Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser och också påverka matematikundervisningen i stort. Lärarna berättar om ett forskningsprojekt där de tillsammans med två forskare undersökte elevers möjligheter till självreglering i samband med skrivande av olika slag i matematik. Vårt projekt genomfördes under vårterminen 2013. Självreglering handlar i detta sammanhang om att varje elev håller uppsikt över sitt lärande, håller fokus i sitt arbete och ingriper i matematikundervisningen utifrån sitt lärande. Projektet har genomförts av oss fyra lärare i Linköpings kommun, tillsammans med Lisa Björklund Boistrup och Joakim Samuelsson, båda forskare i matematikdidaktik vid Linköpings universitet. Vi beskriver varför denna studie har genomförts, hur vi arbetat och de resultat arbetet gav. Lisa och Joakim har varit med och skrivit, men det är framförallt vi lärare, Lars-Åke Carlsson, Margareta Dalsjö, Lena Ingelshed och Katja Larsson, som här berättar om projektet. Aktionsforskning i en kommun Projektet är, precis som det arbete som beskrevs i Tystnad ett didaktiskt verktyg i matematikundervisningen, Nämnaren 2013:2, finansierat av Linköpings kommun och Norrköpings kommun i ett gemensamt projekt med Linköpings universitet. Forskarna har under en termin arbetat tillsammans med oss lärare. Utgångspunkten från kommunernas sida var att forskningsarbetet skulle beröra bedömning i vid mening i matematikklassrum. Sådan bedömning handlar om allt från betygsättning till de återkopplingar som sker i klassrummet. Den forskning som vi har genomfört kallas för medverkande aktionsforskning och i den är en angelägen aspekt att det inte är forskning som bedrivs på någon annan utan det handlar om yrkesgrupper som samarbetar med varandra. Lärarnas kunskaper om och erfarenheter från matematikundervisning möter forskarnas kunskaper om forskningsprocesser. Alla i projektet läste på om tidigare forskningsprojekt och utvecklingsarbeten. När vi skulle bestämma vad vi skulle forska om kom vi tillsammans överens. Dels skulle det vara något som vi lärare ville förändra i vår matematikundervisning och dels skulle det ge ett tillägg till tidigare forskning inom fältet. Syftet med projektet blev att beskriva och analysera hur vi lärare kan underlätta elevers självreglering i deras matematiklärande genom skrift och i artikeln presenterar vi kortfattat resultat på följande frågor: Detta projekt finns även att läsa i en längre rapport Elever som skriver och ingriper: Aktionsforskning om bedömning i matematik. 9
1. Vilka strategier har lärare för att underlätta elevers självreglering i matematik? 2. Vilka strategier har elever för att reglera sig själva när det gäller att hålla uppsikt hålla fokus ingripa i matematikundervisningen? 3. Vilka mönster mellan lärar- och elevstrategier kan vi se? Hur vår forskning genomfördes Under terminen träffades vi lärare och de båda forskarna vid åtta tillfällen för att planera arbetet med elevernas skrivande i matematik och hur vi kunde ge dem möjlighet att följa och påverka sitt lärande. Vi gjorde också analyser där vi diskuterade vad vi kunde se i det material som vi samlade in från våra klassrum. Vid två av träffarna bjöd vi även in en referensgrupp bestående av lärare från berörda skolor och kommunens matematikutvecklare. Under dessa träffar berättade vi om vårt syfte med forskningen, vårt tillvägagångssätt och de resultat vi kunde finna i våra analyser. Referensgruppen väckte nya tankar och idéer som förde vår utveckling framåt samt gav en bild av vår forsknings relevans för matematikundervisningen. Lisa gjorde två besök på varje skola och vi samlade under hela projektet in forskningsmaterial som: Elevers svar på enkäter. Elevers dokumentation vid olika tidpunkter, alltså hur de i skrift visade sina strategier i självreglering. Loggar skrivna av oss lärare varje vecka där vi reflekterade över vilka strategier lärare respektive elever använde sig av samt mönster vi kunde se mellan dessa. Minnesanteckningar från våra seminarier. Forskarlogg från besök på våra skolor. Lärares strategier för att underlätta elevers självreglering I projektet har vi använt oss av olika lärarstrategier som stödjer elevernas självreglering och underlättar för dem att lära. De strategier som vi har sett ge ett positivt utfall går att dela upp i tre underkategorier: information reflektion bedömning. Information Det är lärarnas ansvar att hjälpa eleverna framåt i deras utveckling. Därför behöver vi ge eleverna verktyg för självreglering, t ex genom att vara tydliga i vår information av mål och syfte för lektionen och ge frågeställningar som förtydligar detta. Läraren ser till att eleverna får möjlighet att lära sig hur de håller fokus, självreglerar och håller uppsikt. Eleverna får tydliga konkreta mål som 10
