Läslyftet Stockholm Seminarium Vilka resultat nåddes och vad hände sedan? Leda lärande 3 oktober 2018
Innehåll Uppdrag och bakgrund Programteori Genomförande Resultat Vad tar vi med oss? Hur går vi vidare?
Uppföljningsstrategi - datainsamling Enkäter till alla deltagande lärare i början och slutet av läsåret 2016/17. I maj 2018 till handledare som utbildades 2016/17 Enkäterna gick ut till 716 lärare och 79 handledare på 28 skolor Lektionsobservationer och intervjuer av observerade lärare på åtta grundskolor och tre gymnasieskolor v. 3-4 2017, ett urval Intervjuer med rektorer på de elva skolorna vt 2017 och vt 2018 (Masteruppsats) Intervjuer med lärare på de elva skolorna vt 2018 Intervjuer med elever på gymnasiet och högstadiet vt 2018 Intervjuer med grundskolechefer plus grundskoldirektör och gymnasiedirektör vt 2018 Dessutom fallstudier på ytterligare två skolor
Att organisera för hållbar skolutveckling En studie av Stockholms stads arbete med implementering av Läslyftet Ann Öhman Sandberg Lektor Örebro Universitet ann.ohman@orebro.se Christina Ehneström Utvärderare christina@vetaadvisor.se Per-Erik Ellström Professor Linköpings Universitet per-erik.ellstrom@liu.se Lennart Svensson Professor Linköpings Universitet lennart.svensson@liu.se
Programteori En programteori beskriver vilken typ av resultat och effekter som förväntas uppkomma av en given insats. Resurser Aktiviteter Direkta resultat Resultat på längre sikt Effekter på lång sikt
Programteoretisk rekonstruktion av Läslyftet Insatser i form av deltagande i Läslyftets moduler Deltagande lärare tillägnar sig mer kunskap om språkutvecklande arbetssätt som bygger på a) vetenskaplig grund och b) beprövad erfarenhet Deltagande lärare har kompetens att bedöma vikten av språk-, läsoch skrivutveckling i det egna ämnet Lärarnas (de som deltagit i Läslyftet) samarbete och reflektion gällande språkutvecklande (ämnesdidaktisk frågor) undervisning såväl inom a) samma ämne som över b) ämnesgränserna ökar Deltagande lärare prövar systematisk ett språkutvecklande arbetssätt som bygger på a) vetenskaplig grund och b) beprövad erfarenhet Deltagande lärare integrerar ett språkutvecklande arbetssätt i sin undervisning som bygger på a) vetenskaplig grund och b) beprövad erfarenhet Lärarnas (de som deltagit i Läslyftet) samarbete och reflektion gällande språkutvecklande (ämnesdidaktiska frågor) undervisning såväl inom a) samma ämne som över b) ämnesgränserna fortlever efter avslutat projekt Elever vars lärare deltagit i Läslyftet ökar sin läsförståelse och skrivförmåga Undervisningskulturen förändras hos de lärare som deltagit i Läslyftet Insatser så som kollegialt lärande och handledning Fortbildningskulturen förändras hos de lärare som deltagit i Läslyftet
Rekonstruktion av programteori för målgruppen Rektorer Deltagande rektorer tillägnar sig mer kunskap/har tillräcklig kunskap om vikten av ett språkutvecklande arbetssätt Deltagande rektorer tillägnar sig mer kunskap/har tillräcklig kunskap om hur man kan ge förutsättningar för att Läslyftet ska kunna genomföras Deltagande rektorer får ökad kunskap/har tillräckligt kunskap om hur man kan ge förutsättningar för långsiktighet Rektorer ger förutsättningar för att integrera arbetsformer som gynnar fortsatt utveckling av ett språkutvecklande arbetssätt så att Läslyftet kan genomföras på skolan Rektorer integrerar projektet eller liknande i respektive skolors verksamhet, dvs ger förutsättningar för att lärare kan fortsätta utveckla ett språkutvecklande arbetssätt Elever ökar sin läsförståelse och skrivförmåga Undervisningskulturen förändras på skolan Insatser för rektorer (Skolverket + seminarie -träffar via förvaltningen) Fortbildningskulturen förändras på skolan Förutsättningar : Följer upp och visar intresse: tex handledarnas arbete, besöker lektioner, besöker Läslyftsgrupper Ger bra intro om Läslyftet och varför skolan ska delta Skapar ägarskap (delaktighet) i kollegiet (de fyra dimensionerna) Rektor ser till att Läslyftet innehåller de tre delarna - moduler, kollegialt lärande och handledning Ger praktiska förutsättningar tid, schema-tid, fika, hur lång tid Prioriteras på skolan både tidsmässigt och innehållsmässigt (=heligt) Statsbidrag
Fyra dimensioner som är förutsättningar för ett framgångsrikt utvecklingsarbete 1. Aktivt och delegerat ägarskap Aktivt och delegerat ägarskap innebär att involverade på alla nivåer uppfattar att de är delägare av utvecklingsarbetet. Det kan bland annat innebära att Rektorn, eller de som rektorn har delegerat till, är aktivt intresserade samt ställer krav och ger mandat. Rektorn, eller de som rektorn har delegerat till, tar ansvar för att förändra strukturer som kan vara hindrande för att målen uppfylls.
