Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet bedöms till OK.

Transkript

1 Sida 1(33) Delårsrapport mars 2012 Södra Älvsborgs Sjukhus 1. Sammanfattning och slutsats Sjukhusets fokus för 2012 är optimera flöden vilket handlar om att använda och ta tillvara resurser på bästa sätt. Under de tre första månaderna 2012 har individer fått vård vid sjukhuset vilket är (3,4 procent) fler än kvartal SÄS fortsätter sitt arbete för en god tillgänglighet och för att erbjuda patienterna vård i rimlig tid. Efter mars månad visar sjukhuset en måluppfyllelse mot 60 dagar på 91 procent för mottagning och 95 procent för behandling. Motsvarande siffror för 30 dagar är 62 respektive 67 procent. Resultatet till och med mars är 43,3 mnkr, vilket är 46,4 mnkr sämre än budget men 3,6 mnkr bättre än föregående år. Intäkterna har ökat med 3,71 procent och kostnaderna med 3,04 procent jämfört med samma period Kostnadsutvecklingen består till största delen av ökade personalkostnader och läkemedel. Prognosen för sjukhuset sätts till minus 144 mnkr förutsatt att beslutad åtgärdsplan för 2012 om 93 mkr genomförs. Arbetet med åtgärdsplanen fortgår där de ekonomiska effekterna kommer successivt under året. För 2013 arbetar sjukhuset med ytterligare åtgärder inom en rad olika områden såsom organisation, kompetensutveckling, marknadsföring, samverkan, prioriteringsarbete, analys av vårdplatstillgång mm. Arbetet har som mål att åstadkomma kostnadsminskningar om minst det beräknade underskottet. Nedan finns sammanfattande målbedömningar för sjukhusets mål och mätetal i verksamhetsplan Utförligare kommentarer finns under respektive perspektiv inne i rapporten. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet bedöms till OK. Andel verksamheter/kliniker som, i sin verksamhetsplan, angivit mål inom områdena alkohol, tobak och/eller fysisk aktivitet är 16 av 17 kliniker/verksamheter, vilket motsvarar 94 procent. Under perioden januari-mars är det totalt sett 26 procent av patienterna > 65 år som riskbedömts och registrerats i kvalitetsregistret Senior Alert. En stadig förbättring syns vid jämförelse mellan månaderna. Arbetet med god vårdhygienisk standard följer uppgjorda handlingsplaner.

2 Sida 2(33) Efter mars månad har de postoperativa infektionerna minskat med 14 procent och urinvägsinfektionerna med 20 procent jämfört med 2009, vilket är bättre än målet för året. I sjukhusets process- och utvecklingsstab pågår arbete med att utarbeta aktuell metod och tillhörande uppföljning för en SÄS-enkät angående uppfyllda förväntningar. När metoden är framtagen förväntas några av sjukhusets enheter att ingå i en pilot under april månad för att testa enkäten i liten skala. Implementering av metoden planeras ske i sjukhusets samtliga verksamheter strax innan eller efter sommaren För SÄS interna tillgänglighetsmål om 30 dagar har sjukhuset som helhet en måluppfyllelse på 62 procent för mottagning och 67 procent för behandling. Alla kliniker/verksamheter bevakar att det inte finns osakliga skäl till skillnader i väntetider mellan könen. Rapportering av kvalitetsindikatorer i vårdöverenskommelsen ska enligt tidplan rapporteras i oktober månad. Perspektivet Verksamhet/Process bedöms till OK. 62 procent av huvudprocesserna redovisar kostnadsreducerande åtgärder. Efter mars månad 2012 har ingen förändring skett jämfört med samma period föregående år, dvs. +/- noll när det gäller patienter som byter vårdplats under vårdtillfället. T.o.m. mars månad har det skett en ökning med 1,6 procent av antalet utlokaliserade patienter jämfört med samma period av 17 kliniker/verksamheter har definierat mätbara mål avseende kvalitet och flöde, dvs. 82 procent. 69 procent av huvudprocesser, som har varit i arbete i ett år, har identifierat viktiga ledtider och tagit fram utgångsvärden. Under mars månad 2012 skrevs 32,5 procent av patienterna ut före kl 12. Det är en ökning jämfört med 2011 då motsvarande andel var 25,3 procent. Andelen har ökat för varje månad under Det är i dagsläget inte möjligt att få fram kvalitetssäkrad data beträffande utskrivningsklara dagar.

3 Sida 3(33) T.o.m. mars månad har en ökning skett av förskrivna dygnsdoser av lugnande- och sömnläkemedel jämfört med Den regionala handlingsplanen kring sömnläkemedel blir klar i mitten på maj vilket är en förutsättning för implementeringen på SÄS. Ökningen är större för kvinnor. Vid de utskrivningstillfällen där det angivits en diagnos för vilken det tagits fram enkel standardvårdplan från process, har standardvårdplanen tillämpats vid 50 procent av vårdtillfällena på 18 procent av berörda kliniker. Ca 60 procent av berörda kliniker/verksamheter har vidtagit åtgärder utifrån beslut vid dialogmöten. 81 procent av sjukhusets verksamheter uppnår minst riksgenomsnitt i nationella jämförelser av vårdens kvalitet. Sjukhusets kliniker/verksamheter rapporterar till alla relevanta kvalitetsregister. När det gäller Senior Alert och Palliativregistret finns dock förbättringspotential beträffande registreringsgraden. Under första kvartalet 2012 påbörjades en utbildning i Lean, vilken på sikt ska omfatta alla medarbetare. Utöver Leanutbildning sker löpande utbildning i värdeflödeskartläggning, både sjukhusgemensamt (TEMAdagar) och på kliniknivå. Syftet är att höja förståelsen för och kunskapen i metoden, hur den ska användas, och hur resultatet ska förvaltas för att därigenom öka antalet kartläggningar och genomförda åtgärder under året. Sammantaget bedöms Medarbetarperspektivet till OK. Rullande 12-månadersvärdet för sjukfrånvaron är efter mars månad 5,28 procent. Månadsvärdet för mars månad är 5,81 procent vilket är en sänkning jämfört med föregående månads höga värde (6,92 procent). Ett arbete med kompetensförsörjningsplaner har initierats på sjukhusnivå genom att tillsätta en arbetsgrupp med fokus kring hur den strategiska läkarförsörjningen inom bristspecialiteter kan se ut. Arbetsformer och arbetssätt kommer att beskrivas i handlingsplaner och i ett senare skede även omfatta andra yrkeskategorier med bristsituation. Varje klinikledning/motsvarande ska fördjupa sig i strategidokumentet i syfte att internalisera innebörden. Därefter ska en plan utformas i klinikledningen/ motsvarande kring hur implementeringen i verksamheten ska ske. Uppföljning kommer att ske via mål- och utvecklingssamtal på team- och individnivå, patientenkät och medarbetarenkät. Därutöver sker uppföljning via inträffade händelser, avvikelser etcetera i syfte att lära,