de förstår och målen i undervisningen är kopplade till förmågorna i matematik. Läraren är tydlig, strukturerad och införstådd med stoff, mål och förmågor samt ställer tydliga frågor till eleverna om kunskap, lärande och självreglering. Här visas mål för ett par veckors matematikundervisning där en elev har ringat in vad som är viktigt att arbeta med för just henne. Reflektion Läraren behöver ge eleverna stöd och verktyg för självreglering när arbetssättet är ovant och obekant för dem. Läraren kan underlätta genom att ställa tydliga och precisa frågor som ger eleverna möjlighet att reflektera över och utveckla sin självreglering i matematik. Frågorna kan ge eleverna möjlighet att uttrycka hur de känner inför vissa uppgifter eller att ge dem utrymme att fundera över vad de kan, inte kan, vill lära sig samt på vilket sätt de vill lära sig, exempelvis: påverka hur deras matematiklärande ska gå till genom att bestämma svårighetsgrad på vad de ska arbeta med och hur (enskilt eller tillsammans med någon) reflektera över sitt lärande efter lektionen diskutera i grupper ta del av andras lösningar uttrycka vad de känner inför matematiska uppgifter genom att, utan att lösa uppgifterna, sätta ord på sina tankar och känslor. Nedan visas ett exempel där en elev fått reflektera över några uppgifter innan arbetet med funktioner startade. I instruktionerna var det tydligt att eleverna inte skulle lösa uppgifterna utan bara reflektera över de känslor och tankar som uppgifterna väckte. Det eleverna skrev var sedan en av flera utgångspunkter för den kommande undervisningen. 11
Bedömning Eleverna behöver verktyg för att bättre förstå och bedöma sina egna förmågor utifrån målen. De behöver stöd i att uttrycka sina kunskaper och förstå den egna lärandeprocess samt bli mer självständiga och fokuserade. Verktygen kan vara att ge eleverna möjlighet att utvärdera sitt lärande efter lektionen genom att skatta sina prestationer utvärdera vad de lärt sig, vad de tycker är svårt och vad de behöver hjälp med för att komma vidare. Fokus förflyttas på det här sättet från lärare till elev. Lärarens roll blir mer som underlättare, där en del av undervisningen, för eleven, handlar om att lära sig om sitt eget lärande (metakognition). I ett arbetssätt som detta är läraren en central person, som samtidigt som eleverna bjuds in till att reflektera, tar ansvar för val av innehåll och använder lämpliga individanpassade uppgifter med olika svårighetsgrad. Läraren behöver vara målorienterad så att fokus hamnar på kunskapsmålen och förmågorna i ämnet och att dessa blir begripliga för eleven. Det är väsentligt att ha genomgångar där eleverna är aktiva och kommunicerar vad de kan och vad de lär sig. Läraren behöver finnas tillgänglig och stötta de elever som fortfarande är i början av processen av att kunna reflektera över och förstå sitt matematiklärande. De strategier vi lärare använt oss av är att ge eleverna större utrymme och möjligheter att tänka till om sitt matematiklärande. Elevers strategier för att reglera sig själva Eleverna hade många goda idéer om hur deras självreglering skulle gå till. Det visade sig även tydligt att eleverna anammade och tog hjälp av de redskap som läraren visade dem och gjorde dem till sina egna. Eleverna blev mer fokuserade En elev reflekterar över sitt lärande om division den gångna veckan. 12
och tog ett större ansvar för sitt lärande. Vi har valt att dela upp elevers självreglering i de tre underkategorier som fanns i vår frågeställning. Här är några exempel som visar vad eleverna har uttryckt i skrift. Hålla uppsikt Hur eleverna håller uppsikt på hur de lär sig: Tänka tillbaka på det förra hur jag gjorde då och hur jag kan lära mig det nya. Träna fast det är tråkigt. Koncentrera mig på bara matematiken. Hur elever håller uppsikt på vad de lär sig: Idag har jag tränat på att När jag känner mig osäker på något vet jag att jag behöver utveckla / bli bättre på det. Kan nu välja metod så det blir lättare att lösa uppgifterna. Hålla fokus Hur eleverna kan hålla fokus på att arbeta med matematik och inget annat: Jobba tillsammans med någon för att hålla fokus. Välja att fokusera på det jag känner mig osäker på. Ta det lugnt, ta en sak i taget. Göra mitt bästa. Koncentrera mig på matematiken. Hur eleverna kan hålla fokus på det specifika matematikinnehållet: Jag behöver arbeta med (t ex att berätta varför min metod passar). Jag vill veta mer om (t ex att byta mellan olika tidsenheter). Ingripa Hur eleverna kan ingripa i sitt självständiga arbete: Fundera över olika lösningssätt. Använder extratid till matematik. Att få välja uppgifter själv. Välja lagom svåra uppgifter. Sortera ut viktiga delar i ett problem. Använda datorn som hjälp. Hur eleverna kan ingripa genom att ta hjälp av andra: Fråga läraren om hjälp. Fråga kompisar om hjälp. Förklara för någon. Berätta för andra hur jag tänker. Lyssnar på andras strategier. Arbeta tillsammans med någon. Diskutera och titta på hur andra har gjort och jämföra. Berätta om saker jag vill lära mig. 13
