DOM W Meddelad i Göteborg

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN I Avdelning 1 DOM W Meddelad i Göteborg Sida I (7) KLAGANDE Försäkiingskassan Processjuridiska enheten/göteborg Göteborg MOTPART p Ombud: Nicholette Tuza Humana Assistans AB Box Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Karlstads dom den 19 juni 2012 i mål m , se bilaga A SAKEN Assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammanätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer Försäk- 1ingskassans beslut den 25 januari YRKANDENM.M. Försäkringskassan yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer försäkringskassans beslut den 25 januaii p anser att överklagandet ska avslås. Dok.Id Postadress Box Göteborg Besöksadress Stora Nygatan 21 Telefon Telefax E-post: kammarratten.goteborg@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN I DOM Sida 2 Försäkringskassan anför.följande Förvaltningsrätten har inte förklarat varför P behöver en person med ingående kunskaper om honom för att kommunikation över huvud taget ska vara möjlig. Rättens resonemang är motstridigt. Det läggs först fram argument som talar emot att han är i behov av hjälp att kommunicera och anförs att han kan konununicera obehindrat i vissa situationer. Därefter anser rätten att det finns ett behov av hjälp i vardagssituationer, men förklarar inte var qet finns stöd för detta ställningstagande. Förvaltningsrätten anser vidare att det finns risk för att P blir aggressiv vid aktiviteter om de inte förbereds eller motiveras. Rätten anser dock inte att han är i behov av aktiv tillsyn av övervakande karaktär och det konstateras att han inte är aggressiv eller farlig för sig själv och sin omgivning utan blir passiv om han inte får tillräcklig hjälp och stöttning. P har en kommunikationsförmåga som i sammanhanget inte är av oväsentlig omfattning. Det är inte endast verbala utan även andra kommunikationssätt som ska beaktas. p anför följande Han håller monologer om sina intresse01måden på sina egna villkor inför sin mamma. Detta är inte något som förekommer till vardags eller med utomstående personer. Monologer inom ett specialområde eller att kunna uttala ord kan inte anses vara detsannna som att förstå och göra sig förstådd. Kommunikation är ett samspel med omgivningen och en förutsättning för interaktion. För att kunna motivera och aktivera honom krävs ingående kännedom om honom och hans sätt att kommunicera, vilket innebär att detta inte kan utföras av någon med enbart allmän kunskap om autism. Förvaltningsrätten behandlar hans aggressionsproblematik i två olika sammanhang. Rätten anser i det eri.a resonemanget att hans problematik inte är av den omfattningen att det finns behov av aktiv tillsyn. I det andra resonemanget förtydligas att aggressionerna är hänförliga till de tillfällen då han blir missför-

3 KAMMARRÄTTEN I DOM Sida 3 stådd, men att han i övrigt är passiv och behöver ständig motivering för att klara sina vardagsrutiner. Den omständigheten om han är aggressiv eller inte saknar betydelse vid bedömningen om det krävs ingående kunskaper om honom för kvalificerad motiveling och aktivering. Målets handläggning Kamman-ätten har den 10 juli 2012 förordnat att förvaltningsrättens dom tills vidare inte ska gälla. SKÄLEN FÖR K.A1'1MARRÄ TTENS AVGÖRANDE Frågan i målet är om P är i behov av hjälp att konnnunicera och av annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om honom under mer än tjugo timmar per vecka. Behov av hjälp med kommunikation kan föreligga när en persons språkliga föm1åga är begränsad till enstaka ord, korta fraser samt användande av signaler i beteende och ansiktsuttryck, som gör det svåii för utomstående att kunna tolka vad personen vill Gfr RÅ 2000 ref. 11 ). När det gäller aktiverings- och motivationsinsatser framgår det av rättspraxis att det ska vara fråga om aktiv tillsyn av närmast övervakande karaktär för att kum1a hänföras till de grundläggande behoven Gfr bl.a. RÅ 1997 ref. 23 I, RÅ 1997 ref. 28 och RÅ 2009 ref. 57). Sammanfattning av utredningen i målet Teresa lansen, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, har haft 18 personliga samtal med P. Hon bedömer att han klarar att klä sig, äta och duscha själv men att han är i behov av ett specifikt pedagogiskt bemötande med mycket stöd och vägledning. Han har ett språk och kan kommunicera med andra men vänder sig ofta till man1mat1 och