4 Sida 4(33) förändra och förbättra. Arbetet med att identifiera förbättringsområden på förvaltnings-, verksamhets- och enhetsnivå utifrån resultaten från medarbetarenkäten pågår. I takt med att handlingsplaner tas fram kring hur arbetet ska gå vidare med respektive förbättringsområden, presenteras dessa på sjukhusets interna web samt att dialoger förs på APT. Materialet för mål- och utvecklingssamtal har reviderats inför 2012 och inkluderar nu även teamsamtal. Mål- och utvecklingssamtal inför årets lönerevision genomförs under våren 2012 och kommer att följas upp i nästa delårsrapport. Sammantaget bedöms Ekonomiperspektivet till Varning. Sjukhusets resultat till och med mars är 43,3 mnkr. Arbetet med åtgärdsplanen fortgår där de ekonomiska effekterna kommer successivt under året. Per mars månad är det 84 procent av klinikerna/verksamheterna som redovisar ekonomisk balans och en positiv/nollprognos för Sjukhuset mäter avtalstrohet ur ett kostnadsperspektiv avseende externa fakturor (exklusive kommun och landsting). Resultatet efter mars månad är 71 procent jämfört med helårssiffran 77 procent för Produktionsplanen svarar på frågan om behovet, dvs hur mycket vård som kommer att efterfrågas och måste produceras. Planen ligger till grund för en patientanpassad kapacitetsplanering. Under 2012 planeras både vårduppdraget och utbildningsuppdraget i en gemensam excel-modell för SÄS. Modellen innehåller avsnitt för mottagnings- vårdavdelnings- och operationsverksamhet. Alla kliniker arbetar fram en huvudplan på månadsbasis för sina viktigaste produktfamiljer. Alla kliniker ska vara klara med sin produktionsplan under maj månad. T.o.m. mars 2012 har 60 bokningar av telefon- och videomöten gjorts, en ökning med 40 procent jämfört med Under april månad kommer en temadag kring resefria möten att genomföras i syfte att ge inspiration, tankar, idéer och verktyg för att komma igång med resefria mötesformer.

5 Sida 5(33) 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet OK 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Andel kliniker/verksamheter som inom det hälsofrämjande arbetet kring alkohol, tobak eller fysisk aktivitet har ett uppföljningsbart mål 100 % Andel verksamheter/kliniker som, i sin verksamhetsplan, angivit mål inom områdena alkohol, tobak och/eller fysisk aktivitet är 16 av 17 kliniker/verksamheter, vilket motsvarar 94 procent. Merparten av målen ligger inom det tobakspreventiva området och berör främst rökstopp i samband med operation, rökanamnes samt kvalificerad rådgivning via SÄS rökavvänjningsstöd. Andel patienter 65 år i slutenvård som har riskbedömts avseende fall - trycksår undernäring och registrerats i kvalitetsregistret Senior Alert >50 % Under perioden januari-mars är det totalt sett 26 procent av patienterna > 65 år som riskbedömts och registrerats i kvalitetsregistret. En stadig förbättring syns vid jämförelse mellan månaderna. Andel av berörda kliniker som vid årets slut uppfyller kriterierna på god vårdhygienisk standard 70 % I begreppet god vårdhygienisk standard ingår tre principiella aktiviteter: 1. Årlig genomgång i respektive klinikledning av VRI-utfall och antibiotika-användning med hjälp av vårdhygienisk expertis och Strama-läkare, 2. Årlig självskattning av vårdhygienisk standard (enligt utarbetad checklista) vid somatiska vårdavdelningar, 3. Månatlig mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler vid somatiska vårdavdelningar Arbetet följer uppgjorda handlingsplaner. Minskning av vårdrelaterade urinvägsinfektioner jämfört med år 2009 (SAI) 17 %

6 Sida 6(33) För aktuell period uppfylls målet (-20 procent). Arbetet bedrivs utifrån fastställd riktlinje vid SÄS (som inkluderar SKL s åtgärdspaket mot vårdrelaterade urinvägsinfektioner) Minskning av postoperativa infektioner jämfört med år 2009 (SAI) 13 % För aktuell period uppfylls målet (-14 procent). Arbetet bedrivs utifrån SKL s åtgärdspaket mot postoperativa sårinfektioner. Andel kliniker som månadsvis genomfört SÄS enkät angående uppfyllda förväntningar 100 % I sjukhusets process- och utvecklingsstab pågår arbete med att utarbeta aktuell metod och tillhörande uppföljning.när metoden är framtagen förväntas några av sjukhusets enheter att ingå i en pilot under april månad för att testa enkäten i liten skala. Efter utvärdering skall arbetsmetoden förankras i sjukhusets verksamheter. Implementering av metoden planeras ske i sjukhusets samtliga verksamheter strax innan eller efter sommaren Här förväntas samtliga enheter att genomföra 20 enkäter per månad, följa upp resultatet, identifiera förbättringsåtgärder och genomföra dessa. Eventuellt kan en återkoppling i mindre skala ske från utvalda pilotenheter till sommaren. Data från genomförda enkäter planeras dock att presenteras av sjukvårdsstrategiska staben under hösten. Måluppfyllelse för 30 dagars väntetid till mottagning och behandling > 80 % För SÄS interna tillgänglighetsmål om 30 dagar har sjukhuset som helhet en måluppfyllelse på 62 procent för mottagning och 67 procent för behandling. Per siste mars var det 8 mottagningar respektive 7 behandlingar som klarade målet 80 procent (ytterligare 10 över 70 procent). Andel kliniker/verksamheter som bevakar att det inte finns osakliga skäl till att väntetider skiljer sig ur ett könsperspektiv 100 % Alla kliniker/verksamheter bevakar att det inte finns osakliga skäl till skillnader i väntetider mellan könen. Det är den medicinska bedömningen som styr prioriteringsordningen.

