Slutkonferens 28 februari Tillgängliggöra utbildningsorganisationen för nyanlända Jenny Hostetter, GR PlugInnovation

Relevanta dokument
Plug In Avslutningskonferens Stockholm, mars 26

Nationellt projekt mot studieavbrott, avslutat våren 2018

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Processbeskrivning för mottagande, organisation och undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Studiehandledning på modersmål på sfi Exempel från InVäst och sfi-arbetslag i Göteborgs- och Boråsregionens kommunalförbund

INTERKULTURELLT CENTRUM

Utbildning för nyanlända elever

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

KAN-projektet. Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av mottagandet av nyanlända elever i Stockholms stad

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Så motiverar och engagerar du eleverna!

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Nyanlända elevers lärande

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Inkludering av nyanlända och flerspråkiga elever. -hur gör vi i Motala kommun

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Jenny Hostetter sfi-lärare, läromedelsförfattare projektledare nyanländas lärande Pedagogiskt centrum GR Utbildning

Kollegialt lärande. Inriktat på sfi-elevernas behov och mål Exempel från projektet InVäst

Insatser på huvudmannanivå

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Verksamhetsidé och handlingsplan för ökad måluppfyllelse Norrtullskolan 7-9, läsåret 2017/18

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Verksamhetsbeskrivning

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

Studiehandledning. Utmaningar och möjligheter

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Välkomstcentrum RUTINER OCH RIKTLINJER FÖR. Mottagande och utbildning av nyanlända elever i Borlänge kommuns grundskola och gymnasium

Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål

Kvalitetsrapport 2016/2017. Kommungemensam särskild undervisningsgrupp Modersmålslärare/studiehandledare. Uppdragsgivare: RAPPORT.

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Flerspråkighet en möjlighet!

Beslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet på Gränsskolan i Haparanda kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan

Slutkonferens InVäst. Seminarium GTC

Sammanfattning Rapport 2012:2. I marginalen. -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lextorpsskolan F

2018/2019. Mottagnings- och integreringsplan för nyanlända elever i Munkedals kommun

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Plan för introduktionsprogram i

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Houda Fares, lärare i förberedelseklass Usma Anil Hardas, fd elev på skolan Katarina Koto, rektor Skytteholmsskolan i Solna

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter

Rapport om åtgärder för elever som riskerar att inte nå målen

Huvudmännens klagomålshantering

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016

Den första tiden i skolan. Mottagningen, kartläggningen samt undervisningen av nyanlända/ensamkommande elever i Eskilstuna kommun

Situationen för nyanlända barn i familj

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

InVästs slutkonferens - Resultat, lärdomar och goda exempel från sfi i Västsverige. Göteborg,

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun

Beslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Berit Holter, t.f projektledare BEGIN

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Handlingsplan för mottagande av nyanlända

Kommunikation. Utmaning. Sammanhang. Motivation. Förväntningar. Östra Göinge kommun

Kompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.

Nyanlända möter svensk skola blir följden innovation? EY, juli 2016

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Att stärka nyanlända elevers identitet och skolans demokratiska processer genom kartläggning

Vi är jättetacksamma för att regeringen ger oss all undervisning här i Sverige. SFI-elev i Göteborgsregionen

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Matris i engelska, åk 7-9

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Göteborgs Stads mottagande av ensamkommande barn

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1.

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Manual studiehandledning

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Transkript:

Slutkonferens 28 februari 2018 Tillgängliggöra utbildningsorganisationen för nyanlända Jenny Hostetter, GR PlugInnovation

Organisera för nyanlända elever - kartlagda svårigheter och goda exempel från Plug In-fallstudie Kartläggning och vad händer sedan? Rektors ansvar för kvalitetsarbetet Kollegialt lärande för elevernas skull Studiehandledning på modersmål Vad har hänt under tiden? Utmaningar för huvudman/rektor/skolpersonal

Kartläggning och vad händer sedan? Vilka är huvudmans rutiner för den inledande kartläggningen? Fastna inte i språket, kartlägg kunskaperna Modersmål och kompetens för kartläggning vs material Hur anpassas utbildningens innehåll och upplägg till eleven? Fastna inte i språket här heller Individuellt schema med mycket möda! Nivåindelning i flera ämnen Schemapositioner i flera ämnen inkl yrkesämnen utifrån elevens kunskaper, behov, mål Stödåtgärder individuellt utifrån behov oavsett nivå och ämne Hur anpassar vi undervisningen till elevens kartlagda resurser och behov? Språkutveckling i alla ämnen och ämnen i sva-undervisningen! Undervisningen behöver utvecklas utifrån de enskilda elevernas resultat