4 KAMMARRÄTTEN I DOM Sida 4 talar genom henne. Hon har kunnat samtala med honom utan assistent eller manunan närvarande. Det har ofta fungerat bra men ibland har man fått låta samtalet ta tid. P har kontakt via sin dator med ungdomar i andra länder och är språkligt begåvad på både engelska och svenska. Han drar sig undan och fönnår inte ta kontakt med mäturiskor han inte känner. Man måste ha goda kunskaper om autism men även om honom personligen för att över huvud taget komma i kontakt med honom. Det är mycket viktigt att vardagen är förutsägbar. P har mycket svårt för förändringar. Den farlighet som han utstrålade för flera år sedan finns inte kvar. När han inte mår bra är han lättretlig och kan bli paranoid och även aggressiv. Han behöver då extra stöd, men detta ät inte längre något som präglar hans eller familjens vardag. Han är inte farlig för sig själv eller andra personer och har inte ett uttalat behov av aktiv övervakning. P behöver stöd från en person med allmätma kunskaper om personer med autism och psykiska tillstånd och info1mation om hans mående. Mariaime Rydberg, leg. psykolog vid Barn- och ungdomshabiliteling, anger i intyg i december 2011 att hon använder samtalskott föreställande olika känslotillstånd när hon kommunicerar med P. Om man ska få till en mer nyanserad kommunikation än att han nickar ja/nej behövs att någon som känner honom väl finns med i samtalet. Tidigare kunde han själv ställa frågor och mer spontant berätta något, men även då krävdes att han hade lärt känna en först och att man var mycket lyhörd för hans sätt att kommunicera. I nuläget talar P inte alls med personer han inte är bekant med. Han kan vara en fara för sig själv eller annan person eftersom han i nuläget inte uppvisar ett stabilt psykiskt mående. Arbetsterapeuten Ann-Marie Melin uppger i januari 2012 att det är ett detektivarbete att förstå vad P vill. Han kan samtala om sina intresseområden. Samtalet blir mer som en föreläsning där omgivningen

5 KAMMARRÄTTEN I DOM Sida 5 lyssnar. P påkallar uppmärksamhet genom att ta tag i någon eller be om något via enstaka ord eller rörelse med kroppen. I okända miljöer tar det längre tid innan omgivningen förstår att han vill något. Han säger ald1ig rakt ut vad han önskar. Han använder inte telefonen. Han kan läsa korta meddelanden som skrivs till honom vilket ofta används. Han behöver hjälp för att andra ska förstå hans kommunikationssätt. P använder sitt språk minimalt i vardagens rutiner, men har ett rikt språk när det gäller hans specialintressen. Blir han inte förstådd kan han bli irriterad och aggressiv. En person som har ingående kunskaper om P kan lättare tolka, avleda och ställa de rätta frågorna i rätt tid för att vardagen ska fungera på ett så bra sätt som möjligt. Gunnel Bagge Allwood, specialist i psykiatii, anger i försäkringsmedicinskt yttrande att det inte fran1går att p, efter välinställd medicine1ing skulle vara psykiskt instabil. Det framgår inte att han skulle vara farlig för sig själv eller omgivningen. Han klarar de grundläggande behoven med mer eller mindre stöd men de personer han kommer i kontakt med måste ha goda kunskaper om autism. Att han skulle vara i behov av aktiv tillsyn framgår inte. Angående kommunikation framgår att P. oavbrutet och i detalj kan prata om t.ex. ett dataspel. Vid samverkansmöte har psykologen Maiianne Ryberg påtalat att det kan ta tid att :fa igång en konversation med honom men att man inte ska ge sig, det kan ta flera försök. Det finns ingen dokumentation som stödjer att p, inte skulle kunna tala som vid mutism. Kammarrättens bedömning Enligt 9 a lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkmiad LSS, avses med personlig assistans personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på gmnd av stora och varaktiga funktionslrinder behöver hjälp med sin personliga

