv också, då frågor rörande mål- och utvecklingssamtal kommer att ställas i planerade september månads medarbetarenkätundersökning. 5 Processer 5.1 Förbättringsområden Framgångsfaktor: Vi ska göra rätt saker på rätt sätt från början. Bra Bra Bra Mätetal: Antal beslutade huvudprocesser (inkl medicinska stödprocesser) antal Det finns 17 st startade huvudprocesser med definitionen processägare tillsatt och processteam rekryterat och tillsatt. Ytterligare ett team utbildas under hösten. Två mindre huvudprocesser som inte uppfyllde SÄS definitioner har under året avslutats och omhändertagits på klinik, varför målet på 20 processer kommer att uppnås under året. Mätetal: Antal huvudprocesser som identifierat sin viktigaste ledtid och tagit fram ett utgångsvärde. 10 av 11 processer har identifierat sin viktigaste ledtid. 9 av dessa har tagit fram utgångsvärde. Beräkningen grundas på de 11 processer som varit igång så länge att de hunnit skriva verksamhetsplan och lämna delårsrapport. Inom lungcancerprocessen pågår ett mera omfattande arbete tillsammans med Regionalt CancerCentrum (RCC Väst), där samtliga ledtider inom den diagnostiska delprocessen utreds. Även inom höftfrakturprocessen har en mera avancerad kartläggning med stöd av logistiker startat. 16 (24)

Bra OK Mätetal: Antal huvudprocesser (inkl medicinska stödprocesser) som under året upprättat en enkel standardvårdplan eller bindande riktlinje. Arbete pågår inom processerna. Av 17 processer kan 11 sägas ha nått en mognadsgrad där detta varit möjligt. 9 av dessa har givit ut riktlinjer och hälften av dessa har åtföljts av en standardvårdplan. Mätetal: Andel berörda verksamheter som upprättat och genomfört handlingsplan utifrån beslut vid dialogmötena mellan process- och resursorganisation Flertalet av verksamheterna har, enligt sin delårsrapport, upprättat och i huvudsak genomfört handlingsplaner tillfredställande. Ytterligare några kliniker nämner dialogmöten och handlingsplaner, men utan närmare beskrivning av innehållet. 5.2 Det processorienterade sjukhuset Att SÄS ska arbeta processorienterat växte fram som ett resultat av det omfattande verksamhetsutvecklingsarbetet som under namnet LIFT startade 2003. Det arbetet resulterade i SÄS-modellen, där det processorienterade arbetssättet, d v s patientperspektivet, flödesorienteringen och det ständiga lärandet, är hörnstenar. 2008-02-01 tillsattes en processchef, som sedan 2008-08-15 arbetar heltid i funktionen. Processchefens uppdrag har från halvårsskiftet utökats till att omfatta process och verksamhetsutveckling. Detta är något som bedöms underlätta utvecklingen mot det processorienterade sjukhuset. Under 2009 lades en struktur för dialoger mellan verksamhetschefer och processägare med möten vår och höst. Denna struktur har sedan bibehållits och utvecklats. Arbetsformen med dialogmöten har fått nationell uppmärksamhet och presenterats vid flera seminarier/konferenser samt vid en internationell konferens i Amsterdam. Regionalt CancerCentrum (RCC Väst) har deltagit vid några dialogmöten för att lära om arbetsformen. Allt fler processer kommer igång genom att nya startats men även genom att "gamla" processer som tidigare inte haft processägare nu kunnat tillsättas. Två mindre huvudprocess, sekretorisk otitis media och grå starr, har under våren avslutats och kommer i fortsättningen att handläggas på klinik. Besluten ligger i linje med vad som nu mera gäller för etablering av huvudprocess. Två stora patientgrupper, psykos och personlighetsstörning, har beslutats bli huvudprocesser och erfarna specialistläkare har rekryteras som processägare. Neuropsykiatriprocessen har fått processägare och processägare för hjärtrytmrubbningar har rekryterats och processteamet utbildas i december. Tolv processer har skrivit verksamhetsplan inför 2011, vilken följs upp i 3 delårsrapporter under året, mars, augusti och november. Allt fler processer visar konkreta resultat vilka efterhand analyseras. 6 Ekonomi 6.1 Ekonomiskt resultat Resultatet till och med oktober är 154,4 mkr, vilket är 168,1 mkr sämre än budgeterat och 64,6 mkr sämre än samma period föregående år. Intäkterna har ökat med 2,56 procent (62 mkr) och kostnaderna med 5,05 procent (126 mkr) jämfört med samma period 2010. Kostnadsutvecklingen består till största delen av ökade personalkostnader, ökade kostnader för bemanningsföretag, läkemedel samt övriga kostnader. 17 (24)

Tabell 15. Kostnadsökning mellan 2010 och 2011 Utfall Utfall Förändring t.o.m 1010 t.o.m 11010 i belopp Ökning % Personalkostnader -1 472 634-1 537 177 64 543 4,4 Köpt vård -71 635-73 983 2 348 3,3 Bemanningsföretag -45 849-71 797 25 948 56,6 Läkemedel -254 419-265 670 11 252 4,4 Sjukvårdsmaterial -105 761-105 671-90 -0,1 Lokal och fastighetskostnader -224 674-230 676 6 003 2,7 Avskrivningar -46 525-47 161 636 1,4 Övriga kostnader -281 892-297 266 15 374 5,5 Verksamhetens kostnader -2 503 388-2 629 402 126 014 5,03 Finansnetto -5 278-5 839 561 10,6 Nedanstående kommentarer beskriver och förklarar orsakerna till de största kostnadsförändringarna jämfört med föregående år: Personalkostnader, ökar 4,4 procent 51,0 procent av totala bruttokostnadsökningen Framför allt ökning av månadslön (lönerevision 2,3 procent), sociala avgifter (höjning 2011 0,4 procent) och övertidsersättning Bemanningsföretag, ökar 56,6 procent 20,5 procent av bruttokostnadsökningen Orsakerna till ökad användning av bemanningsföretag är: - brist på vissa specialister - pressad vårdplatssituation (överbeläggningar) Övriga kostnader, ökar 5,5 procent 12,2 procent av bruttokostnadsökningen Framför allt kostnader för andningshjälpmedel och särnär 6.1.1 Tabellsammanställning, resultaträkning Tabell 16. Resultaträkning 2011-10-31 18 (24)

