PARGAS STAD PARAISTEN KAUPUNKI BUDGET 2012 OCH EKONOMIPLAN 2012-2014 Godkänd av stadsfullmäktige 13.12.2011
Innehållsförteckning Inledningstext... 3 Koncernmålsättningar 2012... 14 Driftsbudget... 15 Koncerntjänster... 16 Bildning... 45 Social- och hälsovård... 58 Miljö... 71 Nettoanslagen per ansvarsområde och avdelning... 87 Resultaträkning... 90 Investeringsdel... 93 Finansieringsanalys och låneplan... 104 2
Allmänna motiveringar Allmänna motiveringar Återhämtningen från den ekonomiska krisen 2009 var snabb. Nu råder det dock p.g.a. den europeiska skuldkrisen en stor osäkerhet på alla marknader. En mycket långsam tillväxt eller recession förväntas nu i Europa och ekonomister gör bedömningen att krisen kan sprida sig till andra delar av världen. I synnerhet skuldkrisen i Europa och de osäkra utsikterna för den internationella ekonomin kastar sin skugga över tillväxtutsikterna. Också en fördjupad kris som begränsar sig till Europa skulle genom exporten ha en betydande påverkan på Finlands ekonomi. Osäkerheten syns också i att prognosinstitutens syn på framtiden rätt starkt varierar. Staden har i sina bedömningar av skatteutvecklingen utgått från Kommunförbundets prognos från oktober som uppgörs i samarbete med finansministeriet. De årliga tillväxtnivåer som föregick recessionen 2009 beräknas inte i någon prognos att framöver uppnås, eftersom ekonomins tillväxtpotential försvagas av utbudsbegränsningar som beror på befolkningsåldrandet. I basserviceprogrammet från oktober 2011 skrivs: Utsikterna för den kommunala ekonomin stramas åt under de närmaste åren i och med anpassningsåtgärderna i statsfinanserna och den långsammare tillväxten i skatteinkomsterna. Samtidigt blir det utgiftstryck som riktas mot den kommunala ekonomin till följd av befolkningens stigande medelålder allt större. När inkomstutvecklingen försvagas kommer det att krävas en stram utgiftsdisciplin för att hålla kommunernas och samkommunernas driftsekonomi i balans. Staten ser således framför sig en åtstramning för kommunerna både p.g.a. att statens försämrade förmåga att stöda kommunerna och p.g.a. att kommunernas försämrade, egna skatteutveckling. Samtidigt finns det ett ökat utgiftstryck p.g.a. att den ökade efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster som befolkningsstrukturen ger upphov till. Utgiftstrycket finns både för driften och för investeringarna och staten gör bedömningen att investeringarna kommer att hållas på en hög nivå, så att kommunernas årsbidrag inte täcker investeringarna. Det här innebär i praktiken fortsatt skuldsättning inom den kommunala ekonomin och ett ökat tryck på höjningar av kommunalskattesatserna. Staten lyfter i första hand fram produktivitetshöjningar och reformer som ökar basservicens produktivitet som lösning på kommunernas dilemma. Behovet av produktivitetshöjningar är sedan både ett motiv för och målsättning i de strukturella åtgärder regeringen som aviserar: Regeringen kommer att genomföra en riksomfattande kommunreform vars mål är en livskraftig kommunstruktur som bygger på starka primärkommuner. Genom reformen skapas en servicestruktur där makten och ansvaret för att ordna och finansiera tjänster koncentreras till en aktör med ett tillräckligt omfattande invånar- och kompetensunderlag. Regeringen fastställer före utgången av 2011 närmare kriterier för kommunreformen och hur den ska fortskrida. Den strukturlag som kommer att utfärdas ersätter den gällande ramlagen. 3
Allmänna motiveringar Stadens kriskänslighet är inte på högsta nivå dels tack vare att staden inte har ett så starkt beroende av samfundsskatten, dels tack vare att staden har en rätt diversifierad näringsstruktur och dels för att exportberoendet är begränsat. Ifall en långt utdragen europeisk eller global kris uppstår påverkar detta förstås även kraftigt stadens skattefinansiering och i förlängningen också statsandelsfinansieringen. Samfundsskatten tenderar vid senaste kris att reagera snabbare och är även därför förknippad med en större risk: Ifall marknadsstörningar uppstår tenderar detta att påverka samfundsskatten först. Förvärvsinkomsterna i staden utgör grunden för den inkomstskatt som flyter in; förvärvsinkomsternas utveckling beror dels av löneuppgörelserna och dels av sysselsättningsläget. Förändringar i sysselsättningsläget påverkar dock p.g.a. skatteutbetalningssystemet stadens skatteintäkter med en viss eftersläpning. Sysselsättningen har i staden, med nuvarande näringsstruktur, inte varit så känslig för fluktuationer. Sysselsättningsläget i staden är nu gott med en arbetslöshet 30.09.2011 på 4,9 % jämfört med hela landet 8,3 % och Egentliga Finland 8,5 %. Budgeten för 2012 innebär sammantaget: Resultatet blir 122 608 och ett litet underskott -8160 uppstår Driftskostnaderna ökar med 4,3 % vilket är något mera än löner och inflation och gör budgeten lätt expansiv. Driften är i nästan i balans trots att samgångsbidraget (-2,214 M) faller ut ur finansieringen Driften balanseras av en gynnsam utveckling av skatter (5,2 %) och statsandelar (6,2 %) samt av att en ränteinkomst 550 000 har budgeteras som en ny inkomstpost Investeringarna summerar netto till 8,1 M vilket kräver 4,2 M låneupptagning Ekonomiplanen 2012-2014 balanserar för driften men inte för investeringarna Staden har år 2012 en realistisk möjlighet hålla ekonomin i balans under förutsättning att inkomstutvecklingen går ungefär enligt förväntningarna. I rådande ekonomiska läge har stadsstyrelsen eftersträvat att balansera ekonomin utgående från kravet att ackumulerade över- eller underskott skall täckas under planeperioden men också utgående från att staden skall kunna täcka en större del av finansieringsbehovet för investeringarna med de ordinära egna inkomsterna. Årsbidraget från driften summerar till 3,8 M vilket inte räcker till för att självfinansiera investeringarna. Staden når i budgeten för år 2012 balans och över- och underskotten balanserar under planeperioden. Staden når dock inte balans när det gäller investeringarna utan det uppstår ett finansieringsunderskott och ett betydande behov av att öka lånefinansieringen. Den här utvecklingen är inte i fas med stadens strategi. 4
