ATT LEVA I SÖDRA SKÄRGÅRDEN - SYSTEMANALYS

RAPPORT ATT LEVA I SÖDRA SKÄRGÅRDEN - SYSTEMANALYS SLUTRAPPORT - TPUSS - FAS 3 2015-10-22 2015-10-22

Uppdrag 262594, Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3 Titel på rapport: Att leva i södra skärgården - Systemanalys - TPUSS fas 3 Status: Datum: 2015-10-22 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Trafikkontoret, Göteborgs Stad Per Bratthammar, Trafikkontoret Göteborg Björn Wadefalk, Stadsbyggnadskontoret Göteborg Konsult: Uppdragsansvarig: Erfaren handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Marie Rörstad, Tyréns AB Marie Rörstad, Karin Caesar och Erik Hansson, Tyréns AB Lisa Sakshaug och Linus Theorin, Tyréns AB Tyréns AB Lilla Badhusgatan 2 411 21 Göteborg Besök: Lilla Badhusgatan 2 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm 2(123)

Sammanfattning Södra skärgården i Göteborg ligger ungefär 15 kilometer sydväst om Göteborgs centrum och består av ett flertal öar där de största är Brännö, Asperö, Köpstadsö, Styrsö, Donsö och Vrångö. På öarna bor cirka 4 500 personer året runt och cirka 2 900 personer en viss del av året. På öarna råder motortrafik förbjuden. Öarna har heller inga fasta förbindelser till fastlandet däremot är två av öarna sammanbundna med en bro, Styrsö och Donsö. Övriga transporter mellan öarna och mellan öarna och fastlandet sker med personbåt till Saltholmen där också parkering för öborna finns. Från Saltholmen finns sedan förbindelser vidare ut på fastlandet. Södra skärgårdsborna har idag svårt att få vardagen med att bo på en ö att fungera. De är i behov av bra förbindelser mellan öarna, till fastlandet och vidare ut i landet för att kunna arbeta, få arbetskraft till öarna, gå i skolan, handla, utöva fritid och mycket annat. Eftersom de inte har möjlighet att ha sin bil vid sin fastighet utan vid Saltholmen råder också särskilda omständigheter kring att få varor och gods transporterade till sin fastighet. Idag så fungerar detta system inte på ett bra sätt för södra skärgårdsborna. Även boende på fastlandet är påverkade av transporterna till och från öarna i södra skärgården vilket inkluderar södra skärgårdsbornas bilparkering på fastlandet. Dagens situation upplevs ge störningar i deras boendemiljö i form av buller, trafikmängder, trafiksäkerhet och landskapsbild. Södra skärgården är även väldigt populär för turister och besökare under sommarhalvåret vilket ökar behovet av att kunna transportera sig mellan södra skärgården och fastlandet. Frågor angående södra skärgårdens transporter, av både personer och gods, har diskuterats sedan 1960-talet, ett flertal utredringar har gjorts och olika lösningar har föreslagits varav vissa har genomförts. Problematiken med transporterna och att få vardagen att fungera kvarstår dock. För att få till lösning i södra skärgården påbörjades ett projekt år 2013 kallat TPUSS (Trafikoch parkeringsutredning Södra skärgården). Trafik- och parkeringsutredningen tillsattes för att utreda framtidens resande till, från och inom södra skärgården i vid bemärkelse och på lång sikt. Detta innebär att utredningen fokuserar på mer än enbart båtresorna till, från och inom södra skärgården. Utredningen fokuserar på vilka behov de boende i södra skärgården har för att få sin vardag att fungera, vilka behov företag och kommunal service i södra skärgården har, behov hos turister och besökande samt behov hos boende på fastlandet. Hela projektet ska ge underlag för kommunen att ta ställning till vilka lösningar som behövs för att få vardagen att fungera i södra skärgården. I dessa lösningar ska även de boende på fastlandets behov tas hänsyn till. Projektet är indelat i tre faser, en genomgång av tidigare utredningar inklusive nulägesbeskrivning, en enkätundersökning om livet och behoven för de helårsboende i södra skärgården och till sist en systemanalys som är denna rapport. Syftet med systemanalysen är att på ett systematiskt sätt beskriva, analysera behov/briser och problem, definiera krav, föreslå åtgärder, välja ut åtgärder till scenarion som till sist konsekvensbeskrivs. Detta med målet att försöka hitta en långsiktig hållbar lösning för att lösa de behov som finns i och i anslutning till södra skärgården. Lösningen ska också ta hänsyn till Göteborgs Stads mål- och styrdokument. 3(123)

Kraven som har tagits fram är baserade på behovet hos olika grupper i södra skärgården, boende i södra skärgården, boende på fastlandet, företagare verksamma i södra skärgården, kommunal service i södra skärgården och turister/besökare till södra skärgården. Utifrån dessa krav har åtgärder för att lösa behoven tagits fram i en bruttolista som därefter mynnat ut i scenarion som i sin tur har konsekvensbeskrivits. För att undersöka vilka effekter olika åtgärder kan få har fem scenarier tagits fram, plus ett nollscenario. Nollscenariot beskriver en sannolik händelseutveckling fram till 2035 om inga särskilda åtgärder vidtas förutom redan fattade beslut i kombination med en allmänt förväntad händelseutveckling. Övriga scenarier innefattar aktiva åtgärder för att nå projektets syfte. Nollscenariot innebär i princip att pågående detaljplaner genomförs vilket ger cirka 200 nya bostäder i södra skärgården, trafikstrategin genomförs vilket leder till ökat kollektivtrafikresande och minskad bilism, och att terminalen ligger kvar vid Saltholmen. I de fem övriga scenarierna ingår att ytterligare 150 stycken bostäder tillkommer i södra skärgården, utöver de 200 som ingår i nollscenariot. Att antalet boende i södra skärgården ökar samtidigt som det ges förutsättningar för att på ett enkelt sätt nå målpunkter på såväl närliggande öar som på fastlandet. Vilket är mycket viktigt för att kunna upprätthålla och utveckla en kommersiell och kommunal service i södra skärgården. I scenarierna ingår därför även en satsning på lokal kollektivtrafik inom södra skärgården. Genom dessa åtgärder ges därmed förutsättningar för ett fungerande samhällsliv och i förlängningen en skärgård som är attraktiv för boende, besökare och näringsliv. Hur många nya bostäder som kan byggas i södra skärgården avgörs av Göteborgs Stad genom framför allt framtagandet av nya detaljplaner. Idag behöver varje ny bostad i södra skärgården i princip ges möjlighet till bilparkering inne vid Saltholmen. Eftersom arealen tillgänglig mark för parkering är begränsad innebär detta i praktiken svårigheter att genomföra detaljplaner för bostäder i södra skärgården, och därmed också för fortsatt bostadsbyggande. Genom att anta att inte alla bostäder behöver bilparkering kan bostadsbyggandet i södra skärgården öka. Att anlägga nya parkeringsplatser innebär höga kostnader, eventuellt anspråk på ny mark och det motverkar målsättningen i bland annat trafikstrategin. Genom att i linje med trafikstrategin öka tillgängligheten med kollektivtrafik inom södra skärgården och mellan södra skärgården och målpunkter på fastlandet, samt med satsningar på poolbilar, kan södra skärgårdsbornas behov av egen bil minskas. Beläggningsgraden på befintliga parkeringar kan ökas genom att utnyttja tekniska informationssystem som ger bilister information om parkeringssituationen. Detta är därför utgångspunkten i de fem redovisade scenarierna. I två scenarier ingår att terminalen flyttas till Fiskebäck. Där kommer då ny mark att behöva tas i anspråk för terminalbyggnad, för ytor för bussar och för parkeringsplatser. Den mark som finns tillgänglig är i första hand de norra delarna av Sjöbacken. Detta är en gammal deponi som har antagit ett naturlikande utseende och nu är ett mycket populärt rekreationsområde. Området är inte slutbehandlat med avseende på föroreningar, vilket innebär att alla åtgärder här omfattar arbete med förorenad mark, något som kan innebära stora kostnader. För att bedöma dessa kostnader behöver fördjupade utredningar genomföras. Utnyttjas Fiskebäck kommer även hamnbassängen och inseglingsrännan att behöva muddras, med risk för föroreningar i sedimenten som kan innebära höga kostnader att hantera. En terminal vid Fiskebäck kräver även att projektet samordnas med befintlig verksamhet i hamnen, så som fiskeflottan. 4(123)