Utfall t.o.m. 10-10 Budget t.o.m 11- Utfall t.o.m. Avvikelse 11-10 11-10 10 Utfall t.o.m 10-12 Budget t.o.m 11-12 Prognos per 11-10 Patientavgifter 35 919 35 154 36 413 1 259 43 146 42 000 43 500 Såld vård enligt avtal 2 175 557 2 223 526 2 223 624 98 2 643 516 2 673 362 2 694 362 Såld vård asyl 17 217 18 514 19 357 843 20 750 22 120 23 000 Övrig såld vård 13 607 12 698 19 199 6 501 15 477 15 225 21 500 Försäljning av medicinsk service 80 807 85 722 78 927-6 795 98 345 103 146 96 000 Övriga intäkter 95 694 108 604 103 276-5 328 138 645 130 816 124 000 Verksamhetens intäkter 2 418 800 2 484 218 2 480 796-3 422 2 959 879 2 986 669 3 002 362 Personalkostnader -1 472 634-1 471 833-1 537 177-65 344-1 783 400-1 782 959-1 857 959 Köpt vård -71 635-67 514-73 983-6 469-93 233-81 935-89 500 Bemanningsföretag -45 849-11 620-71 797-60 177-61 680-14 000-85 000 Läkemedel -254 419-264 406-265 670-1 264-311 565-319 330-319 330 Sjukvårdsmaterial -105 761-102 681-105 671-2 990-130 979-123 789-125 000 Lokal och fastighetskostnader -224 674-228 054-230 676-2 622-269 063-273 767-277 000 Avskrivningar -46 525-46 667-47 161-494 -56 070-56 000-56 000 Övriga kostnader -281 892-272 101-297 266-25 165-345 238-328 089-356 000 Verksamhetens kostnader -2 503 388-2 464 876-2 629 402-164 526-3 051 228-2 979 869-3 165 789 0 Finansnetto -5 278-5 667-5 839-172 -6 397-6 800-6 800 Resultat -89 866 13 675-154 446-168 121-97 746 0-170 227 6.1.2 Analys av periodiserat utfall (inklusive avvikelserapport gentemot föregående rapport) 6.1.2.1 Utfall jämfört med föregående år Utfallet till och med oktober 2011 är 154,4 mkr, vilket är en försämring gentemot utfallet samma period förra året med 64,6 mkr. Intäkterna är 2 481 mkr vilket innebär att de har ökat med 62 mkr dvs 2,56 procent. Kostnaderna är 2 635 mkr vilket är en ökning med 126,6 mkr, med andra ord en ökning med 5,05 procent. Kostnadsutvecklingen består till största delen av personalkostnader, kostnader för bemanningsföretag samt övriga kostnader. 6.1.2.2 Utfall jämfört med budget Resultatet till och med oktober är 154,4 mkr, vilket är 168,1 mkr sämre än budgeterat, intäkterna är 2 481 mkr vilket är 3,4 mkr lägre än budgeterat. Kostnaderna för perioden är 2 635 mkr vilket är 164,7 mkr högre än budgeterat. Det kan konstateras att sjukhuset hittills under 2011 har producerat över såväl budget som de volymer hälso- och sjukvårdsnämnderna har beställt; en överproduktion som motsvarar 58,2 mkr. Sjukhuset får dock inte ersättning för denna överproduktion samtidigt som den genererar kostnader. Ovanstående är en effekt av ett stort akut vårdbehov samt sjukhusets intention att erbjuda en god tillgänglighet för patienterna. 6.1.2.3 Periodens intäktsutveckling Patientavgifter har ökat marginellt med 0,5 mkr jämfört med samma period förra året. Detta är en ökning på 1,38 procent. Utfallet på 36,4 mkr är 1,3 mkr högre än budgeterat. Ökningen står i relation till sjukhusets prestationsutveckling. Såld vård enligt avtal ligger i nivå med budget och ökar med 2,2 procent jämfört med föregående år till följd av en högre grundbeställning till sjukhuset. I resultatet finns såväl plus- som minusposter gentemot budget. Sjukhuset har inte uppnått budgeterade volymer för obesitasoperationer och karotiskirurgi motsvarande (8,9 mkr). Dessutom har sjukhuset fått ett avdrag på 1 mkr för målrelaterad ersättning 19 (24)

vårdgaranti. Samtidigt har sjukhuset fått ersättning för hjärtsjukvård, medicinska hjälpmedel samt vårdgaranti obesitas (10,9 mkr) vilket inte är budgeterat. Det kan konstateras att sjukhuset hittills under 2011 har producerat över såväl budget som de volymer hälso- och sjukvårdsnämnderna har beställt; en överproduktion som motsvarar 58,2 mkr. Sjukhuset får dock inte ersättning för denna överproduktion samtidigt som den genererar kostnader. Ovanstående är en effekt av ett stort akut vårdbehov samt sjukhusets intention att erbjuda en god tillgänglighet för patienterna. För helåret beräknar sjukhuset att klara av sin beställning enligt vårdöverenskommelsen men tappa intäkter för tilläggsuppdrag som obesitas och karotiskirurgi. Dessutom kommer ytterligare avdrag för målrelaterad ersättning att ske om ca 10 mkr. Samtidigt räknar sjukhuset med att erhålla tilläggsersättning från beställarna, 35 mkr. Intäkterna för Såld vård asyl är 19,4 mkr, vilket är en ökning med 2,1 mkr (12,4 procent) jämfört med samma period förra året. Utfallet är 0,8 mkr bättre än budgeterat. Övrig såld vård, 19,2 mkr, vilket är 5,6 mkr högre än samma period förra året, en ökning på 41,1 procent. Ökningen sker främst mot Försäkringskassan (vård till EU-patienter med EU-kort) och Landstinget i Halland (ändrade prisavtal mellan Västra Götalandsregionen och Region Halland). Utfallet är 6,5 mkr bättre än budgeterat. Försäljning medicinsk service är 68,9 mkr, har minskat med 1,9 mkr jämfört med samma period föregående år. Utfallet är 6,8 mkr sämre än budgeterat. Förklaringen är dels minskad produktion till följd av vakanser och dels att privata vårdgivare väljer andra leverantörer än sjukhuset. Övriga intäkter: Intäkterna från övriga intäkter är 103,3 mkr vilket är en ökning med 7,6 mkr jämfört med föregående år. Ökningen beror bl a på intäkter för AT-läkare som tidigare ingick i såld vård enligt avtal. 6.1.2.4 Periodens kostnadsutveckling Kostnaderna har ökat med 126,6 mkr jämfört med samma period förra året, vilket är en ökning med 5,05 procent. Kostnaderna är även 164,7 mkr sämre än budgeterat. Kostnadsutvecklingen består till största delen av personalkostnader, kostnader för bemanningsföretag, läkemedel samt övriga kostnader. 6.1.2.5 Periodens personalkostnadsutveckling Kostnader för personal tom oktober är 1 537,2 mkr vilket är en ökning med 64,5 mkr (4,38 procent) jämfört med utfallet samma period förra året. Utfallet är 65,3 mkr sämre än budgeterat. Inom personalkostnaderna är det kostnader för löner (34,3 mkr), sociala avgifter (20,2 mkr) samt övertidskostnader (3,9 mkr) som står för den största ökningen. Förklaringarna till de ökade lönekostnaderna ligger i ökade personalvolymer, lönerevision samt sociala avgifter. 6.1.2.6 Periodens kostnader för läkemedel Kostnaderna för läkemedel t o m oktober uppgår till 265,7 mkr jämfört med 254,4 mkr föregående år, en ökning om 11,3 mkr motsvarande 4,4 %. Kostnadsökningen för receptläkemedel är drygt 1,2 mkr i jämförelse mellan åren motsvarande period och för rekvisitionsläkemedel är ökningen 5,1 mkr. I jämförelse med budget noteras för receptläkemedel ett överskott om 2,8 mkr medan rekvisitionsläkemedlen är i balans med budget. För läkemedelsrabatter noteras en avvikelse mot såväl budget som föregående år om 4,6 mkr för perioden. Detta beror på periodiseringsavvikelser, SÄS räknar med att erhålla rabatter i samma nivå som föregående år då kostnadsnivån är densamma. Volymutvecklingen för receptläkemedel är positiv, 2,0 procents ökning jämfört med föregående år mätt i dygnsdoser. För rekvisitionsläkemedel ökar volymerna mätt i dygnsdoser och i hanterade förpackningar med 7 procent. Antalet varurader minskar med 61 procent. Sammanfattningsvis tyder dessa förhållanden på en effektivare hantering av läkemedel i verksamheten. Etableringen av nya, dyra läkemedel med regionala bidrag ligger inte alls på beräknad nivå vilket får effekt både på kostnads- och intäktssidan. För 2011 kan SÄS maximalt erhålla 6,4 mkr och med utgångspunkt från uppföljningen per oktober beräknas årskostnaden till 1,5 mkr. 20 (24)