Allmänna motiveringar Stadens inkomster 2012: Inkomststruktur 2012 - Tulorakenne 2012 Finaniseringsintäkter Rahoitustuotot 1% Statsandelar Valtionosuudet 26% Verksamhetsintäkter Toimintatuotot 23% Skatteinkomster Verotulot 50% Skatterna Skatterna står för 50 % av stadens intäkter och är stadens viktigaste finansieringskälla. Skatterna beräknas år 2012 att vara 57,2 M vilket är 2,8 M eller 5,2 % högre än i budgeten för år 2011 men bara 0,6 M eller 1 % högre än det förväntade utfallet för 2011. Tillväxten av skatteinkomsterna är således reellt sett liten vilket till dels beror de ökande avdragen i inkomstbeskattningen och på minskningen av stadens andel av samfundsskatten. Skatter 2006-2014: budget, bokslut och prognos * 70000000 60000000 56 620 678 57 185 737 59 175 006 60 276 371 54 836 593 52 039 587 52 845 574 50000000 48 112 800 45 494 063 51 154 331 51 664 499 50 378 060 54 364 150 40000000 30000000 20000000 10000000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Budget Bokslut / Prognos 5
Allmänna motiveringar Skatteinkomsterna för planeåren 2013 och 2014 beräknas vara 3,5 % respektive 1,9 %. Prognosen utgår från oförändrade skatteprocenter under hela planeperioden 2012-2014. Under perioden 2006 till 2011 har utvecklingen av skatteinkomsterna varit positiv med undantag av år 2009 då vi hade en realekonomisk kris i landet samtidigt som den nya staden minskade skatteprocenten från 19,45 till 19,25. Till den positiva utvecklingen har bidragit även höjningen av fastighetsskatteprocenterna 2010 och statens höjning av kommunernas andel av samfundsskatten 2010 och 2011 vilken beräknats få en fortsättning även för 2012 och 2013. Alla prognoser för 2011-2014 utgår från kommunförbundets kommunspecifika prognoser för inkomst-, samfunds- och fastighetsskatt samt från oförändrade skatteprocenter. 70 000 000 Skatteinkomster 2006-2014: bokslut 2006-2010 och prognos 2011-2013, årlig %-förändring 60 000 000 50 000 000 40 000 000 5,8 % 8,2 % -0,7 % 6,1 % * 3,3 % * 1,0 % * 3,5 % * 1,9 % 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skatteinkomster bokslut 2006-2010, prognos 2011-2013 Kommunal inkomstskatt Utvecklingen av den kommunala inkomstskatten i staden har, efter den realekonomiska krisen 2009 i Finland, stannat av. Efter en liten minskning på -0,2 % år 2009 har tillväxten varit endast 1,6 % 2010 och förväntas bli 1 % 2011. Till en stor del kan detta dock förklaras med att avdragen i beskattningen ökat och ökar. Tillväxten av förvärvsinkomsterna har under samma tid varit på nivåer mellan 2,3 och 3,8 %. 6
Allmänna motiveringar 52 000 000 50 000 000 Kommunalskatt 2008-2014: budget, bokslut och prognos * * 49 274 862 * 50 666 149 48 000 000 46 000 000 45 686 319 46 301 674 46 330 558 * 46 798 788 * 47 324 331 44 000 000 44 538 331 45 580 371 45 318 596 42 000 000 42 362 222 40 000 000 38 000 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Budget Bokslut / Prognos 400 000 Förvärvsinkomster & kommunal inkomstskatt 2008-2014, t 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Förvärvsinkomster Skatter En fortsatt gynnsam utveckling av förvärvsinkomsterna i staden (ca 4 % årligen) prognostiseras för år 2012-2014 men de ökande avdragen 2012 äter upp en allt större del av den skatt som staden får. Den effektiva skatteprocenten har således minskat betydligt under 2008-2011 och fortsätter att minska under 2012-2014: 7
Allmänna motiveringar Skatteprocent och effektiv skatteprocent 2008-2014 Skatteprocent Effektiv skatteprocent 19,45 19,25 19,25 19,25 19,25 19,25 19,25 15,02 14,67 14,43 14,13 13,65 13,66 13,49 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skatteprocenten har efter minskningen i samband med samgången år 2009 varit konstant till 2012 och beräknas kunna vara oförändrad ännu 2013 och 2014. Den effektiva skatteprocenten har dock under perioden 2009-2014 minskat från 14,67 till 13,49. Som en följd av minskningen av den effektiva skatteprocenten blir stadens skatter mer än 4 M mindre. Minskningen av stadens inkomster som en följd av de ökade avdragen i inkomstbeskattningen har till stor del kompenserats i statsandelarna och staten har i basserviceprogrammet för 2013-2015 aviserat att man strävar att kompensera ökade avdrag även framöver. Samfundsskatten Samfundsskatten ökade kraftigt år 2010 till stor del som en följd av kommunernas ökade andel av samfundsskatten. Tillväxten beräknas fortsätta år 2011 då prognosen för samfundsskatten är hela 3,7 M. Staten minskar år 2012 kommunernas andel av samfundsskatten som dock ännu är 5 % större än under år 2009. Stadens finansiering från samfundsskatten beräknas ytterligare att minska då kommunernas andel av samfundsskatten år 2014 återgår till 2009 års andel. 8
Allmänna motiveringar 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 Samfundsskatt 2008-2014: budget, bokslut och prognos * 2 806 000 2 496 000 2 524 494 * 3 672 929 2 969 683 * 3 567 956 * 3 519 845 * 3 141 875 2 000 000 2 286 716 2 195 774 1 500 000 1 777 770 1 000 000 500 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Budget Bokslut / Prognos Fastighetsskatten Inkomsterna från fastighetsskatten ökade markant år 2010 som en följd av förändringarna i fastighetsskatteprocentsatserna; förändringarna har permanent ökat inkomsterna med ca 1,4 M. I övrigt förväntas utvecklingen att vara jämt positiv så att skatten ökar i takt med fastighetsmassan. 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 Fastighetsskatt 2008-2014: budget, bokslut och prognos * 4 066 552 3 810 000 4 306 358 4 047 900 5 981 541 5 820 064 * 6 148 960 6 075 871 * 6 293 450 * 6 380 299 * 6 468 347 2 000 000 1 000 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Budget Bokslut / Prognos 9
