Budget 2010 Budgetberedningens majoritetsförslag 1
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 3 BUDGETEN I SAMMANDRAG... 4 VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 6 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 7 OMVÄRLD... 9 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR... 11 REDOVISNINGSPRINCIPER... 13 RESULTATBUDGET... 14 FINANSIERINGSBUDGET... 14 BALANSBUDGET... 15 NOTFÖRTECKNING... 16 EKONOMISK ANALYS... 18 EKONOMISK PLAN FÖR 2011-2012... 22 RISKANALYS... 23 KÄNSLIGHETSANALYS... 24 DRIFTBUDGET... 25 SPECIFIKATION AV KOMMUNBIDRAG... 26 NÄMNDSREDOVISNING... 27 Kommunstyrelsen... 27 Tekniska nämnden... 34 Miljö- och byggnadsnämnden... 45 Barn- och utbildningsnämnden... 51 Omsorgsnämnden... 60 Kommunrevisionen... 67 INVESTERINGSBUDGET 2010 SAMT PLAN FÖR 2011-2012... 68 Beskrivning av investeringsprojekt... 70 KOMMUNALA BOLAG... 72 KOMMUNALA JÄMFÖRELSER... 73 PERSONAL... 76 MILJÖ... 78 HANDIKAPPLAN... 79 BEGREPPSFÖRKLARING... 80 Bilaga - STYRMODELL... 81 Bilaga EKONOMISKA STYRPRINCIPER FÖR TANUMS KOMMUN... 82 2
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Kompletteras efter behandling i kommunstyrelsen! 3
BUDGETEN I SAMMANDRAG Resultat Det budgeterade resultatet för 2010 uppgår till 11,6 mkr varav 2,5 mkr avser intäkter från exploateringsverksamheten. Resultatet exklusive exploateringsintäkter är 9,1 mkr. Resultatet ger en rimlig buffert för eventuella förändringar när det gäller exempelvis skatteintäkter och löneökningar. Resultatet är tillräckligt för att nå kommunens övergripande ekonomiska målsättning och för att uppfylla kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Utdebitering Utdebiteringen hålls oförändrad 21,99 kronor. Verksamhetsresultat Verksamhetens nettokostnader ökar med 10,8 mkr (2,3 procent). Ökningen förklaras av pris- och löneökningar med 9,4 mkr medan sammantaget 1,4 mkr avser ny eller utökad verksamhet. I budgeten har antaganden gjorts om att lönerna kommer att öka med i genomsnitt 2,0 procent och övriga priser med 0,7 procent, vilket tillsammans med sänkta arbetsgivaravgifter medför ökade kostnader med 8,5 mkr. Antalet elever i grundskola och gymnasieskola minskar vilket sänker kostnaden med 3,8 mkr. Omsorgsnämnden erhåller 4,5 mkr för volymökning inom handikappomsorgen och 2,3 mkr för volymökning inom äldreomsorgen. I kompletteringsbudgeten för 2009 minskades nämndernas ramar med 8,2 mkr (motsvarande 1,5 procent av verksamhetens bruttokostnader). Budgetförslaget för 2010 baseras på att nämndernas ramar minskas med ytterligare 3,3 mkr. Kommunens pensionskostnader ökar med 4,0 mkr i budget 2010. Verksamhetsförändringar Kommunstyrelsen Kommunen genomför en ökad satsning på näringslivsåtgärder på 0,6 mkr, varav 0,3 finansieras ur anslaget för turism och resterande 0,3 mkr är en ökning av kommunstyrelsens ram. Barn- och utbildningsnämnden Antalet elever i grund- och gymnasieskola minskar. Även antalet heltidsbarn i barnomsorgen väntas minska på grund av ökad arbetslöshet. Volymförändringarna gör att barn- och utbildningsnämndens ram minskas med 3,8 mkr. Nya bestämmelser i skollagen innebär ökade kostnader för bidrag till bland annat friskolor och enskilt drivna förskolor. Barn- och utbildningsnämndens ram utökas med 1,1 mkr för att kompensera detta. Omsorgsnämnden Omsorgsnämndens ram ökas med 2,3 mkr avseende volymökningar inom äldreomsorgen på grund av förändrad befolkningsstruktur med ökad andel äldre. Volymökningar inom handikappomsorgen ökar omsorgsnämndens ram med 4,5 mkr. Ökningen avser fler platser i bostad med särskild service och daglig verksamhet samt fler ärenden inom personlig assistans. Omsorgsnämnden har fått i uppdrag att aktivt arbeta för att sänka kostnaderna för placeringar och försörjningsstöd. En särskild diskussion ska föras i bokslut 2009 samt i kompletteringsbudget och bokslut för 2010 om kostnaderna för individ- och familjeomsorg. Nämndernas ramar Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Kommunrevisionen 43,7 mkr 14,4 mkr 3,3 mkr 250,4 mkr 220,8 mkr 0,6 mkr 4
Investeringar Den totala investeringsvolymen 2010 uppgår till 112,3 mkr, varav 41,7 mkr avser den skattefinansierade verksamheten och 70,6 mkr avser VA-verksamheten. Större investeringar som kommer att genomföras under året är bland annat Vatten- och avloppsanläggningar (70,6 mkr) Exploateringsverksamhet (12,2 mkr) Fastigheter och lokaler (8,9 mkr) Gator och trafiksäkerhet (7,0 mkr) Långfristig skuld De senaste årens goda resultat har gjort att låneskulden har kunnat sänkas kraftigt, främst beroende på överskott i den löpande verksamheten. 2010 års investeringsvolym kan dock inte finansieras med egna medel utan en nettoupplåning med 40,6 mkr är nödvändig. Långfristig skuld uppgår till totalt 338,7 mkr varav 45,3 avser förinbetalda anslutningsavgifter och 293,4 mkr avser lån från finansieringsinstitut. Räntenetto På grund av låga räntenivåer och goda resultat har räntenettot kunnat sänkas de senaste åren. I budget 2010 beräknas dock räntenettot öka med 0,3 mkr och uppgår därmed till -6,8 mkr. Soliditet Förslaget till budget för 2010 innebär en ökning av soliditeten med 0,8 procentenhet till 7,6 procent. Den ökade soliditeten beror på att förändringen av eget kapital (resultatet) är större procentuellt än tillgångsökningen. 5
VISION OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Visionen att kommunen ska växa till 13 000 invånare symboliserar den positiva utvecklingen som ska karaktärisera Tanums kommun. En positiv befolkningsutveckling ska skapas genom att kommunen satsar och är framgångsrik inom utvecklingsområdena: boende, infrastruktur, skola och näringsliv. Vision Tanums kommun ska växa till 13 000 invånare. Utvecklingsområden För att nå visionen om 13 000 invånare krävs att kommunen ökar sin befolkning med cirka 200 personer per år. Kommunens befolkningsstruktur gör att det krävs ett inflyttningsöverskott för att möjliggöra en befolkningsökning. För att skapa förutsättningar för en ökad inflyttning, och minskad utflyttning har kommunen angett fyra utvecklingsområden: Boende Infrastruktur Näringsliv Sveriges bästa skola BOENDE Målsättning: I Tanums ska det finnas attraktiva boendemiljöer. Tanum ska vara en kommun som lockar människor och företag genom boendemiljöer av hög