6 KA.l'\1MARRÄTTEN I DOM Sida 6 hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Av utredningen framgår att P är i stort behov av struktm och förutsägbarhet för att vardagen ska fungera. Han behöver ett pedagogiskt bemötande, vägledning och motivering för att klara sin dagliga livsföring men klarar rent faktiskt att utföra de olika momenten. Han kan bli lättretlig och aggressiv när han inte mår bra, men utredningen ger inte stöd för att han numera utgör en fara för sig själv eller andra på ett sådant sätt att han är i behov av övervakning. Kammarrätten anser att P inte behöver sådan aktiv tillsyn som utgör ett grundläggande behov. Den hjälp han behöver med aktiverings- och motivationsinsatser i dessa avseenden ska därför inte beaktas. p beskiivs i utredningen som språkligt begåvad, inte bara på svenska utan även på engelska. Han kommunicerar utan hinder via sin dator om ämnen som han är intresserad av. Det framgår att han har sociala kontakter på detta sätt. På grund av sitt funktionshinder meddelar han dock i andra sammanhang ofta inte ens enkla budskap till sin omgivning. Det sägs att p. då bara kan motiveras att kommunicera av personer som han lätt känna. Hur nära bekant man måste vara med honom för att kunna etablera kontakt framgår inte tydligt av utredningen. Det kan enligt kammarrättens mening utläsas att P har språkliga kunskaper och färdigheter som ligger klart över den nivå som vanligtvis medför ett behov av hjälp med kommunikation. Samtidigt framgår det att dessa kunskaper och färdigheter ofta inte konuner till sin rätt på grund av hans funktionshinder. Kammarrätten anser att det behov av hjälp som P har i detta avseende inte ska anses avse kmmnunikation som ett grnndläggande behov enligt 9 a LSS.

7 KAMMARRÄTTEN I DOM Sida 7 Sammantaget finner ka:nunarrätten att P inte har behov av assistans för de grundläggande behoven under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Han är därför inte berättigad till assistansersättning. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 4). V---. Åsa Ståhl );; tf v{k!j.,[ atibl---- Ewa Ha ard Linander l/ - Johan Rubenson referent /Jennie Magnusson