Rektors ansvar för kvalitetsarbetet Har du rutiner för att säkerställa att kunskapsutvecklingen hos IMSPReleven fortlöpande bedöms och stöttas i olika ämnen? När och hur får dina lärare mötestid till att utbyta info för att följa elevens språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen och ge stöd i tid? När och hur drar du som rektor slutsatser om vad som behöver utvecklas i arbetet med nyanlända (och inte så värst nyanlända) elever? Hur kommer olika personalgrupper till tals i den dialogen?

Kollegialt lärande för elevernas skull Hur tar huvudman och rektor ansvar för att lärare får de resurser och den kompetensutveckling som behövs? Kompetensutvecklingens krux Exempel på organisation för kollegialt lärande Elevernas behov och resurser som utgångspunkt för samarbetet Sva-lärare versus ämnes-/yrkesämneslärare: filmade eller fotograferade yrkes-/ämnesmoment som samarbetsmaterial Samsyn kring vad som är konstruktiv och kursplanskopplad feedback, Se exempel:

Bristfällig feedback (för generell eller vag för att leda eleven vidare i lärandet): Behöver träna på läsförståelse ordförråd att uttrycka kunskaper muntligt skriva bestämd och obestämd form i substandv, adjekdv och hur de böjs eger substandvet Extra läsövningar från MRX. Jobba i Framåt 2 Konstruk:v feedback (kopplad :ll genre och centralt ämnesinnehåll): Leta information i faktatexter inom historia/geografi Uttrycka sig korrekt i labbrapport Skriva referat, t ex nyhetstexter Skriva berättelser om egna upplevelser Kunna kommentera sitt eget utförande i följande praktiska moment:

Kollegialt lärande för elevernas skull Hur tar huvudman och rektor ansvar för att lärare får de resurser och den kompetensutveckling som behövs? Kompetensutvecklingens krux Elevernas behov och resurser som utgångspunkt, ex Sva-lärare versus ämnes-/yrkesämneslärare, ex Exempel på organisation för kollegialt lärande

Använd bild och film från yrkesoch ämnesmomentf ör att träna kommunikativa färdigheter i relevanta genrer och situationer i sva-ämnet.

Studiehandledning på modersmål Vilken kompetens är det vi efterfrågar? Hur organiserar rektor samarbetet mellan studiehandledare och lärare? Uppfattar vi studiehandledningens betydelse? Den viktiga bryggan mellan elev och skola Tydliggöra förväntningar och skillnader i skolsystem

Vad har hänt under Hden? Stor ökning av elevantalet Utbredd psykisk ohälsa bland asylsökande elever Tolv självmord under 2017 i gruppen ensamkommande unga asylsökande 10-21 år = kraftig ökning och nio gånger högre än snittet för åldersgruppen Förtydligat rektorsansvar för frånvarouppföljning från 1 juli. = Utmaningar för huvudman, rektor och skolpersonal

Utmaningar Hur gör vi IMSPR/gy till den trygga miljö som forskningsrapporten frågar efter? Identifierar skolpersonalen psykisk ohälsa och hur slussar vi vidare? Erbjuder vi en flexibel undervisning för elever under extrema livsvillkor? Följer vi upp frånvaro och resultat och bevakar motivationen? Hur kan huvudman motverka vanliga riskförlopp, t ex onödiga övergångar? Efterlyses: samverkan med BUP, mellan kommuner, med Migrationsverket och socialtjänst för att fullgöra frånvarouppföljning och motverka onödiga övergångar/skolflytt i asylprocessen

Ljudfil: Studiehandledare från Liljaskolan i Vännäs om elevers psykiska ohälsa och skolpersonalens anpassningar och upplevelser kopplade till asylprocessen: Från början var vi alla lärare kanske inte vana vid att så många av våra elever får negativa besked av Migrationsverket och hur många elever som inte mår bra. Men sen, efter ett tag, ett par månader, blev vi vana. Vi förstod att våra elever kommer att fortsätta att må dåligt och att frånvaron är ett faktum som vi ska ha koll på. Då började vi ta hand om dem bättre, att ha bättre förståelse av deras situation