kvalitet. Möjligheter till boende i attraktiva lägen är ett konkurrensmedel för att öka inflyttningen till kommunen och för att de som redan bor i kommunen stannar kvar. Planerade åtgärder under 2010 Ett ökat boende i kommunen förutsätter att det sker detaljplanering för boende. Kommunen har startat detaljplanearbete för cirka 40 egna detaljplaner. Ökade resurser avsätts för att färdigställa planerna. INFRASTRUKTUR Målsättning Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Hög standard på infrastruktur för transporter har stor betydelse för de boende och företagens utveckling. Väl utbyggd och fungerande infrastruktur i form av vägar, järnväg, bredband och telefoni är av grundläggande betydelse för kommunens utveckling och tillväxt. Planerade åtgärder under 2010 Tanums kommun ska arbeta aktivt för att vägar och järnväg byggs ut till den standard som behövs för att tillgodose näringslivets och Tanumsbornas behov av snabba och säkra kommunikationer. Kommunen kommer att fortsätta arbetet med att verka för en väl utbyggd kommunikation avseende data och telefoni. LANDETS BÄSTA SKOLA Målsättning Tanum ska ha landets bästa skola. Planerade åtgärder under 2010 Tanums kommun har prioriterat skolan som ett utvecklingsområde och bedriver därför ett långsiktigt utvecklingsarbete. Skolplanen anger följande mål för skola och förskola: Alla barn/elever uppger att de trivs bra eller mycket bra i förskolan/skolan Alla barn/elever uppger att de är trygga och att de aldrig utsätts för kränkande behandling Alla föräldrar bedömer att förskolan/skolan som helhet fungerar bra eller mycket bra Alla elever kan läsa (punkt 15 LUS) i slutet av år 3 Alla elever når målen i de nationella proven i år 5 Alla elever når målen i de nationella proven i år 9 Alla elever når målen i de nationella proven i gymnasieskolan Alla elever i år 9 är behöriga till gymnasieskolan Alla elever i år 9 har betyg i samtliga ämnen Alla elever får avgångsbetyg från gymnasieskolan inom fyra år Alla gymnasieelever ska börja högskola/universitet eller arbeta inom ett år efter avslutade gymnasiestudier 6
NÄRINGSLIV Målsättning Kommunens näringslivsinsatser sker med syfte att förbättra näringslivsklimatet och därigenom stödja utvecklingen av befintliga företag och främja nyetableringar. Planerade åtgärder under 2010 Tanums kommun ska skapa ett bra näringsklimat i kommunen genom att bland annat: ta fram nya markområden för verksamhetsetableringar tillsammans med det lokala näringslivet arbeta för ett bättre företagsklimat ta fram ett handlingsprogram för näringslivsinsatser göra fler företagsbesök. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Tanums kommun har definierat termen god ekonomisk hushållning som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Finansiellt perspektiv Tanums kommuns övergripande ekonomiska mål utgår ifrån generationsprincipen att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Övergripande ekonomiskt mål För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska resultatet i budgeten uppgå till minst en procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter från markexploatering. En sådan nivå innebär en värdesäkring av det egna kapitalet. 7
Verksamhetsperspektiv För att verksamheten ska uppfylla intentionerna i god ekonomisk hushållning ska den bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska vidare finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. I Tanum utgörs mål för god ekonomisk hushållning dels av de övergripande mål, policy och riktlinjer som kommunfullmäktige angivit och dels de målsättningar kommunfullmäktige angivit för kommunens olika verksamhetsområden. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling av Tanums kommun. Övergripande verksamhetsmål Alla verksamheter som Tanums kommun ansvarar för ska bedrivas på ett sådant sätt att kommuninvånarna är nöjda eller mycket nöjda med verksamhet och service vid de kvalitetsmätningar som görs. Verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt och på ett sådant sätt att kommande generationers möjligheter till en bra verksamhet inte försämras. Personal Målsättning För att trygga personalförsörjningen i framtiden ska kommunen skapa goda förutsättningar att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Fastigheter och anläggningar Målsättning Kommunens fastigheter och anläggningar ska skötas på ett sådant sätt att deras värde inte minskar. Miljö Målsättning Tanums kommuns övergripande målsättning med miljöarbetet är att bidra till att skapa ett långsiktigt uthålligt samhälle. Kommunens miljöarbete ska skapa förutsättningar att kommande generationer inte belastas av miljöpåverkan från nuvarande verksamhet. I miljöarbetet prioriteras energi, livsmedel och transporter. Kommunens miljöbelastning från transporter och förbrukning av el och olja ska minska, dessutom ska andelen miljöcertifierade livsmedel öka. 8
OMVÄRLD Förutsättningarna att bedriva och finansiera kommunal verksamhet påverkas i hög grad av olika omvärldsfaktorer. Samhällsekonomi Världsekonomin är på väg ur den djupaste konjunkturnedgången sedan andra världskriget. Under 2008 fanns tydliga tecken på att den svenska konjunkturen nått sin topp. Flera indikatorer pekade mot minskad tillväxt och växande arbetslöshet. Förra höstens kollaps på de finansiella marknaderna påskyndade den negativa utvecklingen på ett dramatiskt sätt. Den svenska exporten föll kraftigt samtidigt som det skedde en kraftig minskning av investeringar och hushållens konsumtionsutgifter. Sammantaget föll BNP med hela fem procent mellan tredje och fjärde kvartalet 2008. Eftersom det i modern tid aldrig tidigare på så kort tid inträffat ett så påtagligt fall i produktionen är det svårt att med säkerhet och precision förutsäga den fortsatta utvecklingen. Det finns dock flera tecken som indikerar att den svenska ekonomin har inlett en återhämtning av det fall som skett. Men vägen tillbaka är lång. Den finansiella oron har dock dämpats och bristen på krediter är inte lika uppenbar. Kurserna på Stockholmsbörsen har sedan årsskiftet stigit samtidigt som företagens och hushållens framtidsförväntningar blivit betydligt mera positiva. För att företagens resursutnyttjande ska normaliseras krävs både att produktionen växer och att produktionskapaciteten