Program Svebi 2015 1

Program Svebi 2015 1

Välkommen Linnéuniversitetet hälsar lärare och forskare vid landets universitet/högskolor, idrottsledare, lärare i idrott och hälsa och andra intresserade varmt välkomna till idrottskonferensen SVEBI 2015. Vi hoppas att det ska bli en givande konferens som ger inspiration och kunskap. Samtidigt är förhoppningen att det rent allmänt ska bli minnesrika dagar i Växjö. Bakgrunden till konferensen är att SVEBI Svensk Förening för Beteende- och Samhällsvetenskaplig Idrottsforskning årligen arrangerar en konferens för alla som är intresserade av idrottslig forskning samt utbildning och 2015 är det alltså Linnéuniversitetet som är värd. Konferensen är ett utmärkt tillfälle att få ta del av aktuell kunskap inom det idrottsliga området och träffa kollegor för fruktbart utbyte. Välkomna! 2

Innehåll Välkommen 2 Program 4 Keynote speakers 6 Temablock 7 Papers 8 Föreställningar om maskuliniteter och feminiteter i idrottens ledarskapslitteratur 9 Motstridiga villkor en RIG-tränares vardag 10 Skilda världar unga i och om framtidens idrottsförening 11 Religion, etnicitet och genus i skolämnet idrott och hälsa 12 Talangselektering inom idrotten att konstruera legitimitet 14 Idrottens roll i konstruktionen av övervikt och fetma som socialt problem 15 Nordiska perspektiv på Anpassad Fysisk Aktivitet och Parasport en jämförelse mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige 16 När man väl tränar tänker jag inte på att jag tränar med tjejer. Könsintegrerad innebandy i idrottsprofilerad högstadieutbildning 17 Idrott och socialt entreprenörskap 18 Kvinnligt supporterskap; makten över supportersidor i sociala medier. 19 Lika och så olika. Några resultat från en studie om idrott för barn med Down s syndrom 20 Idrottsaktiviteter i nya former den kommersialiserade idrottens för- och nackdelar ur ett föräldraperspektiv 21 Posters 22 Emancipating movements: An investigation of female participants experiences of fitness practices through collective memory work 23 Fysisk kontakt mellan lärare och elev ur ett elevperspektiv 24 Svenska handbollsspelares karriär: En empirisk modell och ett psykologiskt stödsystem 25 The conflation of orthorexia nervosa with exercise dependence and general exercise trends in Swedish daily newspapers 26 Att sporta i minoritet. Idrott, etnicitet och den samiska identiteten 1948-2015 27 Vad kommuniceras? En studie om den kommunikativa kultur (diskurs) som pågar innanför väggarna i idrottshallen. 28 Att kunna hälsa 29 Kan du stå på händer? Elevers syn på betyg och bedömning i Idrott och hälsa 30 Karta över Linnéuniversitetet 32 3

Program Onsdag 11/11 09.15 10.00 Registrering, förmiddagsfika 10.00 10.15 Välkomstanförande 10.15 10.25 SVEBI 40 år några minnesord 10.25 11.05 Plenar I Lena Fritzén, professor och prorektor Linnéuniversitetet IKEA En skola för alla i spänningsfältet mellan systemets krav och elevernas meningsskapande 11.10 11.50 Plenar II Richard Pringle, associate professor vid University of Auckland IKEA The sustainability of heavy-contact sports: the crisis of concussion, participation and softening masculinities. Föreläsningen belyser hållbarheten för kontaktidrotter på grund av de alltmer ökande skallskadorna både för ungdoms- och elitverksamheten och för synen på maskulinitet. 12.00 12.45 Tema: Hållbar idrott skolans betydelse Tema: Hållbar idrott idrottens roll Temablock: Idrott och hälsa för alla NCC Moderator: Susanne Linnér Skolämnet idrott och hälsa diskuteras både i media och på den politiska arenan. Röster har höjts för att ämnet borde få mer utrymme i timplanen. Samtidigt finns signaler som indikerar att ämnet missgynnar vissa elever och att elever väljer bort ämnet. I denna workshop fokuseras möjligheter och hinder för att Idrott och hälsa ska vara ett ämne för alla barn och ungdomar. Under temat medverkar forskare och andra aktörer med kunskap och intresse för dessa frågor. Temablocket omfattar bl.a. fyra presentationer av forskare inom området. Medverkande, se sidan 6. 12.45 13.45 Lunch, inkl. posterutställning 13.45 14.30 Fortsättning på temablock: Idrott och hälsa för alla 14.45 15.30 Valbara presentationer. Block A: NCC Nordiska perspektiv på Anpassad Fysisk Aktivitet och Parasport en jämförelse mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige Lars Kristén, Akademin för Hälsa och Välfärd, Högskolan i Halmstad Lika och så olika några resultat från en studie om idrott för barn med Down s syndrom Ann-Christin Sollerhed och Gerth Hedov, Högskolan Kristianstad 15.30 16.00 Eftermiddagsfika, inkl. posterutställning 16.00 16.45 Valbara presentationer. Block A: NCC Idrottens roll i konstruktionen av övervikt och fetma som socialt problem Peter Korp, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet Temablock: Idrottens samhällsnytta Södra Moderator: Magnus Forslund De senaste åren har mycket intresse riktats mot idrottens samhällsnytta. I detta block tittar vi närmare på några olika aspekter av denna fråga. Det inkluderar hur man kan mäta och redovisa den nytta föreningar bidrar med, men också hur föreningar utvecklar nya sätt att skapa nytta. Begrepp som berörs omfattar bland annat CSR corporate social responsibility och socialt entreprenörskap. Presentationer sker dels av forskare, dels av idrottsföreningar som kommit olika långt i denna fråga. Efter presentationer kommer det en sammanfattande diskussion Medverkande, se sidan 6. Fortsättning på temablock: Idrottens samhällsnytta Valbara presentationer. Block B: Södra Idrottsaktiviteter i nya former - den kommersialiserade idrottens för- och nackdelar ur ett föräldraperspektiv Stefan Wagnsson, Christian Augustsson och Martina Svensson, Karlstad universitet Skilda världar unga i och om framtidens idrottsförening Susanna Hedenborg, Idrottsvetenskap, Malmö Högskola Två fria föredrag kring hållbar idrott idrottens roll Valbara presentationer. Block B: Södra När man väl tränar tänker jag inte på att jag tränar med tjejer. Könsintegrerad innebandy i idrottsprofilerad högstadieutbildning. Marie Larneby, Idrottsvetenskap, Malmö Högskola Kvinnligt supporterskap; makten över supportersidor i Idrott och socialt entreprenörskap sociala medier Tomas Peterson, Idrottsvetenskap, Malmö högskola Aage Radmann, Idrottsvetenskap, Malmö Högskola 17.00 Årsmöte SVEBI IKEA M1051 IKEA 19.30 Idrottsmiddag/jubileumsfest på Arenastaden VIDA Arena 4