6.1.2.7 Periodens kostnader för material, varor och tjänster Köpt vård: Kostnader för köpt vård tom oktober ligger 6,5 mkr över budget och har ökat med 2,3 mkr jämfört med föregående år (3,3 procent). Sjukhuset har hittills i år burit vårdgarantikostnader avseende obesitasoperationer om 5,7 mkr vilket inte var fallet under 2010. Övriga vårdgarantikostnader har minskat med ca 4,6 mkr jämfört med 2010. Sjukhusets intention är att minimera den köpta vården såväl när det gäller garantivård som valfrihet. Kostnaderna för bemanningsföretag är 71,8 mkr t o m oktober, en ökning jämfört med samma period förra året med 25,9 mkr (56,6 procent). Utfallet är 60,2 mkr högre än budgeterat. Den största ökningen är kostnader för köp av läkartjänster + 22,6 mkr vilket är en ökning med 56,5 procent. Kostnaderna för köp av sjukskötersketjänster har ökat med 3,5 mkr (58,5 procent) jämfört med samma period förra året. Se även under 4. Medarbetare. Sjukvårdsmaterial: Kostnaderna för sjukvårdsmaterial är 105,7 mkr vilket är samma som efter motsvarande period föregående år. Utfallet är dock 3 mkr sämre än budgeterat. Kostnaden för övriga sjukvårdsmaterial minskar (7,9 mkr) medan kostnaderna för medicinska instrument, implantat och staples ökat bl a till följd av fler utförda operationer. Övriga kostnader är 297,3 mkr till och med oktober månad, en ökning med 15,4 mkr (5,5 procent) jämfört med samma period föregående år. Ökningen består till stor del av ökade kostnader för SÄRNÄR och andningshjälpmedel. Andningshjälpmedel ökar pga. ett ökat antal diagnostiserade patienter. Det beror även på ökad vård i hemmet inom dessa patientgrupper. Finansnetto: Finansnettot är en kostnad på 4,8 mkr, vilket är 0,6 mkr sämre än samma period förra året. Ränteintäkterna har ökat men räntekostnader för lån har ökat mer vilket föranleder att finansnettot har ökat. I flera år har SÄS finansierat investeringar med egen likviditet men nu tar sjukhuset lån från Västra Götalandsregionen till detta och därmed ökar räntekostnaderna. 6.1.3 Analys av helårsprognos 6.1.3.1 Helårsprognos jämfört med föregående år Prognosen för 2011 är satt till minus 170 mkr under förutsättning att SÄS erhåller 35 mkr i tilläggsersättning från beställarna. Prognosen är en försämring jämfört med föregående års resultat med 72,5 mkr. Den huvudsakliga avvikelsen är kopplad till sjukhusets kostnader för personal där såväl användning av egen personal som bemanningsföretag ökar. Noteras ska att i föregående års resultat ingår ca 55 mkr av engångskaraktär t ex regional vårdgarantibonus varför den faktiska differensen är betydligt mindre. 6.1.3.2 Helårsprognos jämfört med budget Den största budgetavvikelsen ligger inom personalkostnaderna såväl för egen personal som bemanningsföretag. De övriga kostnaderna avviker också mot budget till stor del beroende på ökade hjälpmedelskostnader kopplat till växande patientgrupper. 6.1.3.3 Helårsprognos intäktsutveckling Såld vård avtal prognostiseras till + 21 mkr. För helåret beräknar sjukhuset att klara av sin beställning enligt vårdöverenskommelsen men tappa intäkter för tilläggsuppdrag som obesitas och karotiskirurgi. Dessutom kommer ytterligare avdrag för målrelaterad ersättning att ske om ca 10 mkr. Samtidigt räknar sjukhuset med att erhålla tilläggsersättning från beställarna, 35 mkr. Övrig såld vård prognostiseras till + 6,3 mkr grundat på en ökad tillströmning av EU-patienter samt att sjukhuset utför fler tjänster mot Landstinget Halland. Försäljning medicinsk service prognostiseras till 7,1 mkr framför allt till följd av minskad produktion på grund av vakanser och dels att privata vårdgivare väljer andra leverantörer än sjukhuset. 21 (24)