Behålls däremot terminalen i Saltholmen finns redan en befintlig infrastruktur på plats och ingen ny mark behöver tas i anspråk. Däremot kan det bli aktuellt att disponera om ytor för att exempelvis kunna utöka busstrafiken och ordna parkeringen. Gatunätet vid Fiskebäck har bättre förutsättningar att kapacitetsmässigt och trafiksäkerhetsmässigt hantera södra skärgårdstrafiken, bostäderna ligger generellt längre från vägen och är därmed mindre utsatta för buller. Gatusträckningen genom bebyggelse är kortare vilket ger färre bullerstörda bostäder, och terminalen vid Fiskebäck ger kortare restider såväl till centrala Göteborg som till Frölunda torg. Oavsett om terminalen ligger i Saltholmen eller vid Fiskebäck kommer den vägtrafik som genereras genom södra skärgårdstrafiken att vara av en sådan omfattning att det inte påverkar bullret vid bostäder eller kapaciteten på befintligt vägnät jämfört med nollscenariot. I två scenarier ingår att cirka hälften av parkeringarna förläggs till en plats längre bort, som enkelt kan nås med kollektivtrafik. Detta ger en något bättre trafikmiljö närmast terminalen, och de som vill använda sin bil ofta kan ha den nära och de som använder den mer sällan kommer att behöva ett extra byte med kollektivtrafik för att nå sin bil. Det är i detta fall lämpligt med en differentierad prissättning så att bilparkering närmast terminalen är dyrare än parkering längre bort. Priset på parkeringar samt hur stort markområde som behöver tas i anspråk beror på om markparkeringar eller parkeringshus utnyttjas. En plats i ett parkeringshus kostar mer än tio gånger så mycket att anlägga som en markparkering, men innebär samtidigt ett effektivare utnyttjande av marken. Ett scenario behandlar linbanetrafik mellan södra skärgården och Frölunda torg samt inom södra skärgården. Detta scenario ger hög turtäthet och har hög kapacitet. Scenariot bidrar därmed till att uppfylla projektets syfte på ett bra sätt. Det är samtidigt avsevärt dyrare än något annat scenario och ger en stor påverkan på landskapsbilden. Däremot är linbana betydligt billigare i drift än exempelvis båt. Två tilläggsscenarier berör dels broar mellan några öar i södra skärgården dels en särskild sommartrafik. En bro binder samman två öar till en relativt hög kostnad, där då nyttan kan understiga kostnaden. Att genomföra en särskild sommartrafik ger minskad kapacitet i den ordinarie trafiken samt svårigheter med en mycket varierad beläggning på sommarbåtarna, beroende på väder. Dessutom kan det finnas svårigheter att styra dagsbesökare till den båt som är avsedd för sommartrafik. Fördelen med sommartrafiken är att avlasta båtar och kollektivtrafik som nu är överfulla under vissa sommardagar. Sammanfattningsvis är en förutsättning för att göra södra skärgården till en attraktiv plats för boende, besökare och näringsliv att Göteborgs Stad tillåter mer exploatering i södra skärgården och att kollektivtrafiken byggs ut såväl inom södra skärgården som till målpunkter på fastlandet. Att bibehålla Saltholmen som terminal är en fördel då all infrastruktur redan finns på plats. Att flytta terminalen till Fiskebäck innebär att ny mark, som är förorenad och som är ett populärt rekreationsområde, behöver tas i anspråk. Restiden in till centrala Göteborg och Frölunda torg kortas, färre boende påverkas av buller, vägnätet har bättre förutsättningar att hantera trafiken. För att använda marken nära terminalen, oavsett terminalläge, mer effektivt och för att få en bättre trafikmiljö i området bör parkeringsytorna delas upp på två områden, en nära och en längre bort. Parkeringshus ger dyra parkeringar men en effektivare markanvändning. Att använda linbana för kollektivtrafiken ger mycket effektiva kommunikationer men till en mycket hög kostnad, och med stor påverkan på landskapsbilden. 5(123)

Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning... 8 1.1 Bakgrund... 8 1.2 Syfte och mål... 9 1.3 Avgränsningar... 10 1.4 Underlag... 11 1.5 Göteborgs Stads styrdokument... 12 1.6 Gällande och framtida detaljplaner för södra skärgården... 15 2 Förutsättningar för Södra skärgården... 17 2.1 Markanvändning... 18 2.2 Persontransporter... 20 2.3 Parkering... 23 2.4 Godstransporter... 24 2.5 Trafiksäkerhet... 25 2.6 Miljö... 26 3 Behovsbild... 27 3.1 Boende i södra skärgården... 28 3.2 Boende på fastlandet... 35 3.3 Förtetagare verksamma i södra skärgården... 38 3.4 Kommunal service i södra skärgården... 42 3.5 Turister/Besökare till södra skärgården... 43 4 Systemkrav... 44 4.1 Södra skärgårdsbornas krav... 45 4.2 Boende på fastlandets krav... 45 4.3 Företagarnas/de yrkesverksamma i kommunal service på öarnas krav... 46 4.4 Turisternas/Besökarnas krav... 46 5 Åtgärder... 47 6(123)

