Ankarsviks skola Likabehandlingsplan I likabehandlingsplanen ingår skollagens krav på en årlig plan mot kränkande behandling och diskrimineringslagens krav på en likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier. Ankarsviks skola Ansvarig: Lena Funseth Norberg Gäller från 201408 till 201508
Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Skolans vision/helhetssyn... 3 4 Förhållningssätt... 3 5 Utvärdering av tidigare plan... 3 6 Slutsatser av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling... 4 7 Slutsatser av kartläggningen av elevens trygghet och trivsel... 4 8 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen... 4 9 Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen... 4 10 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen... 5 11 Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen... 5 12 Kompetensutvecklingsplan... 5 13 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag... 5 14 Elevers medverkan... 6 15 Vårdnadshavares kännedom... 6 16 Kontaktperson... 6 17 Rutiner vid akuta situationer... 6 18 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elev... 7 19 Rutiner för att åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar elev... 7 20 Begreppens innebörd... 7 21 Skolans ordningsregler med konsekvenser... 9 22 Skolans systematiska arbetsmiljöarbete... 10 2(10)
NOLLTOLERANS 1 Bakgrund Det råder ett absolut förbud för alla vuxna och elever att kränka, diskriminera eller trakassera elever/vuxna. All personal inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. I skollagen, kapitel 6, finns bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling. Enligt skollagen har skolor skyldighet att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. 2 Syfte Syftet med en likabehandlingsplan är att elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3 Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Skolans vision/helhetssyn På Ankarsviks skola råder nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling. Ankarsviks skola främjar goda relationer och skapar trygga miljöer. Ankarsviks skola är en skola där alla elever får vistas i en lugn och trygg miljö, där alla elever ser fram emot inlärning, lekar, glädjefulla raster och utevistelser. Vi skapar en miljö för elever och personal som är fri från diskriminering, trakasserier, kränkande behandling, hot och våld. Tendenser skall aktivt bekämpas av alla, både elever och vuxna, som vistas i vår miljö. 4 Förhållningssätt Alla känner ett gemensamt ansvar att se och reagera mot diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla på Ankarsviks skola ska vara väl förtrogen med skolans Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument i vardagsarbetet. Alla ska veta hur man agerar vid diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla är aktiva i arbetet mot diskriminering eller annan kränkande behandling. Personalen har en god insyn i elevernas vardag på skolan. KARTLÄGGNING 5 Utvärdering av tidigare plan I föregående Likabehandlingsplan beslutades det om genomförande av en mängd olika aktiviteter för främjande och förebyggande arbete. Vi arbetar aktivt med bland annat värdegrundsarbete, enskilda samtal och gruppsamtal, rastvärdskap med mera för att skapa en trygg miljö på Ankarsviks skola. Trygghetsenkäten visa hög procent trygga elever vilket gör att vi väljer att arbeta vidare efter samma modell. 3(10)
6 Slutsatser av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Med utgångspunkt i årets trygghetsenkät kan vi inte se någon risk för diskriminering eller kränkande behandling, då vi har stor trygghet i åk 3-6 enligt årets trygghetsenkät. 7 Slutsatser av kartläggningen av elevens trygghet och trivsel Utifrån kartläggningen kan vi dra slutsatsen att Ankarsviks skola har trygga elever. 8 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen Då trygghetsenkäten visar på stor trygghet hos eleverna kommer vi att arbeta vidare efter det mål vi satte för föregående läsår, då vi upplever att det varit en tydlig vägvisare i både förebyggande och främjande arbete. Målet för läsåret 2014/2015 är därför; 100 % trygghet för våra elever. Utifrån aktuell trygghetsenkät kommer vi att kunna se om vi klarat av att uppfylla målet. All personal på skolan tar gemensamt ansvar för att samtliga elever ska känna 100 % trygghet på Kyrkskolan. Ytterst ansvarig är Rektor. 9 Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen All personal utbildas i Läsårets Likabehandlingsplan inför terminstart. Ansvar: Rektor Vi ska skapa ett bra klimat i klassen och fritidsgruppen. Detta görs vid de dagliga samlingarna, genom organiserade aktiviteter och gruppsamtal med elever samt genom att låta eleverna delta i avslappning och massage. Ansvar: Alla lärare och all fritidspersonal: All Klassläraren och fritidspersonalen informerar eleverna läsårets Likabehandlingsplan under första om skolveckan. Ansvar: Klasslärare och fritidspersonal. Vi vuxna ska vara goda förebilder för eleverna. Ansvar: Alla som arbetar på skolan. Information om Likabehandlingsplanen ges i olika former till föräldrarna, dels Skolan på webben och hemsidan. Ansvar: Klasslärare och fritidspersonal. Alla elever ska få komma till tals och ges möjlighet till inflytande. Ansvar: Klasslärare, fritidspersonal, rektor 4(10)