7 Sida 7(33) Regionala och lokala kvalitetsindikatorer i vårdöverenskommelsen som följs upp och rapporteras enligt tidplan 100 % Rapportering av kvalitetsindikatorer i vårdöverenskommelsen ska enligt tidplan rapporteras i oktober månad. 3.3 Rättighetsfrågor Alla chefer utbildas i och ansvarar för att likabehandlingsaspekter beaktas i alla frågor som rör verksamheten som exempelvis organisationsförändringar, arbetsmiljö, projekt, rekrytering och kompetensutveckling. Likabehandlingsfrågorna ska belysas i mål- och utvecklingssamtal och på APT. Förbättringsområden avseende Likabehandling hanteras på ett systematiskt arbetssätt i en handlingsplan vilken revideras årligen. Uppföljning av densamma sker bland annat utifrån nyckeltal som ingår i JÄMIX och dessa sker i samverkan med de fackliga organisationerna. Samtliga medarbetare förväntas ta ett personligt ansvar för att aktivt arbeta med dessa frågor. Årligen görs uppföljning av ofrivilligt deltidsarbete, att löner sätts könsneutralt och att kvinnor och män har samma möjlighet till att kombinera föräldraskap och arbete. Sjukhuset genomför även arbetsmiljööversyner en gång per år samt främjar mångfald i alla rekryteringar som genomförs. Sjukhuset deltar i projektet Arbetsmarknadsnod i Västra Götaland. Nodens uppdrag innebär att stödja och underlätta för förvaltningar i att utvecklas till ett föredöme som arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning. För SÄS har detta inneburit en anställning av 14 medarbetare med lönebidrag från Arbetsförmedlingen. 7 praktikplatser har ockås erbjudits för personer med funktionsnedsättning. Utöver detta har SÄS anordnat en temadag kring psykiska funktionshinder där Per Sandstrak Mr Tourette och Carina Ukkonen, ambassadör från Hjärnkoll föreläste. SÄS deltar även i en regiongemensam arbetsgrupp med att ta fram ett utbildningsmaterial kring attityder och bemötande av potentiella medarbetare med funktionsnedsättning. 4. Verksamhets-/Processperspektivet OK

8 Sida 8(33) 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Andel av huvudprocesser, som varit i arbete i ett år, som redovisar åtgärder som ska reducera KPP (Kostnad Per Patient) för diagnoser ingående i huvudprocessen under % 62 procent av huvudprocesserna redovisar kostnadsreducerande åtgärder. Andel patienter som byter vårdplats under vårdtillfället ska reduceras år 2012 jämfört med år 2011 Efter mars månad 2012 har ingen förändring skett jämfört med samma period föregående år, dvs +/- noll. Antal patienter som utlokaliseras år 2012 ska minska jämfört med år 2011 T.o.m. mars månad har det skett en ökning med 1,6 procent av antalet utlokaliserade patienter jämfört med samma period Det är framför allt sidoplacerad medicinpatienter som står för ökningen. Andel kliniker/verksamheter som har fastställt minst ett mätbart kvalitetsmål och minst ett flödesmål 100 % 14 av 17 kliniker/verksamheter har definierat mätbara mål avseende kvalitet och flöde, dvs. 82 procent. Exempel på kvalitetsmål är: Följsamhet till WHO:s checklista Safe surgery, förbättra analys- och undersökningsmetoder, förbättrad information till patient vid behandling och utskrivning och minska antalet osignerade aktiviteter i Melior. Exempel på flödesmål: minska medelvårdtid, ökad telefontillgänglighet och återbesök inom rimlig tid (+ 4 veckor). Andel av huvudprocesser, som varit i arbete ett år, och som identifierat

9 Sida 9(33) viktiga ledtider och tagit fram utgångsvärden 100 % 69 procent Andel patienter utskrivna före kl. 12 >50 % Under mars månad 2012 skrevs 32,5 procent av patienterna ut före kl 12. Det är en ökning jämfört med 2011 då motsvarande andel var 25,3 procent. Andelen har ökat för varje månad under Samtidigt har medelvårdtiderna per månad varit relativt konstanta på 5,3-5,4 vårddygn under 2012 och lägre än för motsvarande månader Det betyder att den tidigare utskrivningen inte har skett på bekostnad av att patienter fått stanna kvar på avdelning ett extra vårddygn. Andel patienter där planerat utskrivningsdatum fastställs senast vid första ordinarie rond > 50 Mätetalet går i dagsläget inte att få fram ur sjukhusets databaser då registrering inte sker. Något manuellt stickprov har ännu inte genomförts. Minskning av antal utskrivningsklara dagar år 2012 jämfört med år 2011 > 50 % Det är i dagsläget inte möjligt att få fram kvalitetssäkrade uppgifter på antalet utskrivningsklara dagar. Andel förskrivna dygnsdoser av lugnande- och sömnläkemedel 2012 jämfört med 2011 < 90 % T.o.m. mars månad har en ökning skett av förskrivna dygnsdoser jämfört med Den regionala handlingsplanen kring sömnläkemedel blir klar i mitten på maj vilket är en förutsättning för implementeringen på SÄS. Därav följer att målet kommer att förskjutas i tiden. Skillnaden i läkemedelsförskrivning av lugnande och sömnmedel utifrån kön ska minska, förskrivningen till kvinnor ska minska mer än

10 Sida 10(33) för män Ökningen i läkemedelsförskrivningen av lugnande och sömnmedel jämfört med föregående år är större för kvinnor, 5,5 procent, jämfört med män, 2,7 procent. Andel berörda kliniker som under året följt/tillämpat enkel standardvårdplan på minst 50 procent av patienterna där enkel standardvårdplan finns framtagen utifrån patientens huvuddiagnos 100 % Vid de utskrivningstillfällen där det angivits en diagnos för vilken det tagits fram enkel standardvårdplan från process, har standardvårdplanen tillämpats vid 50 procent av vårdtillfällena på 18 procent av berörda kliniker. Skulle man bara titta på att diagnosen varit huvuddiagnos för vårdtillfället blir resultatet att man tillämpat den till 50 procent på 42 procent av klinikerna. Andel berörda kliniker/verksamheter som vidtagit åtgärder utifrån beslut vid dialogmöten mellan process- och resursorganisation 100 % Ca 60 procent av klinikerna/verksamheterna. Andel kliniker/verksamheter som uppnår minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet 100 % 81 procent av sjukhusets verksamheter uppnår minst riksgenomsnitt. Områden där det finns svårigheter att nå målet är diabetes, ortopedi och stroke. Andel kliniker/verksamheter som deltar i relevanta kvalitetsregister 100 % Sjukhusets kliniker/verksamheter rapporterar till alla relevanta kvalitetsregister. När det gäller Senior Alert och Palliativregistret finns dock förbättringspotential beträffande registreringsgraden. Dessa två register är under särskild bevakning då det dels är ett nytt register och dels ett register som alla ska rapportera till samtidigt som de är två viktiga register ur ett