Allmänna motiveringar Statsandelar Utvecklingen av statsandelar har under de senaste åren varit mycket bra och förväntas även under ekonomiplaneåren att vara bra (i enlighet med basserviceprogrammet 2013-2015). Under åren 2008-2010 ökade statsandelarna årligen med hela 10-14 % och beräknas år 2011 öka med 3,4 %. Statsandelsreformen har gjort att statsandelarna är svårare att bedöma än tidigare. Budgeten för år 2012 utgår från en 5,9 % ökning, trots att staten genom att öka på kommunernas egen finansieringsandel aviserat en nivå på statsandelarna som motsvarar 2011 års nivå. För stadens del har förändringen av basen för skatteutjämningen, så att fastighetsskatten inte tas in i basen, en positiv effekt på statsandelarna. 35 000 000 30 000 000 STATSANDELAR 2006-2014, PROGNOS 29 886 570 25 000 000 20 000 000 15 000 000 STATSANDELAR 10 000 000 5 000 000 0 Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Prognos 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Skatte- och statsandelsfinansieringen totalt STATSANDELAR & SKATTER TOTALT 2006-2014, PROGNOS 100 000 000 90 000 000 80 000 000 70 000 000 4,9 % 9,5 % 2,3 % 8,8 % 3,3 % 2,6 % 3,8 % 3,0 % 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 STATSANDELAR SKATTEINTÄKTER 20 000 000 10 000 000 0 Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Prognos 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Skatte- och statsandelsfinansieringen totalt förväntas i att öka med 3,3 % detta år för att sedan år 2012 öka med endast 2,6 %. Kommunerna beräknas överlag ha svårt att i sin externa finansiering nå upp till de nivåer på ökningar för den ekonomiska krisen 2009. 10
Allmänna motiveringar Budgetförslag för driften Stadens nettoutgifter för driften beräknas år 2012 öka med 6,3 M och vara 83,1 M. De ökar år 2012 med 8,2 % i förhållande till budget för 2011. Driftsinkomsterna beräknas minska med 1,8 M till 25,7 M vilket är -6,6 % mindre än i budget 2011. Inkomstminskningen beror på att sammanslagningsunderstödet (2,214 M ) faller bort år 2012. Driftsutgifterna beräknas bli 108,8 M vilket är ca 4,5 M eller 4,3 % mera än de budgeterade anslagen 2011. Nettoutgifterna i nämndernas budgetförslag: - minskades i stadsdirektörens förslag med 1 041 649 - minskades i stadsstyrelsen med ytterligare 26 459. - ökades i fullmäktige med 12 000 Nettokostnaderna för driften totalt överskrider stadsstyrelsens budgetram med 1,6 M. I motsvarande grad har dock de externa inkomster och finansieringsintäkter ökat så att budgeten balanserar. Koncerntjänster är i budgeten på en nivå 855 t över ramen och miljöavdelningen på en nivå 882 t över ramen. Social och hälsovården samt bildningen underskrider ramen med 121 t respektive 54 t. 140 000 000 Verksamhetsinkomster, -utgifter och -bidrag 120 000 000 100 000 000 80 000 000 60 000 000 40 000 000 20 000 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 pro Budget 2012 Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Plan 2013 Plan 2014 11
Allmänna motiveringar Ekonomiplaneåren 2012-2013 För skatternas och statsandelarnas del följer förslaget för 2013 och 2014 kommunförbundets skatteprognos och statens statsandelsindex enligt basserviceprogrammet. I övrigt följer beräkningen av kostnaderna för driften enligt följande: Verksamhetens kostnader 2013-2014 2013 2014 Personalutgifter 3,4 % 3,3 % Köp av tjänster 3,5 % 3,5 % Material förn. & varor 2,7 % 2,7 % Understöd 1,0 % 1,0 % Övriga utgifter 1,0 % 1,0 % Totalt 3,2 % 3,3 % Netto beräknas verksamhetskostnaderna öka med 3,1 % år 2013 och 2,8 % år 2014 Beräkningarna för ekonomiplaneåren utgår således från basserviceprogrammets bedömningar av kostnadsutvecklingen. Budgetförslaget för investeringarna De totala investeringarna summerar i budgeten för 2012 till netto 8,1 M. Av dessa utgör netto 1,3 M kostnader för investeringar som är uppbundna till sammanslagningsunderstöd. Årsbidraget räcker inte till för att självfinansiera investeringarna utan ett finansieringsbehov på 4,2 M uppkommer. Årsbidraget täcker investeringarna till 48 %. Årsbidraget beskriver grovt sett stadens bärkraft för att finansiera investeringar. Ifall årsbidraget inte räcker till för att finansiera investeringarna uppstår det ett finansieringsunderskott. Staden har haft årliga finansieringsunderskott under varje år sedan 2005 och således levt över sina tillgångar, med följden att staden först tömt sina kassatillgångar och sedan kraftigt utökat sin lånebörda. Ifall ekonomin under ett räkenskapsår är i balans uppstår inget eller ett mycket litet finansieringsunderskott; finansieringen från skatter räcker till för att finansiera både drift och investeringar. Det ackumulerade finansieringsunderskottet under åren 2005 till 2012 är 36,4 M som således ungefär motsvarar minskningarna i kassatillgångar kombinerat med ökande skuldbörda. Väståbolands stad har under sina första verksamhetsår kunnat stävja denna utveckling och lyckades under år 2010 t.o.m. något minska skuldbördan. De planerade investeringarna i budget 2012 och de uppskattade investeringarna i investeringstabellen för ekonomiplaneåren 2013-2014 är dock av den storleken att de, ifall de skulle genomföras skulle innebära stora årliga finansieringsunderskott och följaktligen en snabb och ohållbar ökning av lånebördan. Styrelsen har därför beslutat att i finansieringsanalys för år 2013-2014 beakta investeringar till ett årligt belopp på 6 M. Även denna kraftigt korrigerade investeringsnivå skulle öka finansieringsunderskottet (och grovt sett lånebördan) år 2012 med 4,2 M, år 2013 med 2,0 M och 2014 med 1,8 M : totalt således med 24,2 M. Staden måste framöver kunna minska sina investeringar till en nivå, som motsvarar egenfinansieringen. 12
Allmänna motiveringar 45 000 000 40 000 000 35 000 000 30 000 000 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 Finansieringsunderskott årsvis & ackumulerat, 2005-2014 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 pro 2012 2013 2014 Finansieringsunderskott Ackumulerat finaniseringsunderskott För år 2011 är investeringarna budgeterade till 8,7 M och kan uppskattas att förverkligas till max 7 M. Budgetens bindningsnivå Anslagen som hänförs till driftsekonomins ansvarsområden/enheter i enlighet med tabellen Nettoanslag per anslagsområde och avdelning är bundna till sitt nettobelopp. Stadsstyrelsen har fastställ de interna hyrorna och den interna fördelningen av städnings- och kosthållskostnaderna. De anslag som beviljas för investeringar binds till det nettobelopp som i investeringsdelen noterats skilt för varje investeringsprojekt. 13
