KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM 2014-09- 18 Meddelad i Göteborg Sida l (6) Mål nr 4617-13 KLAGANDE E Ombud: Lovisa Löfstrand Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 15 juli 2013 i mål nr, se bilaga A SAKEN Personlig assistans enligt lagen (1993 :3 87) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten upphäver underinstansemas avgöranden och förkiarar att E. har rätt till personlig assistans fr.o.m. den 23 maj 2013. KammmTätten överlämnar handlingarna i måiet till Socialnämnden i Falkenbergs konunun för vidare handläggning. YRKANDEN M.M. E yrkar att hon ska beviljas personlig assistans i sökt omfattning eller i den omfattning kammaitätten finner skälig och anför bl.a. följande. För att ta möjlighet att skapa kontakter och kommunicera med andra barn behöver hon hjälp för att göra sig förstådd. Denna hjälp kräver Dok.Id 296009 Postadress Box 1531 401 50 Göteborg Besöksadress Stora Nygatan 2 J Telefon Telefax 031-73274 00 031-73276 00 E-post: kamma1tatten.goteborg@dom.se www. kammarratten. goteborg.se. Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Sida 2 Mål nr 4617-13 närvaro av någon som har ingående ktmskaper om henne och omfattas av de grundläggande behoven. I förvaltningsrättens dom återges uppgifter om att hon under skoltid kommunicerar genom att chatta med elever och lärare. Dessa uppgifter är inte korrekta utan tvärtom kan hon i princip endast k01mnunicera med sin mamma och sina syskon. När det gäiler de grundläggande behoven persotilig l1ygien, måltider samt av- och påklädning behöver hon kvalificerade aktiverings- och motivationsinsatser samt i vissa delar handgriplig hjälp vid samtliga dessa moment. Även dessa hjälpbehov omfattas alltså av de grundläggande behoven. Hon har också ett behov av tillsyn av övervakande karaktär, eftersom det vid hennes affektutbrott och ångestattacker rumars finns en risk för att hon skadar sig själv eller andra. För att kunna hjälpa henne krävs sammantaget vid samtliga moment någon med ingående kunskaper om henne och hennes funktionshinder. E ger in bl.a. två utlåtanden av ST-läkaren Maria SeITander, Barn- och ungdomspsykiatrin vid Hallands sjukhus och fyra intyg av leg. psykologen Jan Johansson, BUP-mottagningen i Falkenberg. Socialnämnden anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. E flyttade från Falkenbergs kommun i oktober 2013 och socialnämnden har sedan dess inte haft någon förnyad kontakt med henne. Utifrån den kunskap nämnden sedan tidigare har om henne står det klart att hon är i behov av mycket stöd och hjälp i sin vardag. E klarar med hjälp av aktiverande och motiverande insatser de flesta av sina hjälpbehov. Nämndens bedömning är att dessa insatser inte är av en sådan kvalificerad karaktär att det kräver ingående kunskaper om hennes funktionshinder. Dessa insatser omfattas dänned inte av de grundläggande behoven. Nämnden anser inte heller att det finns ett behov av en person med ingående kunskaper om E i hennes närhet för att hon ska kunna
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Sida 3 Mål m 4617-13 kommunicera. Hon har kommunicerat självständigt i skolan och behovet av att kunna kommunicera med andra är förhållandevis litet. I samband med att hon tidigare genomgått behandling har hon uppvisat positiva effekter såväl kommunikativt som begåvningsmässigt. Det finns därför en osäkerhet kring varaktigheten av hjälpbehovet. Det är inte heller styrkt att E vid ångestattacker riskerar att skada sig själv eller andra på ett sådant sätt att det fiims ett behov av aktiv tillsyri av Övervakande karäktfu SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Frågan i målet är om E uppfyller förutsättningarna för att beviljas insatsen personlig assistans enligt LSS. Av utredningen i målet framgår att E till viss del behöver hjälp med sin personliga hygien, vid måltider samt med av- och påklädning. E var drygt tio år gammal vid tiden för nämndens beslut. En tioåring utan funktionshinder klarar nonnalt det mesta själv i dessa avseenden, även om det självfallet finns variationer även hos icke funktionshindrade barn i den åldern. Hjälpinsatsema i nämnda avseenden avser dock endast i mycket begränsad del hjälp som kan anses vara av det mycket privata och känsliga slag som förutsätts för rätt till personlig assistans (jfr RÅ 2009 ref. 57) och av utredningen framgår inte annat än att den största delen av hjälpbehovet avser sådana aktiverings- och motivationsinsatser som i praxis inte har ansetts omfattas av de grundläggande behoven (jfr R.Å. 2003 ref. 33). Av uppgifter som skolpersonal lämnat under våren 2013 framgår också att E med hjälp av h äning självständigt och utan påminnelser klm ar av bl.a. toalettbesök samt av- och påklädning. E. menar att hon behöver tillsyn av övervakande karaktär för att undvika att hon skadar sig själv eller någon annan. De uppgifter som lämnats av skolpersonal ger inte stöd för bedömningen att det föms ett behov av sådan aktiv tillsyn som omfattas av de grundläggande behoven.