8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD Göran Wirdeus DOM Meddelad i Karlstad Mål nr Sida l (5) g- KLAGANDE p, Ombud: Nichölette Tuza Humana Assistans AB Box Örebro MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg Göteborg ÖVERKLAGAT BESLUT Försäkringskassans beslut den 25 januari 2012, se bilaga 1 SAKEN Assistansersättning enligt socialförsäkrings balken (2010: 110) DOMSLUT ' Förvaltningsrätten bifaller överklagandet på så sätt att det överklagade beslutet.upphävs och målet visas åter till Försäkringskassan för tidberäkning i enlighet-med denna dom. YRKANDEN M.M. p yrkar att han f'ar assistansersättning i enlighet med tidigare beslut samt att förvaltningsrätten beslutar om inhibition Försäkringskassans beslut. Till stöd för sin talan åberopar han intyg den 23 december 2011 av leg. psykologen Marianne Ryberg och ADL-bedömning den 12 jaimari 2012 av leg. arbetsterapeuten Ann-Marie Melin, båda Barn- och ungdomshabiliteringen, Örebro läns landsting, samt anför bl.a. följande. Dok.Id Postadress Box Karlstad Besöksadrcss Rådhuset, Stora torget Telefon Telefax E-post: forvaltningsrattenikarlstad@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD DOM Sida Beslutet är baserat på ett felaktigt och missvisande läkarutlåtande upprättat den 19 april 2011 av Teresa Jansen, specialist i psykiatri och barn- och ungdomspsykiatri. Teresa Jansen hade vid tidpunkten ror upprättandet av intyget ingen aktuell kännedom om honom, varför intyget inte återger hans hjälpbehov vid tiden för intyget. Däremot styrker intyg av Marianne Rydberg och Ann-Marie Melin, personer som har arbetat med honom sedan ett antal är tillbaka, att han har ett fortsatt behov av aktiv tillsyn, dels genom att det anges att han har kommunikationssvårigheter gentemot utomstående, dels genom att han fortsättningsvis kan vara utåtagerande och faktiskt är i behov av någon med ingående kunskaper om honom. I det nu överklagade beslutet an!or Försälcringskassan att han inte har kommunikativa svårigheter, ett påstående som är absurt. Han är begränsad i sin kommunikation och den omständigheten att han skulle kunna vara verbal i kontakten med utomstående ersätter inte det faktum att han inte är det. Av de åberopade intygen från Marianne Rydberg och Ann-Marie Melfu framgår tydligt att han inte kan kommunicera med tredje part utan.medverkall av en person med ingående kunskaper om honom och hans sätt att kommunicera.... _ gaen Vidare kvarstår det faktum att han är aggressiv och utåtagerande, något som Försäkringskassan har bortsett från med anledning av ett intyg som felaktigt återger hans hjälpbehov, men som har kunnat motbevisas genom andra skrivelser från hans vårdkontakter. Det är således uppenbart att hans kommurtikationssvårigheter i kombination med hans aggressionsproblematik förutsätter ett fortsatt behov av in- delrun s K aper oc lläktiv tt l ls y n.fötatrh1fll-ska-tilifo'i"s-äkras sä - -- kerhet och trygghet i sin vardag är han i behov av assistans av nyssnämnda karaktär. Att frånta honom insatsen innebär att försätta honom, och andra i hans närhet, i mycket riskfyllda situationer. Något som förvaltningsrätten även bör ha i åtanke är att hans utåtagerande beteende har kunnat föregås och avvärjas med hjälp av assistansen. Han är fortfarande regelbundet våldsam och är fortfarande autistisk, - vilket påvisar att han är i fortsatt behov av assistans. Försäkringskassan. vidhåller sitt beslut och anför i huvudsak följande. Försäkringskassan har inhämtat ett försäkringsmedicinskt yttrande från den försäkringsmedicinska rådgivaren dr Gunnel Bagge Allwood, specialist i psykiatri. Hon har i yttrande den 4 maj 2012 ingående gått igenom den medicinska utredningen och Försäkringskassan hänvisar i sin helhet till hennes yttrande. I övrigt vill Försäkringskassan anföra följande. Det som utmärker ett kommunikationsbehov i lagens mening är att det ska vara av mycket privat karaktär, vilket det anses vara om en persoiilig assistent behövs för att den funktionshindrade överhuvudtaget ska kunna kom-

