Studiehandledning för kursen

Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning för kursen Dokumentation, bedömning och betygsättning av kunskap UDA29 F Höstterminen 2017 Kurskod: UDA29F

Välkommen till kursen Dokumentation, bedömning och betygsättning av kunskap 7,5 hp AN... 1 Kursen UDA29F... 1 Termin och år... 1 Kursledare och administratör... 1 Registrering... 1 Kursens innehåll... 2 Kursens mål och förväntade studieresultat... 2 Kursens arbetsformer och arbetssätt... 2 Studier på avancerad nivå... 2 Arbetsuppgifter i Mondo Uppgifter... 3 Examination... 3 Examinationsuppgift... 3 Datum för examination... 4 Betyg... 4 Bedömning... 4 Omexamination... 6 Stöd i studierna... 6 Övriga anvisningar... 6 Utvärdering... 7 Obligatorisk kurslitteratur... 7 Referenslitteratur... 9

Välkommen till kursen Dokumentation, bedömning och betygsättning av kunskap 7,5 hp AN Kursen UDA29F Dokumentation, bedömning och betygsättning av kunskap 7,5 hp: Documentation, assessment and grading of knowledge 7,5 ECTS credits. Termin och år HT 2017 Kursledare och administratör Kursledaren ansvarar bland annat för att kursen planeras utifrån intentionerna i kursplanen, samordningsfrågor, utvärdering och informationen på via lärplattformen Mondo. Denna nås från www.su.se/student. Som student vid Stockholms universitet får du tillgång till ett paket av IT-tjänster, till exempel datorsalar, programvara, trådlöst nät, utskrifter, scanning och kopiering. För att komma åt dessa tjänster behöver du universitetskortet och universitetskontot. OBS: För att komma in i Mondo måste du dels ha aktiverat ditt universitetskonto, hur du gör detta se: http://www.su.se/utbildning/studieinformation/it-stod-support/universitetskontot-1.10206 dels loggat in på mondo för att vi ska kunna ger dig tillträde till kurssajten. Du förväntas hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på Mondo. Kursadministratören ansvarar bland annat för information beträffande organisatoriska och administrativa frågor, registrering och betygsrapportering. Kursledare Namn Eva Svärdemo Åberg E-post/ tel eva.svardemo-aberg@edu.se.se Kurslärare Kursadministratör Eva Svärdemo Åberg Gabriela Villagran Backman Karin Larsson eva.svardemo-aberg@edu.se.se avancerad@edu.su.se Registrering Registrering sker enligt anvisningar som skickas ut via mejl. 1

Kursens innehåll Kursen behandlar de villkor för bedömning och utvärdering som förekommer i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. I kursen behandlas didaktikens frågor i syfte att dels peka ut och diskutera bedömningstraditioner som formar det dagliga arbetet, dels att i relation till bedömning och utvärdering granska andra villkor som utgör förutsättningar för lärares och elevers dagliga arbete. Ytterligare en viktig utgångspunkt är förskolans, grundskolans och gymnasieskolans innehåll i relation till mål- och resultatstyrning och andra faktorer som påverkar arbetet. Bedömning och utvärdering är väsentliga delar i läraruppdraget. Dokumentation, bedömning och betygsättning är viktiga element i det dagliga lärararbetet och med bedömning (såväl formativ som summativ) avses i detta sammanhang att avgöra hur kunskap och prestation förhåller sig till vissa mål och i förhållande till vissa kriterier och/eller eftersträvansvärda kvaliteter. Utvärdering (olika former av utvärderingsmodeller/metoder) avser också att värdera och ta ställning till om mål och kriterier är uppnådda eller inte, och om det är god eller svag kvalitet i den verksamhet som studeras. För att dokumentation, bedömning och utvärdering ska bli tillförlitliga och utsäga något om det de avser, krävs det att läraren utvecklar redskap och metoder för att göra detta. Kursens förväntade studieresultat syftar till att utveckla sådana kunskaper. Kursens mål och förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: jämföra bedömningstraditioner ur historiska och teoretiska perspektiv, redogöra för studier som omfattar forskningsområdets centrala delar rörande bedömning och utvärdering, kritiskt granska redskap och analysera strategier för bedömning, diskutera giltighet och tillförlitlighet vid bedömning av lärande, diskutera vad didaktisk verksamhet erbjuder och hur dokumentation, bedömning samt utvärdering kan bidra till kvalitetsutveckling. Se kursplanen på kursens webbsida http://www.edu.su.se UDA29F, finns även i filsamlingen i Mondo. Kursens arbetsformer och arbetssätt Kursen bedrivs på halvfart och helt på distans. Du arbetar på de tider som passar dig ca 20 timmar per vecka. Genom att använda t.ex. e-post och forum i Mondo kan ni studenter även arbeta tillsammans med litteraturen. Studier på avancerad nivå Det är viktigt att notera att i kurser på avancerad nivå ställs höga krav på studenters självständighet och egna ansvar i studierna. Studenten ansvarar för att arbeta med sitt lärande och med sin förståelse såväl enskilt som i grupp. Förståelse och därmed lärande blir möjligt när man kan koppla ihop nya begrepp och teoretiska resonemang med tidigare kunskaper och erfarenheter. Ett sådant lärande kräver ett kontinuerligt läsande och skrivande av texter samtidigt som ni gör kritiska analyser av erfarenheter och fältstudier. Du kommer därför att arbeta med olika skriftliga uppgifter 2