6 Scenarion... 52 6.1 Nollscenario - År 2035... 53 6.2 Scenario - Saltholmen med Frölunda torg... 58 6.3 Scenario - Saltholmen... 62 6.4 Scenario - Fiskebäck med Frölunda torg... 66 6.5 Scenario - Fiskebäck... 70 6.6 Scenario - Linbanor... 74 6.7 Tilläggsscenario - Bro mellan öar... 78 6.8 Tilläggsscenario - Utökad sommartrafik... 78 7 Konsekvensbeskrivning... 79 7.1 Bedömningsgrunder... 79 7.2 Samlad bedömning... 80 7.3 Konsekvenser av scenarier... 82 7.4 Koppling till knutpunkt för service och vidare transporter... 82 7.5 Koppling och tillgång till parkering... 85 7.6 Koppling mellan öar... 89 7.7 Transport av gods och varor... 91 7.8 Boendemiljön på fastlandet... 94 7.9 Övriga aspekter... 102 7.10 Genomförbarhet... 104 7.11 Tilläggsscenario - Bro mellan öar... 106 7.12 Tilläggsscenario - Utökad sommartrafik... 107 7.13 Matriser... 108 8 Kostnader... 117 8.1 Saltholmen med Frölunda torg... 117 8.2 Saltholmen... 118 8.3 Fiskebäck med Frölunda torg... 119 8.4 Fiskebäck... 120 8.5 Linbanor... 121 8.6 Tilläggsscenarion... 122 9 Referenser... 123 Bilaga 1 Bilaga 2 Bullerkartläggning Antagna trafikflöden 7(123)

1 Inledning 1.1 Bakgrund Södra skärgården i Göteborg ligger ungefär 15 kilometer sydväst om Göteborgs centrum och består av ett flertal öar där de största är Brännö, Asperö, Köpstadsö, Styrsö, Donsö och Vrångö. På öarna bor cirka 4 500 personer året runt och cirka 2 900 personer en viss del av året. På öarna råder motortrafik förbjuden. Öarna har heller inga fasta förbindelser till fastlandet. Transporterna till fastlandet sker med personbåtstrafik till Saltholmen och godstrafik till Fiskebäck. Från Saltholmen finns sedan förbindelser vidare ut på fastlandet. Mellan öarna sker persontransporterna med båt. Två av öarna, Styrsö och Donsö, är sammanlänkade med en bro. För de personer på öarna som äger en bil är parkeringarna belägna på fastlandet i anslutning till Saltholmen. Många av de boende är idag beroende av transporter mellan öarna och fastlandet för att få vardagen att fungera. Även företagen och den kommunala servicen på öarna är beroende av transporter för arbetskraft och varor. Transporterna upplevs idag vara otillräckliga och tillgodoser inte de behov som södra skärgårdsborna, företagen och den kommunala servicen har. Södra skärgården är också väldigt populär för turister och besökare under sommarhalvåret då behovet av att kunna transportera sig mellan södra skärgården och fastlandet drastiskt ökar och överbelastar befintligt system. Även boende på fastlandet är påverkade av transporterna till och från öarna i södra skärgården vilket inkluderar södraskärgårdsbornas bilparkering på fastlandet. Dagens transporter upplevs ge störningar i deras boendemiljö i form av buller, trafikmängder, trafiksäkerhet och landskapsbild. Frågor angående södra skärgårdens transporter, av både personer och gods, har diskuterats sedan 1960-talet, ett flertal utredringar har gjorts och olika lösningar har föreslagits varav vissa har genomförts. Problematiken med transporterna och att få vardagen att fungera kvarstår dock. I nuläget pågår planering av fler bostäder på öarna vilket kommer att generera fler boende som har ett behov av att få en fungerande vardag. Det långsiktiga tillskottet av bostäder i Södra skärgården, i enlighet med översiktsplanen, ska dock betraktas som restriktivt. För att få till lösning i södra skärgården påbörjades ett projekt år 2013kallat TPUSS (Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården). Trafik- och parkeringsutredningen tillsattes för att utreda framtidens resande till, från och inom södra skärgården i vid bemärkelse och på lång sikt. Detta innebär att utredningen fokuserar på mer än enbart båtresorna till, från och inom södra skärgården. Utredningen fokuserar på vilka behov de boende i södra skärgården har för att få sin vardag att fungera, vilka behov företag och kommunal service i södra skärgården har, behov hos turister och besökande samt behov hos boende på fastlandet. Hela projektet ska ge underlag för kommunen att ta ställning till vilka lösningar som behövs för att få vardagen att fungera i södra skärgården. I dessa lösningar ska även de boende på fastlandets behov tas hänsyn till. Projektet är indelat i tre faser, en genomgång av tidigare utredningar inklusive nulägesbeskrivning, en enkätundersökning om livet och behoven för de helårsboende i södra skärgården och till sist en systemanalys. Medverkande i TPUSS-projektet är Stadsbyggnadskontoret där Björn Wadefalk är projektledare, Trafikkontoret, Fastighetskontoret och Stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg vid Göteborgs Stad samt Parkeringsbolaget och Västra Götalandsregionen/Västtrafik. 8(123)

1.2 Syfte och mål I TPUSS-utredningens första del, som utfördes under våren 2014, var syftet att skapa en nulägesbild av trafik- och parkeringssituationen kopplad till södra skärgården. I denna del ingick, förutom nuläget, att titta på tidigare utredningar, tidigare föreslagna åtgärder samt vilka mål och planer Göteborgs Stad har för området. I TPUSS-utredningens andra del, som utfördes under våren 2015, var syftet att ta fram ett kunskapsunderlag om livet och behoven för de åretruntboende på öarna. Detta gjordes genom en enkätundersökning. I TPUSS arbetets tredje del, denna utredning som utförs under sommar/höst 2015, är syftet att på ett systematiskt sätt beskriva, analysera behov/briser och problem, definiera krav, föreslå åtgärder, välja ut åtgärder till scenarion som till sist konsekvensbeskrivs. Detta med målet att försöka hitta en långsiktig hållbar lösning för att lösa de behov som finns i och i anslutning till södra skärgården. Lösningen ska också ta hänsyn till Göteborgs Stads mål- och styrdokument. TPUSS 1 Nuläge, tidigare utredningar, mål och strategier TPUSS 2 Enkätundersökning angående livet och behoven för de åretruntboende på öarna TPUSS 3 Systemanalys behov, krav, åtgärder, scenarier och konsekvensbeskrivning Figur 1 Systembild över TPUSS - arbetet 9(123)

1.3 Avgränsningar Den geografiska avgränsningen för beskrivningar och analys för denna rapport ur det lokala perspektivet är öarna i södra skärgården, anslutande område till Saltholmen och Fiskebäck. Ur ett regionalt perspektiv sträcker sig den geografiska avgränsningen i väster ut till Frölunda torg och i norr upp till Göteborgs centrum. Figur 2 Översiktskarta 10(123)