dras ner. Fortsatt låga investeringar och ytterligare neddragningar i många företag innebär att läget på arbetsmarknaden fortsätter att förvärras med stigande arbetslöshet som följd. Vändpunkten för arbetsmarknad och skatteunderlag kommer således att dröja ytterligare något år. Avtalsförhandlingarna 2010 (som berör nästan hela arbetsmarknaden) kommer att präglas av den höga arbetslösheten. Enligt SKL:s prognos kommer de genomsnittliga totala löneökningarna för hela arbetsmarknaden att uppgå till cirka två procent per år de närmaste tre åren. Från och med 2013 leder den successiva förbättringen på arbetsmarknaden till att nivån på löneökningarna stiger något. Det låga resursutnyttjandet och den måttliga löneutvecklingen innebär att prisutvecklingen kommer att underskrida Riksbankens mål om en inflation på två procent det kommande året. I takt med att resursutnyttjandet stiger och läget på arbetsmarknaden förbättras kommer Riksbanken att höja ränteläget. Den första höjningen av styrräntan kan komma redan våren 2010 och successivt höjas till 4,0 procent år 2013. Västsverige Västsverige tillhör de regioner i Sverige som drabbats hårdast i form av ökade varsel det senaste året. Framförallt är det bilindustrin som på grund av minskad försäljning genomfört stora personalminskningar. Tanum Tanum och Strömstad har under flera år tillhört de områden i Sverige som haft högst tillväxt mätt som ökning av lönesumman. Förvärvsintensiteten i Tanum ligger över genomsnittet i länet och riket. IAC, som var Tanums största privata arbetsgivare avvecklade sommaren 2008 sin verksamhet i Tanumshede varvid 300 arbetstillfällen försvann. I augusti 2009 var cirka 200 personer i Tanum arbetssökande. Av dessa var 35 ungdomar under 25 år. Arbetslösheten i Tanum är betydligt lägre än genomsnittet i både riket och i Västra Götaland. Löneavtalen för perioden 2007 2010 slöts i ett läge där arbetsmarknaden var på väg mot balans och till och med överhettning inom vissa områden. Avtalsnivåerna blev därmed relativt höga och de löneökningar som uppmätts i konjunkturlönestatistiken steg till mellan fyra och fem procent 2008. Som en direkt konsekvens av det snabba fallet i ekonomin har lönerna ökat betydligt långsammare hittills i år. Sedan 2008 har lönerna i kommuner och landsting ökat mer än i näringslivet. 9
Den kommunala sektorn Kommunernas kostnader styrs i hög grad av den demografiska utvecklingen då kostnader för barnomsorg, utbildning och äldreomsorg är de dominerande posterna i den kommunala budgeten. Förutom den demografiska utvecklingen har konjunkturläget stor betydelse för den kommunala ekonomin. Under lågkonjunktur utvecklas skatteunderlaget och därmed kommunernas skatteintäkter svagt samtidigt som kostnaderna för exempelvis försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder ökar. Kostnaden för äldreomsorg kommer att öka bland annat beroende på att antalet äldre i samhället ökar. Andelen personer över 65 år satt i relation till den yrkesverksamma befolkningen (den så kallade äldrekvoten) beräknas öka från dagens 30 procent till 44 procent år 2035. Kostnaderna för barnomsorg och utbildning beräknas utifrån demografiska faktorer inte långsiktigt öka under perioden fram till år 2035. Antalet personer i yrkesverksam ålder beräknas minska de kommande åren, vilket kommer att påverka den kommunala skattebasen negativt. Höga löneavtal och ökad kommunal konsumtion medförde att resultaten för kommunsektorn försämrades under 2008. I år (2009) avtar skatteunderlagets ökningstakt dramatiskt. Det är en effekt av konjunkturfallet, med snabbt minskande sysselsättning och lägre löneökningar som följd. När sysselsättningen börjar öka 2011 växer skatteunderlaget åter lite snabbare. Realt sett krymper skatteunderlaget i år och nästa år. Kommunsektorn som helhet har klarat balanskravet under de senaste åren. Försämrade ekonomiska förutsättningar gör att andelen kommuner som beräknas redovisa underskott 2009 uppgår till 40 procent. Enligt SKL:s bedömningar kommer kommuner och landsting att gå med 1 miljard i underskott 2009. Regeringens tillskott på 17 miljarder nästa år bidrar till att sektorn som helhet redovisar ett överskott på drygt 3 miljarder 2010. Kraftiga inkomstökningar från skatter och statsbidrag har gjort att kommunsektorn redovisat betydande överskott de senaste åren. 10
BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkningsutveckling Tanums befolkning ökade med 25 personer under 2008 och uppgick den 31 december till 12 271 personer. Tanums invånarantal har varit relativt stabilt den senaste 20-årsperioden. Sedan år 2000 har befolkningen ökat med cirka 170 personer. Ökningen beror på ett inflyttningsöverskott. Födelsenettot har varit negativt varje år sedan 1993. Tanum har en relativt hög in- och utflyttning i relation till befolkningsmängden. Under 2008 flyttade 641 personer till kommunen vilket är den högsta inflyttningssiffran sedan 2003. Under perioden 2000-2008 har kommunen haft ett inflyttningsöverskott på 770 personer. Födelseunderskottet under samma period var -565 personer. Befolkn. utv 2000-2008 Totalt 0-4 5-14 15-19 20-64 65-79 80-2000 12 105 523 1 705 686 6 521 1 867 803 2001 12 116 493 1 680 697 6 574 1 859 813 2002 12 210 507 1 634 744 6 662 1 843 820 2003 12 288 518 1 563 795 6 761 1 841 810 2004 12 317 533 1 476 863 6 732 1 883 801 2005 12 252 529 1 370 908 6 790 1 850 841 2006 12 253 555 1 291 926 6 759 1 867 855 2007 12 246 542 1 218 946 6 793 1 886 861 2008 12 271 557 1 165 937 6 768 1 961 883 Ålderssammansättning Tanums kommun har en befolkningsstruktur med en större andel personer över 65 år än genomsnittet i riket. Antalet personer över 65 år ökade under 2008. Sett över en längre period sker en successiv ökning av antalet personer över 80 år medan antalet personer i gruppen 65-79 år är förhållandevis stabilt. Sedan 1995 har antalet personer 19 år och yngre minskat med cirka 500 personer. Befolkningen i åldrarna 20 till 64 år har ökat med cirka 350 personer. Befolkningsprognos SCB har tagit fram en befolkningsprognos för Tanums kommun. Prognosen bygger på följande antaganden: Födelsetalen ligger kring 105 personer per år och antalet avlidna är cirka 150 personer per år. Inflyttningen är beräknad till 600 personer per år medan utflyttningen ligger på mellan 530 och 590 per år. Samtliga förutsättningar utom inflyttningen baseras på Tanums åldersstruktur och historiska värden medan inflyttningen endast baseras på historiska värden. Baserat på ovan angivna antaganden visar prognosen att Tanums befolkning beräknas minska med cirka 150 personer den närmaste tioårsperioden. Efter 2016 vänder utvecklingen och Tanums befolkning ökar därefter något. Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag 2010 bygger på ett befolkningsantagande på 12 250 invånare den 1 november 2009. Elevtalsförändringar Elevantal 2009 2010 Förändr. elevantal Prestationsanslag 2010 elev/år Förskola 326 310-17 52 726 Familjedaghem 139 114-25 39 257 Fritidshem 358 369 11 29 748 Kooperativ 83 83 0 34 367 Grundskola 1171 1155-16 33 186 Gymnasieskola 559 537-22 105 937 Skatteintäkter och statsbidrag Tanums intäkter från skatteintäkter och inkomstutjämning styrs i huvudsak av två faktorer, kommunens invånarantal och utvecklingen av skatteunderlaget i riket. Ökning skatteunderlag % 2007 4,5 2008 5,5 2009 0,8 2010 0,4 2011 2,5 2012 3,4 2013 4,1 Främst tack vare en stark sysselsättningsutveckling ökade skatteunderlaget i riket kraftigt under 2007 och 2008. En uppbromsning av samhällsekonomin beroende på konjunkturavmattning medför att ökningen av skatteunderlaget blir betydligt lägre de kommande åren. Under 2009 och 2010 ligger ökningen på under en procent. Det är framförallt en minskning av sysselsättningen som håller tillbaka skatteunderlagstillväxten, men även en dämpning av löneökningarna bidrar. Först under 2013 växer skatteunderlaget i paritet med genomsnittet för åren 2001-2008. Skatteintäkter och statsbidrag baseras på Sveriges kommuner och landstings oktoberprognos. Periodisering av skatteintäkter sker enligt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. 11
Taxor och avgifter Taxor och avgifter höjs med konsumentprisindex om inte annat anges i nämndernas budgetbeskrivningar. Pris- och löneökningar Kostnaden för löneökningar beräknas till 2,0 procent från 2009 års lönenivå. Övriga priser väntas stiga med 0,7 procent. Detta innebär att pris- och löneökningar beräknas öka kostnaderna med cirka 9,4 mkr. Tillsammans med sänkta arbetsgivaravgifter medför der ökade kostnader för kommunen med 8,5 mkr. Räntor De senaste årens överskott i boksluten har gjort det möjligt att amortera på låneskulden. Detta tillsammans med låga räntenivåer har gjort att räntekostnaden kunnat minskas. För 2010 beräknas låneskulden uppgå till 293,4 mkr. Medelräntan på låneskulden har beräknats till 3,5 procent. Tillsammans med räntor på pensionsskulden uppgår kostnadsräntorna till 9,4 mkr.. Pålägget för personalomkostnader uppgår till 40,13 procent. 12
REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunerna ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisa i enlighet med god redovisningssed. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av budget och årsredovisning följs ett antal övergripande principer vilka skapar ett normverk som styr innehållet i rapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet att dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet Redovisning och budgetering Redovisning av kommunala skatteintäkter sker efter Rådet för kommunal redovisnings rekommendation om redovisning av skatteintäkter. Rekommendationen är att skatteintäkter ska redovisas efter bokföringsmässiga grunder baserat på Sveriges kommuner och landstings prognostiserade belopp. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag. Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnas beräknade ekonomiska livslängd. Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Intäkter från tomtexploatering budgeteras som intäkt på driftbudgeten. Avskrivningstider: Förvaltningsfastigheter Övriga verksamhetsfastigheter Industrifastigheter och Fritidsanläggningar Inventarier exkl. datorutrustning Datorutrustning VA-utrustning Övervakningssystem,vattenmätare, instrumentering, el-utrustning PLC, pumpar, tryckstegring, maskinutrustning, ventilation Distributionsnät vatten, avlopp & dagvatten, urintankar, brandposter, ventiler och byggnader. Matarledningar vatten & avlopp, vattentorn 50 år 33 år 20 år 5 år 3 år 10 år 15 år 30 år 50 år Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2009 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagen som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt, som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. 13
RESULTATBUDGET Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2012 2011 2010 2009 2008 Verksamhetens nettokostnader -484,1-486,1-488,2-477,4-471,5 Intäkter tomtexploatering 3,0 3,0 2,5 2,9 3,1 Avskrivningar -38,1-33,6-33,1-30,3-29,7 Verksamhetsresultat -519,2-516,7-518,8-504,8-498,1 Skatteintäkter och generella statsbidrag (not 1) 544,0 533,5 537,2 517,8 516,2 Finansiella intäkter (not 2) 1,0 4,0 2,6 1,4 2,5 Finansiella kostnader (not 3) -14,5-12,5-9,4-7,9-8,5 Res efter skatteintäkter och finansnetto (not 4) 11,3 8,3 11,6 6,5 12,1 Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT 11,3 8,3 11,6 6,5 12,1 ÅRETS RESULTAT exkl markexp. 8,3 5,3 9,1 3,6 0,0 FINANSIERINGSBUDGET Plan Plan Budget Budget Bokslut 2012 2011 2010 2009 2008 Löpande verksamhet Årets resultat 11,3 8,3 11,6 6,5 12,1 Årets resultat VA Justering för avskrivning 26,4 25,7 25,2 22,5 22,0 Just. för avskrivning VA 11,7 7,9 7,9 7,8 7,7 Justering för rörelsekapitalets förändring 0,0 0,0 0,0 0,0 2,6 Medel från löpande verksamhet 49,4 41,9 44,7 36,8 44,4 Investeringar Investeringar skattefinansierad verks. -29,3-31,5-41,7-26,7-27,2 Investeringar VA-verksamhet -15,0-45,0-70,6-49,0-39,8 beslutade - ej utförda inv. -38,0 Försäljning anl.tillg 3,0 3,0 3,0 3,0 1,4 Investeringsnetto -41,3-73,5-109,3-110,7-65,7 Finansiering Summa nettoupplåning -24,1 25,8 40,6 30,0 29,9 Långfristig upplåning skattefinansierad verks. -11,4-5,5 1,9-5,3 Långfristig upplåning VA-verksamhet -12,7 31,3 38,7 35,3 -Amortering Anslutningsutgifter VA-verksamhet 16,0 5,8 19,6 10,3 Beslutade ej upptagna 22,8 Finansieringsnetto -8,1 31,6 60,2 63,1 29,9 FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL 0,0 0,0-4,4-10,8 8,7 14