Fyra dimensioner som är förutsättningar för ett framgångsrikt utvecklingsarbete 2. Behovsstyrd utveckling Behovsstyrd utveckling kan bland annat innebära att De som är berörda behöver uppfatta att det finns ett behov av utvecklingsarbetet och se fördelarna av att delta. De positiva effekterna behöver bli synliga inom rimlig tid efter att utvecklingsarbetet har påbörjats.
Fyra dimensioner som är förutsättningar för ett framgångsrikt utvecklingsarbete 3. Delad målbild Delad målbild kan bland annat innebära att Rektorn och de som är direkt involverade behöver uppfatta att målen för utvecklingsarbetet huvudsakligen är de rätta. På skolan finns utrymme för dialog och erfarenhetsutbyte, det vill säga att målen kan diskuteras och omdefinieras, så att de på bästa möjliga sätt svarar mot behoven.
Fyra dimensioner som är förutsättningar för ett framgångsrikt utvecklingsarbete 4. Kunskap om innehållsfrågan Kunskap om innehållsfrågan kan bland annat innebära att De som har ansvar för eller är direkt involverade har tillräckligt god kunskap för att kunna genomföra utvecklingsarbetet framgångsrikt. De som är involverade i utvecklingsarbetet har god kunskap om vilken betydelse det får för eleverna och andra berörda.
Effektmål Elever vars lärare deltagit i Läslyftet ökar sin läsförståelse och sin skrivförmåga. Undervisnings- och fortbildningskulturen förändras hos de lärare som deltagit i Läslyftet.
Resultat
Effekter på undervisningskulturen Läslyftet har bidragit till: en större förståelse och en ökad medvetenhet kring vikten av att arbeta språkutvecklande med alla elever i alla ämnen en ökad vilja att pröva nya arbetssätt en större palett av verktyg att använda i det språkutvecklande arbetet en ökad medvetenhet kring vikten av att använda ämnesspecifika ord och begrepp en ökad förståelse kring hur olika arbetssätt bidrar till att elever lär sig fler begrepp och att de fastnar på ett annat sätt att samtalet om lektionsinnehåll lever kvar
Effekter på fortbildningskulturen Samarbete och pedagogiska diskussioner har gynnats dels av att det har funnits avsatt tid dels av att insatsen har pågått under en längre tidsperiod Samarbetet över årskurs- och stadiegränser har stärkts Att utveckla undervisningen tillsammans med kollegor har upplevts som meningsfullt Ett gemensamt språk i kollegiet En osäkerhet kring hur och om Läslyftet ska fortsätta fanns på skolorna
Enkäter frågeställningar och relevans Frågeställningar Hur man har arbetat med Läslyftet Vilken påverkan arbetet har haft Hur möjligheterna för det fortsatta arbetet ser ut Relevans Runt trefjärdedelar av de svarande i lärarenkäten uppgav att Läslyftet var relevant för deras ämne/ämnen Lärare i praktiskt-estetiska ämnen uppfattade Läslyftet som mindre relevant jämfört med övriga lärare Ju mer man har arbetat med Läslyftet, desto mer relevant har Läslyftet uppfattats
Enkäter - slutsatser Läslyftet har haft positiv påverkan på: engagemanget för läs- skriv- och språkutveckling kunskaperna i läs- skriv och språkdidaktik undervisningen (fler och nya metoder) engagemanget för kollegialt samarbete Främst på lärarnas individuella utveckling och i något mindre utsträckning på samarbetet på skolan