1.4 Underlag Följande dokument med beröring på södra skärgården har använts i arbetet med systemanalysen i denna rapport: Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården, TPUSS-fas 1 Att leva i södra skärgården - en enkätundersökning, TPUSS-fas 2 Förstudie - Fiskebäck-Sjöbacken-Önnered, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården Göteborgs skärgård, Öliv- och fastlandstransporter Tidigare medborgardialog, Medborgarkraften 1999 Livskraft och hållbar utveckling Göteborgs södra skärgård Perspektivbeskrivningar Utredning från Parkeringsbolaget angående parkeringsplatser Tillgänglighetsanpassning av hållplatsen Saltholmen Planeringsförutsättningar för södra skärgården, 2008 projekt Göteborgs skärgård mars-november 2014 Följande styrdokument för Göteborgs Stad har använts i arbetet med systemanalysen i denna rapport: Cykelprogram för en nära storstad 2015-2015, Göteborgs Stad Trafikkontoret, 2015 Grönstrategi för en tät och grön stad, Göteborgs Stad Park och natur, 2014 Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (K2020), Göteborgs Stad, Västtrafik, Vägverket, Banverket, GR, VGR, 2009 Klimatstrategiskt program för Göteborg, Göteborgs Stad, 2014 Parkeringspolicy för Göteborgs Stad, Göteborgs Stad, 2009 Strategi för Göteborg 2035 - Utbyggnadsplanering, Göteborgs Stad, 2013 Trafikstrategi för en nära storstad, Göteborgs Stad Trafikkontoret, 2014 Nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS, Trafikverket, 2014 11(123)

1.5 Göteborgs Stads styrdokument Göteborgs Stads övergripande styrdokument är tydliga med i vilken inriktning staden ska utvecklas och byggas framöver. Översiktsplanen, trafikstrategin och utbyggnadsplanen pekar på att goda förutsättningar för att resa hållbart ska skapas, att planeringen ska vara viljestyrd snarare än prognosbaserad och att fyrstegsprincipen ska vara utgångspunkt. Fyrstegsprincipen är en arbetsstrategi i fyra steg för utvecklingen av våra transporter och vår infrastruktur. Den används av såväl Trafikverket som av kommuner. Steg ett, Tänk om, i fyrstegsprincipen omfattar åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor. Steg två Optimera omfattar åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Vid behov genomförs det tredje steget, Bygg om, som innebär begränsade ombyggnationer. Det fjärde steget, Bygg nytt, genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det innefattar nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Översiktsplanen Enligt Översiktsplanen ska fortsatt planering i Göteborg stad i första hand ske med inriktning mot komplettering av den byggda staden i kombination med byggande i strategiska knutpunkter Översiktsplanen benämner det aktuella området kustnära område och skärgården. Inriktningen för denna typ av område är att komplettering av bebyggelse ska ske restriktivt och på friluftslivets villkor. Ny bebyggelse, där en blandning av bostadsformer eftersträvas, ska lokaliseras i anslutning till god kollektivtrafik och kring bytespunkter, och kompletteras med investeringar som möjliggör att ett hållbart resande kan upprätthållas. Kollektivtrafiken till kusten bör förbättras för att förbättra tillgängligheten till hav och stränder. Kustområdenas attraktivitet gällande natur,- kultur- och landskapsbildsvärden ska värnas och utvecklas, värdefulla rekreationsområden ska bevaras och utvecklas, nya rekreationsanläggningar ska ha god tillgänglighet med kollektivtrafik. Befintliga småbåtshamnar och gästhamnsfaciliteter ska utvecklas och havsmiljön ska värnas. Tillgängligheten till kusten ska förbättras genom ett bättre sammanlänkat gång- och cykelnät, friluftsstråk med koppling till staden, ett varierat utbud av aktiviteter, uppleverser och servicen längs hela kusten och ute i skärgården. Trafikstrategin Den nyligen antagna trafikstrategin har tre huvudmål, ett lättillgängligt regioncentrum, attraktiva stadsmiljöer och Nordens logistikcentrum. Målen ska förverkligas genom de i Trafikstrategin utpekade strategierna för resor, stadsrum och godstransporter. Till dessa strategier finns kopplade effektmål som är ett verktyg för att konkretisera och följa upp strategierna. Resmöjligheterna till, från och mellan stadens tyngdpunkter och viktiga målpunkter ska stärkas, tillgången till nära service, handel, mötesplatser och andra vardagliga funktioner ska öka och användningen av vägar och gator ska effektiviseras. Trafikstrategin anger också att minst hela resandeökningen, som kommer av exempelvis nybyggnation, ska ske med hållbara färdmedel såsom gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det är också dessa trafikslag som göteborgarna ska kunna och vilja använda som sina vanligaste färdmedel. Jämfört med idag innebär detta en fördubbling av antalet resor till fots eller med cykel, en fördubbling av antalet resor med kollektivtrafik, samt en minskning av antalet bilresor med en fjärdedel, i genomsnitt i Göteborg. 12(123)

Gällande godstransporter så bygger strategierna på att göra Göteborg världsledande inom effektiv och klimatsmart godshantering i samverkan med andra aktörer genom god framkomlighet samtidigt som de lokala negativa miljökonsekvenserna minskas. Utbyggnadsplanering Strategin för utbyggnadsplanering berör främst mellanstaden vilket inte innefattar södra skärgården, Saltholmen eller Fiskebäck. Strategin har inriktningen att dra nytta av det som finns, utveckla tyngdpunkter, och kraftsamla där det gör skillnad vid utbyggnad. Utbyggnaden ska också förenkla vardagen. Den befintliga infrastrukturen ska användas effektivare för att minska trafikens klimatpåverkan. Utbyggnad och förstärkning av kollektivtrafiken ska samordnas med lokaliseringen av nya bostäder, arbetsplatser och service. Tyngpunkterna i anslutning till södra skärgården som är utpekade för utveckling är, Frölunda torg, (Strategisk knutpunkt), Marklandsgatan-Axel Dahlströms torg (Mindre knutpunkter och bytespunkter som kan utvecklas till tyngdpunkt) och Opaltorget (lokalt torg som kan utvecklas till tyngdpunk med lokal karaktär) Figur 3 Tyngdpunkter Grönstrategin Grönstrategin visar hur Göteborg kan förbli och ytterligare utvecklas till en stad med stora gröna kvaliteter, ur såväl ett socialt som ekologiskt perspektiv, samtidigt som staden byggs tätare. Den visar vilka kvaliteter som ska finnas i det framtida täta, gröna Göteborg och hur vi ska arbeta för att nå dessa. Strategierna är bland annat att de blågröna (vatten, hav, åar, sjöar grönska) stråken ska stärkas och att god tillgång till parker och naturområden ska säkerställas. Det är en fördel om dessa attraktiva stråk kan nås med kollektivtrafik i flera målpunkter. Göteborg som vattenstad ska förstärkas. Kustzonen är en identitetskapare för Göteborg. Hamnen och båtarna, tillsammans med de höga rekreationsvärdena och den fantastiska natur som södra skärgården utgör, skapar Göteborgs identitet. Ett riktvärde är att större natur- och rekreationsområden ska nås inom 30 minuter med kollektivtrafik. Miljökvalitetsmål Stadens lokala miljökvalitetsmål för begränsad klimatpåverkan anger att Göteborg 2050 ska ha en hållbar och rättvis utsläppsnivå för koldioxid. Till 2020 ska utsläppen av koldioxid från den icke-handlande sektorn i Göteborg ha minskat med minst 40 procent jämfört med 1990. De lokala miljömålen anger också bland annat ett hav i balans samt levande kust och skärgård, frisk luft, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv. Några av delmålen som har satts upp till målet hav i balans är att påverkan från sjöfart år 2021 inte ska ge bestående negativa effekter på växt och djurliv i Göteborg, Göteborgs kust och skärgård ska år 2021 vara tillgänglig med ett varierat och miljöanpassat kultur-, natur- och rekreationsutbud och mängden marint skräp från Göteborg i havet utanför Göteborg ska minska med 50 procent till år 2015. 13(123)