BALANSBUDGET Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2012 2011 2010 2009 2008 Anläggningstillgångar (not 5) 774,6 771,4 731,5 655,3 574,9 Fordringar mm 35,5 35,5 35,5 35,5 35,5 Likvida medel 20,0 20,0 20,0 24,4 35,2 Summa tillgångar 830,1 826,9 787,0 715,2 645,6 Eget kapital 306,1 297,9 286,3 279,8 267,6 Justering Årets resultat 11,3 8,3 11,6 6,5 12,1 Summa eget kapital 317,4 306,1 297,9 286,3 279,8 Avsättningar 37,4 37,4 37,4 37,4 37,4 Låneskuld (not 6) 295,2 319,2 293,4 252,8 200,0 Förinbetalda anslutningsavgifter (not 7) 67,1 51,1 45,3 25,7 15,4 Summa långfristiga skulder 362,3 370,4 338,7 278,5 215,4 Kortfristiga skulder 112,9 112,9 112,9 112,9 112,9 Summa kortfristiga skulder 112,9 112,9 112,9 112,9 112,9 Summa skulder och eget kapital 830,1 826,9 787,0 715,2 645,6 Soliditet inkl pensionsskuld 9,6% 8,3% 7,6% 6,8% 6,5% Soliditet exkl pensionsskuld 38,2% 37,0% 37,9% 40,0% 43,3% Pensionsskuld 237,8 15
NOTFÖRTECKNING Not 1 Skatteintäkter och statsbidrag Budgetförslaget är baserat på en utdebitering på 21:99 kronor per skattekrona. Slutavräkning av skatteintäkter redovisas inkomståret. I budget 2010 har preliminär slutavräkning upptagits enligt Svenska kommunförbundets prognos. Den definitiva slutavräkningen fastställs i december 2010 From 1 januari 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. Vid införandet var reformen intäktsneutral för kommunerna. Ökningar på grund av nya taxeringsvärden eller nya fastigheter samt indexuppräkningar tillfaller kommunerna from 2009. Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2012 2011 2010 2009 2008 Skatteintäkter 435,0 424,8 419,6 427,0 414,9 Avräkning skatteintäkter -2,2-19,6-3,8 Kostnadsutjämning -16,8-16,8-16,8-16,9-11,4 Kostnadsutjämning för LSS -11,1-11,2-11,2-11,0-11,3 Inkomstutjämningsbidrag 114,5 111,3 110,3 121,8 116,8 Införandebidrag 0,5 Regleringsbidrag 0,1 3,2 3,2-6,0-5,6 Kommunal fastighetsavgift 22,2 22,3 22,3 22,4 16,1 Tillfälligt konjunkturstöd 12,0 Summa 544,0 533,5 537,2 517,8 516,2 Not 2 Finansiella intäkter Ränteintäkterna beräknas till totalt 2,6 mkr under 2010 Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2012 2011 2010 2009 2008 Ränteintäkter 0,9 0,7 0,7 0,7 1,3 Räntebidrag 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 Kreditivränta 3,2 1,8 0,6 1,0 Summa 1,0 4,0 2,6 1,4 2,5 Not 3 Finansiella kostnader Räntekostnaderna beräknas till totalt 9,4 mkr under 2010 Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2012 2011 2010 2009 2008 Ränta på lån 13,8 12,6 9,5 7,9 7,7 Ränta på pensionsskuld 1,0 1,0 1,0 1,0 0,8 Periodiserat resultat avslutade derivat -0,3-1,1-1,1-1,0 Summa 14,5 12,5 9,4 7,9 8,5 16
Not 4 Årets resultat Årets resultat visar resultatet efter extraordinära poster. Årets resultat binder samman resultaträkningen med balansräkningen. Denna post kan också räknas fram genom att jämföra årets eget kapital med föregående års. Budgetförslaget innebär att kommunens eget kapital förbättras med 11,6 mkr. Resultat exklusive intäkter från markexploatering uppgår till 9,1 mkr. Not 5 Anläggningstillgångar Med anläggningstillgångar avses tillgångar för stadigvarande bruk. Tillgångarna ökar genom nya investeringar samt ökade långfristiga fordringar. Minskning av tillgångarna sker genom värdeminskning i form av avskrivningar samt minskade långfristiga fordringar. Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2012 2011 2010 2009 2008 Ingående värde 771,4 731,5 655,3 574,9 538,0 Nettoinvesteringar 44,3 76,5 112,3 75,7 67,1 Beslutade ej genomförda investeringar 38,0 Försäljningar -3,0-3,0-3,0-3,0-1,4 Avskrivningar -38,1-33,6-33,1-30,3-29,7 Övrigt 0,9 Utgående värde 774,6 771,4 731,5 655,3 574,9 Not 6 Låneskuld Budget 2010 medför en ökad upplåning på 40,6 mkr och uppgår därmed till 293,4 mkr Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2012 2011 2010 2009 2008 Summa ingående värde 319,2 293,4 252,8 200,0 174,4 Upplåning 25,8 40,6 30,0 25,6 Beslutade ej upptagna lån 22,8 Amortering -24,1 Summa utgående värde 295,2 319,2 293,4 252,8 200,0 Not 7 Förinbetalda anslutningsavgifter Förinbetalda anslutningsavgifter för vatten och avlopp uppgår i budget 2010 till 19,6 mkr och därmed uppgår skuld till avgiftskollektivet till 45,3 mkr. Plan Plan Budget Budget Bokslut Belopp i mkr 2012 2011 2010 2009 2008 Summa ingående värde 51,1 45,3 25,7 15,4 11,1 Inbetalda anslutningsavgifter 16,0 5,8 19,6 10,3 4,3 Summa utgående värde 67,1 51,1 45,3 25,7 15,4 17
EKONOMISK ANALYS Resultatutveckling Tanums kommun har redovisat positiva resultat varje år sedan år 2000 och även klarat det lagstadgade balanskravet varje år. För år 2008 redovisade kommunen ett positivt resultat på 12,1 mkr. För perioden 2000-2008 uppgick det samlade resultatet till cirka 110 mkr vilket är tillräckligt för att uppfylla kraven för god ekonomisk hushållning. Resultaten för denna period har delvis kompenserat för svaga resultat under slutet av 1990-talet. Sammantaget är dock inte resultaten under perioden 1996-2008 tillräckliga för att leva upp till nivån för god ekonomisk hushållning. Kostnadsutveckling Under början på 2000-talet ökade nettokostnaden för den kommunala verksamheten kraftigt vilket kunde balanseras av ökade skatteintäkter. Besparing och effektiviseringsåtgärder gjorde att nettokostnadsökningen bromsades upp under 2004 och 2005. De tre senaste åren har nettokostnaderna ökat med cirka 17 procent. Detta skedde samtidigt som skatteintäkterna under samma period ökade tolv procent. På sikt är det viktigt att kostnaderna inte ökar snabbare än skatteintäkterna om balans i ekonomin ska kunna upprätthållas. 