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Sida 4 Mål m4617-13 Inte heller de uppgifter som lämnats av läkaren Maria Serrander och psykologen Jan Johansson ger stöd för en sådan bedömning, även om det framgår att det finns ett visst behov av tillsyn. Mot denna bakgrund bedömer kammarrätten att E hjälpbehov i detta avseende inte omfattas av de grundläggande behoven. NärdetgällerE behöv avhjälp med att kommunicera är uppgifterna i utredningen något motsägelsefulla. I utredningen anges att E i perioder har fungerat någorlunda väl i skolsituationen och att hon under en period cirka ett år innan nämnden inledde sin utredning kunde prata med personal i skolan. Samtidigt framgår av mer aktuella uppgifter som lämnats av skolpersonal under våren 2013 att E. enbart pratar med sin mamma i skolan och att hon ibland kan svara på e-post från sina lärare genom att skriva ja eller nej. Vidare framgår av utlåtande den 2 december 2011 av Maria Sen-ander att E under de cirka två månader hon var inlagd hösten 2011 för utredning och observation visserligen fungerade väl i skolsituationen och att hon kunde viska till lärare, men att hon inte pratade med medpatienter. Maria Se1rnnder anger vidare att det vid avdelningsobservationer blivit tydligt att E har svårigheter att interagera socialt samt att kommunicera både verbalt och ickeverbalt. Även om det framgår att E under vissa pe1ioder i viss omfattning har fönnått kommunicera med personer utanför familjen, ger den sammantagna utredningen stöd för att hon vid tiden för nämndens beslut till följd av sitt funktionshinder hade stora svåiigheter att kommunicera med utomstående och att hennes funktionshinder är av sådan karaktär att det behövs någon med ingående kunskaper om henne för att hjälpa henne att kommunicera med andra än familjen. E behov av hjälp med kommunikation omfattas därmed av de grundläggande behoven. Den omständigheten att hennes förmågor i detta avseende kan komma att
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Sida 5 Mål nr 4617-13 förbättras, förändrar inte bedömningen när det gäller hennes hjälpbehov vid tiden för nämndens beslut. En tioåring utan funktionshinder har normalt omfattande kontakter med andra människor och har aktiviteter med andra ungdomar utanför skoltid och behöver inte sina föräldrars eller andra vuxnas medverkan för att komrniii1icera i vanliga sociala siti.lätioi1er Ufr RÅ 2010 ref. 17). Eriligt kammarrättens mening får E behov av hjälp med att kommunicera, med hänsyn till hennes ålder, bedömas vara av en sådan omfattning att redan detta hjälpbehov medför att hon har rätt till personlig assistans. Av utredningen framgår att E har ett behov av stöd och hjälp i olika situationer som går utöver hjälpbehovet hos en jämnårig ungdom utan funktionshinder. Den som har rätt till personlig assistans för sina grundläggande behov har också rätt till sådant stöd för sina andra personliga behov. E har alltså rätt till personlig assistans även för t.ex. aktiverings- och motivationsinsatser samt för tillsyn som inte kan räknas som aktiv, om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Sammanfattning KammaiTätten anser att E har haft rätt till personlig assistans fr.o.m. den 23 maj 2013, dvs. dagen för nämndens beslut. Biträde av personlig assistent kai1 inte utgå för förfluten tid (RÅ 2006 ref. 76). Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för såda.i1 assistans kan däremot under vissa förutsättningar utgå för förfluten tid (RÅ 2005 ref. 85 och RÅ 2000 not. 176). Socialnämnden har därför att som första instans pröva i vilken utsträckning E kan beviljas ekonomiskt stöd till skäliga kqstnader för personlig assistans för tiden fr.o.m. den 23 maj 2013.