Övriga intäkter 6,8 mkr. Huvudsakliga orsaken till intäktsbortfallet är att användningen av nya dyra läkemedel med regional finansiering är långt ifrån den beräknade nivån. Vid individuell uppföljning per augusti har sjukhuset underlag för att rekvirera totalt 1,1 mkr i bidrag att jämföra med budgeten på ca 6 mkr. 6.1.3.4 Helårsprognos kostnadsutveckling Den negativa prognosen är till största delen kopplad till personalkostnader, bemanningsföretag och övriga kostnader. Se nedan. 6.1.3.5 Helårsprognos personalkostnadsutveckling Personalkostnadsutvecklingen/ökningen ligger framför allt inom månadslön, sociala avgifter och semesterlön. Förklaringen till den negativa helårsprognosen, - 75 mkr är att sjukhuset inte kunnat minska antalet anställda i den utsträckning som budgeten förutsatt. 6.1.3.6 Helårsprognos kostnadsutveckling läkemedel Läkemedelskostnaderna prognostiseras ligga i nivå med budget. Den negativa avvikelsen per oktober är i huvudsak hänförlig till erhållna rabatter. 6.1.3.7 Helårsprognos material, varor och tjänster Den negativa helårsprognosen är främst kopplad till användningen av bemanningsföretag (-71 mkr) som är högre än budgeterat samt övriga kostnader (-27,9 mkr). För bemanningsföretag ligger förklaringen i en brist på specialister samt en pressad vårdplatssituation. Även köpt vård prognostiseras till ett underskott, -7,6 mkr, trots sjukhusets intention att minimerad den köpta vården och omhänderta patienterna på egen hand. Förklaringen är bl a ökade kostnader för valfrihetsvård samt köpt specialistvård vilket är svårare att påverka i det kortare perspektivet. 6.1.3.8 Åtgärder vid ekonomisk obalans 1. Arbetar enligt åtgärdsplan 2. Sjukhusdirektören har i uppdrag att ta fram en långsiktig handlingsplan under hösten. 6.2 Eget kapital Ej tillämpligt. 6.3 Investeringar Fastighetsinvesteringar SÄS fullföljer under 2011-2013 satsningen på samordning av öppen och sluten vård genom att efter driftstart av den nya vårdbyggnaden Tehuset, bygga om och nyutrusta verksamheternas mottagningsdelar inom ramen för projektet VU 2010+. Totalt omfattar projektet ombyggnad av 20 500 m2 och regionstyrelsen har beviljat låneutrymme för projektet, 255 mkr. När SÄS sökt tillstånd att starta den avslutande etappen i VU 2010+ konstateras en fördyring om 37 mkr upp till totalt 292 mkr. Av ökningen kan 15 mkr förklaras av att en ombyggnad för barndagvård tillkommit under planeringsprocessen. Omkring 9 mkr kan hänföras till att objektets indexuppräkning. Resterande 13 mkr beror av försvårande omständigheter när ombyggnaden sker i en producerande vårdmiljö, utökade ytor i förhållande till ursprungliga planer samt kostnadsutveckling utöver regionens index.i Skene har en parallell process påbörjats som syftar till att ge verksamheten där likartade förutsättningar som vid sjukhusets Boråsdel, nämligen en vårdverksamhet i teamstruktur och nya, moderniserade mottagningar. Även här har regionstyrelsen beviljat låneutrymme för ombyggnaden, 122 mkr. Etapp 1, två vårdavdelningar har påbörjats och ansökan om igångsättningstillstånd har lämnat in för de två följande etapperna, mottagningar respektive ny entré med gemensam reception 22 (24)

och provtagning. Några indikationer på kostnadsavvikelser finns inte för närvarande. Inom den egna investeringsramen utför SÄS under 2011 en ombyggnad på akutmottagningen som omfattar entré, administration och triagedel dels för att förbättra arbetsmiljön dels för att förbättra patientflödet inom verksamheten. Objektet är planerat till 11 mkr och påbörjas under våren. Inom verksamheten bildoch funktion genomförs med början 2011 en ombyggnad som inom ramen för anvisade 9 mkr syftar till att slutföra tre centrumbildningar inom funktionen, magnetresonans (MR), datortomografi (DT), ultraljud (UL). Totalt ligger investeringsarbetet när det gäller fastigheter i balans mot tillgängliga ramar. Utrustningsinvesteringar Investeringar i utrustning präglas vid SÄS av de planerade fastighetsinvesteringarna. Sjukhuset håller tillbaka byten och nyanskaffningar så långt det är möjligt för att ge utrymme till nödvändig förnyelse i samband med de ny- och ombyggnader som planeras. Det innebär att avsättningar görs i en flerårig plan så att varje projekts förnyelse av utrustning kan finansieras. Utöver detta är det årliga utrymmet för återanskaffning mycket begränsat, cirka 30 mkr för perioden 2011-2013. För 2011 är budgeten för förnyelse av utrustning 60 mkr. 6.3.1 Utfall periodens investeringar Utfallet t o m oktober är 51,5 mkr jämfört med 64,7 mkr för motsvarande period 2010. Anskaffningarna är till stor del relaterade till pågående ny- och ombyggnader vilket förklarar variationen mellan perioderna. Under första kvartalet 2010 utrustades sålunda den nya vårdbyggnaden Tehuset vilket förklarar den höga utgiftsnivån under föregående år. Under innevarande år utrustas de inledande etapperna Vårdutveckling 2010+ och Vård-och hälsocentrum Skene under hösten vilket kommer att öka utgiftsnivåerna senare under året. 6.3.2 Helårsprognos investeringar För 2011 har avsatts 60 mkr för förnyelse av utrustning och utgifterna beräknas ligga i balans med budget. 6.4 Förbättringsområden Framgångsfaktor: Vi ska använda våra resurser på ett effektivt sätt. Varning Dåligt Mätetal: Aktuellt resultat vid årets slut för SÄS och verksamhet Resultatet till och med oktober är 154,4 mkr, vilket är 168,1 mkr sämre än budgeterat och 64,6 mkr sämre än samma period föregående år. Intäkterna har ökat med 2,56 procent (62 mkr) och kostnaderna med 5,05 procent (126,6 mkr) jämfört med samma period 2010. Kostnadsutvecklingen består till största delen av personalkostnader, kostnader för bemanningsföretag samt övriga kostnader. Ett åtgärdsprogram för vård och ekonomi i balans är beslutat av styrelsen den 27 april 2011 och innefattar reducerad köpt vård, bemanningsföretag, personalkostnader, läkemedel, material och vårdplatser. Arbete pågår kring reduktion av kostnader för läkemedel och bemanningsföretag tillsammans med en översyn av vårdplatserna. Mätetal: Andel verksamheter som bemannas enligt fastställt bemanningsmål 23 (24)

Varning OK OK Alla verksamheter har inför 2011 fastställda bemanningsmål utifrån den genomlysning som genomfördes hösten 2010. Utifrån bemanningsmålen fastställdes budgetförutsättningarna. Budgetmedel för de läkartjänster som inte var besatta placerades centralt och kan avropas när rätt kompetens rekryteras. Flertalet verksamheter har dessvärre inte klarat sitt vårduppdrag med den fastställda bemanningen. Det har därför varit nödvändigt att beslut tagits avseende att tillskapa temporära och/eller permanenta utökade bemanningslösningar. Dessa beslut har tagits av de biträdande sjukhusdirektörerna. Konsekvensen av detta är att tidigare fastställda bemanningsmål under året har förändrats vilket har lett till fördyrade lösningar. Under hösten 2011 har en ny dialog förts med verksamhetsföreträdare inom den somatiska slutenvården rörande behovet av resurser i förhållande till vårduppdraget och det formellt sett utökade vårdplatsantalet. Det ökade behovet uppskattades till 95 årsarbetare. Efter fördjupad dialog har nu ett beslut tagits att utöka de sedan tidigare fastställda bemanningsmålen med 51 tillsvidareanställda. Mätetal: Andel kliniker som upprättat och styr efter produktionsplan, enligt definition Klinikerna på sjukhuset arbetar successivt fram produktionsplaner med enhetliga produktfamiljer. På övergripande nivå är arbetet med automatisk månatlig utdataredovisning prioriterad. Mätetal: På kliniknivå formulera behov av utdata Arbetet med att utveckla utdatafunktionen på sjukhuset fortsätter. Organisatoriskt är utdataenheten placerad inom serviceverksamheten men utvecklingsarbetet drivs för närvarande i nära samarbete med en sjukhusgemensam styrgrupp. Arbetet har bland annat resulterat i att nya utdatakuber och rapporter har tagit fram och driftsatts samt att en ny sammanfattningsrapport har utvecklats för verksamheter och sjukhus. Vidare har man inom verksamheterna formulerat måltal som avses följas framöver. Under kvartal 1 har en avstämning gjorts med verksamheterna kring hur uppföljningen fungerar och vilka ytterligare behov som finns. Införandet av väntetidsdatabasen pågår och en kvalitetsäkring genomförs för närvarande genom att säkra data samt tydliggöra registrerings- och kontrollrutiner. Utvecklingsarbetet fortsätter genom att förberedelsearbete pågår för att koppla på nya datakällor såsom röntgen och labbsystem. Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör 24 (24)