Rektorsperspektivet Att förbättra och utveckla undervisningen Genomförande Lärarprofessionen förstelärare handledare Mandat Stöd direkt eller indirekt Skapa goda förutsättningar för genomförandet grupper, tid, plats, förtäring Deltagande Hållbar utveckling Tid Utvecklingsstrukturer i organisationen Rektors betydelse Målträngsel Fortsatt språkutvecklande arbete
Elevintervjuer Lärarna använder ett ämnesspecifikt språk i stor utsträckning Lärarna talar ofta om sambandsord som stöd för att kunna skriva olika typer av texter Vi använder oss av ämnesbegrepp i större utsträckning Vi arbetar också mer med kamratbedömningar nu.och de är noga med att förklara ämnesspecifika begrepp och vi vet vad som ska bedömas och hur vi ska framföra det Nya begrepp diskuteras oftast först i en mindre grupp och sedan i storgrupp Ämnesordlistor används i flera ämnen
Effekter på elevernas läs- och skrivförmåga Ökad medvetenhet kring det egna språket Gynnar elever på olika sätt Utvecklar strategier, verktyg och engagemang Elevernas lärande Ökad medvetenhet om vikten av att förstå begrepp Ökad kunskap kring hur texter byggs upp Ökad självständighet
Vad tar vi med oss? Tydlighet kring upplägg och villkor på skolorna är viktigt för att undvika ifrågasättanden Val av moduler och organisering på skolorna Den tydliga strukturen har varit en framgångsfaktor Önskvärt att kunna ha någon form av fortsatta handledarträffar Vissa uppgifter har inte varit nog utmanande Det fanns en stor osäkerhet kring hur och om Läslyftet skulle fortsätta ute på skolorna Att skolledningen ger goda förutsättningar för kollegialt lärande ses som en av de viktigaste aspekterna för att samarbete och reflektion ska fortsätta efter avslutat projekt
Hur ser framtiden ut?
Önskvärd fortsättning från lärare Viktigt att arbetet med språk-, läs- och skrivdidaktik fortsätter på skolan Viktigt att arbetsformen, där undervisningen utvecklas i ett samarbete, fortsätter på skolan
Utvecklingsarbete leder sällan till långsiktiga effekter Kortsiktigt (ofta projekt) Splittrat Sidoordnat Kopplas inte till det dagliga arbetet Saknas organisation (styrning och ägarskap) Sker inget lärande av eller mellan projekt
Vad man kan göra Bygga en utvecklingsorganisation (ansvar, funktioner, roller) Tid och resurser Lära mellan skolor Lärande i hela styrkedjan löpande (på möten, träffar) Ge stöd till utveckling Prioritera
Förutsättningar för fortsättningen Från enkäterna med handledarna kan man se att stödet från skolledningen minskar när skolorna inte längre är med i Läslyftet Få skolor har en tydlig plan för hur man ska arbeta med läs-, skriv- och språkutveckling.
Tvåhänta verksamheter förmår arbeta parallellt med fokus på drift och utveckling Aktiv styrning top-down Fokus på regler, planer, rutiner Passiv följsamhet, lågt engagemang i utvecklingsarbete Aktiva, samverkande medarbetare med högt engagemang i utvecklingsarbete Ledningen tar vardagshändelser som utgångspunkt för utveckling Traditionell organisering med fokus på administration och drift Kunskapsbaserad organisering med fokus på lärande och utveckling Per-Erik Ellström
Tvåhänt (ambidextrös) organisation När det finns en tydlig struktur för genomförandet har Läslyftet fungerat bra. Men när den strukturen försvinner så tappar man bort den fortsatta utvecklingen. Varför? En otydlighet i vem som har ägandeskap Andra utvecklingsinsatser som ska genomföras