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG DOM Sida 6 Mål nr 4617-13 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (fonnulär 1 ). - Johan Sanner Ewa Mårdberg referent L..v Anna Ladebom Nilsson
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2013-07-15 Meddelad i Målm Enhet 2:2 -i c('fl. 0-.J/ Sida 1 (8) Göteborg KLAGANDE E Ställföreträdare: 1. 2. Ombud: Lovisa Löfstrand Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART Socialnämnden 311 80 Falkenberg ÖVERKLAGAT BESLUT Socialnämndens beslut den 23 maj 2013 SAKEN Personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS DOMSLUT Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id 214192 Postadress Box 53 l97 400 J 5 Göteborg Besöksadr ess Sten Sturegatan 14 Telefon Telefax 031-732 70 00 031-7117859 E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00
FÖRVALTNil GSRÄTTEN DOM Sida2 DET ÖVERKLAGADE BESLUTET Socialnämnden i Falkenbergs kommun (nämnden) har i det överklagade beslutet avslagit E : ansökan om personlig assistans enligt 9 2 LSS. Som motivering har angetts att rätt till insats inte föreligger. YRKANDEN M.M. E. yrkar att hon ska beviljas personlig assistans och anför i huvudsak följande. Hennes behov är av sådan karaktär att det berättigar till insatsen. Tid för hjälp med den personliga hygienen, måltider, på- och avklädning, samtliga aktiverings- och motiveringsinsatser, kommunikation samt andra behov som kräver ingående kunskaper bör beaktas. Idag medverkar hennes mor tillsammans med henne i skolan för att hjälpa heiu1e att kommunicera, något som inte ingår i normalt föräldraansvar. Inte heller ingår moderns medverkan i skolan för att motivera henne att äta eller hjälpa henne att gå på toaletten i föräldraansvaret. Om hennes mor inte skulle vara närvarande under denna tid skulle hennes utveckling regressera. Hon har således ett behov av kvalificerade motiverings -och aktiveringsinsatser vid varje moment som är att hänföra till de grundläggande behoven, såsom vid på- och avklädning samt måltider. Hon klarar inte att genomföra momenten självständigt. Hennes kommunikationssvårigheter har förelegat sedan hon började prata och är därför att bedöma som varaktiga. För att hon ska utvecklas har hon behov av aktiv tillsyn. Hon har i princip aldrig talat med någon utanför familjen och det finns inget som talar för att hennes problematik kommer att försvinna inom snar framtid. Idag talar hon endast med sin mor och sina syskon, varför hon är i behov av mycket hjälp vid kontakt med utomstående för att kunna fönnedla vad hon tänker eller önskar samt för att lemma ta emot infonnation. För att kommunikationen ska komma till stånd krävs det således närvaro av en tredje person som har ingående kunskaper om henne. Dessutom lider hon av panikattacker och
FÖRV ALTNINGSRÄ TTEN DOM Sida 3 det föreligger en risk att hon skadar sig själv eller någon i hennes omgivning, vilket medför att hon har ett behov av tillsyn av övervakande karaktär. Utan tillsyn skulle hon få fler ångestattacker och leva under svårare förhållanden än hon gör idag. Hon är även i stort behov av regler, struktur och rutiner och alla moment i vardagen måste genomföras i en viss ordning. Det krävs därför att man har ingående kunskap om henne för att förstå vad hon vill och kunna tillgodose henne den hjälp som hon behöver. Vad gäller hygien behöver hon hjälp med att tvätta håret och att borsta tänderna. Vid vissa toalettbesök behöver hon även handgriplig hjälp. Vidare är dessa moment av den karaktären att en tioåring normalt själv klarar att genomföra dem, varför de inte bör anses ingå i föräldraansvaret. Hon behöver även stöd vid måltider samt praktisk hjälp vid på- och avklädning. Uppgifterna om att hon numera självständigt klarar dessa moment är felaktiga. Anledning till att hon har gjort vissa framsteg är dessutom att hon ständigt har sin mor närvarande, vilket gör att hon känner sig trygg. Detta far snarare anses tala för att hon är i behov av aktiv tillsyn för att kunna utvecklas. - E åberopar två intyg utfärdade den 2 december 2011 av ST-läkaren Maria Serrander vid Barn- och ungdomspsykiatrin