Koncernmålsättningar 2012 KONCERNMÅLSÄTTNINGAR 2012 Allmänna koncernmål 1. Dottersamfundens verksamhet skall stöda förverkligande av stadens strategi 2. Stadens koncerndirektiv beaktas till alla delar i dottersamfundens verksamhet och för stadens styrning av bolagen 3. Koncernsamfunden och samkommunerna funktionerar ekonomiskt självbärande och de bör likt kontinuerligt effektiver sin verksamhet 4. eftersträvar professionalitet och branchkunnande då man utser sina representanter till dotterbolagen PARGAS KONCERNEN 2012 DOTTERBOLAG SAMKOMMUNER SAMFUND PARGAS FJÄRRVÄRME AB 100,00 % PIUG - PUNT 84,70% VÄSTÅBOLANDS HYRESHUS 100 % BOSTADS AB STENBACKEN I 100,00 % BOSTADS AB STENBACKEN II 100,00 % REGION ÅBOLAND R.F. 65,79 % EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND. 4,15 % KÅRKULLA SAMKOMMUN 4,16 % EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT 3,61 % VARSINAIS-SUOMEN ERITYISHUOLTOPIIRI 0,91 % AB PARIS OY 35,10 % ARCHIPELAGIA GOLF 39,07 % PARGAS VATTEN AB 50,00 % Särskilda målsättningar: Bostadsaktiebolagen har en beläggningsgrad under året på minst 90 % Under 2012 avyttras en så stor del av aktierna i Stenbacken I och Stenbacken II som möjligt Region Åboland r.f. upphör med sin verksamhet och upplöses kontrollerat under 2012, så att staden strävar efter att undvika alla typer av förluster. 14
D R I F T S B U D G E T E N 15
Koncerntjänster STATLIGA / KOMMUNALA VAL Centralvalnämnden Koncerntjänster Christjan Brander / Petra Öhman STATLIGA/KOMMUNALA VAL VALTIOLLISET/KUNNALLISET VAALIT 2010 2011 2012 2012 2012 2012 2013 2014 Jfr skillnad Centralvalnämnden Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2012/ 2011 Keskusvaalilautakunta Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / My y ntituotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Av giftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Underst. & bidr. / Av ustuks.& tuet 0 25 000 45 000 45 000 45 000 45 000 46 593 48 583 80,0 % Öv riga v erks.intäkter/muut toimintatuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 0 25 000 45 000 45 000 45 000 45 000 46 593 48 583 80,0 % Personalkostnader / Henkilöstökulut -90-28 008-53 404-53 404-53 404-53 404-55 220-57 042 90,7 % Köp av tjänster / Palv elujen ostot -34-27 200-17 700-17 700-17 700-17 700-18 320-18 961-34,9 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet 0-900 -1 100-1 100-1 100-1 100-1 130-1 160 22,2 % Understöd / Av ustukset 0 0 0 0 0 0 0 0 Öv riga v erksamh.kostn./muut toimintakulut 0-200 0 0 0 0 0 0-100,0 % Verksamh.kostn./Toimintakulut -124-56 308-72 204-72 204-72 204-72 204-74 669-77 163 28,2 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -124-31 308-27 204-27 204-27 204-27 204-28 076-28 580-13,1 % Verksamhet Presidentval, eventuellt i två omgångar, och kommunalval hålls 2012 och EU-parlamentsval 2014. 16
Koncerntjänster REVISION Revisionsnämnden Förvaltningstjänster Monica Avellan / Martina Sjöstrand REVISION/ TILINTARKASTUS 2010 2011 2012 2012 2012 2012 2013 2014 Jfr skillnad Revisionsnämnden Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Tarkastuslautakunta Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / My y ntituotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Av giftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Underst. & bidr. / Av ustuks.& tuet 0 0 0 0 0 0 0 0 Öv riga v erks.intäkter/muut toimintatuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Budget2012/ 2011 Personalkostnader / Henkilöstökulut -10 592-14 000-14 000-14 000-14 000-14 000-14 476-14 954 0,0 % Köp av tjänster / Palv elujen ostot -41 502-41 500-43 750-43 750-43 750-43 750-45 281-46 866 5,4 % Material och v aror/materiaali ja tarv ikkeet -22 0-250 -250-250 -250-257 -264 Understöd / Av ustukset 0 0 0 0 0 0 0 0 Öv riga v erksamh.kostn./muut toimintakulut 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamh.kostn./Toimintakulut -52 116-55 500-58 000-58 000-58 000-58 000-60 014-62 083 4,5 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -52 116-55 500-58 000-58 000-58 000-58 000-60 014-62 083 4,5 % Verksamhet: Revision av stadens förvaltning och ekonomi som utförs av yrkesrevisorerna. Utvärdering av hur de av stadsfullmäktige uppställda bindande målsättningarna förverkligats, som utförs av revisionsnämndens medlemmar. Beredning till stadsfullmäktige av ärenden gällande granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Mål 2012: Stadens förvaltning och ekonomi granskas i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsstadga och godkänt revisionsprogram. Antalet revisionsdagar uppgår till 50. Därtill kommer sekreterar- och övriga uppdrag i revisionsnämnden. Utvärdering: Granskningsprogrammets och utvärderingsprogrammets förverkligande Målnivå: Granskningsprogrammet och utvärderingsprogrammet förverkligas. Revisionsberättelse. Utvärderingsberättelse. Revisionsnämnden sammankommer till 8 möten. Utvärdering: Antal möten. Målnivå: Budgeterat antal möten. Arbetet som revisionsnämnden utför i egenskap av hjälporgan till fullmäktige införlivas i kommunens lednings- och utvärderingssystem och resultaten av revisionsnämndens utvärderingsarbete är till nytta för organisationen. Utvärdering: Rapportering (utvärderingsberättelse) och åtgärder föranledda av denna. Målnivå: Rapporteringen skall utgöra ett mervärde för förvaltningen. Tillämpning av den nya utvärderingsrekommendationen på riksnivå i revisionsnämndens arbete. Utvärdering: Tillämpningsgraden av rekommendationen. Målnivå: Den nya rekommendationen används som hjälpmedel vid utvärderingen. Mål 2013-2014: Stadens förvaltning och ekonomi granskas i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsstadga och godkänt revisionsprogram Revisorernas arbete utmynnar årligen i en revisionsberättelse till stadsfullmäktige. Revisionsnämndens arbete utmynnar årligen i en utvärderingsberättelse till stadsfullmäktige. PRESTATIONER per 31.12 2010 2011 2012 2013 2014 Antal revisionsdagar 50 50 50 Antal möten 8 8 8 17