på kurslitteraturen som du sedan lägger upp i Uppgifter i Mondo. Skrivuppgifterna kommer dels bestå av komplexa instuderingsfrågor av kurslitteratur, dels av uppgifter som berör fältstudier vid skola. Arbetsuppgifter i Mondo Uppgifter Under kursens gång arbetar du kontinuerligt med dessa skriftliga inlämningar på frågor som berör kurslitteraturen. Frågorna hittar du i Mondo inom resursen som kallas Uppgifter som ligger i vänstermenyn. Observera att det är ett kurskrav att du gör dessa uppgifter men att betyget INTE baseras på dessa utan på examinationsuppgiften. Du skriver för ditt eget lärande och får feedback av lärare vid ett par tillfällen i kursen. Det som sedan betygssätt enligt den sjugradiga betygsskalan är din examinationsuppgift. OBS att samtliga skrivuppgifter måste vara inlämnade i Uppgifter innan examination. Temana för arbetsuppgifterna är följande: 1) Bedömningstraditioner ur historiska och teoretiska perspektiv 2) Likvärdig bedömning 3) Redskap för bedömning 4) Utvärdering av verksamhet 5) Peer review Viktigt att tänka på när du gör dina uppgifter: I den akademiska genren använder man väl definierade teoretiskt avgränsade begrepp. Du kommer att möta många sådana termer och begrepp i de texter du läser i kursen. Gör en ordlista där du försöker definiera vad olika termer står för! Notera särskilt om samma term används på lite olika sätt i olika böcker. När du skriver om texterna och reflekterar över dem i relation till egna erfarenheter och iakttagelser använd alltid den nya terminologin och definiera begreppen första gången du använder dem. Varning alltså för att använda vardagliga svepande begrepp när det finns teoretiska. Ju mer du läser så ser du också att vetenskapliga/teoretiska begrepp alltid måste definieras i sitt resp. teoretiska sammanhang. Examination Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är en examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på studenters prestationer utifrån den eller de former för bedömning som anges i kursplanen. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar underlag för betygsättning. En förutsättning för betygssättning är att examinator får ett underlag för bedömning. Examinationsuppgift I kursen arbetar vi med litteratur som behandlar olika historiska och internationella perspektiv på bedömning inom olika skolformer samt lärares bedömnings- och utvärderingsuppdrag enligt gällande styrdokument. Det är särskilt viktigt att studera vilka redskap och strategier som används för bedömning i svenska skola. Examinationsuppgiften handlar om att du skriver en rapport som beaktar samtliga av kursens förväntade studieresultat. Använd gärna resonemang och bearbetningar av texter från dina inlämningar i Uppgifter. Examinationsuppgiften innebär att du samlar in data genom observation av didaktisk verksamhet (t.ex. planering, genomförande av undervisning och uppföljning) och samtal med verksamhetens företrädare (t.ex. lärare). Det insamlade materialet ska sedan utgöra grunden för granskning och analys av redskap och strategier för bedömning, 3