11 Sida 11(33) patientsäkerhetsperspektiv. Andel kliniker/verksamheter som genomfört minst en värdeflödeskartläggning under år 2012 och omhändertagit resultatet 100 % SÄS nya fokus är "Optimera flöden". Att optimera flöden handlar om att använda och ta tillvara på resurser på bästa sätt. För sjukhuset innebär det att arbeta på ett så smidigt sätt som möjligt för att nå såväl ökad tillgänglighet för patienterna och bättre arbetsmiljö för medarbetarna samtidigt som vi sparar på resurserna. Att optimera flöden handlar både om stora, sjukhusövergripande omställningar som berör många medarbetare, men även små förändringar som påverkar helheten. Under första kvartalet 2012 påbörjades en utbildning i Lean, vilken på sikt ska omfatta alla medarbetare. I första steget utbildas sjukhusledning och verksamhetschefer. Som ett led i chefernas utbildning kartläggs och analyseras ett av sjukhusets största flöden, det akuta somatiska flödet. Denna värdeflödeskartläggning omfattar merparten av sjukhusets kliniker. Behovet av flera förändringar, förbättringsåtgärder har redan konstaterats, vilka definieras och genomförs med start efter sommaren. Utöver Leanutbildning sker löpande utbildning i värdeflödeskartläggning, både sjukhusgemensamt (TEMAdagar) och på kliniknivå. Syftet är att höja förståelsen för och kunskapen i metoden, hur den ska användas, och hur resultatet ska förvaltas för att därigenom öka antalet kartläggningar och genomförda åtgärder under året. Bedömningen är att möjligheterna att nå målet för 2012 är goda. 4.2 Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetsarbetet fortgår i enlighet med vad som planerats i patientsäkerhetsberättelsen. Patientsäkerhetsteamet är i arbete efter att slutgiltigt ha formerats den 1/4. Teamet är en del av den sjukvårdstrategiska staben och består av chefläkare, omvårdnadschef, hygienstrateg, vårdutvecklare patientsäkerhet och vårdutvecklare analysledare. Teamet håller på att utveckla sina arbetsformer med målet att vara en aktiv stödjande, utvecklande och uppföljande enhet för det sjukhusövergripande patientsäkerhetsarbetet. Teamet har utbildat sig i Global Trigger Tool-metoden (GTT) för strukturerad journalgranskning och börjar nu granskningen av journaler för att uppfylla målet i den nationella överenskommelsen. Patientsäkerhetsdialogerna, inklusive vårdhygien, med alla verksamheter är på gång såsom planerats och ska resultera i nya lokala handlingsplaner. Sjukhuset har deltagit i punktprevalensmätningen för trycksår och resultatet sammanställs. En handlingsplan för trycksår ska tas fram enligt regionala anvisningar

12 Sida 12(33) liksom en handlingsplan för patientsäkerhetskultur baserad på tidigare patientsäkerhetskulturmätningar. Stödet med händelseanalys- och riskanalysledare för verksamheterna har åter kommit igång efter att patientsäkerhetsteamet bildats. Kvalitet i vården är också en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. SÄS deltar i alla för verksamheten relevanta nationella kvalitetsregister, sammanlagt inte mindre än 85 stycken. Västra Götalandsregionens mål är att nå upp minst till riksgenomsnittet i kvalitetshänseende. Drygt 81 procent av verksamheterna uppnår målet och inom ett flertal områden ligger resultaten på SÄS i nationell toppklass. Det finns också områden där det finns utrymme för förbättringar. SÄS uppfyller minst målet i 88 procent av de nationella kvalitetsindikatorerna (153 av 173). De indikatorer som SÄS inte uppnår målet för är främst inom stroke (8 indikatorer), ortopedi (7 indikatorer) samt diabetes (3 indikatorer). Inom samtliga dessa förbättringsområden finns aktiva processer som under årets första månader uppvisar positiva trender. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Sjukhuset har under 2012 fokus på optimera flöden och en fortsatt god tillgänglighet. Målet är att erbjuda patienterna ett första besök eller behandling inom 30 dagar. Den sista mars hade totalt sett 63 patienter väntat längre än vårdgarantigränserna varav 49 till mottagning (28 PvV) och 14 till behandling. Måluppfyllelsen, d v s andel patienter som väntat kortare tid än vårdgarantigränserna, är efter mars månad 100 procent för mottagningsbesök (91 procent inom 60 dagar respektive 62 procent inom 30 dagar), 99 procent för behandling (95 procent respektive 67 procent) samt 100 procent för besök inom barn- och ungdomspsykiatrin. Sjukhuset har under 2012 gjort ca 135 avrop för ögonbesök och kataraktoperationer genom den regionala kömiljardsatsningen. Sjukhusets intention är att minimera den köpta vården och erbjuda patienterna en god tillgänglighet vid SÄS. Diagram 1. Måluppfyllelse 90, 60 och 30 dagar

13 Sida 13(33) Mottagningsbesök Antal väntande patienter till ett första mottagningsbesök har minskat jämfört med årsskiftet. Per siste mars 2012 är det 49 patienter som väntat längre än vårdgarantigränsen 90 dagar och av dessa är 28 st patientvald väntan. 15 av 22 mottagningar uppfyller vårdgarantin till 100 procent (ytterligare 6 mottagningar 99 procent) Behandling Den siste mars hade 14 patienter väntat längre än vårdgarantigränsen 90 dagar på behandling vid sjukhuset, en minskning med 69 procent sedan mars förra året. 32 av 38 behandlingar klarar vårdgarantin till 100 procent Kömål 30 dagar För SÄS interna tillgänglighetsmål om 30 dagar har sjukhuset som helhet en måluppfyllelse på 62 procent för mottagning och 67 procent för behandling. Här finns variationer mellan klinikerna beroende på bl a kraftigt ökat remissinflöde inom vissa specialiteter samt brist på vissa specialistkompetenser. Verksamheterna har också kommit olika långt när det gäller till exempel produktions- och kapacitetsplanering. Per siste mars var det 8 mottagningar respektive 7 behandlingar som klarade målet 80 procent (ytterligare 10 över 70 procent). 4.4 Prestationer Under de tre första månaderna har individer fått vård vid sjukhuset vilket är (3,4 procent) fler än Antalet individer inom psykiatrin har ökat med 473 stycken (8,6 procent). Sammanvägda prestationer har ökat med 5,1 procent Utfall prestationer Sluten vård

14 Sida 14(33) Diagram 2. Somatik vårdtillfällen utfall 2012 och 2011 Antalet vårdtillfällen inom somatiken har ökat med 6,3 procent jämfört med Även jämfört med budget ses en ökning på 0,4 procent av antalet vårdtillfällen. Antalet DRG-poäng är inte jämförbara mellan då regionen beslutade att införa en ny grupperare inför 2012 som påverkat vikterna. Medelvårdtiden ligger på 5,15 vårddagar vilket är en minskning med 4,2 procent. Vårdtiderna har ökat på kirurgkliniken (6,8 procent), barn- och ungdomskliniken (5,5 procent) samt på ortopedkliniken (5,2 procent). De har samtidigt minskat på rehabiliteringskliniken (-20,6 procent), klinik för hud/std, infektion, vårdhygien och öronnäs-halssjukdomar (HIVÖN) (-14,2 procent), hjärt- och Lungkliniken (-8 procent), medicin- och onkologkliniken (-7,8 procent) samt kvinnokliniken (-6,6 procent). Diagram 3. Psykiatri vårdtillfällen och vårddagar utfall 2012 och 2011 Antalet vårdtillfällen inom vuxenpsykiatrin har ökat med 8,4 procent samtidigt som medelvårdtid har minskat med 3 procent. Medelvårdtiden till och med mars är 8,9 vårddagar. Antalet vårddagar har ökar med 2,6

