Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut och verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutvecnng vd StocKslycke förskola i Alingsås kommun

Beslut och verksamhes 1(15) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att personalens arbete med språkutveckling för flerspråkiga barn främst har fokus på barnens utveckling i svenska språket. Det skiljer sig mellan olika avdelningar hur mycket personalen stödjer barnens utveckling i sina respektive modersmål. Förskolechefen behöver ta ansvar för och se till att all personal i Stockslycke förskola som arbetar med flerspråkiga barn har ett gemensamt synsätt och förhållningssätt till flerspråkighet. Det är förskolechefens ansvar att se till att alla barn med annat modersmål än svenska får likvärdiga möjligheter att höra, använda och utveckla sitt modersmål. Skolinspektionen bedömer vidare att förskolans miljö och material är utformat så att det stimulerar barns utveckling i svenska och barnens olika språk. Dock behöver personalen använda sig av detta, liksom i högre grad ta vara på den tid då barnen väljer aktiviteter och leker fritt som tillfällen till att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande prioriterade områden: Förskolechefen behöver säkerställa att personalen har kunskap om uppdraget samt har strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Däri ingår att aktivt verka för att förskolans personal har ett gemensamt synsätt och förhållningssätt till flerspråkighet. Förskolechefen behöver se till att personalen får förutsättningar såsom kompetensutveckling för att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkighet.

Beslut och verksamhetsrapport 2(15) Personalen behöver utveckla arbetet med att skapa möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet och att använda den miljö och material som finns för att stödja flerspråkiga barns utveckling i modersmålet. Uppfällning Huvudmannen ska, inom två månader från beslutet, 17 februari 2017 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 16 december 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid denna uppföljning redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen, Avd. Göteborg Box 2320, 403 15 Göteborg. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2015:7428) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef Marie,Sjöberg Utredare

Beslut och verksamhetsrapport 3(15) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 35 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Stockslycke förskola i Alingsås kommun ingår i urvalet av förskolor. Stockslycke förskola, avdelning Regnbågen, besöktes den 7-8 november 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Ansvariga inspektörer har Marie Sjöberg och Frida Eek varit. Förskolechef, Regnbågens arbetslag, personal från ytterligare tre avdelningar samt specialpedagog och TAKIC-kommunikatör intervjuades. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad och låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om Stockslycke förskola Stockslycke förskola ligger i Alingsås kommuns tätort. Förskolan har fyra avdelningar med sammanlagt 68 barn inskrivna i åldrarna 1 5 år. Avdelningarna är indelade efter ålder med en avdelning för barn i åldrarna 1-2 år, två avdelningar för barn 2-4 år samt Regnbågen med enbart 5-åringar. Avdelningen Regnbågen, där observationer genomfördes har 18 barn inskrivna varav sex barn är flerspråkiga. Sammanlagt finns 24 flerspråkiga barn i förskolan. Förskolan leds av en förskolechef som ansvarar för sammanlagt 12 avdelningar fördelade på fyra förskolor och en öppen förskola i Alingsås kommun. I Stocks- 1 Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation

Beslut och verksamhetsrapport 4(15) lycke förskola finns 12 heltidstjänster varav 8 är förskollärartjänster. Vid besöket arbetar en förskollärare och en ordinarie och en vikarierande barnskötare på avdelningen Regnbågen. Veckan efter besöket slutar den vikarierande barnskötaren och en nyanställd förskollärare tillträder. Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget och att det finns strategier för hur arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling ska bedrivas. Förskolechefen arbetar inte aktivt för att förskolans personal ska ha ett gemensamt synsätt och förhållningssätt till flerspråkighet. Förskolechefen leder inte heller arbetet med flerspråkighet utifrån riktlinjer eller mål. Vidare ger förskolechefen inte det stöd och den ledning som personalen är i behov av för att utveckla arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Dokumentation och strategier Av den dokumentation som huvudmannen lämnat inför granskningen framgår att Alingsås kommun inte har någon specifik plan eller särskilda riktlinjer för förskolornas arbete med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Såväl personal som förskolechef uppger i intervjuer att de inte känner till om huvudmannen har några specifika strategier för arbetet med flerspråkighet. Personalen uppger att de efterfrågat såväl strategier som nätverk men att sådant inte finns. Förskolechefen uppger att det har funnits vissa satsningar från huvudmannens sida men att det "runnit ut i sanden". De riktlinjer som finns är vilka barn som enligt kommunen har rätt till modersmålsstödjare. I intervju med personalen framkommer också att inte heller förskolechefen anger några riktlinjer eller tydliggör hur arbetet med flerspråkighet ska bedrivas. Förskolechefen uppger att hon litar på att personalen har den kompetens som behövs för arbetet och att hon stöttar dem. Vidare säger förskolechefen att