Klimatstrategiskt program I det klimatstrategiska programmets finns nio strategimål, två av dessa är, koldioxidutsläpp från vägtransporter inom Göteborgs geografiska område ska minska med minst 80 procent till år 2030 jämfört med år 2010 och koldioxidutsläpp från sjöfarten inom Göteborgs geografiska område ska minska med minst 20 procent till år 2030 jämfört med år 2010. För att uppnå målen finns bland annat strategin resurseffektiv samhällsplanering. Denna strategi innebär att det ska planeras för ett energi- och transporteffektivt samhälle och en klimatsmart regionförstoring. Ytterligare en strategi är minskad klimatbelastning från resor och transporter genom att prioritera och satsa på färdmedlen gång, cykel och kollektivtrafik, verka för en mer energieffektiv fordonspark och främja användning av drivmedel med låg klimatpåverkan, använda och utveckla styrmedel för att minska biltrafiken, vara världsledande på klimatsmart godshantering, minska klimatpåverkan från byggnation, drift och underhåll av infrastruktur och underlätta och uppmuntra sjöfart som är energieffektiv och fossilfri. Parkeringspolicy Målsättningen med parkeringspolicyn är att medverka till att staden ska vara tillgänglig för alla. Detta ska ske genom en attraktiv och vacker stad med en hållbar stadsutveckling - socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Parkeringspolicyn ska uppmuntra till att fler väljer kollektivtrafiken eller cykeln framför bilen. Detta ska bland annat göras genom att effektivisera, lokalisera och prioritera utbudet, preminera bilpooler och använda avgifter och tidsbegränsad parkering för att nå målen. Även genom att prioritera stadsmiljö före bilparkering. Parkmiljöer, bostads- och innergårdar, gröna platser, kajer och publika ytor, som bland annat torg, bör prioriteras före möjligheten till markparkering. Markparkering ersätts med gemensamma anläggningar. De parkeringsplatser som byggs ska vara av god kvalitet, trygga och säkra oavsett om det är bil- eller cykelparkering och oavsett typ och läge inom kommunen. Det ska även vara ungefär lika långt eller kortare till hållplats för kollektivtrafik som till en gemensam parkeringsanläggning. Samordning i planering ska även ske exempelvis mellan kommunala och enskilda aktörer för att hitta den bästa lösningen för miljön och staden. Kollektivtrafikprogram för en nära storstad, K2020 För att nå en hållbar utveckling och skapa förutsättningar för en fortsatt tillväxt krävs att en högre andel resor sker med kollektivtrafik. Ett av Göteborgsregionens mål är därför att minst 40 procent av resorna ska ske med kollektivtrafik 2025. Med resor avses här resor med kollektivtrafik i förhållande till summan av bil och kollektivtrafik inom och till/från Göteborgsområdet. Detta ska bland annat göras genom att områden knyts samman, resan mellan dessa områden ska bli snabbare, tät trafik ska erbjudas, knutpunkter ska utvecklas och kvalitén och servicen i kollektivtrafiken ska säkerställas. En knutpunkt har förutom att ett antal kollektivtrafiklinjer som strålar samman ett betydande inslag av bostäder, verksamheter och service. Pendelparkeringar är också tänkt ska etableras i närheten av knutpunkterna och resor med flera färdmedel som exempelvis cykel och bilpooler ska underlättas. 14(123)

Cykel för en nära storstad Cykelprogrammet beskriver i sin tur hur cyklingens attraktivitet ska öka. Visionen är att Göteborg upplevs som en attraktiv cykelstad. Cykeln är ett konkurrenskraftigt färdmedel - det är snabbt, enkelt och säkert att cykla till målpunkter nära och långt bort. Ett av målen i cykelprogrammet för Göteborg är att antalet cykelresor ska ha tredubblats till år 2025. Detta år ska också tre av fyra Göteborgare tycka att Göteborg är en cykelvänlig stad. Detta ska bland annat åstakommas genom att, en sammanhängande och väl utformad cykelinfrastruktur byggs, att god standard på cykelvägarna säkras året om, att stöd och tjänster som underlättar cykling och ökar färdmedlets attraktionskraft erbjuds, att bilden av Göteborg som cykelstad med hjälp av kommunikation förstärks. 1.6 Gällande och framtida detaljplaner för södra skärgården Förutom översiktsplanen, som beskrivits ovan, finns både fördjupade översiktsplaner och detaljplaner för södra skärgården. Fördjupade översiktsplaner Fördjupade översiktsplaner finns antagna för Styrsö, Donsö och Brännö, med varierad detaljeringsnivå. Dessa visar hur och var befintliga bebyggelser kan förändras och var nya bebyggelseområden kan prövas. För Asperö, Köpstadsö och Vrångö finns inga fördjupningsplaner. Parallellt med TPUSSutredningen pågår ett arbete med planeringsförutsättningar för Fiskebäck och Önnered. Detaljplaner Detaljplaner eller områdesbestämmelser reglerar den täta bebyggelsen på öarna och i de flesta fall är detaljplanerna äldre byggnadsplaner. För mindre områden har detaljplaner tagits fram för särskilda projekt och det finns behov av att anpassa de äldre detaljplanerna. I figuren till höger framgår de delar av öarna i södra skärgården som har detaljplan. Figur 4. Områden på öarna i södra skärgården som har detaljplan/byggnadsplan1 1 Göteborgs Stad 2008, Södra skärgården, Planeringsförutsättningar - en studie 15(123)

Det finns även ett antal pågående planer för bostadsbebyggelse i södra skärgården vilka är följande: År Område Lägenheter Småhus 2008 Brännö, Faggeliden 9 2009 Brännö, Vassdalsvägen 12 2009 Brännö, Köpstadsö 1 2010 Brännö 1 2011 Donsö broföste 40 2011 Styrsö 40 2011 Brännö, Flogenvägen 2 2012 Vrångö, Mittviksvägen 7 2013 Asperö hamn 20 2013 Brännö, Dunderstigen 3 2013 Brännö, Kärleksstiden 3 2013 Styrsö, Madvägen 1 2013 Donsö, skola till bostäder 6 2013 Styrsö 30 2014 Brännö 26 Totalt 163 38 Antagen plan Pågående plan Produktionsplan Figur 5. Tabellen redovisar planerade bostäder från antagna och pågående planer samt från produktionsplanen. 2 (Planen för Asperö hamn är antagen vid denna tidpunkt) Figur 6. Bilden illustrerar planerade bostäder i Södra skärgården. I rutorna anges antal planerade bostäder på respektive ö. 3 Förutom ovan nämnda planer pågår även för västra Göteborg ytterligare planer vilka är följande: Brännö hamn med litet centrum, handel och verksamheter. Fiskebäck Hälleflundragatan, 160 nya bostadsrättslägenheter, restaurang, café, parkeringshus under gårdarna, gång- och cykelväg, bussvändslinga - byggs nu. Tynnered Melongatan, ny förskola - antagen plan. Fiskebäck Ängkärrsvägen ny förskola - antagen plan. Fiskebäck - Sex nya BmSS-lägenheter vid Norra Fiskebäcksvägen - pågående. Älvsborg - Gångväg och brygga mellan Ängholmsbron och Styrbordsgatan. Älvsborg - verksamheter vid Tånguddens hamn. Toredammen - Förtätning av bostadsbebyggelse. Tynnered - Bostäder och förskola vid Björkhöjdsskolan. Tynnered - stadsförnyelse vid Opaltorget. Tynnered - Bostäder och verksamheter vid Önneredsvägen - pågående 2 Tyréns 2013, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården TPUSS-fas 1 3 Tyréns 2013, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården TPUSS-fas 1 16(123)