10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD DOM Sida municera. Av utredningen framgår att P kan tala och det framgår exempelvis att "han kan prata oavbrutet och 'in i detalj om dataspel... ". Det framgår vidare att det kan ta lång tid att få igång en konversation med P men att man inte ska ge sig. Försäkringskassan anser således att utredningen inte ger stöd för att p har ett behov av hjälp med kommunikation som ett grundläggande behov. För att ett hjälpbehov avseende tillsyn ska hänforas till de grundläggande behoven laävs dels att den enskilde behöver tillsyn av sådan karaktär som är att jämställa med övervakning, dels att den person som utför tillsynen till följd av att den enskilde har svårt att kommunicera eller har en komplicerad medicinsk problematik behöver ingående kännedom om denne ror att kunna utföra tillsynen på ett tillfredställande sätt. Utredningen visar inte att P är farlig.för sig. själv eller sin omgivning samt ger heller inte stöd för att P har behov av tillsyn av någon med ingående kännedom om just honom. Av den sammantagna utredningen framgår tydligt att p. klarar av de flesta delar själv och att hans största behov består i motiverings- och aktiveringsinsatser. Det är tydligt att P behöver tydlig struktur och att han reagerar positivt på sådan struktur. Motoriskt anges att P klarar alla ADL-funktioner men att det behövs mycket hjälp i vardagliga aktiviteter såsom motivera och stötta. Försäkringskassan anser att det behov av stöttning som han har kan utföras av någon som har allmän kännedom om funktionshindret och detta behov kan därför inte anses ingå i de grundläggande behoven Förvaltningsrätten har i beslut den 20 februari 2012 avslagit p,.-.r... ansökan om inhibition. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser om assistansersättning framgår av Försäkringskassans beslut. Förvaltningsrättens bedömning Det är ostridigt och framgår av handlingarna i målet att P har behov av aktiverings- och motivatiönsinsatser för att exempelvis sköta sin hygien och utföra andra vardagssysslor och han kan i vissa moment även

11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD DOM Sida behöva handgriplig hjälp. Av rättsfallet RÅ 2003 ref. 3 3 framgår att hjälp i detta avseende inte räknas till de grundläggande behoven annat än om hjälpen måste ges av ett begränsat antal personer och att den förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Enligt förvaltningsrättens mening är P behov av motiverings- och aktiveringsinsatser av sådan särskilt kvalificerad art att den måste ges av någon med ingående kunskaper om honorri eftersom han annars inte gör vad han ska, bl.a. kan det ta från en dag till en annan att förmå honom att duscha och även andra aktiviteter kräver såväl förberedelse som motivering vid aktivitetstillfället. Om dessa insatser inte fungerar synes det också finnas en risk för att hart kan bli åggressiv mot sin omgivning. Förvaltningsrätten anser att detta behov är att anse som sådant grundläggande behov som ska läggas till grund för bedömningen av rätt till assistansersättning. Beträffande kommunicering är det ostridigt att p. komrnunicerar obehindrat med andra ungdomar inom sina intresseområden via dator och att han emellanåt kan prata mycket om exempelvis dataspel. Det är också-i-huwdsak-ostridigt_attlian_i_v._ardagssitu.qtion Lint..kQ!lllUWCer _. med andra, även om det enligt Gunnel Bagge Allwood inte finns dokumentation som stödjer att han inte skulle kunna prata som vid mutism. Oavsett detta konstaterar förvaltningsrätten att P i vardagssituationer har ett faktiskt behov av hjälp från någon med ingående kunskaper om honom för att en kommunikation över huvud taget ska vara möjlig. Förvaltningsrätten finner därför att P har ett hjälpbehov med kommunicering som f'ar räknas till de grundläggande behoven. Beträffande aktiv tillsyn har det inte framkommit att P i allmänhet är aggressiv eller farlig för sig själv eller sin omgivning, utan konsekvensen av att han inte får tillräcklig hjälp och stöttning synes i huvudsak vara att han blir passiv. Några grundläggande behov i detta avseende föreligger således inte.

12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I KARLSTAD DOM Sidas Med hänvisning till vad som anförts finner förvaltningsrätten att P behöver hjälp med sådana grundläggande behov som kan ge rätt till assistansersättning. Det är emellertid inte möjligt att på underlaget i målet bedöma om hjälpbehovet uppgår till i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Överklagandet bör därför bifallas på så sätt att det överklagade beslutet upphävs och målet visas åter till Försäkringskassan för tidberäkning i enlighet med denna dom. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga2 (DV 3104/lB) I avgö andet har förutom f.d. lagmannen Hans-Erik Jonasson även deltagit tre n demän.