Hallands sjukhus, tre intyg utfärdade den 1 och den 9 februari 2012 av psykologen Jan Johansson vid Psykiatrin Halland samt två kompletteringar av intyg utfärdade den 5 november 2012 respektive den 4 juni 2013. Nämnden anser att överklagandet ska avslås och tillägger följande. Det är ostridigt att E har en funktionsnedsättning som orsakar att hon är starkt bunden och beroende av sin mor och att hon har behov av stöd och hjälp i vardagen. Hjälpbehov som uppkommer under skoltid ansvarar dock skolan för. Vid frekvent närvaro i skolan med anpassad miljö samt behandling i hemmiljön har också E ångestattacker minskat och hem1es förmågor har förstärkts, både vad gäller ADL och självständighet. Hon klarar med påstötning självständigt klädsel, toalettbesök och att självständigt kunna leka och röra sig fritt i hemmet utan sin mors direkta
FÖRV ALTNTNGSRÄTTEN DOlVI Sida 4 närhet Hon har sedan tidigare självständigt klarat att äta och dricka. Hon klarar således fleratlet av sina gnmdläggande behov med motiverande och aktiverande insatser. Dessa är dock inte av den karaktären att de kan hänföras till de grundläggande behoven. Under tidigare och pågående behandling har E även visat en positiv behandlingseffekt och utveckling, såväl kommunikativt som kunskapsmässigt. Hennes hjälpbehov avseende kommllllikationen är därför inte att anse som varal1:igt. Vidare kräver hennes hjälpbehov inte ingående kunskaper och ångestattackerna är inte av den karaktären att det berättigar till aktiv tillsyn eller övervakning. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser Enligt 7 första stycket LSS har personer som anges i l rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Av 9 första stycket 2 jämförd med 2 samma lag framgår att biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans är en av de insatser som kan ges samt att kommunen har att svara för denna insats till den del behovet av stöd inte täcks av assistansersättning. Med personlig assistans i enlighet med ovan nämnda lagrum avses enligt 9 a LSS personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Av lagrummets andra stycke framgår att den som har behov av personlig assistans för sina grundläg-
FÖRV ALTNINGSRÄTTEN DOM Sida 5 gande behov även har rätt till insats enligt 9 2 LSS för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Förvaltningsrättens bedömning Det är ostridigt att E. tillhör personkretsen enligt LSS. Frågan i målet är om hennes hjälpbehov är av den art och omfattning som krävs för att hon ska kunna beviljas personlig assistans. Av utredningen framgår att E t, som vid tiden för nämndens beslut var tio år gammal, har diagnosen Autism och som en del av denna diagnos även selektiv mutism och ångestproblematik. Till följd av sitt funktionshinder har hon i huvudsak svårigheter med självständighet och kommunikation och har med anledrung av detta ansökt om personlig assistans. Insatsen ska dock vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket personlig karaktär. Avgörande vid bedömningen bör vara att den enskilde behöver personlig hjälp för att klara sin hygien, för att klä av och på sig, för att inta måltider eller för att överhuvudtaget kunna kommunicera Gfr prop. 1992/93:159 s. 64). Personer som helt eller i stor utsträckning själva klarar av att på egen hand sköta sina personliga behov och som enbart har behov av motivations- och aktiveringsinsatser bör därmed inte ha rätt till personlig assistans (jfr prop. 1995/96: 146 s. 13 och RÅ 2003 ref. 33). Med hänsyn till E ålder ska, vid bedömningen av hennes rätt till personlig assistans, förutom kravet på att hjälpbehovet ska avse grundläggande behov av mycket personlig karah.'tär även beaktande tas till det som normalt kan anses falla inom ramen för föräldraansvaret. Det är behovet av extra tillsyn och omvårdnad med anledning av funktionshindret som ska ligga till grund för bedömningen av. rätten till personlig assistans. Det är således bara de hjälpbehov som går utöver vad som är normalt ror ett barn i ifrågavarande ålder som kan läggas till grund för bedömningen av behovet av personlig assistans (jfr RÅ 2010 ref. 17).