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0 Resultatutveckling 1996-2008, mkr -25,0 1996 1997-34,9 2,3-29,3 1998 1999 2000 5,3 3,6 4,9 5,8 23,822,4 15,7 16,812,1 6,5 11,6 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Budget 2010 Enligt kommunens övergripande ekonomiska mål ska kommunens resultat, exklusive intäkter från exploateringsverksamheten, uppgå till minst en procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar ett resultat på 5,3 mkr. Ett sådant resultat uppfyller också kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Resultatet i 2010 års budget uppgår till 11,6 mkr. Av resultatet avser 2,5 mkr intäkter från exploateringsverksamheten. Resultatet exklusive exploateringsintäkter är 9,1 mkr. Resultatet ger en rimlig buffert för eventuella förändringar när det gäller exempelvis skatteintäkter och löneökningar. Nettokostnadsutveckling 2000-2010, procent 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% 5,3% 6,8% 4,8% 4,9% -0,3% 1,0% 5,6% 5,9% 5,0% 2,3% 1,3% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Budget 2010 Verksamhetskostnaderna ökar med 2,3 procent, 10,8 mkr. Kostnadsökningen förklaras dels av höjda kostnader för priser och löner och dels av ökad verksamhetsvolym inom handikappomsorgen och äldreomsorgen, däremot minskar verksamhetsvolymen något inom grundskola och gymnasieskola. I kompletteringsbudgeten för 2009 minskades nämndernas ramar med 8,2 mkr (motsvarande 1,5 procent av verksamhetens bruttokostnader). Budgetförslaget för 2010 baseras på att nämndernas ramar minskas med ytterligare 3,3 mkr. Kommunens pensionskostnader ökar med 4,0 mkr i budget 2010. För att bibehålla en ekonomisk balans är det viktigt att inte kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. 18
Skatteintäkter och utjämningsbidrag Tanums intäkter från skatteintäkter och inkomstutjämning styrs i huvudsak av tre faktorer: Kommunens invånarantal, utvecklingen av skatteunderlaget i riket samt den egna utdebiteringen. Beräkningen av skatteintäkter baseras på att Tanums utdebitering hålls oförändrad, 21,99 kronor. Kostnadsutjämning Från att ha varit nettomottagare i kostnadsutjämningssystemet är Tanum sedan 2005 betalare till utjämningssystemet. Den främsta orsaken till denna förändring är Tanums demografiska utveckling relativt övriga kommuner i landet. Ökningen av utgiften för 2009 beror främst på elevtalsminskningar inom grundskolan. Budget 2010 Ökningen av skatteintäkter 2010 uppgår till 3,7 procent, 19,4 mkr. En stor del av ökningen avser ökade statliga bidrag, däremot är utvecklas skatteunderlaget svagt beroende på ökad arbetslöshet och minskad sysselsättning. Ökning skattteintäkter och statsbidrag, 2000-2012, procent 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% -2,0% 5,8% 6,0% 4,9% 4,7% 3,8% 4,2% 3,6% 2,9% 1,8% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 0,3% 3,7% 2008 2009 2010 2011-0,7% 2,0% Tanums skattekraft uppgår till 86,2 procent av genomsnittet i riket vilket gör Tanum förhållandevis känslig för förändringar i inkomstutjämningen. 2012 Budget 2010 Enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) preliminära beräkning för 2010 kommer Tanums avgift till systemet att vara i princip oförändrad 16,8 mkr. Regeringen har tillsatt en kommitté som har till uppgift att göra en översyn av systemen för inkomst- och kostnadsutjämning. Kostnadsutjämning mkr 2003 11,6 2004 4,2 2005-5,2 2006-6,9 2007-6,5 2008-11,3 2009-16,7 2010-16,8 Kostnadsutjämning för LSS Ett särskilt utjämningssystem för LSS infördes 2004. Mellan 2004 och 2007 ökade Tanums kostnader för LSS-utjämning från 0,3 mkr till 11,0 mkr. Budget 2010 Enligt preliminära beräkningar för 2010 ska Tanums avgift uppgå till 11,2 mkr vilket är i princip oförändrat jämfört med 2009 års avgift. Kostnadsutjämning LSS mkr 2004-0,3 2005-5,9 2006-9,9 2007-11,1 2008-11,3 2009-11,1 2010-11,2 19
Pensioner Ett nytt pensionsavtal för de kommunala avtalsområdena trädde i kraft den 1 januari 2006. Avtalet innebär en livsinkomstbestämd pension. Pensionen är kopplad till löneutvecklingen i ekonomin, på så sätt bryts den kostnadsdrivande effekten i nuvarande avtal. Beräkningsgrunderna för pensionsskulden förändras från och med 2006. Förändringen innebär att den i modellen antagna livslängden höjs samtidigt som avkastningsräntan sänks. Både dessa förändringar ger en ökad pensionsskuld. De kommande åren kommer kostnaderna för pensioner att öka, främst beroende på ökade utbetalningar då antalet personer som går i pension ökar. I budget för 2010 ökar pensionskostnaderna med 4,0 mkr till 28,0 mkr Pensionskostnader mkr 2006-22,9 2007-27,3 2008-25,0 2009-24,0 2010-28,0 2011-29,5 Investeringar Den senaste tioårsperioden har nettoinvesteringarna i Tanums kommun uppgått till 383 mkr vilket motsvarar cirka 38 mkr per år. Investeringsvolymen har sett över hela perioden kunnat täckas med egna medel. Under 2008 ökade dock investeringarna och uppgick till 67 mkr. Investeringsbudgeten 2009 uppgår till totalt 75,7 mkr. 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 Nettoinvesteringar 2001-2010, mkr 0,0 29,4 44,1 27,6 33,7 27,0 35,0 32,6 67,1 75,7 112,3 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Budget 2010 I budgeten för 2010 finns investeringar upptagna med 112,3 mkr. Totalt för perioden 2010-2012 uppgår investeringsvolymen till cirka 233 mkr. Utöver i budget 2010-2012 upptagna investeringsmedel beräknas investeringar ske med 38 mkr avseende tidigare beslutade ej förbrukade investeringsmedel. Av investeringarna i 2010 års budget avser: Va-investeringar 70,6 mkr Exploateringsverksamhet 12,2 mkr Skattefinansierad verksamhet exklusive exploateringsverksamhet 29,5 mkr 20
Långfristig skuld Kommunens låneskuld uppgick i bokslut 2008 till 215 mkr varav 200 mkr avsåg lån från banker och andra kreditinstitut. Utöver dessa lån finns beslutade ej upptagna lån med 23 mkr som avser finansiering av budgeterade investeringar som senarelagts. De senaste åren har starka resultat medfört att låneskulden kunna nettoamorteras. Ökade investeringar under 2009 gör att kommunens nettoupplåning ökar igen. 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Långfristig skuld 2001-2010, mkr 275,9 274,5 277,2 278,2 230,2 225,9 215,4 185,5 278,5 338,7 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Budget 2010 Den löpande verksamheten lämnar ett överskott på 44,7 mkr som tillsammans med beräknad försäljning av anläggningstillgångar med 3,0 mkr ger ett utrymme för investeringar och eller amortering av låneskulden på 47,7 mkr. Eftersom investeringsvolymen uppgår till 112,3 mkr krävs en ökad nettoupplåning. Förinbetalda anslutningsavgifter för vatten och avlopp på 19,6 mkr tillsammans med en minskad likviditet med 4,4 mkr gör att upplåningsbehovet i budget 2010 uppgår till 40,6 mkr. Budget 2010 innebär att långfristiga skulder uppgår till 338,7 mkr, varav lån till kreditinstitut uppgår till 293,4 mkr och förinbetalda anslutningsavgifter 45,3 mkr. Soliditet Soliditeten minskade under perioden 1989-1999 från 57 procent till 1,0 procent. Försämringen beror dels på negativa resultat och dels på justeringar av det egna kapitalet till följd av engångsåtgärder, exempelvis avsättning för återställande av soptipp. Sedan 2000 har en viss förstärkning skett av soliditeten beroende på starka resultat vilket ökat det egna kapitalet. Sett över hela perioden från 1989 har en kraftig urholkning av kommunens förmögenhet skett, vilket innebär att denna generation av skattebetalare inte fullt ut betalat sin konsumtion av kommunala tjänster. Soliditetsförsämringen motsvaras av minskning av det egna kapitalet med cirka 300 mkr. 