Koncerntjänster CENTRALFÖRVALTNING Stadsstyrelsen Förvaltningstjänster Monica Avellan CENTRALFÖRVALTNING KESKUSHALLINTO 2010 2011 2012 2012 2012 2012 2013 2014 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2012/ 2011 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / My y ntituotot 53 224 45 830 38 000 38 000 38 000 38 000 39 345 41 025-17,1 % Av giftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Underst. & bidr. / Av ustuks.& tuet 0 0 0 0 0 0 0 0 Öv riga v erks.intäkter/muut toimintatuotot 3 604 1 500 5 000 5 000 5 000 5 000 5 177 5 398 233,3 % Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 56 828 47 330 43 000 43 000 43 000 43 000 44 522 46 423-9,1 % Personalkostnader / Henkilöstökulut -699 103-651 949-690 633-690 633-690 633-690 633-714 115-737 680 5,9 % Köp av tjänster / Palv elujen ostot -307 417-323 694-339 919-329 919-329 919-329 919-341 466-353 417 1,9 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet -16 526-19 100-19 200-19 200-19 200-19 200-19 718-20 251 0,5 % Understöd / Av ustukset -36 496-42 000-26 000-21 000-21 000-21 000-21 210-21 422-50,0 % Öv riga v erksamh.kostn./muut toimintakulut -71 044-30 356-29 047-29 047-29 047-29 047-29 337-29 631-4,3 % Verksamh.kostn./Toimintakulut -1 130 586-1 067 099-1 104 799-1 089 799-1 089 799-1 089 799-1 125 847-1 162 402 2,1 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -1 073 758-1 019 769-1 061 799-1 046 799-1 046 799-1 046 799-1 081 324-1 115 978 2,7 % Verksamhet Centralförvaltningen bereder själv och koordinerar övriga förvaltningsenheters beredning av ärenden som behandlas i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. På motsvarande sätt sköter centralförvaltningen om verkställigheten av de ärenden som behandlats i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Centralförvaltningen leder och koordinerar stadens förvaltning och fungerar som stödfunktion för de övriga avdelningarna och sektorerna. Vision Centralförvaltningens vision är att staden har goda verksamhetsmöjligheter för växelverkan mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare staden har välfungerande, tvåspråkiga förvaltningsrutiner Mål 2012 Att införa kvalitet i informationshanteringen Utvärdering: Utarbetandet av en informationsstyrningsplan för staden Målnivå: kartläggningen och beskrivningen av arbetsprocesserna och den dokumentbaserade information som uppkommer i dem slutförs, ett tidsschema för hur informationsstyrningsplanen ska färdigställas i var och en avdelning/sektor/enhet godkänns av ledningsgruppen, processen fullföljs enligt detta beslut. Mål 2013-2014 Att slutföra utarbetandet av informationsstyrningsplanen Att samordna protokollföringen i de kollegiala organen Att förenkla förvaltningsrutinerna Att uppdatera stadens strategi och följa den i beredningen av ärenden 18
Koncerntjänster CENTRALFÖRVALTNING / KESKUSHALLINTO ÅRSVERKEN / TYÖVUODET 31.12 2011 2012 2013 2014 TYÖVUODET 31.12 Årsverken tills vidare / Työvuodet toist. Stadsdirektör/Kaupunginjohtaja 1 1 1 1 Stadsjurist/Kaupunginlakimies 1 1 1 1 Arkivsekreterare/Arkistosihteeri 1 1 1 1 Ledningens sekreterare/johdon sihteeri 1 1 1 1 Projektkoordinator/Hankekoordinaattori 0,5 0,5 0,5 0,5 Translator/Kielenkääntäjä 2 2 2 2 Textbehandlare/Tekstinkäsittelijä 1 1 1 1 Vaktmästare/Vahtimestari 0,6 0,6 0,6 0,6 Sammanlagt /Yhteensä 8,1 8,1 8,1 8,1 Årsverken tidsbund. / Työvuodet määräaik. 0 0 0 0 Sammanlagt / yhteensä 0 0 0 0 Årsverken totalt / Työvuodet yhteensä 8,1 8,1 8,1 8,1 CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO PRESTATIONER / SUORITUKSIA 31.12. 2011 2012 2013 2014 Stadsfullmäktigesammanträden 10 10 10 10 Stadsstyrelsesammanträden 17 20 20 20 CENTRALFÖRVALTNING / KESKUSHALLINTO MÄTETAL / MITTARI 31.12 2011 2012 2013 2014 Nettokostnad/ invånare 66 67 68 68 19
Koncerntjänster PERSONALTJÄNSTER Stadsstyrelsen Peter Lindroos PERSONAL/ HENKILÖSTÖ 2010 2011 2012 2012 2012 2012 2013 2014 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2012/ 2011 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / My y ntituotot 87 345 76 000 76 000 76 000 76 000 76 000 78 690 82 050 0,0 % Av giftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Underst. & bidr. / Av ustuks.& tuet 69 962 64 855 78 500 86 500 86 500 86 500 89 562 93 386 33,4 % Öv riga v erks.intäkter/muut toimintatuotot 2 050 0 10 000 12 000 12 000 12 000 12 425 12 955 Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 159 357 140 855 164 500 174 500 174 500 174 500 180 677 188 392 23,9 % Personalkostnader / Henkilöstökulut -535 960-495 921-571 816-553 249-553 249-553 249-572 059-590 937 11,6 % Köp av tjänster / Palv elujen ostot -356 582-343 231-374 176-369 176-369 176-369 176-382 097-395 471 7,6 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet -19 645-20 600-22 800-22 800-22 800-22 800-23 416-24 048 10,7 % Understöd / Av ustukset -2 268 0-1 500-16 500-16 500-16 500-16 665-16 832 Öv riga v erksamh.kostn./muut toimintakulut -9 686-14 922-12 927-12 927-12 927-12 927-13 056-13 187-13,4 % Verksamh.kostn./Toimintakulut -924 141-874 674-983 219-974 652-974 652-974 652-1 007 293-1 040 474 11,4 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -764 784-733 819-818 719-800 152-800 152-800 152-826 616-852 082 9,0 % Verksamhet Utveckla och upprätthålla en personalstrategi som tydliggör och utvecklar stadens personalpolitik och signalerar åt hela organisationen med vilka medel personalärenden sköts. Löneräkning, personalutbildning, sysselsättningsåtgärder, arbetarskydd, avtalstolkning, personalvård, rekreation, upprätthållande och utvecklande av fysisk och psykisk arbetsförmåga. Vision Staden har en kunnig och motiverad personal som mår bra. Staden tillämpar en konsekvent personalpolitik i hela organisationen. Målsättningarna är förankrade i personalstrategin. Mål 2012 1. Staden har en kunnig och yrkesskicklig personal Konkret handlingsprogram: Utveckla stadens rekryteringsprocesser Hur utvärdera: Ibruktagande av uppdaterade rekryteringsdirektiv Målnivå: Rekryteringsdirektiven har tagits i bruk före 31.12.2012 2. Staden stöder personalen att upprätthålla och utveckla sin fysiska och psykiska arbetshälsa Konkret handlingsprogram: Ta i bruk verksamhetskonceptet för upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmåga. Hur utvärdera: Konkreta åtgärder, arbetsmöten och utbildning. Målnivå: 1 utbildningsdag för alla förmän, ett arbetsmöte per avdelning (inkl. koncerntjänster). 3. Staden behandlar sin personal jämlikt och rättvist Konkret handlingsprogram: Arbetsmiljökartläggningen upprepas år 2012 Hur utvärdera: Genomförd kartläggning Målnivå: Andelen nöjda eller mycket nöjda är minst 80 % 4. Staden leds professionellt Konkret handlingsprogram: Utveckling av ledarskap Hur utvärdera: Antalet utbildningsdagar åt förmännen Målnivå: 4 utbildningsdagar (av vilka 2 stycken för enhetschefer) 5. Utvecklingssamtal förs årligen med personalen 20