Torsdag 12/11 09.00 09.05 Välkommen till dag 2 IKEA 09.05 09.45 Plenar III Rune Høigaard, professor Universitetet i Agder, Kristiansand och Universitetet i Nordland IKEA Att skapa goda team utvalda teoretiska perspektiv och empiriska studier Som framgår av rubriken ger föreläsningen en god och bred bild av hur man skapar goda team. Høigaard har bland annat publicerat ett flertal böcker, bokkapitel och vetenskapliga artiklar inom idrottspsykologi, gruppdynamik och coaching. 09.50 10.30 Plenar IV Svein S Andersen, professor BI Norwegian Business School IKEA Coaching av elitidrottare hur coacher kan stimulera idrottsutövares reflektion Föreläsningen handlar om angelägna sociala aspekter på lärande inom idrotten och framför allt hur coachen genom att fungera som meningsskapare stärker de aktivas eget reflekterande. Andersen är ett välkänt namn inom forskning kring elitidrott, såväl på organisations- som individnivå. 10.30 11.00 Förmiddagsfika 11.00 12.30 Tema: Hållbar idrott skolans betydelse Tema: Hållbar idrott idrottens roll Temablock: Hållbart ämne Idrott och hälsa i framtiden NCC Moderator: Lena Larsson För drygt 10 år sedan kom rapporten Mellan nytta och nöje. En rad forskare presenterade då ämnet idrott och hälsa och ämnets kommande utmaningar. Frågan är vad som har hänt sedan dess? Skolämnet idrott och hälsa har fått en ny kursplan och lärarutbildningen har gjorts om. Hur kan ämnet bidra till ett hållbart samhälle? Forskare inom fältet kommer utifrån olika perspektiv belysa och diskutera vilka nya utmaningar som ämnet kan komma att stå inför under nästa tioårs period. Medverkande, se sidan 6. 12.30 13.30 Lunch, inkl. posterutställning Föreställningar om maskuliniteter och feminiteter i idrottens ledarskapslitteratur Daniel Alsarve, Örebro universitet/ Örebro Läns Idrottsförbund Temablock: Goda idrottsmiljöer Södra Moderator: PG Fahlström Idrottsmiljöns betydelse både ur ett elitperspektiv och ett bredare behålla-perspektiv har under senare år dragit till sig idrottsforskarnas intresse, inte minst i de nordiska länderna. I denna workshop presenteras några perspektiv på Goda idrottsmiljöer som t.ex. hur elitidrottssystemen ser ut i Norden, elitidrottens organisering i brytningen mellan traditionell föreningsidrott och professionella idrottsklubbar, likheter-skillnader mellan framgångsrika talangmiljöer, vilka faktorer som gör att barn- och ungdomar idrottar och blir kvar i idrotten. Presentationer sker av forskare från olika lärosäten i Norden. Efter presentationer följer en sammanfattande diskussion. Medverkande, se sidan 6. 13.30 14.15 Valbara presentationer. Block A: NCC Valbara presentationer. Block B: Religion, etnicitet och genus i skolämnet idrott och hälsa Karl Jansson, Örebro universitet 14.25 14.45 Bästa uppsats på avancerad nivå Södra Talangselektering inom idrotten att konstruera legitimitet Magnus Kilger, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Motstridiga villkor en RIG-tränares vardag Marie Hedberg, Linnéuniversitetet 14.45 15.45 Plenar V Carolina Klüft IKEA Du kan! en resa genom min idrottskarriär och lärdomar av denna Carolina Klüft är en av våra mest välkända idrottare och redan vid 22 års ålder blev hon den yngsta friidrottaren hittills som erövrat samtliga fem internationella guldmedaljer. Hennes föreläsning kommer att utgå från idrottskarriären och lärdomen av att hantera både med- och motgång och där jakten på att finna balans och ett hållbart liv varit större än jakten på medaljerna. 15.45 Avslutning IKEA IKEA 5

Temablock Temablock Idrottens samhällsnytta Medverkande Henrik Cajnerud, Östers IF. Som ungdomsansvarig i föreningen kommer han berätta om den nysatsning på Öster i samhället som pågår sedan något år tillbaka. Magnus Forslund, forskare i företagsekonomi vid Linnéuniversitetet. Magnus studerar hur föreningar kan utveckla verksamheter genom att på olika sätt knyta an till samhällsnytta. Frans Fransson, Caddie Sport & Business. Frans har under flera år arbetat med föreningar som vill tydliggöra sin samhällsnytta för sina intressenter. Vilken samhällsnyttig roll spelar idrottsföreningen idag? Vad är det för värden som idrottsföreningen konkret bidrar med? Katarina Schenker/Daniel Bjärsholm, forskare i idrottsvetenskap. Båda ingår i ett projekt som studerar socialt entreprenörskap inom idrotten. Temablock Idrott och hälsa för alla Medverkande Åke Huitfeldt, lärare i idrott och hälsa och licentiat i idrottsvetenskap. Åke har en stor erfarenhet av arbete som lärare i idrott och hälsa och blev bl.a. Årets idrottslärare i Sverige 2010. Han har nyligen lagt fram en licentiatavhandling om nyanländas möte med idrottsundervisning. Leif Nilsson, lektor vid Linnéuniversitetet. Leif undervisar i specialpedagogik men är även verksam inom det idrottsvetenskapliga fältet. Vidare finns en gedigen erfarenhet av ledarskap och verksamhetsutveckling. Inga Oliynyk, licentiat i idrottsvetenskap. Inga har bl.a. gjort en licentiatavhandling om kring våra könsroller och könsmönster och hur de förstärks i idrott och hälsa, trots att lärarna gör försök att åstadkomma motsatsen. Temablock Hållbart ämne idrott och hälsa i framtiden Medverkande Göran Gerdin, lektor vid Linnéuniversitetet och även verksam vid University of Auckland. Görans forskning pojkars belyser framförallt pojkars upplevelser av idrott och hälsa utifrån frågor kring genus och rörelseglädje. Suzanne Lundvall, docent i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan. I sin forskning har Suzanne dels undersökt estetiska aspekter av lärande i såväl skolämnet idrott och hälsa som på lärarutbildning, dels ungas förhållningssätt och attityder till att delta i fysisk aktivitet och idrott. Lena Larsson, lektor och prefekt vid Linnéuniversitetet. Lena forskar bland annat om reproduktion av värden och normer inom lärarutbildning i idrott och hälsa samt inom idrottsrörelsen. Karin Redelius, professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan. Karins forskningsintresse rör såväl den föreningsdrivna barn- och ungdomsidrotten som skolans idrott och hälsa och handlar särskilt om vad man lär sig av att delta i idrott förutom idrott. Katarina Schenker, lektor vid Linnéuniversitetet. Katarinas forskningsinriktning handlar om att ge barn möjlighet att delta och att påverka, dels i skolämnet Idrott och hälsa, dels i den statligt finansierade idrottsrörelsen. Temablock Goda idrottsmiljöer Medverkande Svein Andersen, professor vid Norwegian Business School. Svein har bland annat bedrivit forskning kring elitidrottens organisering och studerat likheter och skillnader mellan de nordiska länderna. Louise Kamuk Storm, forskare vi Syddansk Universitet bedriver bland annat ett projekt som jämför handbollsmiljöer i Danmark och Norge utifrån en skandinavisk kontext för talangutveckling som ligger i spänningsfältet mellan frivilliga föreningar och professionella klubbar. Britta Thedin Jakobsson, forskare vid GIH har nyligen avslutat sitt avhandlingsarbete kring ungas föreningsidrottande under uppväxtåren och särskilt försökt besvara frågor kring vilka som stannar kvar i idrotten och varför. Susanne Linnér, lektor vid Linnéuniversitetet och forskar bland annat om idrottsmiljöer som över tid bedriver framgångsrik talangverksamhet. 6

