Likabehandlingsplan/ Årlig plan Norrbacka förskolor 2011 Syfte Likabehandlingsplanens syfte är att ge bättre skydd och för att tydliggöra och skärpa att det finns en lag (se bilaga) Planen skall vara konkret och kunna användas som ett verktyg. Vi som pedagoger måste förstå att det är normer som det handlar om. Våra egna värderingar spelar stor roll i hur vi agerar. Vision Norrbacka förskola, Lyans förskola, Skutans förskola samt familjedaghemmen arbetar med noll tolerans. Vi accepterar inte att man slåss, retas eller gör sönder saker med flit. Mål Barnen känner sig trygga, respekterade och trivs på sin förskola. Alla har en plats och ett värde i gruppen och varje barn bidrar med något. Ett nej respekteras av alla. Varje barn känner sig stolta över sig själva och sin familj. Vi vuxna är förebilder som använder ett vårdat språk, är positiva, lyssnar på barnen.
Främjande arbete I det dagliga arbetet finns närvarande pedagoger, som i ord och handling hjälper barnen att hitta sina egna gränser och respektera andras. Barnen är delaktiga i det förebyggande arbetet genom att tillsammans, efter ålder och mognad, bestämma hur vi vill bli bemötta och hur vi bemöter andra. Barnmöten - De äldre barnen har möten där de får diskutera och tycka till om olika frågor. T.ex. Hur känns det när någon är dum mot dig? Har du varit dum mot någon? Vad gjorde du då? Vi vuxna är ansvariga för hela förskolans barn. Vi arbetar med känslorna GLAD- ARG- LEDSEN- RÄDD. Vi arbetar med att bekräfta barns känslor och hjälpa dem hitta den rätta känslan, vi använder känslokort med ansiktsuttryck i samlingen. Massagelekar och slappis (yoga för barn) Böcker som vägleder oss i arbetet t exempelvis Lillzlatan och morbror raring, Tildaböckerna, Lika som bär, Kenta och Barbisarna, att leka tre; Stina Wirsén. Drama - Rollspel -samarbetsövningar
Förebyggande arbete Metoder för att undvika kränkningar mellan barn och mellan vuxna och barn; Planerade föräldrasamtal minst 1 gång per år. Vara uppmärksamma på jargong och beteenden. Se till att miljön inte inbjuder till missförhållanden. Intervjuer och observationer bl. a inför en nulägesanalys/kartläggning minst en gång om året. Diskutera värdegrundsfrågor på APT. Vägledande samspelsarbete inom enheten Till vår hjälp har vi en specialpedagog knuten till oss. Upptäcka, utreda och åtgärda Upptäcka genom att: Ha dagliga samtal med barn och föräldrar Att vara där barnen är Uppmärksam på jargong och beteenden Intervjua och observera Göra en kartläggning med hjälp av husmodellen Utreda genom att: Att prata med barnen Att prata med alla berörda, barn, personal och föräldrar Analysera orsaken
Åtgärder Vi har skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling d.v.s. vi har handlingsplikt! Den inträder så fort vi får kännedom om att något har hänt. Om vi får signaler från barn, föräldrar eller utifrån våra egna observationer, att ett barn inte mår bra förhåller vi oss så att; Åtgärda genom att: Den som uppmärksammat händelsen tar genast upp ämnet i barngruppen och vi ägnar oss särskilt åt detta ämne i samlingar, litteratur, drama och film. Samma person tar också kontakt med föräldrarna och tillsammans bestämmer vi hur vi ska agera. Förälder som känner oro över sitt barn tar snarast kontakt med avdelningspersonal, verksamhetsledare eller rektor. Om en person (förälder/pedagog) upplever att en förälder/pedagog kränker ett barn ansvarar den personen för att; Ta upp det med personen ifråga i enrum Om beteendet ej förändras, tala med verksamhetsledare Tala med rektor