Beslut och verksam hetsrappc 5(15) hon leder arbetet med flerspråkighet genom att visa sig nyfiken, ge inspiration och att tipsa personalen. Personalen uppger i intervju att förskolechefen inte tydliggör eller anger någon inriktning för arbetet med flerspråkighet. "Hon styr inte upp verksamheten utan litar på oss som personal". Förskolechefen uppger att personalen är bra på att kommunicera med föräldrarna vid inskrivningssamtal, med tolk vid behov, men att de då inte gör någon tydlig kartläggning av barnens språkkunskaper. Det är först då personalen uppmärksammar en avvikande språkutveckling som en kartläggning görs. Specialpedagog eller logoped kan anlitas vid behov. Personalen uppger att de vet väldigt lite om barnen när de börjar i förskolan och efterlyser mer information. Ibland, säger personalen, får de veta vilka modersmål barnen har men "det är inte alltid det står i dokumenten". Personalen uppger vidare att de önskar en gemensam handlingsplan för hur de ska gå tillväga när flerspråkiga barn börjar i förskolan. Kunskap om uppdraget I intervjun uppger förskolechefen att hon anser att personalen är väl medvetna om vad uppdraget kring flerspråkiga barns språkutveckling innebär och att de är förtrogna med läroplanen. Förskolechefen beskriver att hennes bild av uppdraget är att lyfta barnens språk och få dem att känna glädje över sina modersmål. Det handlar också om att "visa föräldrarna att det är viktigt att tala sitt modersmål". Personalen uppger i intervju att de tycker uppdraget är svårt liksom flera andra delar i läroplanen. De hänvisar till att området är stort eftersom det omfattar både utvecklingen i modersmålet och i det svenska språket. Personalen uppger vidare att de tycker det är viktigast att utveckla det svenska språket eftersom "det är vägen in i det svenska samhället", men att det också är viktigt att barnen pratar sitt modersmål hemma. I en personalintervju uppger personal att arbetet med flerspråkighet tagits upp på ett så kallat "husmöte", (möte med personal från alla avdelningar) i samband med informationen om Skolinspektionens granskning, men att det tidigare inte diskuterats. I intervju med arbetslaget uppger dessa att flerspråkighet inte diskuterats i något möte som initierats av förskolechefen, vilket också gör dem osäkra på vilken kunskap förskolechefen har om uppdraget. 1 samband

Beslut och verksamhetsrapph- 6(15) med kommunicering av rapporten uppger förskolechefen att flerspråkighet diskuterats vid några tillfällen under läsåret 2014/15 och har därefter följts upp vid möten som är gemensamma för det förskoleområde som Stockslycke förskola ingår i. I samtliga personalintervjuer framkommer att personalen saknar ett gemensamt synsätt och förhållningssätt i arbetet med flerspråkighet. Arbetslaget uppger att det blev tydligt när de diskuterade förhållningssätt på en studiedag. "Vi kunde då konstatera att vi inte har samma synsätt". Även specialpedagogen uppger i intervjun att personalen i hela förskolan är i behov av stöttning för att utveckla ett gemensamt förhållningssätt. Förskolechefen uppger att de mer generellt pratar om inställning och förhållningssätt men inte specifikt för arbetet med flerspråkiga barn. Däremot har de pratat mycket om diskrimineringsgrunder, säger förskolechefen. Det framkommer i intervjun med förskolechefen att hennes uppfattning också är att personalen inte har ett gemensamt förhållningssätt. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bed rua och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Även om viss kompetensutveckling erbjudits finns behov av ytterligare kompetensutveckling. Vidare följer förskolechefen inte upp personalens arbete med flerspråkiga barns språkutveckling och ser inte till att det finns forum att diskutera arbetet med språkutveckling. Kompetens och kompetensutveckling Vid intervjuer med personal och förskolechef framkommer att ingen av förskolans personal har någon specifik utbildning för arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Just nu finns en personal som är flerspråkig men det finns i dagsläget inget barn i förskolan som talar dessa språk, säger förskolechefen. Vidare uppger förskolechefen att förskolan inte har tillgång till modersmålsstödjare eftersom kommunen har beslutat att det ska finnas ett visst antal barn som