Övriga observationer för elevernas självreglerande Under projektet kunde vi se hur eleverna blev mer fokuserade och tog ett större ansvar för sitt lärande både i skolan och på sin fritid. De kunde stödja sina kamrater i att hålla uppsikt, fokusera och ingripa. Mindre intresserade elever blev påverkade av sina kamrater och från att ha varit ointresserade blev de motiverade att engagera sig, d v s hålla uppsikt, fokusera och ingripa. De som ändrat sin självreglering i positiv riktning spred detta som goda förebilder. Elever som såg sina kamraters beteenden och samtal började själva reflektera över sitt eget lärande och ansvar. De fick ny insikt i vad som behövde göras för att kunna utveckla sitt matematiklärande. Att se detta ske på så kort tid, några månader, var en mycket intressant upplevelse. Några elever ingrep i sitt lärande genom att starta en klubb, RIS, Redo Inför Sjuan, för att arbeta vidare hemma. Det visade sig tydligt att en liten ändring i lärarens undervisning gav ett stort utfall för elevernas lärande. Mönster mellan lärares och elevers strategier Det är intressant att koppla ihop det som läraren gör med vilka konsekvenser vi kan se och vad eleverna då visar i sitt lärande. Är vi lärare mer precisa i vår information och tydligare i vårt språk när vi kommunicerar får eleverna automatiskt verktyg för självreglering och lärande. Vi kunde se följande underkategorier i mönstret mellan elevers och lärares strategier: Mönster för vad som lyfts fram Om vi lärare fokuserar på våra strategier för att underlätta för elevernas självreglering har vi sett att eleverna lättare kan fokusera på sina strategier. Vi kunde också se att om vi fokuserar mål, så fokuserar eleverna på målen. Vad en elev kan och vad en annan elev vill lära sig. 14
När vi visar intresse för elevernas lärande växer elevernas intresse för sitt eget lärande. Fotona på förra sidan är exempel på en aktivitet som bjöd in eleverna att mer fokusera målen. Elever har skrivit på små whiteboardtavlor vad de kan och vad de behöver lära sig. När vi lärare visar förståelse och acceptans för att eleverna kan tycka att delar, eller för den delen helheten, i matematik är tråkigt och meningslöst övervinner eleverna motviljan mot matematiken samtidigt som vi lärare inspireras att förändra vår matematikundervisning. Detta kan göra att matematiken framstår som roligare och intressantare, vilket leder till att eleverna fokuserar matematiken mer. Mönster för att förstå sitt lärande Undervisar vi i hur man kan förstå sitt lärande vill och kan eleverna förstå och ta bättre ansvar för sitt lärande. Här ingår att vi lärare hittar ett språk kring självreglering så att vi blir tydliga, mer precisa så eleverna kan få större möjlighet att förstå och delta i sitt eget lärande. När vi lärare visar tillit och ger eleverna redskap till att förstå vad de kan, då kan de också själva bedöma vad de kan och vill lära sig. Genom att vi lärare fokuserar på att hålla uppsikt, fokus samt ingripa hos eleverna och hos oss själva ser vi och lägger mer märke till olika skeenden under lektion och inlärning. Att visa intresse för elevernas individuella matematikutveckling ger en fördjupad dialog. Eleverna frågar mer, ger spontan feedback och är mer intresserade av sitt eget lärande. Vi har också sett hur eleverna i arbetet med självreglering blir engagerade och kommunicerar med både kamrater och lärare. Eleverna föreslår ändringar och vill prova, de kommunicerar, analyserar och tar ett större ansvar för sitt lärande. De förmedlar även sina tankar om matematiken i andra situationer. Litteratur Björklund Boistrup, L. (2010). Assessment discourses in mathematics classrooms: a multimodal social semiotic study (Doktorsavhandling). Stockholms universitet, Stockholm. Björklund Boistrup, L. (2013). Bedömning i matematik pågår! För elevers engagemang och lärande. Stockholm: Liber. Björklund Boistrup, L., Samuelsson, J., Dalsjö, M. & Ingelshed, L. (2013). Elever som skriver och ingriper: Aktionsforskning om bedömning i matematik. Linköping: Linköpings kommun. Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The power of feedback. I Review of Educational Research March 2007, 77(1), 81 112. Rönnerman, K. (red). (2012). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. Stockholm: Studentlitteratur. 15