Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Relevanta dokument
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Klassifikationer och hkodverk

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Fokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Vad tycker du om vården?

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård.

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Praktiska anvisningar Uppföljning och ekonomi, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, för chefer

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Gällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

DRAG Ps. Varför? Statistik och avvikelser talar för brister. Hur? Egengranskning? Vad? Kvantitet och kvalitet i informationsöverföring.

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Riks-Stroke 1-årsuppföljning

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Samverkan i praktiken

Juni April maj Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix

Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (2017:612)

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Var? SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin?

Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator

SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Inledning

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

med inriktning på SoL Samarbete mellan två regeringsuppdrag

ARBETSKOPIA

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten Hälso- och sjukvård. start respektive

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Former för samverkan kring äldre i Stockholms län

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Säkerhet i vården - att bygga broar! Inger Nordin Olsson Förvaltningsövergripande Chefläkare, PhD 16/

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

VÄLKOMNA. Svenska Intensivvårdsregistret SIR POST IVA SEMINARIE 26 Augusti VÄLKOMNA

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Beslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland

RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Årsrapport Uppföljning 2012

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Transkript:

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg, Fil dr 1 Institutet för Gerontologi, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping 2 Vårdal Institutet, Lund 1

Bakgrund Närståendes uppfattade delaktighet i vårdplanering Stroke påverkar patientens hela livssituation och hälsorelaterad livskvalitet påverkar även närståendes situation behov av fortsatta insatser efter utskrivning Vårdplanering Vid behov av fortsatt vård/stöd efter utskrivning Bedöma behov och sätta mål Patienten skall vara delaktig i vårdplanering, samt involvera närstående Delaktighet Information Kunskap Påverka beslut

Närstående Närståendes uppfattade delaktighet i vårdplanering Kris- livsförändring Många närstående ger vård och omsorg i hemmet Närståendes upplevelse av egna resurser Diskutera förväntade problem i hemmiljö Behov av information Sjukdomen allmänt Den enskildes specifika problem Planerade insatser Hur man som närstående kan ge stöd Praktiskt Emotionellt Vilket stöd som finns att få Information vid flera tillfällen

Vårdplanering Närståendes uppfattade delaktighet i vårdplanering Vårdplanen skall så allsidigt som möjligt belysa patientens behov av insatser från socialtjänst, kommunal hälso- och sjukvård, landstingets primärvård, psykiatriska vård eller annan öppenvård efter utskrivningen. I vårdplanen skall även de enheter som får ett ansvar för en insats tydligt anges. Källa: Författningskommentarerna till proposition 2002/03:20 Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård- och omsorgsområdet

Syfte Närståendes uppfattade delaktighet i vårdplanering Att beskriva närståendes uppfattade delaktighet i vårdplanering Relaterat till Patientens Kön Ålder Utbildning Levnadsförhållande (ensam- /sammanboende) Första gångs/recidiv stroke Vårddagar P-ADL (före insjuknandet, efter inskrivning resp utskrivning) Närståendes Kön Ålder Utbildningsnivå

Metod Närståendes uppfattade delaktighet i vårdplanering Undersökningsgrupp Patienter (N=188) Kön 60 % män Medelålder 74.0 (+11.2, R=32-92) år Utbildning 75 % folkskola Boende 59 % sammanboende Diagnos 93 % hjärninfarkt 80 % första gångs insjuknande Vårddagar m=20.6 (+ 23.8, R=2-130); md=11 dagar Närstående (N=152) Kön 32 % män Medelålder 60.1 (+12.6, R=29-86) år Utbildning 41 % folkskola Relation 61 % make/maka/sambo

Metod Närståendes uppfattade delaktighet i vårdplanering Intervju med strukturerat frågeformulär Uppfattad delaktighet i vårdplanering Närståendes frågeformulär om delaktighet i vårdplanering (R-QPD) - 10 frågor Information - sjukdom Information - vård och stöd Mål och behov Allmän skattning av delaktighet i vårdplanering- VAS Patientens frågeformulär om delaktighet i vårdplanering (P-QPD) 14 frågor Information Medicinsk behandling Mål och behov Allmän skattning av delaktighet i vårdplanering- VAS Personliga dagliga aktiviteter Personlig vård och förflyttning (Barthel Index)