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Soliditet 1989-2008, procent 1989 1991 1993 1995 1997 Budget 2010 Förslaget till budget för 2010 innebär en ökning av soliditeten med 0,8 procentenhet till 7,6 procent. Förändringen av soliditeten beror på att förändringen av eget kapital är större procentuellt än tillgångsökningen. Om pensioner intjänade före 1998 exkluderas i soliditetsberäkningen uppgår soliditeten till 37,9 procent. 1999 2001 2003 2005 2007 21
EKONOMISK PLAN FÖR 2011-2012 Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska ha en ekonomisk planering som omfattar minst tre år, där budgetåret ska vara periodens första år. Förutom att Tanums kommun upprättar budget för 2010 görs en ekonomisk plan för åren 2011-2012. Planen redovisar verksamhetsutrymmet utifrån kända finansiella förutsättningar. Kommunen upprättar också en investeringsplan för åren 2010-2012. Kommunalekonomiska förutsättningar Kommunsektorn har de senaste åren haft gynnsamma förutsättningar med en hög tillväxttakt avseende skatteintäkter och statsbidrag, dels har skatteunderlaget vuxit mer än kostnadsökningen för löner och priser och dels har sektorn erhållit ökade statliga bidrag. Kommunerna har dock kostat på sig höga ökningar av verksamhetskostnaderna. I boksluten för 2006-2008 redovisade de flesta kommuner betydande överskott. Prognoser för 2009 års bokslut visar att kommunsektorn som helhet kommer att göra ett betydligt sämre resultat än under de senaste åren och att antalet kommuner som redovisar ett underskott kommer att öka. För åren 2011-2012 ser skatteintäkter och statsbidrag ut att öka betydligt långsammare än under åren 2000-2008. Försämringen beror på en svagare konjunktur med ökad arbetslöshet och minskad sysselsättning. För Tanums vidkommande påverkar också en negativ befolkningsutveckling ökningstakten. Kostnaderna för grund- och gymnasieskola kommer att minska de kommande åren då de stora barnkullarna från slutet på 1980- talet och början på 1990-talet lämnar skolan. Kostnaderna för äldreomsorg och handikappomsorg kommer däremot att öka till följd av demografiska förändringar och behovsökningar. I ett längre perspektiv framstår finansieringen av de offentliga tjänsterna som bekymmersam då andelen av befolkningen som förvärvsarbetar minskar samtidigt som kostnaderna för äldreomsorg, pensioner och sjukvård ökar när 40-talisterna når pensionsåldern. Befolkningsprognos Tanums befolkning ökade under åren 2001-2008 med cirka 170 personer och uppgick den 31 december 2008 till 12 271 personer. Ökningen beror helt på ett positivt inflyttningsnetto. I resursberäkningarna för 2010 har befolkningen antagits uppgå till 12 250 personer vilket är något lägre än invånarantalet den 31 december 2008. Under perioden 2010-2012 beräknas befolkningen minska med cirka 50 personer. Utdebitering I den ekonomiska planen för åren 2011-2012 har skatteberäkningarna baserats på att utdebiteringen hålls oförändrad vid 21,99 kronor Skatteintäkter och statsbidrag Enligt senaste kända prognoser beräknas skatteintäkter och statsbidrag minska med 3,7 mkr år 2011 för att sedan öka med 10,5 mkr 2012. Minskningen 2011 beror på att de av regeringen beslutade tillfälliga stöden enligt nuvarande beslut endast gäller 2010. Regeringen har dock aviserat att man avser att lägga förslag på ökade statsbidrag till kommunerna från och med 2011. Den svaga utvecklingen påverkas också av den svaga sysselsättningsutvecklingen de kommande åren. Pris- och löneökningar För åren 2011 till 2012 har pris- och löneökningarna sammanvägt beräknats till 1,8 procent årligen. Resultat För att nå det ekonomiska målet med ett resultat som uppgår till en procent av skatteintäkter och statsbidrag (cirka 5,3 mkr) krävs, enligt de förutsättningar som nu är kända, en minskning av nettokostnaderna med cirka åtta mkr under 2011. Det budgeterade resultatet för 2012 förutsätter att ökade intäkter från avgifter för vatten och avlopp uppväger de ökade avskrivningar och räntor som genomförandet av etapp 1, nytt gemensamt reningsverket medför. Investeringar I investeringsplan för 2011-2012 finns investeringar upptagna med cirka 120,8 mkr. Låneskuld Under förutsättning att resultatnivån upprätthålls och att investeringsvolymen ligger på budgeterad nivå beräknas låneskulden öka med cirka två mkr perioden 2011-2012. Soliditet Om resultatnivån hålls uppe i enlighet med kommunens övergripande finansiella mål och investeringarna inte blir högre än budgeterats kommer soliditeten att förstärkas och uppgå till 9,6 procent 2012. 22
RISKANALYS Finansiella risker Valutarisk Kommunkoncernen har inga in- eller utbetalningar i utländsk valuta. Hela låneskulden är placerad i svensk valuta. Likviditetsrisk Den finansiella krisen hösten 2008 har inneburit ökade svårigheter att snabbt skaffa finansiering till bra räntenivåer. Genom medlemskapet i Kommuninvest har kommunen och Tanums Bostäder AB kunnat skaffa kapital på ett effektivt sätt. Till koncernkontot finns en checkkredit på 20 mkr knuten som kan utnyttjas utan förbehåll. Ränterisk Kommunen och Tanums Bostäder AB har fastställt en finansieringspolicy som bland annat reglerar hur strukturen på låneportföljen ska utformas för att minimera ränterisken. Enligt policyn ska den genomsnittliga räntebindningstiden ej understiga ett år och inte heller överstiga sex år. För att uppnå en effektiv och flexibel hantering av ränterisken i kommunens skuldportfölj används finansiella derivatinstrument. Hanteringen sker i enlighet med de riktlinjer och ramar som är fastställda i kommunens finanspolicy. Räntebindningen frikopplas från de enskilda lånen. Detta ger kommunen möjligheter att, när som helst, förändra räntebindningstiden och bättre möta förändringar på