DOKUMENTATION Vi dokumenterar och följer upp alla åtgärder i samband med en diskriminering/kränkning. Det första samtalet är förutsättningslöst. Vid ett andra samtal dokumenterar vi och förvarar samtalsunderlaget i ett låst skåp. UPPFÖLJNING/UTVECKLING Vi skall under 2011 ha en genomgång av rutiner och regler för att se ev. risker. Ny likabehandlingsplanen skrivs i samband med vår årliga kvalitetsredovisning. Likabehandlingsplanen har arbetats fram i pedagoggrupp och lämnats ut till arbetslagen på remiss och sedan reviderats. Föräldrarna får aktuell likabehandlingsplan i samband med Lokala arbetsplanen och avdelningens nya plan. Ansvarig Förskolechef Catarina Olsson
(Bilaga 1) Diskrimineringslagen (2008:567)- Olikbehandling utan saklig grund. 1 Lagen skall främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering p.g.a. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Ur allmänna råd 2006: Olika studier visar att pojkar och flickor många gånger använder olika maktmedel och också drabbas olika. Mycket pekar t ex på att man i förskola/skola främst uppmärksammar pojkars kränkningar eftersom dessa oftast är fysiska och därför synligare och lättare att upptäcka. Flickor använder ofta strategier som kan vara svårare att upptäcka, t ex utfrysning. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.(lpfö98). Direkt diskriminering orättvis behandling eller missgynnade av en person på grund av dennes kön, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Indirekt diskriminering Tillämpandet av bestämmelser som verkar neutral men som får diskriminerande effekt. Ex. Förskolan förbjöd huvudbonader inomhus.(de med slöja blev då indirekt diskriminerade). Trakasserier Uppträdande som kränker en persons värdighet på grund av dennes kön, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Kränkande behandling - fysiska slag, verbala (retas, svordomar), psykosociala (utesluta någon, grimaser, mobbning), texter och bilder (teckningar, foton).
(Bilaga 2) Definition av begreppen som finns i diskrimineringslagen och hur vi arbetar främjande. KÖN Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Vi benämner flickans kön snippa och pojkens snopp. Vår fysiska miljö skall inbjuda alla barn till olika former av lek. Vi läser litteratur med innehåll kring kroppen. ETNISK TILLHÖRIGHET I samtalen med nya föräldrar tar vi upp vilka språk barnen ev. har utöver svenska och om det är något vi kan göra för att öka förståelsen mellan kulturer. Vi försöker lära oss enklare uttryck på respektive språk. För att ytterligare öka förståelsen för detta möts vi på FN-dagen till en fest där alla kan bidra med det man själv önskar. RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING Vid introduktionen, när ett barn börjar hos oss, tar vi upp vad som ingår i verksamheten, fester och kulturaktiviteter. Vi bestämmer hur vi ska mötas kring föräldrarnas önskemål kring högtider, utflykter, gymnastik, specialkost mm. FUNKTIONSHINDER Vi utgår från vad barnen kan och ser till barnens möjligheter. Vi anpassar verksamheten för barn som behöver extra stöd. Vi söker pedagogiska lösningar i miljön. Vi får handledning från Pedagogcentrum och specialpedagog. Vägledande samspelsutbildning är ett stöd i pedagogernas arbete och förhållningssätt. Vi arbetar med kollegiehandledning för att successivt öka på vår kompetens. Området har hög kompetens kring arbetet med barn med diagnos autism.
SEXUELL LÄGGNING Vi läser olika barnböcker som synliggör olika familjekonstellationer. Barn får inte utsättas för någon form av särbehandling p.g.a. föräldrars sexuella läggning. ÅLDER Ingen får diskrimineras p.g.a. sin ålder. Vi ser till barnen som individer. Vi vill förmedla en positiv framtidstro, barnen skall ha något att längta till genom att ha olika aktiviteter utifrån ålder. Vi försöker anpassa miljö och material, så långt det är möjligt, för att passa barnens olika mognadsnivåer. KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK Vi möter barns tankar och frågor kring sitt eget och det motsatta könet och är neutrala i bemötandet när barn vill pröva en annan könsidentitet.