Resultat P-QPD R-QPD Patienters och närståendes uppfattade delaktighet i vårdplanering Ja, i hög grad 4 3,5 3 2,5 2 1,5 Nej, inte alls 1

Slutsatser Närståendes uppfattade delaktighet i vårdplanering Närstående uppfattar att de behöver mer information och kunskap om: Stroke och konsekvenserna av stroke Vård, läkemedel, rehabilitering och stöd Närstående uppfattar mindre delaktighet i diskussioner om mål och behov Längre vårdtid, patienter med högre utbildning, kvinnliga patienter kvinnliga närstående relaterat till att närstående uppfattade mer delaktighet i vårdplanering

Uppfattad delaktighet i vårdplanering och hälsorelaterad livskvalitet efter stroke I Almborg AH, Ulander K, Thulin A, Berg S. (2008) Patients perceptions of their participation in discharge planning after acute stroke, Journal of Clinical Nursing 18; 199-209 II Almborg AH, Ulander K, Thulin A, Berg S. (2009) Discharge planning of stroke patients- the relatives perceptions of participation. Journal of Clinical Nursing 18; 857-865 III Almborg AH, Berg S. (2009) Quality of Life among Swedish Stroke Patients: Psychometric Evaluation of SF-36. The Journal of Rehabilitation Medicine 41(1) IV Almborg AH, Ulander K, Thulin A, Berg S. Discharged after stroke- important factors for Health Related Quality of Life (resubmitted)

Slutsatser Uppfattad delaktighet i vårdplanering och hälsorelaterad livskvalitet efter stroke Klinisk relevans De professionella behöver utveckla rutiner och metoder för att patienter och närstående ska uppfatta sig mer delaktiga i vårdplanering för att rikta mer uppmärksamhet till de olika grupper som uppfattar sig mindre delaktiga i vårdplanering Bedöma behov Depressiva symtom Utomhus aktiviteter Intresse Hushålls- & fritids/sociala aktiviteter Personlig vård & förflyttning SF-36 fungerar bra för bedömning av HRQoL

Och vad hände sedan?????

Nationellt fackspråk för vård och omsorg Nationellt fackspråk för vård och omsorg regeringsuppdrag 2007-2011 till Socialstyrelsen Syfte Att informationen som dokumenteras om patienter/brukare är beskriven med enhetliga, entydiga och jämförbara begrepp, termer och klassifikationer

Nationellt fackspråk för vård och omsorg Begrepp och termer Klassifikationer & kodverk Begreppssystem

Vårdplanering Vårdplanering i samband med utskrivning från sjukhus 23 % av patienterna medverkade i vårdplanering Behandlande läkare - 18% 60 % hade kallelse till vårdplanering 53 % av journalerna fanns angivet namn på personal som medverkade Målsättning saknades för 83 100 % Vårdplan - separat dokument - 83% Vårdplan överfördes i 23 %

Nationellt fackspråk för vård och omsorg 1. Vårdplanering i samband med utskrivning från sjukhuset - Generellt - För personer som insjuknat i stroke 2. Utveckling av den officiella statistiken inom socialtjänsten Beskrivning av behov och insatser inom äldreomsorgen (regeringsuppdrag öppna jämförelser) 3. Inventering samt uppsökande och informerande verksamhet för personer med psykiska funktionshinder 4. Kvalitetsindikatorer psykosociala insatser 5. Barnhälsodataprojektet

Nationellt fackspråk för vård och omsorg Mer information Ann-Helene Almborg, delprojektledare, Ett gemensamt språk, Nationellt fackspråk för vård och omsorg e-post: ann-helene.almborg@socialstyrelsen.se tel. 075 247 3057 www.socialstyrelsen.se/facksprak