Keynote speakers Lena Fritzén Lena Fritzén är professor i pedagogik och prorektor vid Linnéuniversitetet. Fritzéns forskning fokuserar på lärandets villkor i spänningsfältet mellan systemmässiga krav och människans behov av meningsskapande. Aktuella områden är ämnesundervisningens demokratiska och moraliska aspekter, ledarskapets kommunikativa villkor, dokumentstyrningens inverkan på professionsutveckling och interprofessionellt lärande. Fritzéns presentation har rubriken: En skola för alla i spänningsfältet mellan systemets krav och elevernas meningsskapande Richard Pringle Richard Pringle är Associate Professor vid University of Auckland, Nya Zeeland. Hans forskningsintressen spänner över sociokulturella, pedagogiska och historiska analyser av bland annat idrott, kön och skador. Pringles föreläsning belyser hållbarheten för kontaktidrotter på grund av de alltmer ökande skallskadorna både för ungdoms- och elitverksamheten och för synen på maskulinitet och benämns: The sustainability of heavy-contact sports: the crisis of concussion, participation and softening masculinities. Rune Høigaard Rune Høigaard är professor i idrottsvetenskap vid Universitetet i Agder, Kristiansand och Universitetet i Nordland och har bland annat publicerat ett flertal böcker, bokkapitel och vetenskapliga artiklar inom idrottspsykologi, vägledningspedagogik, gruppdynamik och coaching. För många svenskar inom idrottsrörelsen är Høigaard kanske mest känd som en av författarna till boken Coachingsamtal, utgiven på SISU Idrottsböcker. Høigaards föreläsning behandlar frågan kring team och teamsamarbete och har rubriken: Att skapa goda team utvalda teoretiska perspektiv och empiriska studier. Svein S Andersen Svein S Andersen är professor vid BI Norwegian Business School i Oslo och är ett välkänt namn inom forskning kring elitidrott, såväl på organisations- som individnivå. Andersens specialområden innefattar bland annat Performance Management, prestationskultur och integrering av forskning och erfarenhetsbaserad kunskap. Andersens presentation handlar om angelägna sociala aspekter på lärande inom idrotten och framför allt hur coachen genom att fungera som meningsskapare stärker de aktivas eget reflekterande. Rubriken är: Coaching av elitidrottare hur coacher kan stimulera idrottsutövares reflektion Foto: Frankie Fouganthine Carolina Klüft Carolina Klüft är en av våra mest välkända idrottare och redan vid 22 års ålder blev hon den yngsta friidrottaren hittills som erövrat samtliga fem internationella guldmedaljer OS, VM (utom- och inomhus) och EM (utom- och inomhus). Carros föreläsning kommer att utgå från idrottskarriären och lärdomen av att hantera både med- och motgång och där jakten på att finna balans och ett hållbart liv varit större än jakten på medaljerna. Rubriken är: Du kan! en resa genom min idrottskarriär och lärdomar av denna. 7

8 Papers

Paper Föreställningar om maskuliniteter och feminiteter i idrottens ledarskapslitteratur Daniel Alsarve, fil dr, Örebro universitet/örebro Läns Idrottsförbund Trots att svensk idrott länge har haft ett övergripande jämställdhetsmål där kvinnor och män, pojkar och flickor ska ha samma villkor (RF, 1989, 2005, 2011) så går förändringsarbetet trögt. Detta förklaras ofta av att många idrottsgrenar bär en tradition där män dominerat med följden att normer och handlingar som förknippas med kvinnliga egenskaper värderas lägre (se t ex Fundberg, 2003; Messner, 1992). Ett viktigt incitament för förändring är utbildning och inom idrottens (SISU:s) ledarskapsutbildningar finns två grundutbildningar : Plattformen och grundtränarutbildningen. Men möjliggör eller förhindrar innehållet i dessa utbildningar förändringar mot en mer jämställd idrott? Syfte & teoretisk ram I detta paper studeras hur kön/genus representeras i litteraturen i dessa utbildningar med fokus på att synliggöra komplexiteter/motsägelsefullheter. Syftet är att utreda om och i så fall hur litteraturens innehåll utmanar eller bekräftar en traditionell, stereotypisk föreställning om mäns och manligheters dominans över kvinnor och kvinnligheter och om innehållet således bidrar till eller hindrar möjligheterna för en mer jämställd idrott. Teoretiskt bildar forskning om hegemoniska maskuliniteter (Connell 1983, 1996) och mäns hegemonier (Hearn, 2004) ramverk för analysen. Metod Genom textanalys och ett diskursivt perspektiv studeras fyra böcker inom de ovan nämnda nationella utbildningarna. Dessutom används i viss utsträckning även kursernas powerpoint-presentationer som underlag för analysen. Resultat De preliminära resultaten visar att män skildras både stereotypiskt och som normbrytare genom att till exempel trösta och hålla om barn. Samtidigt reproducerar texterna ett binärt könssystem som tenderar att underordna kvinnor och kvinnlighet. Kvinnans kropp beskrivs som mindre kapabel och sämre utrustad för fysisk ansträngning. Detta gör också att attityden till kvinnor som kunskapsbärande och kunskapsproducerande subjekt påverkas. Diskussion Diskussionen fokuserar på hur innehållet i denna litteratur tenderar att både reproducera och i viss mån utmana mäns och manligheters dominans inom idrotten. Samtidigt finns det något motsägelsefullt i att män bryter mot en traditionellt manlig norm eftersom detta snarare tenderar att omskapa en ny form av hegemoni (Connell 1983, 1996). Detta kan förklara trögföränderligheten hos hegemoniska maskuliniteter och ger således ny kunskap om jämställdhetsarbetets utmaningar. 9

Paper Motstridiga villkor en RIG-tränares vardag Marie Hedberg, universitetslektor, Linnéuniversitetet Enligt Sports policy factors leading to international sporting success (SPLISS) finns det nio pelare som avgör en nations förutsättningar att uppnå sportsliga framgångar på en internationell nivå. En av dessa pelare är talangidentifikation och utveckling. Ett av sätten att operationalisera denna pelare är att det finns ett nationellt koordinerat system samt ekonomisk stöttning för en kombination av elitidrott och studier på gymnasienivå (SPLISS, 2008). I Sverige finns sedan början av 1970-talet ett sådant system, Riksidrottsgymnasierna (RIG). Flera studier har visat att RIG är ett av flera ansett både framgångsrikt och viktigt system utifrån dess mål (Fahlström, 2011, Eriksson, 2010, Riksidrottsförbundet, 2010), men det har inte studerats utifrån ett institutionellt perspektiv. För att en organisation eller institution ska fungera väl behöver dess villkor enligt Scott (2008) harmoniera med varandra. RIG är en institution som inrymmer villkor från två olika institutioner, idrotten och skolan. Dessa bygger på olika villkor vilket gör det intressant att studera hur RIG fungerar som institution. Den som ytterst får hantera de villkor som råder är tränarna på RIG då det är de som driver och genomför verksamheten. Genom att studera RIG ur ett institutionellt perspektiv är förhoppningen att på ett djupare plan belysa vilka villkor som råder, hur de förhåller sig till varandra samt hur tränarna väljer att hantera dem. I förlängningen kan detta också bidra med förslag på utvecklingsområden. Syfte & teoretisk ram Syftet är att, utifrån Scotts (2008) tolkning av den nyinstitutionella teorin, analysera vilka villkor som råder samt hur tränarna väljer att hantera dessa. Scotts (2008) tolkning av den nyinstitutionella teorin bygger på att en institution vilar på tre olika typer av villkor, regulativa, normativa och kulturella. Metod Studien bygger på fyra fallstudier (Yin, 2013). Inom varje fallstudie har intervjuer genomförts med tränare och rektorer. Därtill har styrande dokument studerats. Varje fall representeras av ett RIG inom antingen friidrott eller längdskidåkning. Resultat Resultatet visar att villkoren som institutionen RIG, och i förlängningen tränarna på varje RIG har att hantera, inte harmonierar med varandra. Följden blir att tränarna väljer att utgå från villkoren från en av de involverade institutionerna och operationalisera dem. I tränarnas operationalisering av villkoren går det att urskilja en klar dominans av de villkor som kommer från idrottens sida.vidare visar också resultatet att regulativa villkor som bygger på lagar och förordningar åsidosätts till förmån för normativa och kulturella villkor från idrotten. Diskussion Scott (2008) menar att om en institutions villkor inte harmonierar finns det en risk att institutionen inte fungerar som den ska och att förändringar kan komma att behövas. Vidare menar Scott (2008) att om inte de rådande regulativa och normativa villkoren följs och operationaliseras i de kulturella villkoren finns det risk att institutionens legitimitet skadas eller ifrågasätts. Utifrån studiens resultat, och i förhållande till vad Scott (2008) menar, finns det både ett behov av utveckling och en risk att Riksidrottsgymnasiernas legitimitet ifrågasätts. Eftersom det är de institutionella villkoren som kommer från skolan som inte efterlevs tillfullo finns det en risk att institutionen skola ifrågasätter Riksidrottsgymnasiernas legitimitet medan idrottens villkor till stor del efterlevs. För att komma tillrätta både med att villkoren harmonierar och att legitimiteten är hög finns det flera potentiella lösningar, men oavsett lösning behöver en utveckling och förändring komma till stånd. 10