Beslut och verksamhetsrappc4.1 7(15) talar samma språk för att förskolan ska få tillgång detta stöd. Det finns dock en specialpedagog som förskolan kan efterfråga vid behov och ett så kallat "språkotek" som personalen kan få stöd av i arbetet med språkutveckling. Personalen uppger att de efterfrågar specialpedagog då något barn uppvisar svårigheter av något slag men inte enbart för stöd i arbetet med flerspråkighet. Genom ett projekt besöks avdelningen Regnbågen av en TAKK-kommunikatör en halvdag i veckan. Kommunikatören stödjer arbetet med tecken som stöd som är ett arbetssätt som arbetslaget använder sig av. Arbetslaget berättar att de för några år sedan deltog i en kurs i TAKK utifrån att det då fanns barn som särskilt var i behov av tecken som stöd. Det framgår av dokumentationen att kommunen just nu genomför en treårig kommungemensam utbildningsinsats, "Lust att lära", där del två generellt handlar om barns språkutveckling och språkutvecklande förhållningssätt. Förskolechefen uppger att all personal ska delta i utbildningen och att en del av avsnittet "språkutveckling" också kommer att innehålla flerspråkighet, men är osäker på hur det ser ut. Eftersom denna kompetensutveckling finns har förskolechefen inte någon annan kompetensutvecldingsplan just nu, men det kan framkomma önskemål vid medarbetarsamtal, enligt henne själv. Personalen uppger i intervju att de inte erbjudits någon kompetensutveckling om flerspråkighet men att de för en tid sedan var på en föreläsning som de själva tagit initiativ till. Vidare uppger personalen att alla ska delta i den kommungemensamma kompetensutvecklingen men att det inte alltid går på grund av bristen på vikarier. Personalen bekräftar att denna utbildning handlar om språk generellt men att det också finns ett inslag av flerspråkighet. I en personalintervju uppger en förskollärare att hen önskar kompetensutveckling. "Vi behöver fler verktyg att arbeta med, få in det i vår pressade vardag". Vidare uppger förskolläraren att de inte vet hur andra förskolor arbetar med flerspråkighet. Enligt förskolechefen har personalen inte besökt någon annan förskola som arbetar med flerspråkighet. "Det tror jag inte att de har, inte som jag har organiserat". Planering och uppföljning Arbetslaget som intervjuats uppger att de har möten varje måndagskväll. Tiden