15 Sida 15(33) procent jämfört med 2011 och 13,1 procent jämfört med budgeten Öppenvård Antalet besök har ökat med totalt vilket motsvarar en ökning på 4,2 procent. Antalet läkarbesök har ökat med stycken (2,4 procent) och sjukvårdande behandlingar har ökat med stycken (5,7 procent). Jämfört med budgeten så är utfallet totalt 2,3 procent högre, det är enbart DRG-besöken som inte riktigt når budgetvärdet. Siffrorna ovan stämmer inte med det som är rapporterat i Controller för 2011 på grund av att filen till Controller var felaktig i mars då. De felaktiga siffrorna i Controller visar att SÄS totalt minskar sin öppenvård 2012, vilket inte stämmer. Diagram 4. Öppenvård utfall 2012 och 2011 Ökningen för registrerade remisser (exkl. akutmottagningen) är stycken eller 17 procent vilket bidragit till att öppenvården ökat. Remissinflödet har i antal ökat mest på Ögon, HIVÖN, Anestesi och Ortopeden. Nedan illustreras könsfördelningen av öppenvårdsbesök. Kvinnors andel av öppenvården ligger på 55 procent 2012 jämfört med 54,7 procent Diagram 5. Öppenvård, könsuppdelade besök 2012 och 2011

16 Sida 16(33) Utfall, prestationer Nyckeltal Periodutfall 2012 Periodutfall 2011 Förändring i procent prestationer Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sjukhus Antal sammanvägda prestationer ,5 7,1 5,1 Sammanvägda prestationer ökar med 5,1 procent, slutenvården +5,8 procent och öppenvården +4,2 procent. Procentuellt sett ökar männen mer än kvinnorna. Ökningen i slutenvården kan förklaras av e nökning av remiss- och patientinflöde. En förklaring till att öppenvården öka är att januari och februari 2012 innehöll fler arbetsdagar för planerad vård än föregående år. I sammanvägda prestationer ingår inte medicinsk rehabilitering och barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Helårsprognos, prestationer Nyckeltal Prognos Budget Avvikelse prognos/ Avvikelse prognos/ prestationer Utfall 2011 utfall antal utfall procent Sjukhus Antal sammanvägda prestationer ,0 Prognosen för sammanvägda prestationer läggs i nivå med förra årets utfall. I beställningen till sjukhusen finns ett uttalat mål om att produktionen 2012 ska vara den samma som utfallet Detta speglas i SÄS prognos.

17 Sida 17(33) Prognos 2012 Budget 2012 Utfall 2011 Diff antal, prognos/utfall Diff procent, prognos/utfall Vårdtillfällen somatik ,2 Vårddagar psykiatrin ,8 Antal läkarbesök SÄS ,0 Antal övriga besök ,0 DRG-besök ,7 Prognosen grundar sig på utfallet förra året samt den beställning som är lagd till sjukhuset Inom slutenvården syns i mars månad en ökning både inom somatiken samt psykiatrin. Prognosen för helåret 2012 visar därför en liten ökning. Öppenvården ökar också något men prognosen sätts ändå till +/- 0 då 2012 inletts med hög produktion då remissinflödet varit stort. Det höga remissinflödet är något som ska ses över för att säkerställa att det är rätt remisser som inkommer. 5. Medarbetarperspektivet OK I sjukhusets fastställda strategidokument beskrivs sjukhusets vision, verksamhetsidé, värdegrund och vårt gemensamma arbetssätt. Denna strategi lägger grunden för hur alla medarbetare på alla nivåer och oavsett organisatorisk hemvist ska förhålla sig till sitt/sina uppdrag. För att arbeta med strategiplanen pågår ett omfattande arbete med fokus på en värdeskapande dialog på arbetsplatsträffar och i andra forum. I strategidokumentet beskrivs också de kvalitetsmål som sjukhuset har att förhålla sig till såsom effektiv, patientfokuserad, säker, jämlik och kunskapsbaserad vård samt att vård ska ges i rimlig tid. För att bryta ned dessa övergripande mål krävs varje medarbetares unika kompetens och engagemang. Södra Älvsborgs sjukhus ska integrera likabehandlingsarbetet i varje beslutsfråga gällande såväl medarbetare som patienter. Ett aktivt arbete med denna fråga är viktigt för att skapa en god arbetsmiljö, säkerställa bemanningsbehovet i framtiden och är en framgångsfaktor i ett medarbetarperspektiv. Därför är det viktigt att inte bara beakta dagens situation på arbetsplatserna utan att också blicka framåt. Södra Älvsborg sjukhus personalpolitik syftar till en arbetssituation där: Kvinnor och män har samma förutsättningar och villkor Resurserna hos medarbetare oavsett etnisk bakgrund, religion eller annan trosuppfattning tillvaratas och att SÄS är ett föredöme i arbetet för ökad integration Varierande ålder och erfarenhet har ett värde i sig Funktionsnedsättning inte påverkar möjligheten att utföra arbete Sexuell läggning och könsidentitet inte missgynnar arbetssökande till

18 Sida 18(33) eller arbetstagare på SÄS Ett av uppdragen inom likabehandlingsarbetet ur ett medarbetarperspektiv är långsiktig kartläggning och uppföljning av lönestrukturen i syfte att minska osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor i likvärdiga arbeten. Sjukhusets ambition är att fortsätta den långsiktiga lönesatsningen i kvinnodominerande yrken i vården med medellång akademisk utbildning samt första linjens chefer. 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Sjukfrånvaron vid SÄS vid utgången av år 2012 ska uppgå till < 5 % Rullande 12-månadersvärdet är efter mars månad 5,28 procent. Månadsvärdet för mars månad är 5,81 procent vilket är en sänkning jämfört med föregående månads höga värde (6,92 procent). Aktiviteter för att uppnå målet för 2012: - Kartlägga och analysera sjukfrånvaro per klinik och yrkeskategori - Upprätta handlingsplaner i syfte att rikta insatser för att sänka korttids- och långtidssjukfrånvaro Andel kliniker/verksamheter som upprättat och påbörjat genomförande av handlingsplan för att trygga kompetensförsörjning av bristyrken > 80% Ett arbete med kompetensförsörjningsplaner har initierats på sjukhusnivå genom att tillsätta en arbetsgrupp med fokus kring hur den strategiska läkarförsörjningen inom bristspecialiteter kan se ut. Arbetsformer och arbetssätt kommer att beskrivas i handlingsplaner och i ett senare skede även omfatta andra yrkeskategorier med bristsituation. Lägesrapport av uppdraget har skett till sjukhusledningen under mars. Ett uppdrag finns även på respektive enhet att identifiera den samlade kompetens som behövs utifrån vårduppdraget samt att upprätta handlingsplan/-er i syfte att säkra kompetensförsörjningen på både kort och lång sikt med metodstöd i Cognos Planning. Handlingsplanen följs upp löpande i klinikledningen/motsvarande i syfte att säkerställa resultat. Inom psykiatrin har budgetmedel sedan tidigare avsatt för att säkra den egna kompetensförsörjningen genom att själva utbilda fler specialister inom psykiatri och på så sätt minska användningen av bemanningsföretag. Målet är att anställa 25 nya ST-läkare, men då det varit svårt att rekrytera har sjukhuset hittills anställt 17 stycken.