räntemarknaden. Borgensåtaganden Kommuninvest Tanums kommun är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening som är ett samarbete kring finansiella tjänster, främst upplåning. Kommuninvest har drygt 220 medlemmar. All upplåning i Kommuninvest sker med stöd av kommunal borgen Tanums kommun har i september 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 223 kommuner som per 2008-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Tanums kommun hade vid årsskiftet 2008/2009 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,19 procent. Tanums kommun och Tanums Bostäder hade i september 2009 lån hos Kommuninvest med 290,0 mkr motsvarande 78 procent av den totala låneskulden. All upplåning som Tanums Bostäder AB gör hos Kommuninvest sker med kommunal borgen som säkerhet. Borgen till bostadsändamål Kommunfullmäktige beslutade i budget 2009 om en ram för borgensåtaganden gentemot Tanums Bostäder AB med 175 mkr. Per den 30 september var 170 mkr av borgensramen utnyttjad. I budget för 2010 föreslås att borgensramen till Tanums Bostäder ökas till 250 mkr. Kommunens ansvarsåtagande avseende statligt reglerade lån för egna hem var vid årsskiftet 2008 1,2 mkr vilket var 40 procent av den totala låneskulden 3,0 mkr. Intern kontroll Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för intern kontroll. Nämnderna genomför varje år en uppföljning av den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden. Säkerhetsarbete Kommunen har samlat ansvaret för säkerhetsarbete och skadeförebyggande arbete under kommunstyrelsen och anställt en särskilt säkerhetssamordnare. Tanums kommun har utarbetat en risk- och sårbarhetsanalys för kommunen. Räddningstjänsten har dessutom en risk- och sårbarhetsanalys enligt lagen om skydd mot olyckor. Försäkringsskydd Kommunen och Tanums Bostäder AB har tecknat försäkringsavtal som bland annat ger fullvärdesförsäkring av fastigheter samt en ansvarsförsäkring. Nu gällande försäkringsavtal för kommunen löper till och med 30 juni 2010. Kommunstyrelsen har antagit en riskhanteringsplan för den kommunala verksamheten. Tanums Bostäder AB har upphandlat och tecknat ett nytt försäkringsavtal som gäller under tiden 1 juli 2009 till och med den 30 juni 2012. IT-säkerhet Kommunstyrelsen har fastställt riktlinjer för ITsäkerhet. En särskild studie av säkerheten i verksamhetskritiska system gjordes under början på 2004. Under 2010 kommer en risk- och tillgänglighetsanalys att genomföras. 23
KÄNSLIGHETSANALYS Invånarantal Invånarantalet påverkar bland annat statsbidrag och skatteintäkter. Den 30 juni 2009 uppgick befolkningen till 12 272 invånare. I budgeten för kommande år bygger beräkningen av skatteintäkter och utjämningsbidrag på en befolkning på 12 250 invånare. Skulle invånarantalet minska med ytterligare 50 personer minskar skatteintäkterna med cirka 2,0 mkr. Statsbidrag/utjämningssystem I budget 2010 erhåller Tanums kommun ersättningar för inkomstutjämning med 110,3 mkr. I kostnadsutjämningssystemet betalar Tanum en avgift på 16,8 mkr. Tanums kommun har en egen skattekraft på 87 procent och påverkas därmed i hög grad av förändringar i inkomstutjämningssystemet. Löneökningar I budgeten för 2010 har utrymmet för löneökningar beräknats till i genomsnitt 2,0 procent. Varje procentenhets ökning av lönesumman medför en personalkostnadsökning med cirka 4,4 mkr. Räntor En höjning av både den korta och långa räntan med en procentenhet skulle ge ökade räntekostnader vid fullt genomslag med 2,7 mkr. Skatteintäkter En förändring av skattesatsen med 10 öre ger förändrade intäkter med cirka 1,9 mkr. 24
DRIFTBUDGET 2010 Budget 2009 pris/lön volym Övriga just PO Verks. Förändr Eff.åtg Budget 2010 Kommunstyrelsen -43 861-625 393 57-300 650-43 686 Tekniska nämnden -14 956-367 199 47 700-14 377 Miljö- och byggnadsnämnden -3 434-133 10 19 200-3 338 Barn- och utbildningsnämnden -251 941-4 427 3 756 1 258 375-1 100 1 700-250 379 Omsorgsnämnden -211 304-3 886-6 800 727 431-220 832 Kommunrevisionen -648-5 0 10-643 Summa nämndsverksamhet -526 144-9 443-3 044 2 587 929-1 400 3 260-533 255 Pensionskostnader -24 000-4 000-28 000 Kommunstyrelsens oförutsedda -400-200 -600 Semesterlöneskuld 0 0 Projekt Näringsliv -800-800 Summa övriga verksamhetskostnader -25 200 0 0-4 000 0-200 0-29 400 Summa verksamhetskostnader -551 344-9 443-3 044-1 413 929-1 600 3 260-562 655 Avskrivningar -30 300-2 775-33 075 Interna poster 73 923 479 74 402 Verksamhetskostnader (externa) -507 721-9 443-3 044-3 709 929-1 600 3 260-521 328 Räntenetto -6 500-300 -6 800 Skatteintäkter och bidrag 517 800 19 400 537 200 Årets resultat 3 579-9 443-3 044 15 391 929-1 600 3 260 9 072 Intäkter tomtexploatering 2 900 2 500 Årets resultat inkl tomtexpl. 6 479-9 443-3 044 15 391 929-1 600 3 260 11 572 not 1) Anslaget inkluderar cirka 430 tkr avseende medfinansiering projekt Fyrbodal. 25
SPECIFIKATION AV KOMMUNBIDRAG Kommunstyrelsen Ram budget 2009 43 861 Pris- och löneökningar 625 Justeringar Kapitalkostnader -183 Internhyra -210 Sänkt PO -57 Verksamhetsförändringar Förstärkt näringslivsresurs 300 Effektiviseringsåtgärder -650 Förslag ram budget 2010 43 686 Tekniska nämnden Ram budget 2009 14 956 Pris- och löneökningar 367 Justeringar Kapitalkostnader -504 Internhyra -20 Sänkt PO -47 Justering av kompl budg 09 städ 325 Verksamhetsförändringar Effektiviseringsåtgärder -700 Förslag ram budget 2010 14 377 Miljö- och byggnadsnämnden Ram budget 2009 3 434 Pris- och löneökningar 133 Justeringar Internhyra -10 Sänkt PO -19 Barn- och utbildningsnämnden Ram budget 2009 251 941 Pris- och löneökningar 4 427 Volymbudgetering Bun -3 756 Justeringar Internhyra -975 Sänkt PO -375 Justering av kompl budg 09 städ -283 Verksamhetsförändringar Lagändring kooperativ, friskola 1 100 Effektiviseringsåtgärder -1 700 Förslag ram budget 2010 250 379 Omsorgsnämnden Ram budget 2009 211 304 Pris- och löneökningar 3 886 Volymbudgetering Äldreomsorg 2 300 Ökad volym Handikappomsorg 4 500 Justeringar Internhyra -685 Sänkt PO -431 Justering av kompl budg 09 städ -42 Förslag ram budget 2010 220 832 Kommunrevisionen Ram budget 2009 648 Pris- och löneökningar 5 Verksamhetsförändringar Effektiviseringsåtgärder -10 Förslag ram budget 2010 643 Verksamhetsförändringar Effektiviseringsåtgärder -200 Förslag ram budget 2010 3 338 26