Paper Skilda världar unga i och om framtidens idrottsförening Susanna Hedenborg, professor, Malmö Högskola Enligt Eurobarometern för sport är Sverige ett av de länder där medborgarnas fysiska aktivitetsnivå är relativt hög. Samtidigt har föreningsidrotten sedan ett antal år uppmärksammat att ungdomar slutar föreningsidrotta i tonåren. De som fortsätter med idrott gör det på egen hand genom aktiviteter som till exempel löpning eller gym. Några ungdomar har aldrig idrottat inom en förening. Varför är det så? Vad erbjuder de kommersiella alternativen som ungdomarna inte hittar i föreningsidrotten? Denna studie har initierats och finansierats inom Riksidrottsförbundets Idrottslyftssatsning och är en uppföljning av den studie som presenterades i Riksidrottsförbundets FoU-rapport 2013:2. I föreliggande studie undersöks storstadsungdomars tankar om idrotten. Syfte & teoretisk ram Syftet med studien Skilda världar unga i och om framtidens föreningsidrott är att fördjupa förståelsen för hur ungdomar ser på föreningsidrotten genom att studera ungdomar som bor i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Genom att fokusera på ungdomar i staden kommer andra röster att kunna göra sig gällande än de som hördes i RFs FoU-rapport 2013:2. Studien kommer dessutom att ta sin utgångpunkt i storstadsregioner där många ungdomar har föräldrar födda i andra länder än Sverige och därmed kommer fler ungdomars uppfattningar om föreningsidrotten att synliggöras. Vidare är det rimligt att tro att bostadssituationen i en storstadsregion kommer att leda till att färre av dessa ungdomar, än de som intervjuades i RFs FoU-rapport 2013:2, kommer att ha eget boende, vilket ytterligare kommer att fördjupa förståelsen av ungdomars syn på föreningsidrotten. I studien används flera analytiska begrepp. En första utgångspunkt är barndomssociologins resonemang om vikten av att ha ett barnperspektiv. Barnperspektivet används tillsammans med begreppen generation, genus, social klass och etnicitet. Vidare används Reinhart Kosellecks begrepp erfarenhet och förväntan. Erfarenheten är enligt Kosellecks definition, något som är historia och som finns i våra minnen samtidigt som det är en del av samtiden och framtiden. I studien används en narrativ framtällningsform. Metod Gymnasieungdomar i åldern 16-18 år från tre storstadsregioner (Stockholm, Göteborg och Malmö) ingår i studien. I studien används enkäter och fokusgruppsintervjuer. Nära 100 ungdomar har svarat på frågor om sin socioekonomiska bakgrund samt eget, föräldrars och syskons idrottsintresse och engagemang. Dessa bakgrundsfakta har sedan satts i relation till mer komplexa svar som framkommit i intervjuerna. Resultat Precis som tidigare forskning visat har många ungdomar varit medlemmar i en eller flera idrottsföreningar. Med tiden har de allt mer kommit att fokusera på en idrott och sedan har de slutat. Några få har aldrig varit medlemmar i en idrottsförening. Svar som handlar om att aktiviteten blev tråkig, upprepande och att de själva inte ville satsa eftersom de ändå inte skulle hålla på med idrotten på en elitnivå var vanliga. Till detta lades tidsaspekten när ungdomarna väljer egna aktiviteter kan de styra tidsåtgången själva. Vidare diskuterades kostnader för olika idrottsaktiviteter. Det blev i intervjuerna tydligt att ungdomarna står mitt mellan vuxenhet och barndom och att föreningsidrotten förknippas med en tidigare livsfas. Det var även tydligt att de lever i socioekonomiskt skilda världar från varandra. Diskussion Genom att använda en narrativ framställningsform där 4 personers idrottsberättelser har konstruerats visas på de komplexa erfarenheter och förväntningar som återkommer i ungdomarnas berättelser. Kosellecks begrepp gör det möjligt att se hur erfarenheten påverkar hur ungdomarna ser på sin framtid inom föreningsidrotten. Vidare understryker användandet av ett sociologiskt barnperspektiv ungdomarnas egna röster. 11