2 Förutsättningar för Södra skärgården Södra skärgården i Göteborg ligger ungefär 15 kilometer sydväst om Göteborgs centrum och består av ett flertal mindre och större öar. Sex av de största öarna är bebodda året runt, Brännö, Asperö, Köpstadsö, Styrsö, Donsö och Vrångö. Figur 7 Södra skärgården 17(123)

2.1 Markanvändning Befolkning, bebyggelse, service, näringsliv och sysselsättning År 2013 var cirka 4 500 4 personer bosatta i södra skärgården. Dessa personer bor året runt på öarna. Prognosen fram till år 2018 är att befolkningen ska öka med 5,6 procent till cirka 4 700 5 personer. I södra skärgården finns det även 2 850 6 delårsboende som framförallt bor på öarna under den ljusare årstiden och sommarmånaderna. Antalet personer som flyttade in till södra skärgården respektive flyttade ut från södra skärgården var från 2008 och några år bakåt cirka 2 507 personer i varje riktning. Om åldern för södra skärgårdens befolkning jämförs med åldern hos Göteborg stads befolkning har södra skärgården ett underskott av personer i åldern 21-27 år. I södra skärgården bor de flesta invånarna i småhus, dessa utgör 1 720 av 1840 bostäder. Resterande delen av bostäderna utgörs av flerbostadshus 8. Framtida planer finns på att bygga cirka 200 nya bostäder på öarna. Figur 8 Åldersfördelning 2013 9 På öarna finns en viss service så som exempelvis mindre livsmedelshandel, förskolor, skolor F- 9, fritidsgård, hemsjukvård, vårdhem, kyrkor, vårdcentral, ålderdomshem, bibliotek, folktandvård och hemtjänst. All service finns inte på alla öar. I nedanstående figur visas vilken service som finns på de olika öarna. 4 Göteborgs Stad 2015, Göteborgsbladet 5 Göteborgs Stad 2015, Göteborgsbladet 6 Göteborgs Stad 2008, Södra skärgården, Planeringsförutsättningar - en studie 7 Göteborgs Stad 2008, Södra skärgården, Planeringsförutsättningar - en studie 8 Göteborgs Stad 2015, Göteborgsbladet 9 Göteborgs Stad 2015, Göteborgsbladet 18(123)

Figur 9 Service på respektive ö Service Brännö Asperö Köpstadsö Styrsö Donsö Vrångö Förskola x x x 2 x 2 x x Hemsjukvård x x x x x x Hemtjänst x x x x x x Grundskola åk F-3 samt fritids Grundskola åk 4-6 Grundskola åk 7-9 Gymnasium Årskurslös undervisning x x Hänvisad till Styrsö Hänvisad till Styrsö Hänvisad till Styrsö Hänvisad till Fastlandet Hänvisad till Styrsö Hänvisad till Styrsö Hänvisad till Fastlandet Hänvisad till Styrsö Hänvisad till Styrsö Hänvisad till Fastlandet x x x x x Hänvisad till Donsö x Hänvisad till Fastlandet Hänvisad till Styrsö Hänvisad till Fastlandet Hänvisad till Styrsö Hänvisad till Fastlandet x x x Fritidsgård x Livsmedel x x 2 x x x Vårdcentral x Ålderdomshem (Styrsöhemmet) För äldre med särslida vårdbehov. x Bibliotek x Folktandvård x Kyrka x x x x x Bank x Värdshus x Kiosk x x x x Blomsterhandel x Småbåtsvarv x Socialkontor x Gruppboende x Kafé x x Krog x Pensionat x Småbutiker x x Småbutiker x x Restaurang x Pizzeria x Rederier Multihall för exempelvis idrott, möten, konserter och teater. x (Pågående) 19(123)

På öarna finns företag inom tillverkning, handel, transport och fiske samt kommunal service som sysselsätter en del av de boende på öarna men även boende på fastlandet. Vid jämförelse med Göteborg så har södra skärgården en större andel arbetstillfällen inom vård- och omsorg och utbildning och mycket lägre andelar inom tillverkning och finansverksamhet 10. Av arbetstillfällena på öarna finns över hälften, 55 procent på Styrsö och 29 procent på Donsö. Övriga öar har tillsammans 16 procent av arbetstillfällena. 2.2 Persontransporter Persontransporterna på öarna sker bland annat med gång cykel, golfbil, taxi, moped och flakmoped. Persontransporterna mellan öarna och till och från fastlandet (Saltholmen) sker med båt i linjetrafik. Viss persontransport sker med privata båtar. Persontransporterna på fastlandet sker med kollektivtrafik så som buss och spårvagn, med privat bil, bilpoolsbil, moped, cykel och gång. Kollektivtrafik Till och inom södra skärgården sker all personfärjetrafik med Styrsöbolagets sex passagerarbåtar och samtliga utgår från Saltholmen. Det finns 16 bryggor varav Styrsö har tre, Asperö och Brännö två och övriga öar har en brygga vardera. Det finns två linjesystem: en nordlig linje från Saltholmen med stopp på Asperö Östra - Asperö Norra - Brännö Rödsten och åter, samt en sydlig linje med stopp på Asperö Östra - Köpstadsö - Styrsö Bratten - Styrsö Tången - Brännö Husvik - Styrsö Skäret - Donsö - Vrångö och åter. På sommarhalvåret är turerna utökade dagtid mellan vissa öar 11 Från Saltholmen finns möjlighet att resa vidare med spårvagn (11 och 13, samt under sommaren även 9) och expressbussen Ö-snabben. Restid med spårvagn från Saltholmen till Brunnsparken är 33 minuter och med Ö-snabben tar det 22 minuter. Spårvagn avgår var 10:e minut hela dagen och med tätare avgångstider i högtrafik. Ö-snabben trafikerar Saltholmen till centrum med 17 turer per dag, i anslutning till båtarnas ankomst. Åt andra hållet, från centrum till Saltholmen, går expressbussen med 10 turer per dag 12. 10 Göteborgs Stad 2008, Södra skärgården, Planeringsförutsättningar - en studie 11 Tyréns 2013, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården TPUSS-fas 1 12 Tyréns 2013, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården TPUSS-fas 1 20(123)