Beslut och verksam hetsrappe 8(15) ägnas åt "husmöte" med all personal, arbetsplatsträff och i mån av tid till avdelningsplanering. Detsamma gäller övriga avdelningar förutom avdelningen med de yngsta barnen som förlägger sin planering till den tid då alla barn sover. Som tidigare nämnts har arbetet med flerspråkighet tagits upp på ett "husmöte" i samband med information om Skolinspektionens granskning. Därutöver har arbetet med flerspråkighet inte tagits upp på några möten, enligt personalen, som tillägger att "allt ska ju avhandlas på måndagsmöten" och att det ofta handlar om organisation, personal och vikarier. Förskolechefen har dock uppfattningen att de pratat om flerspråkighet på någon arbetsplatsträff. I samband med kommunicering av rapporten förtydligar förskolechefen och uppger att förskollärare varje vecka har sex timmar pedagogisk utvecklingstid och barnskötarna har tre timmar. Arbetslaget som intervjuas uppger att de vid sin egen planering tar upp sådant de själva tycker de behöver prata om. De uttrycker att de själva får ta fram strategier för arbetet med flerspråkighet. "Vi har också tänkt ut allt själva, utan mycket stöttning uppifrån". Vidare uppger arbetslaget att förskolechefen inte efterfrågar hur de arbetar men efterfrågar avdelningens arbetsplan och nulägesanalys som personalen själva skriver. Personalen från övriga avdelningar säger också att förskolechefen inte tydligt följer upp arbetet och ställer inte heller frågor om hur de arbetar med flerspråkighet. Förskolechefen uppger att hon skaffar sig kännedom om verksamheten genom att tre gånger om året besöka alla avdelningar och att därutöver "titta in i verksamheten så ofta som möjligt". I ett dokument som innehåller en nulägesanalys för år 2014/15 och som Skolinspektionen tagit del av står att avdelning Regnbågen arbetat mycket med språkutveckling. Det mål som satts upp är att fortsätta arbeta med att stödja barnen i deras språkutveckling. Förskolechefen uppger i intervjun att hon är osäker på om det avser språkutveckling i svenska språket eller om det också innefattar modersmålet men att det borde göra det. Arbetet med att stödja barnens utveckling i modersmålet nämns kort i dokumentet under rubriken "Uppföljning av arbetet med barn i behov av särskilt stöd".

Beslut och verksamhetsrapport 9(15) Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. I strukturerade situationer såsom samlingar stimuleras språket på ett för barnen roligt och meningsfullt sätt. Personalen ser till att alla barn är delaktiga och att alla ges utrymme. I den fria leken såväl ute som inne och i matsituationer stödjer inte personalen språkutvecklingen i samma utsträckning. Det skiljer sig dock mellan olika personer hur aktivt de stödjer barnens språkutveckling. Språkstimulerande arbete Personalen uppger i intervju att de använder mycket tecken som stöd för att stimulera språkutveckling för alla barn. Detta noteras också vid Skolinspektionens observationer. Det skiljer sig dock mellan olika personer och olika situationer hur mycket det används. Arbetslaget uppger att de använder bilder, rim, ramsor, och sång i stor utsträckning. Personal från övriga avdelningar framhåller också rim, ramsor och sång som viktiga i arbetet med språkutveckling och tillägger också att böcker och att läsa också hör dit. Vid observationer i samlingar noteras att det används mycket sånger, bilder och symboler samt tecken som stöd. Barnen är aktiva och engagerade i både sånger och ramsor. När de tillsammans går igenom vilken dag, månad och årstid det är sätter olika barn upp bilder. Personalen ställer frågor till barnen, förstärker med tecken och upprepar tydligt. Vid en namnsång nämns alla barnens namn och alla har också ett eget tecken för sitt namn. Förskolechefen uppger i intervjun att hon vet att personalen arbetar aktivt med språkutveckling i svenska och "att det snabbt ger resultat bland barnen". Arbetslaget uttrycker att de främst arbetar med att stödja språkutveckling i svenska. De jobbar också mycket med skapande och bokstäver, enligt dem själva. Vid observationer noteras att barnen ofta pratar om bokstäver och att de ibland försöker läsa. På väggar finns alster med text som barnen själva skrivit. Vid observationer av den fria leken och spontana aktiviteter noteras att barnen ofta leker själva i grupper i olika rum. Personalen finns till hands vid behov om