Koncerntjänster Mål 2013-2014 Att fortsätta förverkliga det personalpolitiska handlingsprogrammet PERSONAL/HENKILÖSTÖ ÅRSVERKEN / TYÖVUODET 31.12 2010 2011 2012 2013 2014 TYÖVUODET 31.12 Årsverken tills vidare / Työvuodet toist. Personalchef/Henkilöstöpäällikkö 1 1 1 1 1 Personalsekreterare/Henkilöstösihteeri 1 1 1 1 1 Löneräknare/Palkanlaskija 5 5 5 5 5 Arbetarskyddschef/Työsuojelupäällikkö 0,5 0,5 1 1 1 Sammanlag t /Yhteensä 7,5 7,5 8 8 8 Årsverken tidsbund. / Työvuodet määräaik. Sammanlagt / yhteensä 0 0 0 0 0 21
Koncerntjänster INFORMATION Stadsstyrelsen Kommunikationstjänster Christjan Brander / Anne-Maarit Itänen INFORMATION/ TIEDOTUS 2010 2011 2012 2012 2012 2012 2013 2014 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2012/ 2011 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / My y ntituotot 4 343 13 200 17 600 17 600 17 600 17 600 18 223 19 001 33,3 % Av giftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Underst. & bidr. / Av ustuks.& tuet 0 0 0 0 0 0 0 0 Öv riga v erks.intäkter/muut toimintatuotot 86 0 0 0 0 0 0 0 Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 4 429 13 200 17 600 17 600 17 600 17 600 18 223 19 001 33,3 % Personalkostnader / Henkilöstökulut -235 566-307 830-315 906-315 906-315 906-315 906-326 647-337 426 2,6 % Köp av tjänster / Palv elujen ostot -107 304-113 580-145 516-130 516-130 516-130 516-135 084-139 812 14,9 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet -12 235-11 200-13 500-13 500-13 500-13 500-13 865-14 239 20,5 % Understöd / Av ustukset -450-1 000-1 000-1 000-1 000-1 000-1 010-1 020 0,0 % Öv riga v erksamh.kostn./muut toimintakulut -25 181-36 231-37 773-37 773-37 773-37 773-38 151-38 532 4,3 % Verksamh.kostn./Toimintakulut -380 736-469 841-513 695-498 695-498 695-498 695-514 756-531 029 6,1 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -376 307-456 641-496 095-481 095-481 095-481 095-496 533-512 028 5,4 % Verksamhet Informationsteamet inriktar sig dels på intern information, dels på extern information om staden genom massmedier och på marknadsföring av staden till kommuninvånare, fritidsboende och potentiella inflyttare. Informationsteamet ansvarar även för stadens pr-verksamhet. Vision Informationsteamets vision är att aktivt, öppet, kreativt och kostnadseffektivt sköta både den interna och externa informationen i. Mål 2012 Att informera effektivt genom att använda olika medier; att göra staden, dess funktioner och service (speciellt efter namnbytet) kända bland personalen, kommuninvånarna och fritidsboende samt potentiella inflyttare. Feedback från läsarna och kunderna, det rådgivande redaktionsrådet och fritidsboendekommittén. Målnivå: Övervägande nöjda bedömningar. Att utveckla läsbarheten och interaktiviteten på hemsidorna och på intranätet Hur utvärdera: Nöjdhetsförfrågningar på intranätet och internetsidorna. Målnivå: Övervägande nöjda bedömningar. Att ha god synlighet i massmedier. Hur utvärdera: Antal artiklar, nyhetsinslag, programinslag. Målnivå: 400/år. Mål 2013-2014 Att effektivera informationsgången både internt och externt och utveckla användningen av e- tjänster inom staden. 22
Koncerntjänster INFORMATION ÅRSVERKEN 31.12 2011 2012 2013 2014 Årsverken tillsvidare Informationschef 1 1 1 1 Informationssekreterare 5 5 5 5 Telefonist 2 2 2 2 Sammanlagt 8 8 8 8 Årsverken totalt 8 8 8 8 INFORMATION PRESTATIONER 31.12 2011 2012 2013 2014 Infoblad Nytt 9 10 10 10 Imagebroschyr 1 1 1 1 23
Koncerntjänster NÄRSERVICE Stadsstyrelsen Kommunikationstjänster Christjan Brander NÄRSERVICE/ LÄHIPALVELUT 2010 2011 2012 2012 2012 2012 2013 2014 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / My y ntituotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Av giftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Underst. & bidr. / Av ustuks.& tuet 0 0 0 0 0 0 0 0 Öv riga v erks.intäkter/muut toimintatuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Budget2012/ 2011 Personalkostnader / Henkilöstökulut -16 013-13 381-13 380-13 380-13 380-13 380-13 835-14 291 0,0 % Köp av tjänster / Palv elujen ostot -2 293-4 800-5 200-5 200-5 200-5 200-5 382-5 570 8,3 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet -764-1 000-1 000-1 000-1 000-1 000-1 027-1 055 0,0 % Understöd / Av ustukset 0 0 0 0 0 0 0 0 Öv riga v erksamh.kostn./muut toimintakulut -171 0 0 0 0 0 0 0 Verksamh.kostn./Toimintakulut -19 241-19 181-19 580-19 580-19 580-19 580-20 244-20 917 2,1 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -19 241-19 181-19 580-19 580-19 580-19 580-20 244-20 917 2,1 % Verksamhet Närservicenämnderna är sakkunnigorgan i lokala frågor inom respektive kommunområde. Nämnderna bevakar utvecklandet av närservicen och tar initiativ i frågor som gäller den lokala servicen. Nämnderna befrämjar också informationen och kontakten till invånarna i respektive kommunområde. Närservicenämndernas kanslifunktion sköts av informationssekreterarna, som också bistår vid beredning av ärenden som behandlas i nämnderna. Vision En fungerande växelverkan mellan nämnderna och kommunområdets invånare och mellan närservicenämnderna och stadens övriga kollegiala organ. Mål 2012 1) Närservicenämnderna tar initiativ och ger utlåtanden i frågor av särskild betydelse för närservicen i kommunområdet. Utvärdering: Antal frågor av stor lokal betydelse som nämnden behandlat. Målnivå: 5-10 frågor/ nämnd. 2) Närservicenämnderna befrämjar informationen mellan invånare och staden samt mellan närservicenämnden och stadens övriga kollegiala organ genom att ordna gemensamma diskussioner. Utvärdering: Antal diskussioner Målnivå: 1-2 3) Områdeskontorens och informationssekreterarnas roll stärks genom ett ökat samarbete över sektorgränser Utvärdering: Samarbetet konstateras. 4) Närservicenämnden medverkar i små lokala evenemang i syfte att sprida information och befrämja gemenskapen, genom att själv eller tillsammans med andra arrangera sådan verksamhet. Utvärdering: Antal evenemang och deltagare. Målnivå: 1-2 evenemang/år/kommundel Mål 2013-2014 Ytterligare effektivering av områdeskontorens och närservicenämndernas roll som informationskanal mellan invånarna i kommunområdet och stadens övriga organisation. 24