Sida 1(1) Missiv Datum 2011-11-14 Diarienummer 600-2011:B100 Sjukhusledning Handläggare Martti Valkonen Telefon 033 616 10 00 E-post martti.valkonen@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Hyreskostnad för vissa lokaler - parkeringshusen I samband med beredning av vårdöverenskommelse och verksamhetsplan inför 2012 har hyreskostnaden för de tre parkeringshusen vid sjukhuset i Borås kommit att uppmärksammas. Jämförelser har gjorts med hyresnivåerna för parkeringshus vid Sahlgrenska Universitetssjukhus respektive Vuxenutbildningen Borås Stad. Sjukhusdirektören bör nu ges uppdraget att inleda en diskussion med fastighetsdirektören i Västra Götalandsregionen i frågan. Förslag till beslut Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus föreslås besluta att ge sjukhusdirektören uppdraget att inleda en dialog med fastighetsdirektören och agera i enlighet med de handlingsalternativ som beskrivs i ärendets tjänsteutlåtande, samt att återrapportera uppdraget senast vid styrelsens möte i december 2011. Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Martti Valkonen Servicechef POSTADRESS: Södra Älvsborgs Sjukhus 501 82 Borås BESÖKSADRESS: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 TELEFON: SÄS Borås, vx 033-616 10 00 SÄS Skene, vx 0320-77 80 00 HEMSIDA: www.vgregion.se/sas E-POST: sas@vgregion.se

Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum 2011-11-14 Diarienummer 600-2011:B100 Sjukhusledning Handläggare Lennart Ryler Telefon 033 616 10 00 E-post lennart.ryler@vgregion.se Till sjukhusdirektören Hyreskostnad för vissa lokaler I samband med beredning av vårdöverenskommelse och verksamhetsplan inför 2012 har hyreskostnaden för de tre parkeringshusen vid sjukhuset i Borås kommit att uppmärksammas. Jämförelser har gjorts med förhållanden vid Sahlgrenska Universitetssjukhus och Vuxenutbildningen Borås Stad där Borås Stad hyr parkeringshus från Fastighetsnämnden i Västra Götalandsregionen. Uppdrag Hyran för parkeringshusen vid Södra Älvsborgs Sjukhus baseras på regionens modell för fördelning av hyror. Modellen innebär att lokalytan schablonmässigt prissätts likt andra ytor. Hyran för parkeringshusen uppgick 2011 till 16,3 mkr. Intäkterna för parkeringshusen uppgår netto till 2,2 mkr. Av två skäl finns nu anledning att se över hyran för parkeringshusen i Borås. För det första jämförelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhus; vid Sahlgrenska har Fastighetsnämnden uppfört ett parkeringshus. Det parkeringshuset såldes direkt efter uppförande till en extern part. Därefter hyr sjukhuset parkeringshuset till ett jämfört med förhållanden vid Södra Älvsborgs Sjukhus förmånligt pris. För det andra, förhållandena avseende parkeringshuset vid Björkängen, när Borås Stad tecknade hyreskontrakt med Västfastigheter om parkeringshuset vid Björkängen sänktes hyran med 95 procent jämfört med den hyra sjukhuset hade betalat. För att föra frågan vidare bör sjukhusdirektören nu ges uppdraget att inleda en diskussion med fastighetsdirektören i Västra Götalandsregionen. För diskussionen bör två handlingsalternativ, mål, preciseras av styrelsen: 1. att sänka hyresnivån för de tre parkeringshusen för Södra Älvsborgs Sjukhus till den nivå som gäller då Borås Stad hyr Björkängens parkeringshus av Fastighetsnämnden, eller 2. att, om hyresnivån inte kan sänkas till stipulerad nivå, säga upp hyreskontraktet med Fastighetsnämnden avseende de tre parkeringshusen vid Södra Älvsborgs Sjukhus. POSTADRESS: Södra Älvsborgs Sjukhus 501 82 Borås BESÖKSADRESS: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 TELEFON: SÄS Borås, vx 033-616 10 00 SÄS Skene, vx 0320-77 80 00 HEMSIDA: www.vgregion.se/sas E-POST: sas@vgregion.se

Sida 2(2) Datum 2011-11-14 Diarienummer 600-2011:B100 Förslag till beslut Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus föreslås besluta att ge sjukhusdirektören uppdraget att inleda en dialog med fastighetsdirektören och agera i enlighet med de handlingsalternativ som beskrivs i detta tjänsteutlåtande, samt att återrapportera uppdraget senast vid styrelsens möte i december 2011. Södra Älvsborgs Sjukhus Martti Valkonen Servicechef

Sida 1(1) Missiv Datum 2011-11-09 Diarienummer 504-2011:V180 Sjukhusledning Handläggare Suzanne Guregård Telefon 033 616 10 00 E-post suzanne.guregard@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Förslag till regional utvecklingsplan för psykiatri RSK 207-2010 Hälso- och sjukvårdsavdelningen har utarbetat ett förslag till regional utvecklingsplan för psykiatri. I september beslutade hälso- och sjukvårdutskottet att remittera förslaget bland annat till Södra Älvsborgs Sjukhus. Förvaltningen har utarbetat detta förslag till yttrande. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus föreslås besluta att ställa sig bakom förslaget till yttrande över regionala utvecklingsplanen för psykiatri, samt att översända yttrandet till regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsutskottet. Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Suzanne Guregård Biträdande sjukhusdirektör POSTADRESS: Södra Älvsborgs Sjukhus 501 82 Borås BESÖKSADRESS: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 TELEFON: SÄS Borås, vx 033-616 10 00 SÄS Skene, vx 0320-77 80 00 HEMSIDA: www.vgregion.se/sas E-POST: sas@vgregion.se