Paper Religion, etnicitet och genus i skolämnet idrott och hälsa Karl Jansson, Örebro universitet Syfte Presentationen behandlar en undersökning av situationer då religion, etnicitet och genus får en funktion för lärare i ämnet idrott och hälsa. Den pilotstudie som presenteras ingår i ett avhandlingsprojekt med syfte att undersöka situationer då religion, etnicitet och genus får en funktion för deltagare (elever och lärare) i idrottsämnet. Alla elever ska kunna delta i idrottsundervisningen på lika villkor (Lgr11, Skollagen SFS 2010:800). Svensk skolidrottsforskning visar dock att pojkar trivs och lyckas bättre i ämnet, samt att undervisningen ofta organiseras så att detta mönster förstärks (Larsson m.fl. 2011, 2009a, Skolverket 2005). Kunskapen kring etnicitet och religion är emellertid mycket begränsad. Studier som gjorts visar dock resultat som kan tolkas intersektionellt: genus, etnicitet och religion samverkar och framkallar skillnader som inte syns om kategorierna studeras enskilt (Huitfeldt 2015, Larsson m.fl. 2009b, Lundvall 2005). Internationellt har intersektionaliteten mellan religion, etnicitet och genus lyfts fram som ett viktigt område (se t.ex. Walseth 2013, Benn m.fl. 2011). Forskningen har dock alltsomoftast fokuserat en förhandsgiven, förmodat undertryckt grupp, muslimska flickor. Andra elever/lärare, samt deltagare som inte antas vara undertryckta, har förbisetts. Vidare är Intersektionalitetsbegreppet inte oproblematiskt. Det svarar exempelvis inte på huruvida alla kategorier alltid är lika viktiga (Flintoff m.fl. 2008, Archer m.fl. 2001). Teoretiskt ramverk Studien tar utgångspunkt i John Deweys pragmatiska filosofi. Dewey avvisar förståelsen av mening som någonting essentiellt/förhandsgivet. Mening uppkommer snarare genom handlingar i omgivningen, genom processer han kallar transaktioner (Dewey & Bentley, 1949). Vatten, exempelvis, får olika mening (dricksvatten, badvatten, etc.) beroende på vad vi gör med det (Öhman 2008). Vilken mening som konstitueras, och för vem, är alltså inte givna utgångspunkter, utan resultat/utfall av transaktionsprocessen. Med Dewey blir det möjligt att undvika utgångspunkt i förhandsgivna grupper, och i stället utgå från situationer då religion, etnicitet och genus får en funktion för någon av ämnets deltagare. För vem/ vilka? blir en empirisk fråga. Det blir heller inte givet att alla kategorier alltid är lika viktiga. Även detta blir en empirisk fråga. Metod Sju lärare med erfarenhet av undervisning på mångkulturella skolor deltog i kvalitativa, semistrukturerade intervjuer (Kvale 1997). Utifrån ett intersektionellt perspektiv analyserades situationer då religion, etnicitet och genus fick en funktion för lärarna. Resultat Samtliga uppgav att de någon gång tillämpat könsuppdelad simundervisning och ändrat dansundervisningens innehåll (t.ex. undvikit pardanser) för att muslimska flickor begärt detta. Detta är exempel på situationer då religion och genus fick en funktion för studiens lärare. Samtliga lärare uppgav att invandrarpojkar ofta tar för sig och gärna visar upp sina idrottsliga förmågor, medan invandrarflickor beskrevs som mer tillbakadragna. Lärarna hade dels hanterat detta genom att noggrant informera om skillnaden mellan skol- och tävlingsidrott. Man hade även tillämpat könsuppdelad undervisning. I dessa situationer fick etnicitet och genus en funktion. Fem av lärarna beskrev situationer då de gett extra/särskilda instruktioner till nyanlända elever, för att dessa inte behärskade svenska språket lika bra som övriga deltagare. Detta är exempel på en situation då etnicitet fick en funktion. Diskussion Resultatet visar flera situationer då religion, etnicitet och genus får en funktion för studiens lärare. Funktionen får i dessa situationer konsekvenser för lärarens didaktiska val (innehåll, gruppindelning, instruktioner) och därmed även för den undervisning eleverna möter. Eftersom samverkan mellan religion, etnicitet och genus får konsekvenser för 12

både lärare, elever och ämnets innehåll är det relevanta frågor för idrottsdidaktisk forskning. Resultatet visar också att olika kategorier samverkar, men att alla kategorier inte får lika tydlig funktion i alla situationer (jfr Flintoff m.fl. 2008, Archer m.fl. 2001). I vilka situationer religion, etnicitet och genus får en funktion för elever, och vad detta får för konsekvenser för lärarens didaktiska val och ämnets innehåll, blir framtida frågor för avhandlingen. Referenser Archer, L., Hutchings, M. & Leathwood. C. (2001). Engaging with commonality and difference: Theoretical tension in the analysis of workingclass women s educational discourses. International Studies in Sociology of Education, 11(1), s. 40-62. Benn, T., Dagkas, S., & Jawad, H. (2011). Embodied faith: Islam, religious freedom and educational practices in physical education. Sport, Education and Society, 16(1), 17-34. Dewey, J. & Bentley, A. F. (1949/1991). Knowing and the known. In Boydston J. A. (Ed.). The Later Works, 1925-1953, Vol. 16: 1949-1952 (p. 1-294). Carbondale: Southern Illinois University Press. Flintoff, A., Fitzgerald, H., & Scraton, S. (2008). The challenges of intersectionality: researching difference in physical education. International Studies in Sociology of Education, 18(2), 73-85. Larsson, H., Redelius, K., & Fagrell, B. (2011). Moving (in) the heterosexual matrix. On heteronormativity in secondary school physical education. Physical Education and Sport Pedagogy, 16(1), 67-81. Lgr11. Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Lundvall, S. (2005). På vems villkor? En pilotstudie om ungdomar från etniska minoritetskulturer och deras syn på idrott, fysisk aktivitet och skolämnet idrott och hälsa. I K. Redelius & H. Larsson (red.). Leve idrottspedagogiken, en vänbok tillägnad Lars-Magnus Engström (s 255-272). Stockholm: HLS Förlag. SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket. (2005a). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket. Walseth, K. (2013). Muslims girls experience in physical education in Norway: What role does religiosity plat? Sport Education and Society, 1-13. Öhman, J. (2008). Erfarenhet och Meningsskapande. Utbildning & Demokrati. Tidsskrift för didaktik och utbildningspolitik, (17)3. Huitfeldt, Å. (2015). Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisningen. Örebro Studies in Sport Sciences Ämne 22. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, H., Fagrell, B., & Redelius, K. (2009a). Queering physical education. Between benevolence towards girls and a tribute to masculinity. Physical Education and Sport Pedagogy, 14(1), 1-17. Larsson, H., Fagrell, B., Johansson, S., Lundvall, S., Meckbach, J., & Redelius, K. (2009b). Jämställda villkor i idrott och hälsa med fokus på flickors och pojkars måluppfyllelse. Gymnastik och idrottshögskolan: Underlagsrapport till Skolverket. 13

Paper Talangselektering inom idrotten att konstruera legitimitet Magnus Kilger, doktorand, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet En pågående debatt inom svensk idrott och inom skandinavisk idrottsforskning handlar om effekter av en förändrad organisation. Den fristående idrottsrörelsen som genom historien vilat på idealitet och där den ideella föreningen har varit en grundbult, influeras nu allt mer av en ökad professionalism (Ronglan, 2015). Idrottsrörelsens verksamhet i dess nuvarande form är beroende av statliga bidrag och Riksidrottsförbundet har av tradition getts statligt mandat att själv fördela dessa resurser utan en ingående statlig styrning. Denna autonoma ställning har dock utmanats på senare år genom olika projekt, såsom handslaget och idrottslyftet, där staten uttryckt tydliga krav vid fördelningen (Fahlén & Stenling, 2015). Denna förändrade relation och ändrade kravbild har också fått implikationer för den idrottsliga verksamheten och hur denna bör bedrivas för att generera bidrag kopplat till idrottens styrdokument (Riksidrottsförbundet, 2009). Frågan om verksamhetens legitimitet har också blivit aktuell i debatten om talangselektering och urval inom idrotten, där flera kritiker ifrågasatt principen att välja ut ett fåtal samt betonat uppdragets svårighet, att göra ett korrekt urval (Peterson, 2011). Syfte och teoretisk ram I detta paper är syftet att studera hur talangurval och selektering legitimeras i Riksidrottsförbundets policydokument, SISU idrottsutbildarnas tränarutbildningslitteratur och tidskriften Svensk idrott. Presentationen antar ett diskursanalytiskt perspektiv, där intresset riktas mot de retoriska repertoarer som används i dokument i syfte att producera organisatorisk legitimitet, i detta fall selektering av unga idrottstalanger (Bacchi, 2009). Metod Materialet tematiserades utifrån innehåll och genom att identifiera retoriska mönster i materialet genomfördes en analys av dessa, där ett antal återkommande repertoarer i syfte att konstruera legitimitet för talangurval analyserades närmare (Potter, 1996). Den analytiska processen kan beskrivas som en parallell rörelse mellan det empiriska materialet och det teoretiska ramverket. Resultat Resultaten visar att Riksidrottsförbundet behöver legitimera urvalprocessen på flera plan; å ena sidan politisk genom att legitimera att vissa barn väljs och ges särskilda förutsättningar. Å andra sidan behöver urvalsprocessen också legitimeras i relation till utövare, för att upplevas rättvist och tillförlitligt. Legitimeringen tar sin utgångspunkt i tre principer som bör accepteras: (i) Talang är någonting som finns i en population - vissa barn eller ungdomar som har bättre förutsättningar att bli vuxna elitidrottare än andra, (ii) Talang kan upptäckas - det är möjligt att, genom observation och testning, identifiera de som har bättre förutsättningar, (iii) Talanger ska ges särskilda förutsättningar - de valda har rätt till särskilt gynnsamma förutsättningar. Detta ackompanjeras även av en retorisk figur som går ut på att lika barn leka bäst ; alla gynnas av homogena grupper, inte bara de talangfulla utan också de som saknar (det som anses vara) talang. För att legitimera selektering används ett antal olika retoriska repertoarer, t.ex. hänvisning till den svenska modellen, som en garant för ett etiskt förhållningssätt till urval. Även professionaliteten bland de som genomför urvalet betonas och dessa professionella bedömningar konstruerar därmed legitimitet för ett korrekt urval. På så sätt hanteras eventuell kritik mot urvalet som inadekvat, felaktig eller godtyckligt. Diskussion Studien visar att processen att konstruera talangurval är en del av en selekteringsapparat inom idrotten som innehåller både strukturer för urval, men också baserat på grundantagen om selektering som behöver legitimeras. Organisationens policydokument, läromedelslitteratur och tidskrifter är inte enbart en avspegling av en värdegrund, utan producerar (och reproducerar) vissa specifika selekteringspraktiker. 14