Figur 10. Restider 2015 Restider 2015 till Saltholmen med båt Båt (Restid minuter) Asperö Östra 6-12 Asperö Norra 15-20 Brännö Rödsten 18-23 Köpstadsö 11-22 Brännö Husvik 40-52 Styrsö Bratten 15-26 Stryrsö Tången 25-35 Styrsö Skäret 14-38 Donsö 17-41 Sjumansholmen 48-76 Kårholmen 25-74 Vrångö 30-66 Knarrholmen - Stora Förö - Vargö 39-59 Restider 2015 från Saltholmen med båt Båt (Restid minuter) Asperö Östra 8-30 Asperö Norra 13-17 Brännö Rödsten 18-23 Köpstadsö 9-18 Brännö Husvik 37-49 Styrsö Bratten 14-25 Stryrsö Tången 25-35 Styrsö Skäret 13-36 Donsö 18-41 Sjumansholmen 21-76 Kårholmen 23-43 Vrångö 27-60 Knarrholmen - Stora Förö - Vargö 37-53 Restider 2015 från Saltholmen med Kollektivtrafik (Restid minuter) Bil (Restid minuter) Cykel (Restid minuter) Göteborgs central 22-33 16 39 Kungsten 10 11 20 Frölunda Torg 28 13 22 Restider 2015 från Fiskebäck med Kollektivtrafik (Restid minuter) Bil (Restid minuter) Cykel (Restid minuter) Göteborgs central 42 14 41 Kungsten 27 9 22 Frölunda Torg 18 8 17 Gång-, och cykeltrafik Det finns gång- och cykelbanor ända ut till Saltholmen och Fiskebäck och de redovisas övergripande i TPUSS 1 rapporten. 21(123)

Biltrafik Trafikflödet på Saltholmsgatan var år 2009, 3 800 fordon per årsmedelvardags dygn (ÅMVD) första delen fram till Talattagatan, varav tunga fordon, exempelvis buss, 440 fordon/åmvd. Trafikflödet Stora Fiskebäcksvägen var år 2013, 3 500 fordon per årsmedelvardags dygn (ÅMVD) första delen fram till Skattegårdsvägen, varav tunga fordon, exempelvis buss, 430 fordon/åmvd. Dessa siffror räknas inte upp till år 2015 utan antas vara de samma. Figur 11. Trafikflöde Maxtimmen i en riktning från centrum är 230 fordon/åmvd på Saltholmsgatan. Saltholmsgatan har ett körfält i vardera riktningen, utfarter, korsningar och övergångställen. Gatan har också spårtrafik i körfältet inklusive hållplatser. Detta tillsammans påverkar kapaciteten. Maxtimmen för denna gata är inte särskilt hög och en grov bedömning säger att det inte borde vara några kapacitetsproblem på gatans första del år 2015. Detta är enbart en grov bedömning, en uppskattning, och för att mer noggrant kunna bedöma kapaciteten behöver mer detaljerade utredningar göras. Sommartid är troligen maxtimmen för trafikflödet högre i och med att turisterna ökar. Detta innebär att kapaciteten under sommaren försämras. 22(123)

Resande År 2000 reste cirka 2 500 personer med skärgårdsbåtarna till Saltholmen varje dag. Hälften av dessa cirka 1 300 reste vidare med kollektivtrafiken på fastlandet och hälften av dessa hade sitt slutmål i centrala Göteborg. 13 Enligt uppgifter från 2008 så reser 50 procent av resenärerna från Saltholmen med kollektivtrafik och 40 procent med bil eller cykel. Under sommarmånaderna juni-augusti dubbleras resandet 14. Av de boende på öarna var det enligt tidigare utredningar 15 från år 2010, cirka 2 100 som förvärvsarbetade. Av de förvärvsarbetande arbetade cirka 500 på samma ö som de bodde på, cirka 200 arbetade på en annan ö i södra skärgården och cirka 1 400 arbetade på fastlandet främst i centrala och västra Göteborg. Av de som arbetade på fastlandet arbetade cirka 1 100 inom Göteborgs kommun. Ungefär 150 personer boende på fastlandet pendlar från fastlandet till södra skärgården för att arbeta. Omkring 50-60 skolelever åker båt till skolan varje dag inom öarna. En vanlig vardag i mitten av mars går 230 cyklar in med färjorna till Saltholmen. Snabbåtarna har möjlighet att ta 10 cyklar och övriga båtar kan ta 15-20 cyklar. 2.3 Parkering I södra skärgården fanns det år 2014, 227 bilar per 1 000 invånare. 16 (Göteborg har 285 bilar per 1 000 invånare). Enligt nya uppgifter från Parkeringsbolaget finns det idag, år 2015, strax under 1 600 stycken parkeringsplatser på Saltholmen och Långedrag. Enligt uppgifter från TPUSS 1 rapporten fanns det år 2014 cirka 1 400 parkeringsplatser vid Saltholmen och Långedrag varav cirka 900 vid Saltholmen 17 och cirka 500 vid Långedrag. Vid Saltholmen vintertid cirka 500 förhyrda platser, 130 tillstånds/avgiftsplatser och cirka 300 tillståndsplatser. Vid Långedrag cirka 56 förhyrda platser och 500 avgiftsplatser (även ett antal handikapplatser). En förhyrd plats får du söka om du är folkbokförd i södra skärgården och registrerad ägare till en bil eller har intyg från arbetsgivare exempelvis leasingbil. Samma gäller för tillstånd. Tillståndsplatser delas med andra som har tillstånd. Parkeringsplatserna är uppdelade på tre typer av platser: Förhyrda platser, arrendeplatser, som bara får användas av den som hyr. År 2014 fanns drygt 500 stycken och kötiden var drygt 20 år. Nästan 1000 personer i kö. Tillståndsplatser, som delas av andra med tillstånd. Antalet platser varierar under året, cirka 430 platser vintertid vid Saltholmen och sommartid drygt 330 platser. Vid Kallbadhuset omkring 40 platser. Drygt 350 personer i kö och kötiden är ungefär fyra år. Avgiftsplatser finns för besökare vid Saltholmen, drygt 130 platser, varav nästan 100 får användas av de med parkeringstillstånd. Under sommartid är samtliga till för besökare. I Långedrag finns uppemot 500 platser som kan användas av besökare. Även dessa får användas av de med tillstånd. 13 Chalmers 2003, Livskraft för en hållbar utveckling i Göteborgs skärgård 14 Göteborgs Stad 2008, Södra skärgården, Planeringsförutsättningar - en studie 15 Tyréns 2013, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården TPUSS-fas 1 16 Göteborgs Stad 2015, Göteborgsbladet 17 Tyréns 2013, Trafik- och parkeringsutredning Södra skärgården TPUSS-fas 1 23(123)