Beslut och verksamhetsrapport 10 (15) något uppstår eller om de behöver hjälp med något. Det förekommer dock att någon vuxen exempelvis spelar något spel med några barn. Även ute leker barnen mestadels själva. Vid matsituationer som observeras äter barnen i två olika rum. I ett av rummen är det under måltiden mestadels tyst, förutom korta samtal mellan barn, och det vuxna säger handlar främst om att skicka mat, vad barnen vill ha att dricka, om de är mätta och liknande. Det förekommer sällan samtal mellan vuxna och barn medan det i ett annat rum förekommer rikliga samtal och dialoger mellan barn och vuxna utifrån ämnen som barnen initierar. Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmåjet j förskcjans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad skapar möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet. Personalen stödjer sällan aktivt barnens modersmål i den pedagogiska verksamheten och använder sällan ord och begrepp på olika språk. Det skiljer sig dock mellan olika avdelningar i vilken omfattning stödet ges. Barnen på de olika avdelningarna används inte som en tillgång till att skapa möjligheter för barnen att använda sina modersmål. Personalen arbetar inte tillräckligt aktivt för att göra föräldrar till flerspråkiga barn delaktiga. Intervjuer med förskolechef och personal Förskolechefen uppger i intervju att det kan vara svårt att stödja barnens utveckling i modersmålet. Hennes uppfattning är att personalen bland annat uppmanar föräldrarna att tala modersmålet hemma och att läsa och berätta för barnen. Förskolechefen uttrycker också att biblioteket används och att förskolan lånar böcker på andra språk även om personalen inte kan läsa dessa. "Men det finns i alla fall material på barnens skriftspråk", säger förskolechefen. Förskolechefen nämner vidare att det finns ord på andra språk uppsatt på avdelningarna och att "filmsnuttar" på olika språk används. Men, säger förskolechefen "det är svårare eftersom vi inte vet vad som sägs på filmerna".

Beslut och verksamhetsra:pcul 11(15) Arbetslaget uppger att de försöker uppmuntra barnen att använda sina modersmål. De använder appar och har satt upp bilder med bokstäver och ord. Arbetslaget säger vidare att de tillsammans med barnen har lyssnat på ljudböcker på ett annat språk än svenska. Ett annat exempel som arbetslaget uppger är att när de hade ett barn som skrev sitt namn på ett annat sätt pratade de med barnen om att det finns olika sätt att skriva. Enligt arbetslaget delas barnen inte in i grupper utifrån vilka modersmål de har för att stärka språkutvecklingen. Det har varit andra utgångspunkter. Arbetslaget uttrycker också att de använder bilder med ord på mat som exempelvis att säga mjölk och vatten på olika språk. Utöver detta har arbetslaget inga fler exempel på hur de arbetar med att stödja barnens utveckling i modersmålet. "Nej, vi kommer inte på något mer". Personal från övriga avdelningar uppger i intervju att de börjat sjunga sånger där ord på andra språk kommer in. Vidare nämns att de har böcker på andra språk som de uppmuntrar föräldrar att låna. Personal uttrycker att det är svårt att uppmuntra barnen att prata sitt språk eftersom de inte vet vad de då säger. Som exempel nämns att när de räknar på andra språk vet de inte om det blir rätt. Vidare uppger personalen att de stimulerar modersmål i matsituationer när de frågar vad maten heter på olika språk. Barn med samma modersmål från olika avdelningar träffas inte i syfte att de ska få höra och utveckla sitt modersmål, enligt personalen. De nämner vidare att de försöker använda föräldrar även om det kan vara svårt. "Det är inte alltid så lätt det heller". Personalen uppger att de ibland får olika svar från föräldrar och att det finns föräldrar som inte vill att barnen ska prata sitt modersmål. Iakttagelser vid observationer Under de två dagar som observationer genomförs noteras endast fåtal tillfällen då andra språk än svenska används. Under en "fri lek" som observeras frågar den vuxne ett barn vad "hej" heter på olika språk. "Vad heter det på det språk ni pratar hemma? Barnet vet och vet också vad språket heter. Ett annat exempel är i en samling då barnen ombeds räkna på svenska, med tecken, engelska och ytterligare ett språk. Det sista språket är svårt för barnen och ett barn uttrycker