10 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen Klassråd och elevråd ska hållas två gånger per månad. Ansvarig är respektive klasslärare samt ansvariga för elevrådet/miljörådet. Rektor ingår i elevråd. Fadderverksamheten ska utvecklas och aktiviteter kommer att ske varannan vecka. Ansvarig för detta är respektive klasslärare. 11 Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen Tryggheten på skolan ska vara en given punkt på dagordningen på alla klassoch elevråd samt personalens APT. Alla klasslärare har ett ansvar för att trygghetsfrågorna tas upp i klassen varje vecka. Exempel på frågeställningar: Vad gör du på rasterna? Får alla elever vara med? Allt som kommer upp och behöver åtgärdas måste tas omhand, arbetas vidare med och dokumenteras. Dokumentationen analyseras vid skolans EHT-möte. Likabehandlingsplanen utvärderas/revideras vid vårterminens slut och en ny plan upprättas. Kartläggningen stäms av/revideras kontinuerligt under läsåret.la 12 Kompetensutvecklingsplan FRÄMJANDE ARBETE 13 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Enligt skollagen 2010:800 ska huvudmannen se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Diskrimineringslagen 2008:567 säger vidare i 3:e kapitlet 14 att en utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), [ ] ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever [ ] som deltar i eller söker sig till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, eller sexuell läggning Utifrån skollag och diskrimineringslag har vi formulerat följande aktiviteter och rubriker att arbeta främjande med; Värdegrundsarbete 5(10)
Enskilda samtal/gruppsamtal Klassråd och elevråd Lokalt föräldraråd Fadderverksamhet Gemensamma aktiviteter (t.ex. friluftsdag, storsamling, skoljoggen) EHT Gemensamma trivsel- och rastregler Rastvärdskap 14 Elevers medverkan Kartläggningen består av en trygghetsenkät, vilken samtliga elever i åk 3-6 har besvarat. Likabehandlingsplanen lyfts i varje klass minst en gång varje termin, då en gemensam diskussion förs om innehållet för att förtydliga att nolltolerans råder. 15 Vårdnadshavares kännedom Likabehandlingsplanen läggs ut på hemsida (www.ankarsviksskolas.se), där alla intresserade kan läsa den. Vi tar också vid varje föräldramöte upp vikten av likabehandlingsplanen, dess innehåll samt var den kan läsas vid intresse. Vi hänger även upp fysiska exemplar av likabehandlingsplanen i skolhuset, vilket vi informerar om vid föräldramöten. 16 Kontaktperson Vid upptäckt eller upplevelse av utsatthet kan elever och vårdnadshavare vända sig till följande personer på skolan: Lena Funseth Norberg (rektor) 070-263 12 98 Ingela Mukka (skolsköterska) 070-190 43 49 17 Rutiner vid akuta situationer Arbetsmetod vid akut situation; Påkalla uppmärksamhet Ring 112 Sätt utsatta i säkerhet Avgör om vård behövs, ge första hjälpen Enligt skollagen (2010:800) har all personal på skolan skyldighet att anmäla kränkande behandling; 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller annan elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 6(10)
18 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elev Vuxna som blir vittne till kränkande behandling ska ingripa genom att genast avbryta handlingen och ha ett samtal med de inblandade. Om det kommer till vår kännedom att kränkningar sker via sociala medier eller på annat sätt tas ett samtal med de inblandade. Vårdnadshavare kontaktas. En god kommunikation mellan hem och skola är oerhört viktig för att förebygga och bemöta kränkande behandling. Pedagogen skriver in det inträffade i systemet Lisa på nätet. Återkoppling till vårdnadshavare. Om problemet kvarstår tar pedagog och elev hjälp av elevhälsoteamet, som för kontinuerlig dokumentation i alla ärenden för att upptäcka kränkande beteendemönster och följa upp kränkande behandling. 19 Rutiner för att åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar elev Om någon vuxen använder ett kränkande ordval, kroppsspråk eller fysisk handling måste vi genast visa att vi inte accepterar detta. Detta gäller både personal och föräldrar. Åtgärd när vuxen kränker elev: Rektor informeras Rektor kallar till möte med berörda och utreder omständigheterna Dokumentationsansvarig utses Rektor beslutar vilka åtgärder som ska vidtas Handlingsplan upprättas Uppföljande möte inom en månad (Skollagen 2010:800 kapitel 6 9-12). 20 Begreppens innebörd Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) 7(10)
Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. 24 Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet 8(10)
Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. 21 Skolans ordningsregler med konsekvenser Skolans regler utomhus 2014-2015 När det är rast är vi på skolgården År 4-6 kan gå kort, mellan eller lång runda om deras lärare säger okej. När det ringer in går vi in och städar undan det vi lekt med. Till skolan får man ta med sig kulor, boll, hopprep, bandyklubbor (andra leksaker stannar hemma) Vi får inte klättra upp på källartaket/brandstegen/lekställningens tak Vi spelar schysst och följer reglerna när vi leker och spelar Om vi behöver hjälp att reda ut något så hämtar vi en vuxen Mobiltelefon får år 4-6 ta med och använda på rasten Vi håller rent på skolgården och slänger allt skräp i papperskorgen, även äppelskrutt. VINTER Vi kastar inte snöboll Vi mular inte Åker man stjärtlapp så har man hjälm på sig, år F-3 På isen har vi skridskor/hjälm SOMMAR Vi plockar inte blommor i rabatten Man får äta bär men inte tömma hela buskarna Vi använder inte kickbike/skateboard/cykel på skolgården På skol- och fritidstid klättrar vi inte i träden eller på elskåpet Den gyllene regeln Var mot andra så som du vill att de ska vara mot dig 9(10)
22 Skolans systematiska arbetsmiljöarbete November APT/kvalitetsarbete Utvecklingssamtal December APT Avstämning verksamhetsplan Januari Hälsosamtal Sociogram Lisa genomgång Februari Uppföljning hälsosamtal APT/kvalitetsarbete Lokala skolrådet SBA Oktober Lokala skolrådet Medarbetarsamtal Utvecklingssamtal Mars Nationella prov Utvecklingssamtal Enkät-elever Avstämning verksamhetsplan Lokala skolrådet September Verksamhetsplan Föräldramöten Lokala skolråd SBA Lisa genomgång Sociogram April Nationella prov Utvecklingssamtal Sammanställning hälsosamtal APT/kvalitetsarbete Lokala skolrådet Augusti APT/kvalitetsarbete Revidera övriga planer Fonolek åk 1 Juni Sammanställning kvalitetsredovisning Maj Nationella prov Föräldramöte bliv. F-klass Avstämning verksamhetsplan SBA 10(10)