Paper Idrottens roll i konstruktionen av övervikt och fetma som socialt problem Peter Korp, docent, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet Syftet med denna presentation är att diskutera övervikt och fetma som ett socialt problem i relation till idrotten som en social institution. Som en social institution som både förmedlar och producerar diskurser och social praxis, är idrotten en intressent i förhållande till ett stort antal sociala frågor och sociala problem. Den allmänna tilltron till idrottens förmåga att bidra till lösningen av sociala problem stärker och legitimerar idrotten i samhället. En speciellt framträdande roll har idrotten i relation till övervikt och fetma eftersom den påstår sig vara en del av lösningen på dessa problem och den förväntas också vara så av samhället i stort. Men engagemanget för ett specifikt medicinskt orienterad fetmadiskurs förstärker en begränsad förståelse av vilken typ av socialt problem som övervikt och fetma är. Kan idrotten anamma en förståelse av övervikt och fetma som till fullo erkänner komplexiteten i denna fråga? Hur relaterar idrotten till de röster som talar om problematiska och marginaliserade erfarenheter av att vara överviktiga i en tid präglad av fetmaepidemi? I denna presentation argumenteras för att övervikt och fetma ska förstås ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. En konstruktivistisk analys öppnar upp för olika tolkningar av övervikt och fetma som ett hälso- och samhällsproblem och möjliggör en rörelse bort från den viktcentrerade förståelse av hälsa och välbefinnande som den dominerande diskursen om övervikt och fetma befordrar. 15

Paper Nordiska perspektiv på Anpassad Fysisk Aktivitet och Parasport en jämförelse mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige Lars Kristén, Universitetslektor, Ämnesansvarig Idrott och hälsa, Akademin för Hälsa och Välfärd, Högskolan i Halmstad Människor med funktionsnedsättning har i dag inte lika stora möjligheter att utöva idrott, fysisk aktivitet och rekreation i jämförelse med människor utan funktionsnedsättning. Det kan också noteras att fritid, rekreation och semester för många med funktionsnedsättning har en större betydelse i den enskilda situationen än andra, till exempel när det gäller inkludering och tillgänglighet i fysisk aktivitet och idrott & hälsa samt graden av välbefinnande. I de nordiska länderna finns det en enighet om funktionsnedsattas rättigheter, villkor och integration, inkludering. Det finns också en medvetenhet och ett intresse att arbeta med människor med funktionsnedsättning, som gynnar interaktion och dialog mellan länderna. Anpassad Fysisk Aktivitet (AFA) har blivit en universell term, omfattande områden som idrott och hälsa, fritid, parasport, habilitering och rehabilitering för människor med funktionsnedsättning. En av framtida utmaningar och forskningsfrågor är hur AFA-begreppet kan etableras inom skola, sjukvård, idrottsrörelse, fritid samt hur kunskapen om anpassad fysisk aktivitet kan öka inom de 4 områdena. Syfte & teoretisk ram Syftet är att presentera olika nordiska handlingssätt, forskning och utvecklingsprojekt som hänför sig till anpassad fysisk aktivitet och parasport utifrån en nyss avhållen nordisk forsknings- och utbildningskonferens i Finland. Den teoretiska ramen knyter an till Sherrills (2004) holistiska Adapted Physical Activity model som har en övergripande målsättning att stimulera till och uppnå en aktiv, hälsosam livsstil och självförverkligande för alla. Metod Metoden har en komparativ ansats genom att försöka uppmärksamma skillnader och likheter i Anpassad Fysisk Aktivitet och Parasport inom de nordiska länderna samt att pröva och förstå och förklara dessa perspektiv. Resultat Resultatet är under bearbetning och presenteras bl a utifrån följande frågeställningar: Hur många Euro avsätter staten och offentlig sport administration detta år till anpassade fysiska aktiviteter? Vilka organisationer är de ledande på nationell nivå (finansiering, idrott, funktionsnedsättning, forskning, idrott och hälsa i skolan och rehabilitering)? Ungefär hur många deltagare finns numera i organiserad AFA-verksamhet (exklusive idrott och hälsa i skolan, vilket är obligatoriskt)? Hur många idrottsorganisationer för personer med funktionsnedsättning eller kroniska sjukdomar får statligt stöd för sin verksamhet? Hur organiseras samordningen på nationell nivå i AFA? Vilka har varit de största förändringarna under de senaste ett eller två åren i AFA på nationell nivå? Finns det några tecken på strategisk utveckling inom integrering eller inkludering? Diskussion De nordiska länderna har många likheter i sin syn på människor med funktionsnedsättning. Ett närmare samarbete inom kunskapsområdet anpassad fysisk aktivitet och parasport innebär ökade förutsättningar för människor med funktionsnedsättningar att få tillfredsställa sina rörelsebehov, uppleva rörelseglädje, rekreation och gemenskap. Sammantaget ger detta en ökad möjlighet till en hälsobefrämjande livsstil. De nordiska länderna kan dra nytta och lära av varandras erfarenheter inom kunskapsområdet, vilket gagnar ett utbyte på såväl student-som lärarnivå. I ett nordiskt perspektiv kan forskning och utbildning inom anpassad fysisk aktivitet och parasport spela en viktig roll som ett komplement till europeiska och internationella forsknings- och utbildningsprogram. 16