Bes kåt och verksamhetsrapp CU-1 12(15) att hen "ska fråga sin mamma vad det heter". Ytterligare ett tillfälle är då ett barn vid matbordet får frågan vad mjölk heter på hens språk. Barnet vet men det följs inte vidare upp av den vuxne och de andra barnen runt bordet involveras inte. Vid samma måltid observeras dock att personalen på olika sätt försöker involvera ett flerspråkigt barn i kommunikationen. Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad utformar miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling i såväl svenska som modersmålen. Personalen tar dock inte tillräckligt tillvara miljö och material för att stimulera språkutveckling. Miljön är anpassad till barngruppens behov och inbjuder till lek och kreativitet. Barnen är engagerade i lekar och andra sysselsättningar men personalen tar inte alltid vara på möjligheterna att stödja språkutvecklingen vid dessa tillfällen. I strukturerade aktiviteter såsom samling används dock material på ett konkret sätt för att stödja språkutveckling. Miljö och material Förskolechefen uppger i intervju att hennes uppfattning är att miljön är flexibel och att den ofta förändras. "Det händer alltid något i lokalerna här". Vidare säger förskolechefen att det inte alltid är så lätt att köpa in material på olika språk, som till exempel spel. Personalen har en generös budget, enligt förskolechefen, som också uttrycker att personalen själva har kompetens att avgöra vad som ska köpas in och att hon litar på detta. Arbetslaget uttrycker att de i stort sett är nöjda med miljön på avdelningen men att det går att utveckla. Exempelvis önskar de fler böcker på olika språk. Att inköpen måste ske hos leverantörer kommunen har avtal med begränsar vad som kan köpas, enligt personalen, och uttrycker vidare att förskolechefen "inte lägger sig i vad vi köper". Vid kartläggning av miljön noteras att det på många ställen finns rikligt med bilder och tecken som stöd uppsatt. 1 köksdelen finns bilder på mat och dryck

Beslut och verksam hetsrapport 13(15) samt ord på olika språk. På ett annat ställe finns siffrorna 1-5 uppsatta och vad dessa heter på flera olika språk. På väggar finns ramsor, bokstäver, siffror och ordbilder. I tamburen står det välkommen på flera olika språk. Det finns byggoch konstruktionsmaterial liksom skapande material lättillgängligt för barnen. Böcker är utplacerade i flera rum och på några ställen finns böcker på olika språk och med parallella språk, det vill säga att texten i boken är på två språk. Personal från övriga avdelningar berättar att de exempelvis har en internationell almanacka och alfabet på olika språk. Användande av miljö och material Arbetslaget uppger att de använder surfplattor med appar och har till exempel sagor på andra språk. Vidare uppger arbetslaget att de också använder appar ibland för att översätta ord till olika språk Detta förekommer inte under de två dagarna då observationer genomfördes att surfplattor används på detta sätt. Under observationer noteras dock vid ett par tillfällen att personalen använder en surfplatta tillsammans med barnen. Det sker spontant utifrån att några barn undrat hur man gör tecken för choklad. När de sett detta fortsätter de att ta reda på tecken för annat "godis". I en samling som observeras använder personalen sångpåsar med olika föremål som symboliserar sångerna de sjunger. Vid samma samling får barnen säga äpple på olika språk när frukt serveras. Detta initieras dock av en förskollärare som är på besök. Vid en observerad måltid blir barnen nyfikna på vad det står på gafflarna. Barnen känner igen flera bokstäver och den vuxne och barnen läser och jämför om det står lika eller olika på gafflarna. Alla runt bordet är engagerade i detta. Under observationer av fri lek, såväl utomhus som inomhus, noteras att barnen för det mesta leker själva. Personalen finns till hands men har ett mer övervakande förhållningssätt än att de engagerar sig i barnens lek. Som tidigare nämnts finns det dock skillnader i hur personalen engagerar sig. Det finns tillfällen då en vuxen spelar något spel eller är med och bygger med olika material och det finns då inslag av språk såsom begrepp och färger.

Beslut och verksamhetsrappo[:-1 14(15) Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.2 Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.3 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.4 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: 2 Lpfö98 reviderad 2010 sid 7 3 1 kap. 4 skollagen 4 8 kap. 10 skollagen

Beslut och verksamhetsrapport 15(15) Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.