19 Sida 19(33) Aktiviteter: - Kartlägga och analysera kompetensbehov per klinik och yrkeskategori - Upprätta handlingsplaner i syfte att rikta insatser för att säkra kompetensförsörjning inom bristyrken Andel chefer som arbetar med strategiplanen 100 % Varje klinikledning/motsvarande ska fördjupa sig i strategidokumentet i syfte att internalisera innebörden. Därefter ska en plan utformas i klinikledningen/ motsvarande kring hur implementeringen i verksamheten ska ske. Uppföljning kommer att ske via mål- och utvecklingssamtal på team- och individnivå, patientenkät och medarbetarenkät. Därutöver sker uppföljning via inträffade händelser, avvikelser etcetera i syfte att lära, förändra och förbättra. Då mål- och utvecklingssamtal är under genomförande och resultat från patientenkät inte är klart så sker uppföljning av detta i nästa delårsrapport då uppföljningen är möjlig. Nästa medarbetarenkät genomförs tidigast under Aktiviteter: - Dialog på APT och i mål- och utvecklingssamtal kring strategiplanen i syfte att säkerställa att varje medarbetare har införlivat innehållet och agerar i harmoni med budskapet Andel enheter som väljer ut och identifierar minst tre förbättringsområden att arbeta med utifrån medarbetarenkätens resultat 100 % Arbetet med att identifiera förbättringsområden på förvaltnings-, verksamhets- och enhetsnivå utifrån resultaten från medarbetarenkäten pågår. I takt med att handlingsplaner tas fram kring hur arbetet ska gå vidare med respektive förbättringsområden, presenteras dessa på sjukhusets interna web samt att dialoger förs på APT. Resultatet följs upp inför nästkommande delårsrapport. Aktiviteter: - Analysera resultaten från medarbetarenkäten på sjukhusnivå, per klinik och enhet - Upprätta handlingsplaner för att arbeta med förbättringsområden utifrån resultaten av medarbetarenkäten

20 Sida 20(33) Andel medarbetare som under året deltagit i framtagandet av en skriftlig individuell mål- och utvecklingsplan utifrån mål- och utvecklingssamtal > 95 % Materialet för mål- och utvecklingssamtal har reviderats inför 2012 och inkluderar nu även teamsamtal. Mål- och utvecklingssamtal inför årets lönerevision genomförs under våren 2012 och kommer att följas upp i nästa delårsrapport. Då görs även uppföljning av hur stor andel av samtalen som resulterat i en individuell mål- och utvecklingsplan. Aktiviteter:- Mål- och utvecklingssamtal ska erbjudas samtliga medarbetare, och vilket ska resultera i en skriftlig individuell mål- och utvecklingsplan 5.2 Personal- och lönestruktur SÄS har under ett flertal år arbetat systematiskt och målinriktat med sjukhusets lönestruktur. Regionens målbild och befattningsvärdet bildar grund för ambition och långsiktig strategi. Den individuella lönen ska samtidigt spegla medarbetarnas bidrag och prestation i förhållande till verksamhetens uppdrag och mål. Med utgångspunkt från de årliga analyserna och kartläggningarna samt de finansiella förutsättningarna bestäms årets strategiska satsningar i förhållande till målbilden års utfall i löneöversyn resulterade enligt plan att de prioriterade (prio) grupperna erhöll i snitt 2,43 procent vilket innebar 666 kronor. Motsvarande siffror för icke prioriterade grupper var 1,86 procent och i snitt 556 kronor. Löneutveckling på årsbasis för prio-grupperna har resulterat i en nivåhöjning i snitt på 1,97 procent och 544 kronor. Motsvarande uppgift för icke prio-grupp är 2,15 procent och 640 kronor. Siffrorna är beräknade på månadsanställda, vilket även inkluderar vikarier och tidsbegränsade anställda. Vikarier och visstidsanställda är generellt yngre med kortare erfarenhet, vilket påverkar siffrorna blir något lägre än om beräkning skulle ske på tillsvidareanställd. Skillnaden i resultaten mellan löneöversyn och löneutveckling på årsbasis för prio-/respektive icke prio-grupperna kan bl.a. förklaras av följande faktorer som sker under året: - generationsväxling - personalomsättning - löneutveckling som föreligger för läkargruppen (icke-priogrupp) mellan revisiontillfällena i samband med att specialistexamen erhålls eller att en överläkarbefattning blir aktuell. Inom och mellan prio-grupperna fördelades utrymmet utifrån målbild och samtidigt en medveten differentiering mellan befattningsvärdena i syfte att skapa en tydlighet i att arbetets komplexitetsgrad korrelerar med lönen. Under året har en expertgrupp arbetat med att harmonisera befattningsvärdena mellan

21 Sida 21(33) sjukhusen, vilket innebär att för vissa grupper har målbilden ändrats. Inom de prioriterade grupperna har speciellt uppmärksamhet riktats mot barnmorskor samt sköterskor inom anestesi, operation, IVA. Utöver de regiongemensamt prioriterade grupperna har en satsning gjorts på gruppen psykologer motiverat med att det är en kvinnodominerad grupp med lång akademisk utbildning, som är svårrekryterade samt har en icke önskvärd personalomsättning. SÄS kunde i samband med de årliga analyserna konstatera att en osaklig löneskillnad förelåg inom gruppen civilekonomer baserad på genustillhörighet. Detta har delvis åtgärdats i samband med 2011 års översyn. 5.4 Personalvolym Anställda per personalgrupp Antal Andel Antal Andel Sjuksköterskor, barnmorskor , ,5 Undersköterskor m.fl , ,8 Läkare , ,9 Tandläkare 2 0,0 1 0,0 Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare 298 7, ,2 Rehabilitering och förebyggande 347 8, ,2 Sjukhustekniker/labpersonal 202 4, ,8 Utbildning, kultur och fritid 14 0,3 13 0,3 Teknik, hantverkare 3 0,1 7 0,2 Kök, städ, tvätt 6 0,1 6 0,1 Administration 331 8, ,9 Summa , ,0 Per den sista mars har SÄS totalt anställda, varav är tillsvidareanställda, 375 är visstidsanställda och 286 är timavlönade medarbetare. Det är en total ökning med 67 medarbetare i jämförelse med samma period föregående år, fördelat på 7 tillsvidareanställda, 46 visstidsanställda och 14 timanställda. Personalvolymen för samma period motsvarar totalt årsarbetare (3 308 tillsvidare, 353 visstid och 71 timavlönad personal). Antalet visstidsanställda som arbetsrättsligt blivit tillsvidareanställda, sk. 2-åringar, har under första kvartalet varit 43 stycken, vilket kan jämföras med 9 stycken för samma period föregående år. Inför 2012 års budget fastställdes bemanningsmål utifrån kompetens på varje klinik vilket resulterade i ett mål om totalt årsarbetare. Bemanningsmålen inom slutenvården reviderades inom ramen för ovan fastställda bemanningsmål och antalet årsarbetare utökades med 51. Bakgrunden till