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DONI Sida 6 Det framgår att E har vissa svårigheter vad gäller hennes förmåga att kommunicera med personer utanför familjen. Frågan är dock om hon behöver medverkan av någon med ingående kunskaper om hem1e för att hon ska kunna förstå andra och göra sig förstådd i situationer utanför hemmet. Att kunna kommunicera med andra och därmed skapa och upprätthålla sociala kontakter hör till de grnndläggande behoven. En tioåring utan funktionshinder behöver dessutom i regel inte sina föräldrars medverkan för att kommunicera med sin omgivning i vanliga sociala situationer i den omfattning som E gör, varför hennes behov inte helt kan anses falla under föräldraansvaret vid bedömningen Gfr RÅ 2010 ref. 17). Av utredningen framgår dock att E behov av att kommunicera inom famiuen, men även på skolan, till stor del tillgodoses av personer som känner henne. Det framgår att hon inte har några svårigheter med språkförståelse och att hon talar fritt med sin mor och sina syskon. Även under skoltid kommunicerar hon genom att chatta med elever och lärare på skolan, hon svarar ja eller nej i mail och ibland skriver hon mer än så. Det framgår också att skolpersonal har upplevt att hon har utvecklats vad gäller förmågor men också självständighet, varför hennes möjlighet att kommunicera med personer utanför familjen också kan anses komma att utvecklas. Hennes behov av övriga kontakter, utanför hemmet och skolan, får dessutom med hänsyn till åldern anses vara relativt begränsat. Utredningen i målet kan således inte anses ge stöd åt att hjälpbehovet i detta avseende är av den omfattning eller den karaktär som krävs för att rätten til i personlig assistans för hjälp med att kommunicera ska föreligga. Det har också anförts att E har ett tillsynsbehov som kräver särskild kunskap om henne och som berättigar till personlig assistans. Visserligen kan aktiv tillsyn som närmast har karaktären av övervakning anses utgöra ett grundläggande behov Gfr RÅ 2003 ref. 33). Förvaltningsrätten betvivlar inte heller att E har problem i form av ångestattacker
FÖRVAL TNINGSRÄTTEN DOM Sida 7 samt att detta medför ett visst behov av tillsyn som går utöver vad som är normalt för ett barn i samma ålder. Emellertid framgår inte av utredningen att det är fråga om en sådan kvalificerad tillsyn av övervakande karaktär som kan beaktas vid ifrågavarande prövning. När det gäller stöd i samband med måltider framgår att E klarar av att äta och dricka själv men kan behöva hjälp med att påminnas och motiveras. Detta innebär att hennes behov av hjälp vid måltider inte är av det personliga och integritetskänsliga slag att det kan hänföras till de grundläggande behoven (jfr RÅ 2009 ref. 57). Även när det gäller övriga grundläggande behov framgår av utredningen att E i huvudsak har ett behov av art motiveras och påminnas i samband med hygiensituationer och i samband med av- och påklädning. Det framgår inte annat än att hjälpinsatsema i dessa delar inte avser hjälp som kan anses vara av det mycket privata och känsliga slag som förutsätts för rätt till personlig assistans. Utredningen ger således inte stöd för annat än att merpa1ten av de insatser som behövs utgörs av påminnelser, praktiska instmktioner och motivationsinsatser, det vill säga insatser som no1malt inte räknas till de grw1dläggande behoven. Dessutom får de behov hon har i samband med vissa hygiensituationer, såsom manikyr och pedikyr, till stor del anses falla under föräldraansvaret. Vidare kan, även om E problematik med komponenter av tvång och autistiska inslag är bekymmersamt, hennes hjälpbehov inte heller anses vara av sådan krävande och komplicerad karaktär att hon behöver hjälp som förutsätter ingående kunskap om henne och hennes funlctionshinder. Sammanfattningsvis anser förvaltningsrätten att utredningen ger stöd för att E har ett visst behov av hjälp och stöd men att detta inte kan anses vara av.den karaktär och omfattning som förutsätts för rätt till personlig assistans, E klarar av att utföra övervägande moment
FÖRV ALTNINGSRÄTTEN DOlVI Sida 8 som är a1.i: bärrföra till grundläggande behov. Överklagandet ska därmed avslås. HUR M..t\..N ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 3109/lB) f z;,,iv' j/ma /j?"i"/ Beno/'Hasselberg / Tf. Rådman I avgörandet har även nämndemännen Lillemor Jervhäll, Tony Näslund och Tommy Zetterberg deltagit. Föredragande i målet har varit förvalluingsrättsnotarien Isabella Wintholm.