Sida 1(4) Yttrande Datum 2011-11-09 Diarienummer 504-2011:V180 Sjukhusledning Handläggare Suzanne Guregård Telefon 033 616 10 00 E-post suzanne.guregard@vgregion.se Till sjukhusdirektören Förslag till regional utvecklingsplan för psykiatri Sedan 2005 finns en regional utvecklingsplan för psykiatri. Den innehöll en kartläggning av den psykiska ohälsan och befintliga behandlings- och vårdformer samt angav vissa behov av resurstillskott. Planen kom sedermera att leda till konkreta lokala psykiatriplaner. Hälso- och sjukvårdsdirektören har av Hälso- och sjukvårdsutskottet fått i uppdrag att följa upp planen. Syftet är att identifiera kommande utmaningar och därmed lyfta fram angelägna utvecklingsområden för den psykiatriska vården inom Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvårdsavdelningen har utarbetat ett förslag till regional utvecklingsplan för psykiatri. Under arbetets gång har förslaget kompletterats med synpunkter från flera instanser däribland sektorsråden för allmänmedicin, psykiatri och barn- och ungdomspsykiatri, Läkemedelskommittén, kommunalförbunden och företrädare för brukarorganisationer. I september beslutade hälso- och sjukvårdutskottet att remittera förslaget bland annat till Södra Älvsborgs Sjukhus. Förvaltningen har utarbetat detta förslag till yttrande. Yttrandet innehåller en övergripande bedömning av förslaget samt punktvisa synpunkter på innehållet. Regional utvecklingsplan för psykiatri Det är förvaltningens uppfattning att planen på ett konstruktivt sätt pekar på utvecklingsområden inom det psykiatriska arbetsfältet. Även om helhetsintrycket av planen är gott vill sjukhuset passa på att uttrycka vissa synpunkter i sak. På övergripande nivå finns anledning att lyfta och föra fram främst en synpunkt, att gränsdragningen mellan vad som förväntas utföras i den specialiserade psykiatrin och den psykiatri som ges inom primärvården bör förtydligas ytterligare. Idag överlämnas dessa frågor i för hög grad till förvaltningarna själva att lösa. Regionala vårdprogram och regionala riktlinjer är exempel på dokument där gränsdragningarna kan uttryckas i. POSTADRESS: Södra Älvsborgs Sjukhus 501 82 Borås BESÖKSADRESS: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 TELEFON: SÄS Borås, vx 033-616 10 00 SÄS Skene, vx 0320-77 80 00 HEMSIDA: www.vgregion.se/sas E-POST: sas@vgregion.se

Sida 2(4) Datum 2011-11-09 Diarienummer 504-2011:V180 Planen pekar ut två områden inom psykiatrins arbetsfält där en utveckling behöver ske på sikt och där planen kommer få konsekvenser för psykiatrin vid sjukhuset, områden som behöver förstärkas: Ätstörningsvården Neuropsykiatri, utredning och behandling Synpunkter på regional utvecklingsplan för psykiatri Generella synpunkter Planen är framåtblickande med fokus på ett flertal angelägna utvecklingsområden. Områdena är lätta att känna igen och kommer med all säkerhet att upplevas som betydelsefulla för verksamhetsutförare. Med nedan angivna kompletteringar har planen stora möjligheter att bli ett betydelsefullt instrument för att utveckla den psykiatriska vården. Planen bör på ett tydligare sätt ange vilken målsättning och vision som finns inom VGR avseende den psykiska hälsan. En uttryckt visionsangivelse hade underlättat för att med stringens kunna ange det specialistpsykiatriska uppdraget, vilket delvis saknas i planen. I planen anges att den skall innefatta det specialistpsykiatriska området, men i vissa stycken anges även primärvårdsbaserade inslag. Förutom att tydligt ange det specialistpsykiatriska uppdraget hade planen tjänat på ett samlat grepp avseende den psykiska hälsan i Västra Götalandsregionen och därmed vilka utvecklingsinsatser som krävs totalt för de regionala vårdnivåerna. Övriga aktörers insatser är sålunda av helt avgörande betydelse för det totala resultatet, inte minst avseende primärvårdens och habiliteringens insatser. Det kan också finnas skäl att rent generellt påpeka med vilken kraft och kunskap de framtida utvecklingsfrågorna måste drivas. Den psykiska hälsan/ohälsan står fortsatt i fokus i samhället och det krävs av vårdgivaren inom olika verksamheter att skapa utrymme för återkommande förändringsbehov. En helt avgörande faktor kan alltså vara att inom verksamheterna skapa en förändringsmarginal, som tar interna och externa förändringskrav på största allvar. Mera specifika synpunkter Ätstörningar Är ett utvecklingsområde för respektive sjukhusområde. Regionala riktlinjer är på väg. Det finns skäl att vara tydlig med behovet av att utvärdera och bedöma förutsättningarna för en regiongemensam enhet.

Sida 3(4) Datum 2011-11-09 Diarienummer 504-2011:V180 Vårdplatser Avsnittet som beskriver antal vårdplatser/vårdtillfällen saknar i vissa delar en fördjupad analys och problematiserande ansats. Det är fortfarande svårt att tydligt uttala sig om det optimala antalet vårdplatser och kommer fortsatt att vara så. Antalet vårdplatser är intimt förknippat med utbudet och kvaliteten på samverkan med öppenvård och andra vård- och omsorgsgrannar. Minimera skador, sid 12 Innehållet i stycket tenderar att innefatta behovet av kommunala insatser. Ersättningssystem Vad gäller utvecklandet av ersättningssystem finns skäl att inte bara omnämna närståendeaspekten. Psykiatrin arbetar inom ett komplext system, ofta med kraftigt sammansatt problematik. Det gör att det indirekta arbetet av och till har osedvanligt stor betydelse. Detta bör beaktas i utvecklandet av ersättningssystem. Noteras också att det kan finnas skäl att fokusera mera på att utveckla systemen avseende behandlingsgaranti och inte bara som idag mot sedvanligt besöksgaranti. Behandlingsresultat Under stycket som avser behandlingsresultat vill vi förstärka och uppmuntra ett allt intensivare arbete inom detta område. Planen kan också tjäna på att redan här föra in resonemang kring behandlingsresultat kopplat till kvalitetsregister. Detta framkommer dock längre fram i utvecklingsplanen. Tvångssyndrom, OCD Vi saknar ett område som möjligen kan bli föremål för regiongemensamma vårdinsatser och det är OCD-problematik. Uppfattar att den samlade kompetensen idag inte är tillfylles inom det här mycket komplexa området, med tillstånd som visar sig på olika sätt och därmed hör hemma inom olika specialistområden. Konsultationsmodell Vill ytterligare trycka på behovet av en revidering och vidareutveckling av den med primärvården gemensamma konsultationsmodellen. Somatisk ohälsa Avsnitten om somatisk ohälsa kan klargöras något genom att föra in resonemang om behov av förebyggande insatser för redan kända patienter med psykiatriska diagnoser, risk för psykiska komplikationer vid somatisk ohälsa, samt ett allmänt hälsofrämjande arbete.