22 Sida 22(33) den utökade bemanningen var att hög beläggning på slutenvårdsplatserna och därmed hög belastning på medarbetarna, påverkade både patientsäkerhet, arbetsmiljö och övertidsuttag negativt. Därmed togs ett beslut att utöka antalet vårdplatser och till följd av detta även bemanningstalet per slutenvårdsenhet. Förhoppningen var att med höjd bemanning skulle vårdenheterna lättare kunna samordna sin personal över respektive klinik och på sätt minska behov av övertid. I praktiken innebar det att tidigare överbeläggningsplatser blev permanenta men att man genom personalförstärkningen minskade arbetsbelastningen per medarbetare. Till följd har sjukfrånvaro (se under Sjukfrånvaro) och övertidsuttag samt ingående beställningar från bemanningsservice (se Bemanningsservice) minskat. Hittills i år har den totala övertiden minskat markant (16,5 procent) i jämförelse med samma kvartal föregående år. Mest har den kvalificerade övertiden minskat (32,7 procent) medan övertid i form av framförallt poänglön på akutmottagningen och anestesikliniken ökat något (7,3 procent). I jämförelse med första kvartalet föregående år har andelen sjuksköterskor, läkare och gruppen rehabilitering och förebyggande ökat av det totala antalet medarbetare. Andelen personal inom administration samt undersköterskor har istället minskat för samma period. Utökningen som gjorts inom slutenvården, 51 årsarbetare, fördelas på sjuksköterskor med 33 stycken och undersköterskor 18 stycken. Fördelat mellan kvinnor och män så har andelen kvinnor ökat något i jämförelse med samma kvartal föregående år och ligger på 81 procent av totala antalet anställda Bemanningsservice Inför 2012 ändrades uppdraget för sjukhusets interna personalpool, bemanningsservice. Det innebar att koordinera och förse verksamheterna med kvalificerad personal vid korttidsfrånvaro och hög arbetsbelastning samt att verka som en alternativ väg för kompetensutveckling för undersköterskor, mentalskötare och sjuksköterskor. Specialistsjuksköterskor ska fortsättningsvis inte att tillhandahållas via bemanningsservice. Idag tjänstgör 21 sjuksköterskor och 24 undersköterskor i bemanningsservice. Totalt i år har beställningar av pass minskat med 38 procent i jämförelse med samma period föregående år, en effekt av de utökade bemanningsmålen som verksamheterna fått. Bemanningsservice bemannar ca 70 procent av inkomna beställningar. Under 2012 testas ett akutrekryteringskoncept inom bemanningsservice. Konceptet innebär att det alltid finns sjuksköterskor och undersköterskor tillgängliga samma dag om extra vårdplatser behöver öppnas upp. Det nya arbetssättet innebär en ökad disponibeltid. Arbetssättet kommer att utvärderas i slutet av året.

23 Sida 23(33) 5.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 6,8 3,1 6,2 Undersköterskor m.fl. 8,5 7,3 8,4 Läkare 4,2 2,8 3,4 Tandläkare 8,6 0,0 8,6 Tandsköterskor, -hygienister m.fl. 0,0 0,0 0,0 Läkarsekreterare 7,4 0,0 7,3 Rehabilitering och förebyggande 6,4 6,2 6,4 Sjukhustekniker/labpersonal 7,5 4,0 6,6 Utbildning, kultur och fritid 7,1 3,4 6,1 Teknik, hantverkare 2,1 9,1 4,5 Kök, städ, tvätt 6,3 0,0 4,4 Administration 4,3 2,8 3,9 Summa 6,8 3,7 6,2 I jämförelse med föregående år har sjukfrånvaron sjunkit med 0,2 procent. Frånvaron har minskat något både bland män och bland kvinnor, men kvinnorna är fortfarande i majoritet. Fortsatt är också medarbetare över 30 år den grupp medarbetare som står för den mesta av sjukfrånvaron. Månadsvärdena för januari och mars har varit under 6 procent men då sjukfrånvaron under februari blev den högsta sedan 2009, närmare 7 procent, har detta påverkat den ackumulerade frånvaron negativt. Till stor del har orsaken till den markanta skillnaden för februari månad varit influensatider. Det visar sig också i den korta sjukfrånvaron (1-14 dagar), vilken har ökat i jämförelse med samma period förra året. Även nästa frånvarointervall (15-59 dagar) har ökat något men glädjande är att den långa frånvaron (över 60 dagar) minskar under det första kvartalet jämfört med föregående år Arbetssätt rehabilitering Arbetet tillsammans med företagshälsovården (Tidig rehab), att tidigt uppmärksamma återkommande korta sjukskrivningar fortsätter, och vår förhoppning är att längre sjukfrånvaro genom detta ska fortsätta minska. Ytterligare ett sätt att minska sjuktalen är att aktivt arbeta med arbetsmiljön bland annat genom dialog på APT och i mål- och utvecklingssamtal. Bidragande orsaker till den sjunkande långa sjukfrånvaron är även de nya sjukförsäkringsreglerna, men även att våra vårdenhetschefer/enhetschefer vars enheter står för den stora andelen sjukfrånvaro, har arbetat bra med att rehabilitera medarbetare tillbaka till arbete. SÄS fortsätter även deltagandet i forskningsprojektet Hållbar Rehabilitering vilket drivs av AFA-försäkring i samarbete med Hälsan & Arbetslivet, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och som utvärderas av Uppsala universitet under åren I

24 Sida 24(33) projektet ingår utvalda kliniker med en högre sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 6,8 7,0 Män 3,7 3,8 Totalt 6,2 6,4 Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Kvinnor 35,2 42,9 Män 30,0 29,3 Totalt 34,6 41,3 5.6 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Periodutfall 2012 Periodutfall 2011 Prognos 2012 Dec 2011 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt Användandet av sjuksköterskor från bemanningsföretag har i det närmaste upphört, under första kvartalet är det enbart Centraloperation som använt specialistsjuksköterskor (operation) samt E32, Öron- och infektionsavdelningen, som haft problem med bemanningen nattetid (allmänsjuksköterskor). Inför sommaren finns en viss osäkerhet när det gäller rekryteringen varför några kliniker bedömer det som troligt att det kommer att behöva användas bemanningsföretag. När det gäller inköp av läkartjänster är det i första hand vuxenpsykiatrin samt akutmottagningen som har det största användandet. Vuxenpsykiatriska kliniken kommer under året att anställa 11 läkare, rekryterade genom utlandsrekrytering, dock räknar man inte med att effekten av rekryteringarna kommer att ge resultat i minskat användande av bemanningsföretag förrän På akutmottagningen pågår diskussioner om olika bemanningslösningar samt försök att rekrytera. Även inom bild- o laboratoriemedicin, barn- o ungdomskliniken, barn- o ungdomspsykiatrin samt hjärtlungkliniken använder man till viss del läkare från bemanningsföretag då det är stora svårigheter att rekrytera samtidigt som det finns en nationell brist på många specialiteter.