diskussion av giltighet och tillförlitlighet samt diskussion av vad den didaktiska verksamheten erbjuder (vilka möjligheter och begräsningar som framkommer) och hur utvärdering/utvärderingsmodeller kan bidra till kvalitetsutveckling. Examinationsuppgiften ska skrivas i Exempeldisposition Eva Svärdemo Åberg UDA29F (finns i filsamlingen, mappen för kursinformation) och omfatta ca 10 sidor, exklusive försättsblad och referenslista. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. I texten ska det framgå att du satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen samt att du har förmåga att föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Under denna kurs kan du välja mellan Harvardsystemet eller APA för att ange referat och källhänvisningar. Oavsett vilket referenssystem du väljer, ska du vara konsekvent. Det finns flera manualer för dessa system på Internet. Datum för examination Dessa datum är inom kursens ram, du behöver inte anmäla dig utan du lämnar in examinationsuppgiften vid det datum som gäller för din registrering. Period A-B: Examinationsuppgiften ska lämnas in senast den 30 oktober 2017 i Uppgifter i Mondo. Period C-D: Examinationsuppgiften ska lämnas in senast den 15 januari 2018 i Uppgifter i Mondo. Betyg Som betyg på kursen används en sjugradig betygsskala: A, B, C, D, E, Fx, F där Fx och F innebär underkänt. Bedömning För bedömning av examinationsuppgiften används bedömningsmatrisen nedan. Den är utformad utifrån kursens förväntade studieresultat och anger de kriterier som din uppgift kommer att bedömas utifrån. För samtliga godkända nivåer gäller att framställningen ska vara förankrad i kurslitteraturen. FS/Kriterium Jämföra bedömningstraditioner ur historiska och teoretiska perspektiv och redogöra för studier som omfattar forskningsområdets centrala delar rörande bedömning och utvärdering Kritiskt granska redskap och analysera strategier för bedömning och diskutera giltighet och tillförlitlighet vid bedömning av lärande Diskutera vad den didaktiska verksamheten erbjuder och hur utvärdering kan bidra till kvalitetsutveckling A Utmärkt Nyanserad, problematiserad och välgrundad jämförelse av bedömningstraditioner. Att i relation till avgränsat fokus problematisera några av forskningsområdets centrala teoretiska resonemang och Problematiserande och stringent granskning. Långt driven analys med kreativa tolkningar för att öka förutsättningarna för lärande. Nyanserade, problematiserande och välgrundade argument för vad den didaktiska verksamheten erbjuder för förutsättningar för lärande samt nyanserade, 4

begrepp samt dess betydelse och relevans. Språkhantering är korrekt, stringent och varierad samt följer svenska skrivregler. Referenshantering utan anmärkningar. Välmotiverade argument som bidrar till att undvika felkällor vid bedömning. problematiserande och välgrundade argument för hur verksamheten kan utvecklas genom utvärdering B-C Mycket bra - Bra Nyanserad och välgrundad jämförelse av bedömningstraditioner. Att i relation till avgränsat fokus redogöra för någon/ra av forskningsområdets centrala teoretiska resonemang och begrepp samt dess betydelse och relevans. Språkhantering är korrekt och följer svenska skrivregler. Referenshantering utan anmärkningar. Tydlig och logiskt uppbyggd granskning. Sammanhängande och strukturerad analys av strategier som ökar förutsättningarna för lärande. Sakliga argument som bidrar till att undvika felkällor vid bedömning. Nyanserade och välgrundade argument för vad den didaktiska verksamheten erbjuder för förutsättningar för lärande samt nyanserade och välgrundade argument för hur verksamheten kan utvecklas genom utvärdering D-E Tillfredsställande- tillräckligt Enkel och välgrundad jämförelse av bedömningstraditioner. Att i relation till avgränsat fokus redogöra för någon/ra för forskningsområdets centrala teoretiska resonemang och begrepp. Språkhantering följer svenska skrivregler. Referenshantering utan större anmärkningar. Enkel strukturerad granskning. Enkel analys med avseende på strategier som ökar förutsättningarna för lärande. Enkla och relevanta argument som bidrar till att undvika felkällor vid bedömning. Enkla, underbyggda argument för vad den didaktiska verksamheten erbjuder för förutsättningar för lärande samt enkla, underbyggda argument för hur verksamheten kan utvecklas genom utvärdering Fx Bristfälligt Bristfällig och/eller svag jämförelse av bedömningstraditioner Bristfällig och/eller svag redogörelse av forskningsområdets centrala delar rörande bedömning och utvärdering. Brister i struktur och logik, men framställningen går att följa. Osaklig/ osammanhängande analys. Bristfälliga/svaga argument för att undvika felkällor vid bedömning. Bristfälliga och svagt underbyggda argument för vad den didaktiska verksamheten erbjuder för förutsättningar för lärande samt för hur verksamheten kan utvecklas genom utvärdering F Ofullständigt Ingen jämförelse av bedömningstraditioner Ofullständig redogörelse av forskningsområdets centrala delar rörande bedömning och utvärdering. Texten är ofullständig och svår att ta del av. Ingen eller ogrundad analys. Förankring i styrdokument och kurslitteratur saknas Otydlig eller ingen anpassning till de förutsättningar som den didaktiska verksamheten erbjuder för att öka förutsättningar för lärande, samt hur verksamheten kan 5