Paper När man väl tränar tänker jag inte på att jag tränar med tjejer. Könsintegrerad innebandy i idrottsprofilerad högstadieutbildning Marie Larneby, doktorand, Idrottsvetenskapliga institutionen Malmö Högskola Idrott som tillvalsämne på högstadiet har blivit populärt för många elever i Sverige. Till skillnad från föreningsidrott, där killar och tjejer i huvudsak tränar och tävlar åtskilt, är det vanligare att träna tillsammans i idrottsprofilerad utbildning. Tidigare forskning diskuterar att killar premieras och tjejer marginaliseras i idrotten på grund av föreställningar om maskulinitet och femininitet. Detta förstärks genom separationslogiken. Vad tycker ungdomar om att träna tillsammans i en idrott där de vanligtvis tränar och spelar match åtskilt på fritiden? Hur uttrycks detta i det idrottande rummet? Denna studie undersöker en idrottsprofilerad högstadieskola där samtliga elever är antagna för att kombinera studier och idrott på skoltid. Syfte & teoretisk ram Syftet var att studera och analysera konstruktionen av genus i en könsintegrerad innebandygrupp på en idrottsprofilerad högstadieskola, samt på vilket sätt genusrelationer uttrycktes i denna grupp. Judith Lorbers koncept genus som social institution används som teoretisk ram. Teorin förklarar genus som en dominerande kategori som etablerar mönster av förväntningar på individer och som ordnar vardagslivets sociala processer. Genus som social institution differentierar män och kvinnor även om de gör precis samma sak. Differentieringen i sig behöver dock inte vara problematisk, men blir det när män och kvinnor stratifieras på grund av differentieringen (Lorber 1994). Metod Studien ingår i min pågående doktorsavhandling, som studerar en årskull elever på en idrottsprofilerad högstadieskola. Empirin samlas in med en etnografisk ansats. Den studerade innebandygruppen bestod under insamlingsperioden (hösten 2014) av 21 killar och tjejer i årskurs 7-9. De hade innebandy lektioner fyra gånger i veckan. Studien baseras på observationer av 10 innebandylektioner, samt tre semistrukturerade intervjuer med två tjejer och fem killar från årskurs 8. De bad att få bli intervjuade killar och tjejer för sig. Intervjuerna fokuserade på hur det är att vara elev på en idrottsprofilerad högstadieskola och följdfrågorna följde elevernas svar. Resultat / Diskussion Innebandyeleverna var duktiga, generellt sett var niondeklassarnas färdighetsnivå högre än sjundeklassarnas, men gruppen var jämn. På frågan hur det var att träna innebandy i gruppen talade både tjejerna och killarna främst om skillnader dem emellan vad gäller färdighet. Det var annorlunda att träna ihop, vilket de inte gjorde på fritiden. Tjejerna upplevde att de ibland blev nedvärderade på grund av en generell förväntan att tjejer är sämre än killar. Detta uttrycktes genom att killar oftare passade varandra än till tjejer eller sköt själv på mål, även om en tjej var bättre placerad. Men tjejerna upplevde att de förbättrades genom att träna med killar. De trodde vidare att killarna kände sig hotade av tjejernas utveckling. Trots det upplevde tjejerna att den könsintegrerade gruppen stärkte deras självförtroende som innebandyspelare. Killarna berättade att de helst hade tränat utan tjejerna, med argumentet att skillnaderna är ganska stora. Samtidigt talade de om att tjejerna nästan spelade som killar och detta imponerade. Dock var det underförstått att de tyckte att killar var bättre. Till skillnad från tjejerna, tycktes killarna ha svårare att hantera en könsintegrerad träningsgrupp, eftersom de var osäkra på hur de skulle reagera på tjejernas färdigheter. Antagandet att killar var bättre än tjejer stämde inte helt och var svårt för dem att omförhandla. Eleverna antog att skillnader mellan tjejer och killar bara fanns och är en effekt av hur genus som social institution verkar i vardagen. Att de tränade tillsammans verkade aktualisera ett behov att konstruera grupper av tjej- och killspelare, istället för att se sig som enbart innebandyspelare. Men spelsättet som eftersträvades var att spela som en kille. Istället för att se likheterna dem emellan betonades skillnaderna, även om det fanns tendenser till att reflektera runt och omförhandla föreställningar om tjejer och killar i idrott. Referenser Lorber, Judith (1994). Paradoxes of gender. New York: Yale university press. 17

Paper Idrott och socialt entreprenörskap Tomas Peterson, professor, Malmö högskola Vad utmärker Handslags- och Idrottslyftsprojekt som har levt upp till de ursprungliga intentionerna? Sådana projekt tycks befinna sig och verka i gränslandet mellan olika sektorer i samhället den offentliga, den privata och den ideella. Det har inneburit att man för att kunna bedriva den verksamhet man tror på har varit tvungna att på ett kreativt sätt komponera ihop relationer som inte tidigare funnits och korsat gränser som inte självklart ska korsas. Projektens nya verksamhetsformer är samtidigt en viktig förutsättning för att nå grupper av barn och ungdomar som av olika anledningar står utanför idrotten, men som kan uppleva projektens verksamhet som tilltalande och tillgänglig, vilket var Handslagets ursprungliga målsättning. Projekten följs och analyseras inom ramen för ett forskningsprojekt om socialt entreprenörskap inom idrotten, med ekonomiskt stöd från familjen Kamprads stiftelse. Syfte & teoretisk ram Syftet är att teoretiskt bestämma och empiriskt analysera socialt entreprenörskap i relation till idrott. Metod Projektet består av teoriutvecckling samt ett tiotal case-studies. Resultat Det första case som färdigställts är KIOSK, som betyder KFUM Idrott Och Social Kunskap. KIOSK startades som ett Handslagsprojekt 2005. Det består av ett undervisningsinnehåll och ett pedagogiskt förhållningssätt som vänder sig till mellanstadieelever i Malmös innerstadsskolor. KIOSK, som befinner sig i gränslandet mellan att vara en idrottsförening och ett obligatoriskt skolämne, innebär att skolklasser har idrott och hälsa minst en timme varje vecka under ett läsår. Under varje lektion behandlas grundläggande kunskaper om kost och hälsa, sömn, träning, beteende och konsekvenser. Teori och praktik varvas, men med betoning på praktik och undervisning i idrottshallen, var fjärde gång sker undervisningen i klassrummet. KIOSK utvärderades 2014-15 på uppdrag av Region Skåne av Tomas Peterson & Katarina Schenker. Utvärderingen är underlaget till boken KIOSK. Om idrott och socialt entreprenörskap (Bokbox förlag). I boken konstateras att KIOSK uppfyller följande villkor för att kunna karakteriseras som socialt entreprenörskap: 1. Socialt entreprenörskap inom idrotten karakteriseras av en verksamhet som korsar gränser mellan samhällets olika sektorer. 2. Detta korsande av gränser medför att analysen av socialt entreprenörskap inom idrotten grundar sig på ett konfliktperspektiv. 3. Socialt entreprenörskap inom idrotten använder idrotten som medel, inte som mål. 4. Det sociala inom idrottens sociala entreprenörskap är definierat utifrån statens mål för idrottsverksamheten, och har samma innehåll som begreppet föreningsfostran. 5. I socialt entreprenörskap används pengarna (vinsten) som 18