Koncerntjänster IKT-tjänster Stadsstyrelsen Kommunikationstjänster Christjan Brander / Kai Kalliolevo INFORMATIONSTEKNOLOGI / IT 2010 2011 2012 2012 2012 2012 2013 2014 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2012/ 2011 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot 1 044 359 980 165 1 131 756 1 131 756 1 131 756 1 131 756 1 171 820 1 221 857 15,5 % Av giftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Underst. & bidr. / Av ustuks.& tuet 0 0 0 0 0 0 0 0 Öv riga v erks.intäkter/muut toimintatuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 1 044 359 980 165 1 131 756 1 131 756 1 131 756 1 131 756 1 171 820 1 221 857 15,5 % Personalkostnader / Henkilöstökulut -297 924-293 150-272 283-272 283-272 283-272 283-281 541-290 831-7,1 % Köp av tjänster / Palv elujen ostot -596 145-526 080-630 668-624 668-624 668-624 668-646 531-669 160 18,7 % Material och v aror/materiaali ja tarv ikkeet -175 910-218 178-277 787-273 787-273 787-273 787-281 179-288 771 25,5 % Understöd / Av ustukset 0 0 0 0 0 0 0 0 Öv riga v erksamh.kostn./muut toimintakulut -12 793-32 000-11 307-11 307-11 307-11 307-11 420-11 534-64,7 % Verksamh.kostn./Toimintakulut -1 082 772-1 069 408-1 192 045-1 182 045-1 182 045-1 182 045-1 220 671-1 260 297 10,5 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -38 413-89 243-60 289-50 289-50 289-50 289-48 851-38 440-43,6 % Verksamhet IT-enheten erbjuder stadens avdelningar datatekniska expertistjänster. Till IT-enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att - planera, upprätthålla och utveckla datanätet - koordinera samordningen av datasystemen - trygga datasekretessen - utveckla kommunikationen i nätet - administrera användarrättigheter - anskaffa och underhålla datatekniska apparater och program - ge användarstöd - sköta sakkunniguppgifter i anslutning till IT-projekt. Vision Att producera och upprätthålla en fungerande IT-omgivning och ge arbetstagare medel att effektivt sköta sitt jobb. Mål 2012 - Utredning av reserv nätverkskontakter inom staden Utvärdering: Färdig plan över de viktigaste verksamhetsställen Målnivå: våren 2012 - Planering och förverkligandet av kontakten till sjukvårdsdistriktets nät Utvärdering: Nuvarande kontakt ersätts med Elisas lösning Målnivå: hösten 2012 - Utökning av servervirtualisering Utvärdering: Virtualisering av serverhårdvaran som måste förnyas inom 2012 Målnivå: hösten 2012 25
Koncerntjänster Mål 2013-2014 - Försäkra nätverksinfrastruktur inom staden - Fortsätta hälsovårdens integrering till de nationella projekten - Satsa på användarhandledning och skolning - Hjälpa och uppmuntra avdelningar att producera elektroniska tjänster till kommuninvånarna 26
Koncerntjänster TRAFIK OCH SKÄRGÅRD Stadsstyrelsen Kommunikationstjänster Christjan Brander TRAFIK OCH SKÄRGÅRD / LIIKENNE JA SAARISTO 2010 2011 2012 2012 2012 2012 2013 2014 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2012/ 2011 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / Myyntituotot 263 624 215 000 220 000 220 000 220 000 220 000 227 788 237 515 2,3 % Av giftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Underst. & bidr. / Av ustuks.& tuet 2 080 0 0 0 0 0 0 0 Öv riga v erks.intäkter/muut toimintatuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 265 704 215 000 220 000 220 000 220 000 220 000 227 788 237 515 2,3 % Personalkostnader / Henkilöstökulut -256 638-257 963-254 238-254 238-254 238-254 238-262 882-271 557-1,4 % Köp av tjänster / Palv elujen ostot -25 385-19 906-25 100-24 100-24 100-24 100-24 944-25 817 21,1 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet -3 996-7 750-8 450-7 250-7 250-7 250-7 446-7 647-6,5 % Understöd / Av ustukset 0 0 0 0 0 0 0 0 Öv riga v erksamh.kostn./muut toimintakulut -8 761-11 460-8 060-8 060-8 060-8 060-8 141-8 222-29,7 % Verksamh.kostn./Toimintakulut -294 780-297 079-295 848-293 648-293 648-293 648-303 412-313 243-1,2 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -29 076-82 079-75 848-73 648-73 648-73 648-75 624-75 728-10,3 % Verksamhet Intressebevakning i trafik- och skärgårdsfrågor. Färjtrafik i stadens regi (2012) och i samarbete med andra (2012). (Samarbetet beträffande driften av Skagen-färjan i Iniö avslutas 31.12.2012 p.g.a. att Finferries därefter ej är operatör för detta färjepass.) Vision En livskraftig skärgård med fungerande kommunikationer. Mål 2012 Att effektivt och långsiktigt föra fram stadens intressen, att påverka vid utvecklandet av skärgårdstrafiken och att medverka i planerings- och beslutsprocesser gällande kommunikationer både på land och till sjöss. Utvärdering: Deltagande, synlighet och konkreta resultat Målnivå: Aktivt påverkande och deltagande Att effektivt sköta färjtrafiken år 2012 (Skagen-färjan) samt medverka i olika trafikprojekt Utvärdering: Antal fordon och passagerare, nöjdhet Målnivå: Ökat antal fordon och passagerare 2011-2012, nöjda kunder Mål 2013-2014 En långsiktig och framgångsrik intressebevakning. Vintertidtabellerna slopas på landsvägsfärjorna mellan stadens huvudöar, och dessa färjor trafikerar även under vintern enligt vår/hösttidtabell. 27
Koncerntjänster TRAFIK OCH SKÄRGÅRD ÅRSVERKEN / TYÖVUODET 31.12 2011 2012 2013 2014 TYÖVUODET 31.12 Årsverken tills vidare / Työvuodet toist. T rafikchef/ 1 1 1 1 Färjförare 3 3 Sammanlag t /Yhtensä 4 4 1 1 Årsverken tidsbund. / Työvuodet määräaik. Färjförare (vikarie) 0,6 0,6 Sammanlagt / yhteensä 4,6 4,6 0 0 Årsverken totalt / Työvuodet yhteensä 4,6 4,6 1 1 PRESTATIONER / SUORITUKSIA 31.12. 2011 2012 2013 2014 Färjrutter (året om) 1 1 1 Säsongförlängning, S-ringväg 1 1 1 MÄTETAL / MITTARI 2011 2012 2013 2014 Färjrutter/ antal fordon (Skagen) 45000 46000 46500 47000 Färjrutter/ antal fordon (säsongförlängning) 504 700 28