Sida 4(4) Datum 2011-11-09 Diarienummer 504-2011:V180 De strategier som ska utarbetas bör samordnas med berörda somatiska specialiteter och allmänmedicin. ADHD Ett utvecklingsområde som i nuläget upplevs som svårhanterligt. Vill med kraft betona behovet av en revidering av nuvarande utredningsförfarande, kapacitet för utredningar och behovet av att arbeta med behandlingsinsatser, företrädesvis med patientgrupper med ADHD. Här måste klargöranden göras kring gränslinjen och samverkan med primärvård och habilitering avseende de långsiktiga fördelningsprinciperna. Beroende Resonemangen kring olika former av beroendeproblematik skulle kunna vara omfattande, men vi avvaktar då vi inväntar den nationella missbruksutredningens konsekvenser. Förslag till beslut Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus föreslås besluta att ställa sig bakom förslaget yttrande över regionala utvecklingsplanen för psykiatri, samt att översända yttrandet till hälso- och sjukvårdsutskottet. Södra Älvsborgs Sjukhus Suzanne Guregård Biträdande sjukhusdirektör

Sida 1(1) Missiv Datum 2011-11-09 Diarienummer 41-2009:L130 Sjukhusledning Handläggare Maria Dalemar Telefon 033 616 10 00 E-post maria.dalemar@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Genomförandet av regionens utvecklingsplan för akutmottagningar - RSK 505-2008 Den 7 april 2009 beslutade Hälso- och sjukvårdsutskottet om ägaruppdrag för utveckling av akutmottagningarna i Västra Götaland. Sjukhusen ska halvårsvis till hälso- och sjukvårdsutskottet och berörda hälso- och sjukvårdsnämnder, med start hösten 2009, redovisa hur arbetet fortskrider. Bifogat tjänsteutlåtande utgör Södra Älvsborgs Sjukhus rapport efter oktober månad 2011. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus föreslås besluta att godkänna bifogad rapport Genomförandet av regionens utvecklingsplan för akutmottagningar, samt att översända rapporten till regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdutskottet, samt att översända rapporten till hälso- och sjukvårdsnämnd 6 respektive 8. Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Maria Dalemar Biträdande sjukhusdirektör POSTADRESS: Södra Älvsborgs Sjukhus 501 82 Borås BESÖKSADRESS: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 TELEFON: SÄS Borås, vx 033-616 10 00 SÄS Skene, vx 0320-77 80 00 HEMSIDA: www.vgregion.se/sas E-POST: sas@vgregion.se

Sida 1(9) Tjänsteutlåtande Datum 2011-11-09 Diarienummer 49-2009:L130 Sjukhusledning Handläggare Eva Tovinger Telefon 033 616 10 00 E-post eva.tovinger@vgregion.se Till sjukhusdirektören Genomförandet av regionens utvecklingsplan för akutmottagningar Arbetet med att uppnå handlingsplanens mål för ledtider 2011 har pågått under året och kommer fortsättningsvis att fortgå då kliniken ej når mål för framtagna mätetal. I nedan tabeller redovisas resultat för året till och med oktober månad. Tid Till Läkare (TTL) dagtid (8-16 vardagar) mål 30 minuter, procent Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt SÄS 60 54 57 53 54 53 63 70 69 58 Kirurgi 64 56 64 55 54 63 70 78 76 61 Medicin 69 64 69 70 65 62 73 85 81 73 Ortopedi 16 6 14 17 17 27 26 24 22 13 Tid Till Läkare (TTL) övrig tid mål 90 minuter, procent Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt SÄS 58 60 58 60 58 63 65 67 65 74 Kirurgi 76 73 71 65 60 73 78 80 81 84 Medicin 64 65 65 71 70 75 71 77 77 85 Ortopedi 24 23 30 33 39 45 43 46 30 40 Målet att vårdsökande tidigt ska få en läkarbedömning är väsentligt utifrån flera samband i vården på akutmottagningen. Tidigare har kliniken haft en koordinator under dagtid måndag-fredag och prioriterat tidig läkarbedömning framför bedömning av leg. sjuksköterska i en så kallad triage. Från mitten av september har denna koordinatrorsfunktion utökats till även kvällar samt del av helgdagarna. Den förändring som kan ses i tid till läkare (TTL) i oktober månad jourtid har ett samband med den åtgärden. Det innebär att vi har utökat tiden då vi arbetar med att prioritera tidig läkarbedömning. Triagebedömning aktiveras vid de tillfällen då de personella läkarresurserna ej är i paritet med antalet vårdsökande. I nuvarande rapport ska noteras att resultatet är mot 90 minuters mål. POSTADRESS: Södra Älvsborgs Sjukhus 501 82 Borås BESÖKSADRESS: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 TELEFON: SÄS Borås, vx 033-616 10 00 SÄS Skene, vx 0320-77 80 00 HEMSIDA: www.vgregion.se/sas E-POST: sas@vgregion.se

Sida 2(9) Datum 2011-11-09 Diarienummer 504-2011:V180 Senare i rapporten kommer resultatet för TTL månadsvis att redovisas och där också en positiv trend noteras. Resultatet för 30 minutersmålet (TTL) dagtid har i oktober försämrats. Ett samband med ökat antal sökande samt vissa vakanser kan ses. Vidare har vi från september månad under dagtid ett erfaren läkare som under dagtid ansvarar för handledning av läkare under utbildning. Det uppfattas som mycket positivt och läkarresurserna kan optimeras genom att med säkerställd handledning kan patienter med allvarligare symtom också handläggas av den som är under utbildning. Den erfarne läkaren har också som uppgift att stödja sjuksköterskorna i uppdraget att hänvisa patienter till rätt vårdnivå. Den tidigare analysen av antalet sökande per dag och timma samt kapacitets och produktionsplanering som genomfördes under 2010 har åter påbörjats då antalet vårdsökande ökar. Behovet av läkare är större än vad som tjänstgör i nuläget. Det är också en orsak till att uppsatta mål för TTL ej nås i nuläget. Den tidigare problematiken kring missade så kallade mappar har förbättrats. 18 procent är bortfallet i oktober, justerat med exkludering av de vårdsökande som inte har träffat läkare på akutmottagningen på grund av till exempel att det var ett sjuksköterskebesök. Tid till Triage (TTT) dagtid (8-16 vardagar) mål arbeta med tidig läkarbedömning, procent Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt SÄS 54 51 54 56 54 60 66 70 63 51 Tid till Triage (TTT) jourtid (ej vardagar 8-16) mål < 10 minuter, procent Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt SÄS 53 57 57 56 54 58 55 56 57 57 I ovan presenterade tabeller redovisas måluppfyllelsen för tid till triage (TTT). Vi prioriterar nu tidig läkarbedömning under fler timmar per dygn än tidigare. Under året har kliniken haft vakanser i gruppen leg. sjuksköterskor. Rekrytering pågår alltjämnt för att nå uppsatta bemanningsmål. Med det ökade antalet vårdsökande måste antalet sjuksköterskor utökas vid vissa tider och dagar då vi har en underkapacitet. Bristande måluppfyllelse kan i viss mån kopplas till vakanser.