utvecklas genom utvärdering Omexamination Period A-B: Datum för om-examination är den 15 januari och 20 mars 2018, examinationsuppgiften ska lämnas in i Uppgifter i Mondo. Period C-D: Datum för om-examination är den 20 mars 2018, examinationsuppgiften ska lämnas in i Uppgifter i Mondo. För att anmäla dig till omexamination krävs att du skickar ett mail till kursadministratör avancerad@edu.su.se senast 10 arbetsdagar innan omexaminationsdagarna för omregistrering på kursen. En omexamination sker på examinationsuppgiften i sin helhet och examineras på nytt i enlighet med formerna för bedömning i kursplanen och kriterierna i bedömningsmatrisen. Du måste lämna in hela din omarbetade text och inte enbart de delar som har omarbetats. Stöd för hur omarbetningen ska göras får du av bedömningen av din underkända examinationsuppgift. Har du underkänts av samma examinator två gånger ordinarie examinationstillfälle räknas som den första gången har du enligt Högskoleförordningen rätt att vid det tredje examinationstillfället begära en ny examinator. Du begär detta skriftligen till prefekt vid institutionen. Stöd i studierna Alla studenter vid Stockholms universitet ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder eller bakgrund. För student med dokumenterad funktionsnedsättning finns möjlighet till särskilt pedagogiskt stöd och hjälp vid examination och undervisning. Studera med funktionshinder. Studentavdelningen vid Stockholms universitet har särskilt ansvar för studenter med ett dokumenterat funktionshinder. Mer information finns på http://www.su.se/utbildning/studieinformation under rubriken Studera med funktionshinder. Stöd i arbetet med akademiskt skriftspråk. Under rubriken Studentservice finns information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där finns bland annat möjlighet till individuell hjälp med akademiskt skrivande. Stöd vid informationssökning. Universitetsbibliotekarierna erbjuder individuellt stöd för informationssökning. Anmälning bör ske i god tid till http://www.sub.su.se/subskurser Övriga anvisningar Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser, sk. självplagiat. 6

Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Vid SU kontrolleras texterna mot en databas. Fusk Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida www.su.se/regelboken. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden! Utvärdering Kursen kommer att utvärderas genom enkät i Mondo. Obligatorisk kurslitteratur Kunskapsöversikter Carlgren I., Forsberg E., & Lindberg V.(2009). Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion. Rapport nr 9. Stockholms universitetsförlag & Centrum för studier av skolans kunskapsinnehåll. (Finns som elektronisk resurs). Hirsch, Å. & Lindberg, V. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet. Delrapport från SKOLFORSK-projekt. Vetenskapsrådet. (78 s.) (Finns som elektronisk resurs). Karlsson Vestman O., & Andersson I. (2007). Pedagogisk utvärdering. En historia från präster till PISA. Forskning i Fokus nr 35. Myndigheten för skolutveckling. (144 s.) (finns som elektronisk resurs). Korp, H. (2011). Kunskapsbedömning: vad, hur och varför: [kunskapsöversikt]. Stockholm: Skolverket. (133 s.) (finns som elektronisk resurs). 7