Koncerntjänster EKONOMITJÄNSTER Stadsstyrelsen Koncerntjänster Patrik Nygrén EKONOMI / TALOUSPALVELU 2010 2011 2012 2012 2012 2012 2013 2014 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2012/ 2011 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / My y ntituotot 36 481 35 580 38 680 38 680 38 680 38 680 40 049 41 759 8,7 % Av giftsintäkter / Maksutuotot 450 0 0 0 0 0 0 0 Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet 2 214 000 2 214 000 0 0 0 0 0 0-100,0 % Öv riga v erks.intäkter/muut toimintatuotot 935 215 1 475 752 1 031 057 1 011 877 1 011 877 1 011 877 1 047 697 1 092 434-31,4 % Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 3 186 146 3 725 332 1 069 737 1 050 557 1 050 557 1 050 557 1 087 747 1 134 194-71,8 % Personalkostnader / Henkilöstökulut -449 675-462 992-474 727-474 727-474 727-474 727-490 868-507 066 2,5 % Köp av tjänster / Palv elujen ostot -480 336-440 749-497 805-493 805-493 805-493 805-511 088-528 976 12,0 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet -9 015-6 200-8 300-8 300-8 300-8 300-8 524-8 754 33,9 % Understöd / Av ustukset 0 0 0 0 0 0 0 0 Öv riga v erksamh.kostn./muut toimintakulut -81 970-18 389-18 770-17 770-17 770-17 770-17 948-18 127-3,4 % Verksamh.kostn./Toimintakulut -1 020 996-928 330-999 602-994 602-994 602-994 602-1 028 428-1 062 924 7,1 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate 2 165 150 2 797 002 70 135 55 955 55 955 55 955 59 319 71 269-98,0 % Verksamhet Budgetering, ekonomiplan och bokslut, betalningsrörelse, centralbokföring, ekonomisk rapportering, fakturering och kravfunktion, egendomsförvaltning, upphandling & inköpssamordning, finansförvaltning, omvärldsbevakning, vattenfakturering samt utveckling av dessa funktioner. Vision Ekonomiavdelningen sköter och koordinerar kostnadseffektivt och systematiskt stadens ekonomifunktioner på ett sätt som stöder en bra verksamhetsstyrning och en god hushållning med offentliga resurser. Mål 2012 Att slutföra omfördelningen av arbetsuppgifterna inom ekonomitjänster Utvärdering: I team- och utvecklingssamtal Målnivå: Omfördelning gjord under året. Att försnabba hanteringen av inköpsfakturor Utvärdering: kontinuerlig uppföljning Målnivå: en snabb genomströmning av inköpsfakturor Att ta i bruk ny programversion för Raindance och Rondo Utvärdering: ibruktagande Målnivå: en kontrollerad övergång till nya programversioner vid årsskiftet 2011-2012 Att genomföra elektronisk fakturering för testsektor (dagvård) Utvärdering: genomförd fakturering Målnivå: våren 2012 Att kontinuerligt utveckla och försnabba den ekonomiska rapporteringen Utvärdering: Dialog och utvärdering i ledningsgrupp och stadsstyrelse Målnivå: En ändamålsenlig, tillräckligt snabb och tillförlitlig rapportering som bygger i första hand på tertialrapportering samt bokslut. 29
Koncerntjänster Att beskriva och förbättra de mest centrala processerna inom ekonomiförvaltningen (som en del av informationsstyrningsprogram) Utvärdering: Enligt uppgjord plan hösten 2011 Målnivå: Enligt uppgjord plan hösten 2011 Att utveckla årsschemat som ett stöd i den ekonomiska planeringen Utvärdering: ändamålsenlig årsklocka i bruk Målnivå: från början av år 2012 Att förbättra upphandlingsprocesserna i staden Utvärdering: få igång upphandlingssamarbetet och koordinerandet av upphandlingarna i staden Målnivå: våren 2012 Att avdelningsvis ordna utbildning för inköpsrutiner, organisation och kontoplan, moms, hantering av inköpsfakturor i Rondo o.s.v. Avdelningsvis på ekonomiavdelningen. Utvärdering: Målnivå: under 2012 Att förbättra uppföljningen för anskaffningar av vissa varugrupper Utvärdering: ibruktagande Målnivå: våren 2012 Mål 2013-2014 Att fortlöpande utveckla alla ekonomiförvaltningsprocesser och verksamhetsstyrning 30
Koncerntjänster NÄRINGSLIV Stadsstyrelsen Näringslivstjänster Tomas Eklund NÄRINGSLIV ELINKEINO 2010 2011 2012 2012 2012 2012 2013 2014 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget Nämnd / Stadsdir./ Styrelse / Fmge / Plan / Plan / Budget2012/ 2011 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Hallitus Valtuusto Suunn. Suunn. % Försäljningsintäkter / My y ntituotot 1 394 0 0 0 0 0 0 0 Av giftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 Underst. & bidr. / Av ustuks.& tuet 0 0 0 0 0 0 0 0 Öv riga v erks.intäkter/muut toimintatuotot 26 317 119 817 125 000 130 000 130 000 130 000 134 602 140 350 8,5 % Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 119 817 125 000 130 000 130 000 130 000 134 602 140 350 8,5 % 27 711 Personalkostnader / Henkilöstökulut -188 448-251 376-169 664-169 664-169 664-169 664-175 433-181 222-32,5 % Köp av tjänster / Palv elujen ostot -62 525-89 500-91 000-78 000-78 000-78 000-80 730-83 556-12,8 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet -6 299-7 300-7 800-7 800-7 800-7 800-8 011-8 227 6,8 % Understöd / Av ustukset -4 700 0 0 0 0 0 0 0 Öv riga v erksamh.kostn./muut toimintakulut -79 545-200 727-210 500-223 600-223 600-223 600-225 836-228 094 11,4 % Verksamh.kostn./Toimintakulut -341 517-548 903-478 964-479 064-479 064-479 064-490 009-501 099-12,7 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -341 517-429 086-353 964-349 064-349 064-349 064-355 407-360 749-18,6 % Mission Näringslivstjänster i är en länk mellan företagare och offentliga sektorn. Grundtanken är att man via staden kan få information om vart man kan vända sig och hur man får hjälp i frågor som berör företagsamhet. Vi verkar för hela stadens bästa och svarar för utvecklingen av näringsliv och turism i hela kommunen. Vision Företagandet gör Pargas till en tillväxtkommun Verksamhet Stöda skapandet av nya företagsidéer Stöda nyetableringar Stöda och förbättra existerande företags verksamhetsförutsättningar Stöda övriga avdelningar i projektansökningar och projektgenomförande Intressebevakning Näringslivstjänster hyr hamnfastigheterna från servicetjänster och hyr dem vidare åt företagare enligt hamnstrategin. Mål 2012 (Pargas näringspolitiska program) 1. Mångsidigt serviceutbud genom upphandling 2. Väsentlig information till företagarna alltid tillgänglig 3. Stadens förvaltning har en positiv inställning till näringslivet 4. Ett brett samarbete och ett utökat nätverk som gynnar näringslivet 5. Planläggningen och infrastrukturen beaktar företagens behov 6. Företagsamhet lyfts fram i undervisningen 7. Näringslivskonsekvensbedömningen används i för företagen viktiga frågor Mål 2013 Lika som ovan 31
Koncerntjänster NÄRINGSLIV ÅRSVERKEN / TYÖVUODET 31.12 2011 2012 2013 2014 TYÖVUODET 31.12 Årsverken tills vidare / Työvuodet toist. Näringslivsdirektör/Näringslivsombud 1 1 1 1 Avdelningsassistent 1 1 1 1 Projektkoordinator 2 2 2 2 Sammanlag t /Yhtensä 4 4 4 4 Årsverken totalt / Työvuodet yhteensä 4 4 4 4 NÄRINGSLIV MÄTETAL 2011 2012 Antal rådgivningshändelser 400 500 Startrådgivning 40 40 Skolbesök 10 10 Antal nya/startande företag 60 Stadens företagarsidor förnyas och förbättras i sin helhet under 2012. 32