Depression Hur kan man förstå depression ur e9 inlärningsperspek=v? Ak=vitet som behandling De press Utsläckning - Brist på förstärkare - Svårigheter a9 etablera kontakt med förstärkare Bestraffning - Aversiv kontroll - Tidigare förstärkande händelser blir aversiva Depressionsutveckling (Lewinsohn & Gotlieb, 1995) Bro9 i invanda och automa=ska beteendemönster / Omedelbara emo=onella reak=oner Minskad =llgång =ll posi=v förstärkning och / eller ökade aversiva erfarenheter Tillstånd av ökad självfokusering Depressions - utlösande händelser Predisponerande faktorer Ökad förstämning / depression Konsekvenser: Beteendemässiga, kogni=va, emo=onella, soma=ska, interpersonella 1
Depressionsutlösande händelser Förluster och bro9 i vik=ga rela=oner Påfrestningar i livet Långvarig stress Omedelbara reakdoner Emo=onella reak=oner Normala reak=oner utvecklas =ll depression Bro9 i invanda beteendemönster De som håller en ru=nmässig kontakt med förstärkare Kontextuella effekter Minskad =llgång =ll förstärkare Ökad =llgång =ll bestraffare 2
Två spår kring tankar: content versus context - Vad talar för respek=ve emot tanken? - Vad finns det för bevis a9 tanken är sann? - Vad skulle tala emot tanken? - Hur trolig är tanken om man tar hänsyn =ll.? - Alterna=va tankar? - När tänkte du? - Var befann du dig när du - Hur länge sa9 du och - Vad gjorde du när du - Vad gjorde du e]er du - Var det något du inte gjorde när du sa9 och Tillstånd av ökad självfokusering RUMINATION repe==vely and passively focusing on symptoms of distress and on the possible causes and consequences of these symptoms. (Nolen- Hoeksema, Wisco & Lyubomirsky, 2008) Individer som är benägna =ll rumina=on har högre risk a9 bli deprimerade och a9 i olika former av besvär ha längre svackor Tillstånd av ökad självfokusering RUMINATION korrelerar med en mängd indicier på nega=va tankeprocesser förefaller ha en unik rela=on =ll depression utöver dessa andra variabler förefaller a9 helt eller delvis mediera rela=onen mellan flera av dessa indicier 3
Tillstånd av ökad självfokusering Ruminerar Tankar om livets hopplöshet Depression RuminaDon Två typer av data Rumina=ve response style Experimentella studier Tänk på graden av mo=va=on du känner dig just nu! Tänk på dina mål för fram=den! Tänk på hur lycklig eller sorgsen du känner dig nu! Tänk på rela=onen =ll din familj! RuminaDon Induk&onsfas TesEas Resultat Grupp neutral sinnes- stämning Grupp dysforisk sinnes- stämning 8 10 min grubblande över rumina- &va temata 8 10 min grubblande över externa objekt T.ex minnestest, problem- lösning, beredvillig- het &ll ak&vitet Effekt Ingen effekt 4
RuminaDon Ökad access &ll nega&vt laddade tankegångar och minnen Interfererar med effek&v problemlösning Depression Interfererar med instrumentellt beteende RuminaDon Ökad access &ll nega&vt laddade tankegångar och minnen Interfererar med effek&v problemlösning Interfererar med instrumentellt beteende Minskande socialt stöd från omgivningen Depression Långsik> ökar stressfyllda omständigheter i livet Sekundära responser Responding to one s responses Drar sig undan för a9 man mår dåligt, känner sig underlägsen Grubblar över hur man mår Söker överdrivet mycket stöd 5
Social förstärnkningsteori Deprimerad patient Patient med annan diagnos Kontrollperson Fp 20 minuter telefonsamtal, om vad som helst utom de besvär som patienten vårdas för. Social förstärnkningsteori Fp rapporterar signifikant mer nedstämdhet, nervositet och fientlighet. Fp rapporterar signifikant mindre önskan om fram=da kontakt med den personen. De deprimerade spenderade mer =d med a9 prata om sig själva (även djupt personliga temata). Inappropriate self- disclosure BeteendeakDvering Ra=onal Registrering A9 bygga från undersko9 Undvikandefällan A9 arbeta med ruminerande Långsik=g förändring 6
Kontextuellt skipe Livshändelser: Förluster, broq i vik&ga rela&oner, långvarig stress etc. En situa&on som innebär minskad &llgång &ll posi&v förstärkning och ökad kontakt med bestraffare Reak&oner:Ledsenhet, ini&a&vlöshet, brist på intresse, tröqhet, ångest etc. Sekundära problem som uppstår: flykt, undvikande, inak&vitet, ruminerande AkDvitetsdagbok Over- general autobiographic memory (Williams) Deprimerade har längre minneslatens för posi=va händelser. I minnesförsök kring autobiografiskt minne tenderar deprimerade a9 ge generiska, i stället för specifika, påståenden. 7
AU bygga från underskou Iden=fiera tydliga mål Bygga vardagliga ru=ner Gradvis ak=vitetsökning graded task assignments Närma sig kortsik=gt bestraffande situa=oner för a9 få =llgång =ll varak=ga förstärkare jmf exponering AU bygga från underskou Iden=fiera svårigheter i konkreta termer Förbä9ra individens problemlösningsstrategier Iden=fiera svårigheter och hinder Terapeutens uppgi]: Hålla koll på mål och ge feedback Ruminerande Differen=era vad man tänker från varför man tänker. Iden=fiera topics Iden=fiera ackompanjerande känslor Vad man tror a9 ruminerandet skall åstadkomma Funk=onen i ruminerandet (vad undviker man) RCA Rumina=on cues ac=on 8
Ruminerande Två minuters regeln Stanna upp och tänk på följande saker: Har jag kommit framåt i lösningen av e9 problem Förstår jag något kring e9 problem (eller mina känslor runt det) som jag inte förstå9 =digare Känner jag mig mindre självkri=sk eller mindre deprimerad än innan jag började tänka på det? LångsikDg förändring Gradvis förändring i ak=vitetsnivå Exponering Livss=lsanpassningar Rela=oner Arbete Ta sig an livsproblem LångsikDg förändring S=muluskontroll - Lära sig bryta beroende mellan sinnesstämning och beteende. Vända reak&vt beteende =ll proak&vt Öka kontaktytan med poten=ella varak=ga förstärkare The matching law Bygga det liv man vill ha 9