Paper Kvinnligt supporterskap; makten över supportersidor i sociala medier. Aage Radmann, Fil.dr. Universitetslektor, Idrottsvetenskap, Malmö Högskola Vilken betydelse fotbollens supporterskap har i historiska, ekonomiska, sociologiska, kulturella och psykologiska perspektiv har undersökts och analyserats sedan 1960-talet. I princip alla studier har utgått från att supportern är en man och att hela supporterkulturen är ett manligt fenomen (Armstrong 1998, Giulianotti 2012). Denna studie fokuserar kvinnors supporterskap. Syfte & teoretisk ram Syftet med studien är att kartlägga, analysera och skapa förståelse för kvinnligt fotbollssupporterskap i en svensk kontext. Det finns knappt någon forskning som handlar om kvinnliga supportrar, vare sig i ett nationellt eller internationellt perspektiv (Hynes 2012). I studien ska kvinnors erfarenheter av supporterskap, deras relation till fotbollen och supporterskapet och hur dessa relationer är definierade och tolkade studeras. Även om den absoluta majoriteten av supporterforskningen koncentreras till och på män så finns det några internationella undantag genom Goig 2007, Jones 2008, Hynes 2012. En pionjär på fältet var Coddington (1997) som i boken One of the Lads beskriver kvinnors erfarenheter av supporterskap; som fruar, döttrar, flickvänner och som supportrar på egna villkor. Hynes (2012) koncentrerar sina studier till skärningspunkten mellan det offentliga och det privata, mellan det kroppsliga (på läktaren) och det imaginära (sociala webforum) och mellan maskulina och feminina uttryckssätt. Sociologen Richard Giulianotti s (1999, 2012) supporterkategorisering är välkänd bland fotbollsforskare och denna kategoriseringen diskuteras flitigt både inom forskarvärlden och inom supportervärlden (Hognestad 2012). Giulianotti hävdar att det finns fyra idealtypiska kategorier som kan användas för att klassifiera åskådare och dessa är: Supporter-Anhängare-Fan-Flanör. I denna studie kommer jag att applicera Giulianottis modell på kvinnliga supportar för att åskådliggöra eventuella likheter och skillnader mellan kvinnligt och manligt supporterskap. Förutom Giulianottis modell ska analysen av det kvinnliga supporterskapet fördjupas utifrån sociologen Erving Goffmans teorier kring social interaktion, det dramaturgiska perspektivet, stigma och hur personer agerar onstage respektive backstage samt genom Judith Butlers teorier om performativt kön. Metod Studien baseras på medieanalyser, deltagande observation och intervjuer Resultat Fotbollen är en viktig del av många människors vardag och genom analyser av fotbollskulturen kan man skapa förståelse för samhällsfenomen som rör social klass, etnicitet, kön, sexualitet, identitet, plats, ekonomi, nationaliteter och tillhörighet. Fotbollen fungerar som ett samhälleligt mikrokosmos för levda erfarenheter och analyser av fotbollskulturen kan ge en bättre förståelse för idrotts- och samhällsutvecklingen (Sandvoss 2003). Det första preliminära resultatet av studien kommer således vara att den kommer ge ny kunskap om en kategori, kvinnor, som alltid har funnits på fotbollsläktarna i större eller mindre antal, men som det knappt har forskats kring. Diskussion Tidigare forskning visar att traditionella manliga supportergemenskaper kännetecknas av att man internaliserar samma moral, strävar mot samma mål och delar gemensamma värderingar. En viktig fråga för denna studie är att undersöka om kvinnliga supportrar strävar efter samma mål eller om det är andra frågor som är viktiga för identiteten, den individuella såväl som den kollektiva. Andra frågor som diskuteras är: Hur upplever de kvinnor som är aktiva i det svenska supporterlandskapet sin roll, sitt supporterskap, läktarkulturen och de sociala mediernas roll i skapandet av kulturen? Hur väljer kvinnorna att gestalta sitt supporterskap och är det skillnader mellan hur man väljer att uppträda på läktaren respektive i de sociala medierna? 19

Paper Lika och så olika. Några resultat från en studie om idrott för barn med Down s syndrom Ann-Christin Sollerhed, Högskolan Kristianstad Gerth Hedov, Högskolan Kristianstad Varje år föds ca 100 barn med Downs syndrom (DS) i Sverige. Dessa barn har som andra barn rätt att idrotta och vara fysiskt aktiva. Riksidrottsförbundet skriver att svensk idrott vill vara bäst i världen för alla barn på alla nivåer. Idrott för barn ska bygga på barnens egna behov och förutsättningar samt ta hänsyn till variationer i utvecklingstakt (RF, 2009). Frågan är om detta gäller även barn med DS? I studier i andra länder har dessa barn visats ha låg fitness, sämre motorisk förmåga, hög prevalens av övervikt och mycket lågt deltagande i idrottsaktiviteter (Whitt-Glover et al, 2006). Syfte & teoretisk ram Det finns inga svenska studier om idrottande bland barn med DS och syftet är att i en nationell studie undersöka idrottande och fysisk aktivitetsgrad bland barn och ungdomar i Sverige. I detta paper presenteras några resultat från en delstudie från södra Sverige. Metod Informationen om barnen har inhämtas från barnens föräldrar via en enkät med frågor som till viss del inspirerats av frågeformuläret CAPE (Children s Assessment of Participation and Enjoyment) (King et al, 2004). Vidare har nya kompletterande frågor med fokus på fysisk aktivitet och idrott på fritiden (vilka aktiviteter, aktiviteternas intensitet, tillsammans med vem, var någonstans, och hur de upplever aktiviteten) inkluderats. Likaså frågor om föräldrarnas engagemang (tränar, skjutsar, lämnar och hämtar barn till fysiska aktiviteter på fritiden) samt deras inställning till fysisk aktivitet och stillasittande aktiviteter. Barnens och ungdomarnas val av aktivitet, hur ofta och med vem de utförde aktiviteten, samt vilket utbyte de hade av aktiviteten undersöktes också. Då detta är okänt beträffande svenska förhållanden så torde det finnas ett allmänt intresse att öka kunskapen. Urvalet bestod av 60 familjer med barn med DS i åldrarna 8-18 år i södra Sverige De statistiska beräkningarna gjordes med hjälp av statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for Social Sciences). Kvalitativa data behandlades med induktiv ansats. Resultat och Diskussion Aktivitetsmönstren bland barnen med DS verkade se ut ungefär som bland andra barn, dvs en polariserad bild framstod där en del är mycket aktiva och en del är helt inaktiva. Samband mellan föräldrarnas egna fysiska aktivitetsnivå och barnens aktivitet kunde påvisas, liksom mellan föräldrarnas engagemang och barnens aktivitetsnivå, vilket liknar förhållandena bland andra barn. Föräldrarna gav uttryck för svårigheterna barn med DS har att idrotta tillsammans med andra barn. Det var främst de motoriska färdigheterna, uppfattningsförmågan, rörelseplaneringen och riktningsförändringarna som sågs som de största hindren i idrottandet tillsammans med andra barn. Några angav bristande uthållighetsförmåga samt snabba humörsvängningar som ytterligare faktorer som bidrog till svårigheterna. För det mesta har inte DS-föräldrarna upplevt något avståndstagande från andra barn eller deras föräldrar när barnen med DS deltagit i samma idrottsaktiviteter. Dock fanns känslan att barnen med DS sinkar och drar ner rörelsetempot i gruppen hos de flesta föräldrarna och de kände själva av det även om de inte har varit utsatta för direkta påpekanden från andra föräldrar. Referenser King, G, Law, M, King, S, Hurley, P, Kertoy, M et al. (2204). Children s Assessment of Participation and Enjoyment (CAPE) and Preferences for Activities of Children (PAC). San Antonio, TX: Harcourt Assessment, inc. Riksidrottsförbundet (2009). Idrotten vill. En sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Whitt-Glover, M.C., O Neill, K.L., Stettler, N. (2006). Physical activity patterns in children with and without Down syndrome. Pediatric Rehabilitation, 9 (2): 158-64. 20