Lundahl, C., Hultén, M., Klapp, A., & Mickwitz L. (2015). Betygens geografi. Forskning om betyg och summativa bedömningar i Sverige och internationellt. Delrapport från SKOLFORSK-projekt. Vetenskapsrådet. (85 s.) (Finns som elektronisk resurs). Åsén G., & Vallberg Roth. A. C (2012). Utvärdering i förskolan. En forskningsöversikt. Rapport från Vetenskapsrådet (72 s.) (Finns som elektronisk resurs). Metodböcker Bjørndal, C. R. P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber (149 s.). Carlström. I. & Carlström Hagman LP. (2006). Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. (435 s.). Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. 3:e upplagan. Malmö: Gleerups. (200 s.). Vetenskapliga artiklar Black. P. & Wiliam, D. (2009). "Developing the theory of formative assessment". Educational Assessment, Evaluation and Accountability. Vol. 27 (1). (s. 5-31). (finns som elektronisk resurs) Carlgren, I. (2011). Forskning ja, men i vilket syfte och om vad? Om avsaknaden och behovet av en klinisk` mellanrumsforskning. I Forskning om undervisning och lärande. Nr 5. 65-79. Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet. Ekekrantz, S. (2015). Feedback and student learning? a critical review of research. Utbildning & lärande, vol 9, nr 2, (s 15-41). (finns som elektronisk resurs) Englund. T., & Quennerstedt A. (2008). Linking curriculmn theory and linguistics: the performative use of equivalence as an educational policy concept. I Journal of Curriculum studies. Vol 40. (6). (s. 713-724). (finns som elektronisk resurs) Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The Power of Feedback. Review of Educational Research, 77(1), (s. 81 112). (finns som elektronisk resurs) Harris LR, Brown G. &. Harnett J.A. (2015). Analysis of New Zealand primary and secondary student peer and self-assessment comments: applying Hattie and Timperley s feedback model I. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, Vol. 22, No. 2, (s. 265 281). (finns som elektronisk resurs) Insulander, Eva & Svärdemo Åberg, Eva (2014). Vilken kunskap erkänns i det systematiska kvalitetsarbetet? Om oförenliga tankestilar i dagens förskola. I Tidskrift för Nordisk Barnehageforskning. Vol. 7. Nr. 12 (s. 1-18). (finns som elektronisk resurs). Rönneman, K. (2011). Aktionsforskning kunskapsproduktion i praktiken. I Forskning om undervisning och lärande. Nr 5. 51-64. Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet. 8

Vallberg Roth A.C. (2014). Bedömning i förskolors dokumentation fenomen, begrepp och reglering. I Pedagogisk forskning i Sverige. Årg. Nr 4-5. (s. 403-430). Referenslitteratur Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. Carlgren, I. (2002). "Det nya betygssystemets tankefigurer och tänkbara användningar". I Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Fritzes. (s. 13-26) (finns som elektronisk resurs) Forsberg, E. & Wallin, E. (2006). Skolans kontrollregim - ett kontraproduktivt system för styrning. Stockholm: HLS Förlag. Gustavsson, A., Måhl, P., & Sundblad, B. (2012). Betygssättning: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber. Hattie, J. & Yates, G. (2014) Hur vi lär. Synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser Stockholm: Natur & kultur (370 s.). Jakobsson, A. (2013) Att undersöka kunskapstrender med hjälp av Pisa. Likvärdighet, förståelse, kunskapssyn. I Utbildning & Demokrati 2013, 22(3) (13-36), (s. 24 ). (finns som elektronisk resurs). Lindberg, V. (2005). Svensk forskning om bedömning och betyg 1990-2005. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy (STEP). E-tidskrift 2005:1 (1) Lundahl, C. (2006). Viljan att veta vad andra vet: kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet. Lundahl, C. (2007). Kunskapsbedömningens historia. Ingår i: Sporre eller otyg: om bedömning och betyg. s. 51-68. Stockholm: Lärarförbundets förlag. Lundahl, C., & Folke-Fichtelius, M. (red.) (2010) Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik. Lund: Studentlitteratur. Lundahl, C. (2014) Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts. Mickwitz, L. (2011). Rätt betyg för vem? betygsättning som institutionaliserad praktik. Licentiatavhandling Stockholm: Stockholms universitet, 2011 Mickwitz, L. (2015). En reformerad lärare. Konstruktionen av en professionell och betygsättande lärare i skolpolitik. Doktorsavhandling. Södertörns högskola 107. 9

Murphy, P. (1995). "Sources of inequity: understanding students' responses to assessment".assessment in Education. Vol. 2 (3) s. 249-270. (finns som elektronisk resurs) Murphy, P. & Ivinson, G. (2005). Gender, assessment and students' literacy learning. Implications for formative assessment. Teacher Development, 9 (2), 185-200. (finns som elektronisk resurs) Lokala och nationella styrdokument. Vetenskapsrådets etiska principer (elektronisk resurs). 10