25 Sida 25(33) 7. Ekonomiperspektivet Varning 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Andel kliniker/verksamheter som har kostnadskontroll och redovisar ekonomisk balans 100 % Av 19 klinker/verksamheter är det 16 st, 84 procent, som efter mars månad har en ekonomi i balans och prognosticerar ett positivt eller nollresultat för Kostnadsandel av alla varor och tjänster inom kliniker/verksamheter som är regionalt upphandlade >90 % Sjukhuset mäter avtalstrohet ur ett kostnadsperspektiv avseende externa fakturor, exklusive kommun och landsting. Resultatet efter mars månad är 71 procent jämfört med helårssiffran 77 procent för En förklaring är en minskning av avtalstrohet för bemanningsläkare. Det finns förseningar i nya upphandlingar då avtal går ut vilket påverkar ovanstående resultat. Där det tidigare funnits avtalstrohet finns i dessa fall ingen avtalad leverantör. Andel kliniker/verksamheter som upprättat, påbörjat och arbetar efter produktionsplan 100 % Produktionsplanen svarar på frågan om behovet, dvs hur mycket vård som kommer att efterfrågas och måste produceras. Planen ligger till grund för en patientanpassad kapacitetsplanering. Den ska hjälpa verksamheten att tillse att rätt kompetens finns, när patienten behöver den. Den ska styra verksamheten så att produktionen sker i rätt takt, i förhållande till remisser och akutinflöde. Produktionsplanering ger ledning och medarbetare (team och processteam) förutsättning för att tillsammans öka patientnöjdheten, utveckla arbetsklimatet och effektivisera och kvalitetssäkra vården. Under 2012 planeras både vårduppdraget och utbildningsuppdraget i en gemensam excelmodell för SÄS. Modellen innehåller avsnitt för mottagnings- vårdavdelnings- och

26 Sida 26(33) operationsverksamhet. Alla kliniker arbetar fram en huvudplan på månadsbasis för sina viktigaste produktfamiljer. Alla kliniker ska vara klara med sin produktionsplan under maj månad. Bedömningen är att möjligheterna för att nå målet för 2012 är goda. Ökning av antalet telefon- och videomöten Antalet videomöten år 2012 jämfört med år 2011 > 200 % Tom mars 2012 har 60 bokningar av telefon- och videomöten gjorts. Det är en ökning med 40 procent jämfört med Under april månad kommer en temadag kring resefria möten att genomföras i syfte att ge inspiration, tankar, idéer och verktyg för att komma igång med resefria mötesformer. 7.2 Ekonomiskt resultat Resultatet till och med mars är 43,3 mnkr, vilket är 46,4 mnkr sämre än budgeterat men en förbättring gentemot samma period föregående år med 3,6 mnkr. Intäkterna har ökat med 3,71 procent (28,1 mnkr) och kostnaderna med 3,02 procent (24,5 mnkr) jämfört med samma period Kostnadsutvecklingen består till största delen av ökade personalkostnader samt läkemedel. Tabell 9. Kostnadsökning mellan 2011 och 2012 Utfall t.o.m Utfall t.o.m Förändring i belopp Ökning % Personalkostnader ,9 Köpt vård ,7 Bemanningsföretag ,7 Läkemedel ,2 Sjukvårdsmaterial ,5 Lokal och fastighetskostnader ,6 Avskrivningar ,9 Regionservice abonnemang ,3 Regionservice rörliga kostnader ,4 Bild- och laboratorietjänster ,2 Läkemedelsnära tjänster ,3 Övriga kostnader ,0 Verksamhetens kostnader ,0 Finansnetto ,3 Nedanstående kommentarer beskriver och förklarar orsakerna till de största

27 Sida 27(33) Personalkostnader, ökar 3,9 procent - 75 procent av totala bruttokostnadsökningen - Framför allt ökning av månadslön, sociala avgifter och övriga personalkostnader Läkemedel, ökar 7,2 procent - 24 procent av bruttokostnadsökningen - Framför allt kopplat till nya och dyra läkemedel och till ett enskilt läkemedel, VPRIV, som tidigare tillhandahållits kostnadsfritt av läkemedelsföretaget Regionservice rörliga kostnader, ökar 15,4 procent - 13 procent av bruttokostnadsökningen - Ökningen jämfört med 2011 beror på tillfälliga kostnadsposter under mars månad som kommer att omföras till lokal- och fastighetskostnader samt regionservice abonnemang. Bild och laboratorietjänster, ökar 40,2 procent - 11 procent av bruttokostnadsökningen - Framför allt kostnader för köp av diagnostisering av röntgenbilder av externa företag på grund av bristande kapacitet hos bild- och funktionsmedicin SR02 Sammanställning RR Utförare 1 Hälso-/sjukvård Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall Förändring Prognos Budget Utfall Avvikelse Förändring t.o.m. t.o.m. t.o.m. utfall/ per t.o.m. t.o.m. prognos/ prognos/ Utfall samt utfall budget utfall helårsbedömning mnkr mnkr mnkr % mnkr mnkr mnkr mnkr % Såld vård internt 711,2 710,9 686,8 3,6% 711, ,3 771,5 728,1-73,9% Såld vård externt 4,8 4,8 5,3-10,1% 4,8 19,3 22,5-14,5-78,7% Statsbidrag 2,2 0,5 1,7 33,2% 2,2 2,2 9,9 0,0-77,8% Patientavgifter 11,4 11,2 11,7-2,2% 11,4 44,0 44,8-32,6-74,5% Övriga intäkter 55,8 46,6 51,9 7,5% 55,8 208,1 235,1-152,3-76,3% Verksamhetens intäkter 785,4 774,1 757,3 3,7% 785, ,7 045,1 040,4-74,2% - Personalkostnader 491,7-478, ,9% -491, ,2-73,6% 473,3 876,0 861,7 Inhyrd personal, bemanningsföretag -16,0 0,0-17,6-8,7% -16,0 0,0-88,0-16,0-81,8% Köpt vård -19,4-18,8-19,7-1,7% -19,4-75,0-95,6 55,6-79,8% - Läkemedel -86,3-81,5-80,5 7,2% -86,3-326,0 318,1 239,7-72,9%