Sida 3(9) Datum 2011-11-09 Diarienummer 504-2011:V180 I mitten av september månad implementerades ett teamarbetssätt som under våren testades. Syftet med arbetssättet är att patienter ska få träffa de medarbetarna som ska ansvara för vården på akutmottagningen med detsamma. Vidare rapporterar ambulanssjukvården till dem som ska ansvara för vården. Dessa team arbetar så kallat disciplinlöst för medicin och kirurgi. Det gör att arbetsbelastningen fördelas jämnare än vid ett traditionellt arbetssätt kopplat till discipliner. Vi kommer att vidareutveckla detta teamarbetssätt, det finns identifierade förbättringsområden. I nedanstående tabeller redovisas total genomloppstid mot 2010 mål 5 timmar. Senare i rapporten kan resultatet för 2011 ses. För SÄS kan noteras att resultatet var bättre under sommaren. Det finns ett samband med den totala genomloppstiden (TGT) och vårdplatssituationen. Total genomloppstid (TGT) dagtid (8-16 vardagar) mål 5 timmar, procent Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt SÄS 66 61 67 74 74 79 78 80 76 69 Kirurgi 81 70 77 73 74 78 81 84 74 68 Medicin 62 61 64 74 70 74 75 81 75 63 Ortopedi 47 40 55 68 67 78 72 70 72 73 Total genomloppstid (TGT) övrig tid mål 5 timmar, procent Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt SÄS 71 73 72 77 77 83 83 83 79 79 Kirurgi 80 79 78 72 75 81 83 81 79 77 Medicin 59 60 57 69 66 75 77 79 74 69 Ortopedi 51 52 58 66 69 70 72 69 62 74 För måltalet TGT finns också ett samband med måluppfyllelsen för 30 minuter från så kallad akutenklar till att patienter med slutenvårdbehov får komma till vårdavdelning. Förändringar i regelverket genomfördes i juni och initialt kunde positiva trender noteras.

Sida 4(9) Datum 2011-11-09 Diarienummer 504-2011:V180 Resultat för måluppfyllelse 30 minuter från Akutenklar till vårdavdelning för patienter med slutenvårdsbehov, procent Klockan Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt 08-12 17 16 15 26 27 30 25 28 27 21 12-16 22 21 18 24 37 31 33 34 29 25 16-22 26 30 32 30 39 40 39 41 37 41 22-08 37 35 33 43 41 50 46 46 46 39 Regional utdata och jämförelse med medeltal för regionen. procent TTT måltal < 10 minuter TTL måltal < 60 minuter TGT (Total genomloppstid) < 4 timmar Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt SÄS VGR SÄS VGR SÄS VGR SÄS VGR SÄS VGR SÄS VGR SÄS VGR SÄS VGR SÄS VGR SÄS VGR TTT 53 66 55 65 56 65 56 69 53 68 57 69 58 70 60 71 59 71 55 70 TTL 59 42 58 42 60 44 57 49 55 50 58 47 60 49 63 50 65 51 69 49 TGT 55 59 56 62 55 63 62 67 61 67 67 66 67 67 69 68 64 67 62 66 Vi når ej uppsatta mål. I jämförelse med årets början kan dock en positiv trend urskiljas. Antalet vårdsökande ökar på akutmottagningen i jämförelse med tidigare år. Även då tidigare strukturförändring vid akutmottagningarna beaktas. Undantag är augusti och september, dock ökar antalet åter i oktober. Ökningen motsvarar cirka 6 procent. För antalet läkarbesök ökar de under oktober månad med cirka 5,5 per dag i genomsitt.

Sida 5(9) Datum 2011-11-09 Diarienummer 504-2011:V180 Vi registrerar primärvårdspatienter enligt de riktlinjer som tagits fram i regionen, se tabell ovan. Då registreringen av behandlad patient sker när denne är klar finns ett förmodat bortfall i den gruppen. Det hade varit önskvärt att registreringen kunde ske tidigt under vården på akutmottagningen då det finns stor risk att detta blir bortglömt när patienten är färdig.

Sida 6(9) Datum 2011-11-09 Diarienummer 504-2011:V180 Då det har funnits en medial diskussion under hösten angående besök på akutmottagningar kopplat till ålder har rapporter tagits fram för åldersfördelning på kliniken. Det kan konstateras att den mest frekventa åldern för de sökande i år är 19 år. Vidare kan ses förändring över tid i nedan diagram.

Sida 7(9) Datum 2011-11-09 Diarienummer 504-2011:V180 Utifrån resultatet i patientenkät har kliniken arbetet med identifierade förbättringsområden. Att tidigt få träffa läkare vid besök på akutmottagningen är en framgångsfaktor för patientens upplevelse. Vidare att inte träffa flera olika medarbetare som i sin tur ska rapportera till varandra den väsentliga informationen som patienten eller anhöriga delgivit dem bidrar också till en upplevelse av ett förbättrat omhändertagande. Patienten ska inte behöva svara på samma fråga ett flertal gånger. Vidare i syfte att förbättra bemötandet av patienter och närstående har samtliga medarbetare deltagit på utvecklingsdag. En uppgift genomfördes i team där syftet var att reflektera kring ord som har kvalitativa positiva värden i omhändertagandet för patienter. Tillika skulle delar av dessa ord visualiseras. I utbildningsomgång med start i november kommer samtliga team att spela bemötandespelet som SKL tagit fram. Kliniken har beställt 1 000 exemplar till en början av Socialstyrelsen trycksak Min guide till säker vård. Den ska finnas för patienter i behandlingsrum samt väntrum.

Sida 8(9) Datum 2011-11-09 Diarienummer 504-2011:V180 Veckans fråga har startat. Resultatet visas nedan: Team 2 Vecka 44 Hur upplever du delaktigheten i den vård du fått och om eventuellt fortsatt vård? Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt måndag 8 7 0 0 tisdag onsdag 3 4 0 0 torsdag fredag 9 4 0 4 lördag 2 1 1 0 söndag 4 2 0 0 Totalt 26 18 1 4 49 53% 37% 2% 8% Kommentarer Jag har under ca 1 mån fått erfara hur " vårdapp" fungerar. Svår ryggvärk och i stort avsaknade av sömn under samma tid.vårdcentralen i Dalum har visat stor förståelse(ringt mig i bostaden m m) Remiss Borås las och fyra besök därstädes. Känner mig som en besvärlig patient emedan erhållen medicin ej hjälper. Trots detta känner jag mig väl mottagen vid varje besök. Jag har inga klagomål. Det är inget problem med vården men det går så segt. Seriöst, vet ni hur segt det gå?har varit på Akuten i 3 timmar utan att vara klar med undersökningen. Riktigt dåligt. Det är inte lätt för er heller men det segt! Skiter i vilket. Har blivit felbehandlad så mycket på SÄS i Borås. Hoppas att jag dör. Förstår inte frågan