Till parkeringsplatserna finns ett parkeringsledningssystem. Det finns även parkeringsytor vid Hinsholmskilen som används under sommaren. Dessa platser ligger i direkt anslutning till en småbåtshamn. Troligen parkerar en stor del av de delårsboende här. 2.4 Godstransporter Godstransporterna sker från Fiskebäck ut till öarna. Godset lastas av på bryggorna och resenärer får då samsas med gods, cyklar, mopeder, elbilar och containers för avfall. Sommartid mångdubblas antalet resenärer och trängseln är stor på bryggorna. Förutom att bryggområdena används för gods- och avfallshantering används de även som uppställningsplatser för arbetsfordon och som upplag för sand och grus och olika typer av byggmaterial vilket ger ett rörigt och inte så välkomnande intryck. Godshanteringen sker med tidtabellsbundna lastfärjor från Fiskebäck till angöringspunkterna: Asperö Norra Brännö Rödsten Köpstadsö Styrsö Bratten Vrångö Hamn Styrsö Sandvik Södra skärgårdsborna lämnar in sitt gods i Fiskebäck under en viss tid varje dag. Angöringspunkterna på öarna är ofta hårt belastade utan några särskilt avdelade eller ordnade utrymmen för godset. I Donsö hamn och på Styrsö Bratten finns stora ytor och goda förutsättningar för ordnade mottagningsförhållanden för gods, medan det i Asperö hamn, på Brännö Rödsten och på Köpstadsö är trångt och tidvis kaotiskt. Fraktgods går sedan från Fiskebäck in till Göteborg eller vidare på huvudvägnätet. Servicefordon, en bilfärja går i beställningstrafik med nyttofordon (servicefordon, godsleveransfordon med mera) till öarna. Hushållsavfall samlas in och transporteras till Styrsö Skäret för komprimering och vidare transport till Sävenäs. Inom det s.k. undantagsområdet, de mindre öarna (inte de större öarna Asperö, Brännö, Köpstadsö, Styrsö Donsö och Vrångö) ombesörjer fastighetsägare/nyttjanderättsinnehavare att hushållsavfall samlas upp på anvisad uppsamlingsplats. Färgat och ofärgat glas samt tidningar samlas in på alla öar med helårsboende (på Kårholmen samlas färgat och ofärgat glas in på sommaren). Containrar för fri lämning av grovavfall finns uppställda på helårsöarna Asperö, Brännö, Styrsö, och Vrångö samt tillfälligt på Donsö och Köpstadsö. Grovavfall transporteras till Högsbo för hantering. Förutom Köpstadsö har alla dessa öar (Asperö, Brännö, Styrsö, och Vrångö samt Donsö) även miljöstationer för farligt avfall som lastas om till en speciell miljöcontainer på Styrsö Skäret. 24(123)

2.5 Trafiksäkerhet I TPUSS 1 rapporten redovisas antal och plats för trafikolyckor mellan år 2008 och 2013 (6 år) på följande tre avsnitt: Långedrag - Saltholmen Längs Saltholmsgatan har tio olyckor inträffat under perioden och flertalet skadade ådrog sig lätta skador, med undantag för två olyckstillfällen då skadegraden vid ena tillfället var allvarlig och vid det andra måttlig. Den allvarligt skadade var en motorcykelförare i konflikt med spårvagn. Den måttligt skadade var en cykel i singelolycka. I korsningen Torgny Segerstedtsgatan - Saltholmsgatan har två olyckor inträffat under perioden. En mopedist blev allvarligt skadad i en singelolycka och en cyklist blev lätt skadad i en singelolycka. Båda olyckorna inträffade år 2009. Korsningen Torgny Segerstedtsgatan och Ängkärrsvägen I anslutning till korsningen Torgny Segerstedtsgatan och Ängkärrsvägen har nio olyckor inträffat under perioden med varierad olyckstyp. Samtliga olyckor har definierats med skadegraden lätt skada utom en med måttlig skada (en busspassagerare som fallit i bussen). Hälleflundravägen inom Fiskebäcks hamnområde Längs Hälleflundravägen i Fiskebäcks hamnområde har åtta olyckor inträffat under perioden. Sex av dessa ledde till lätta skador och två ledde till måttlig respektive allvarliga skada. De sistnämnda var olyckor med moped respektive cykel, båda var singelolyckor. Utifrån TPUSS 1 rapportens redovisning av olyckor går det att se att många av olyckorna har medfört lätta skador och endast ett fåtal har lett till allvarliga skador. Ingen dödsolycka har inträffat under aktuell period. Många av olyckorna har också varit singelolyckor. Längs med Saltholmsgatan har det under denna period endast förekommit någon olycka med en oskyddad trafikant och backande fordon. Trafiksäkerheten sett utifrån olycksstatistiken under denna period visar på att aktuella gator inte har ett påtagligt högt antal olyckor. De boende vid Saltholmen upplever ändå att trafiksäkerheten är dålig i området. Vilket kan tyda på att den upplevda tryggheten i området är bristfällig. 25(123)

2.6 Miljö I TPUSS 1 rapporten beskrivs bullerproblematiken kopplad till Saltholmsgatan och Torgny Segerstedtsgatan. Rapporten säger följande Idag finns det betydande problematik med buller på Saltholmsgatan och Torgny Segerstedtsgatan. Mätvärden längs stråket visar att bullerproblemen gäller både ekvivalentnivå och maxnivå. Fasaderna längs stråket ligger mycket nära trafiken och det ger upphov till bullerstörningar inomhus för de boende, som bland annat tvingats till att byta fönster. De har också svårt att öppna fönster utan att bli utsatta för störande buller. Även utomhusmiljön påverkas negativt, vilket gör att de boende inte kan vistas i sina trädgårdar utan att bli störda av trafikbuller. Framförallt är det spårvagnarna som åker utmed gatan som ger upphov till de höga bullernivåerna (maxnivåerna). Situationen kan ha försämrats efter att mätningarna genomförts eftersom trafiken har ökat sedan dess. Som grundregel i Göteborg gäller att riktvärden för ekvivalentnivån utomhus vid fasad inte får överstiga 65 db (A). En ny bullerkartläggning har precis blivit klar för Göteborgs Stad. Denna kartläggning visar på både buller från vägtrafik och från spårtrafik. I kartläggningen går det att se att dygnsekvivalentljudnivån i direkt anslutning till gatorna, Saltholmsgatan och Torgny Segerstedtsgatan ligger över 65 db (A). Vissa fastigheter längs dessa gator ligger på gränsen mellan 60-65 db(a) och över 65 db(a). Längs Stora Fiskebäcksvägen och Skattegårdsvägen ligger också dygnsekvivalentljudnivån över 65 db(a) precis vid gatan. Längs dessa gator finns det också några fastigheter som ligger nära gränsen till 65 db(a). Dessa är dock färre än de i anslutning till Saltholmsgatan och Torgny Segerstedtsgatan. För mer detaljerade kartor se bilaga ett. På gatorna i anslutning till Saltholmen och Fiskebäck förekommer idag inga problem med överskridanden av miljökvalitetsnormen gällande luftföroreningar. I anslutning till Fiskebäck ligger naturområdet Sjöbacken. Detta är en gammal deponi som ännu inte är sluttäckt. 26(123)