cy*. if 0 P20100895354 o e STADSBYGGNADS E.K 41 43 KONTORET PLANBESKRIVNING 1(10) r AV. Planavdelningen 20110124 TDp 20100895354 Johan Filipsson Tfn 08508 272 52 Tillägg till detaljplan för del av Södermalm 10:34 m.fl. i stadsdelen Södermalm i Stockholm TDp 20100895354 HANDLINGAR Planen består av plankarta med tilläggsbestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning samt en genomförandebeskrivning. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med tilläggsplanen är att, inom föreslaget planområde, möjliggöra uppförande och justeringar av tekniska anläggningar för hamnverksamhet såsom matargångar, landgångar, personbilsramper osv, under en övergångsperiod fram t.o.m. 20170101. 201008953 20110124. Hamnområdet med tillhörande anläggningar för Viking Lines verksamhet måste justeras fir att passa de nya fartyg som ska upphandlas. Vissa av de tilltänkta förändringarna saknar planstöd. Förslaget avser ett tidsbegränsat planstöd för befintliga och nya anläggningar. Planen ämnar inte ändra markanvändningen definitivt. Tidsbegränsning innebär att Viking Line ges möj lighet att utvecklas i närtid utan att områdets långsiktiga utveckling hindras. Tidpunkten 2017 bedöms vara lämplig i avvaktan på angränsande projekt och på en permanent detaljplan för framtida utveckling av Masthamnen. Djurgården' Garntg Stan Planområdet Orienteringskarta
P201008954W TDp 20100895354 PLANDATA Planområdet Planområdet är beläget vid Masthamnen/Stadsgårdshamnen i stadsdelen Södermalm. Planområdet omfattar totalt ca 25 000 kvm, varav nästan hälften utgörs av vattenområde. Merparten av hamnverksamheten är inhägnad och därmed inte tillgänglig för allmänheten. Planen berör delar av fastigheterna Södermalm 10:34, 10:35 och 11:23. Markägoförhållanden Kaj och vattenområdet inom planområdet ägs av Stockholms stad. Stockholms hamnar AB har nyttjanderätt och upplåter i sin tur marken till Viking Line. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I ÖP 99 är planområdet utpekat som en del av stenstaden och tät stadsbebyggelse. Området redovisas också som riksintresse för Stockholms Hamn samt för Stockholms innerstad med Djurgården (se vidare under stycket riksintresse). I promenadstaden Översiktsplan för Stockholm, antagen av kommunfullmäktige 15 mars 2010, utpekas området som hamnområde. Den framtida hamnverksamheten ska säkras genom att såväl markområden som anslutande vattenområden reserveras för hamnverksamhetens behov. Det är viktigt att planeringen beaktar det framtida behovet av kajer i framför allt centrala Allt eftersom hamnverksamheten omstruktureras kan en annan användning av områdena prövas. Arbetet för en bättre vattenkvalitet och miljöeffektiva transporter ska fortsätta. 201008953 20110124. Detaljplan Förslaget berör följande detaljplaner: Dp 95116 (laga kraft 19961106 ) anger hamn, öppet vattenområde och vattenområde med ramp för berörd del av planområdet. Del av P1 7400A (laga kraft 19730809) anger hamntrafikområde och vattenområde för berörd del av planområdet. Del av P1 7525 (laga kraft 19730907) anger hamntrafikområde och vattenområde där ramp för bilfårje och containertrafik far anordnas för berörd del av planområdet. TDp 200616630 (laga kraft 20070528) togs fram då tidigare tidsbegränsade lov löpte ut. Planen ger planstöd och bygglovsbefrielse för hamnanläggningarna t.o.m. 2017. Denna tilläggsplan har 1 kvarvarande genomförandetid som slutar 20120528. År 2017 ansågs då (och anses forfarande) vara en rimlig tidpunkt för ett framtagande av en ny permanent detaljplan. Nu aktuellt förslag omfattar ett större område utmed kajkanten än TDp 200616630. 1 '
P20100835351 3 (10) TDp 20100895354 Riksintresse Planområdet berör riksintresset för Stockholms Hamn, där bl.a. Stadsgårdshanmen och Masthamnen är utpekade. Hamnen är viktig för stadens och regionens försörjning. Farleden till Stockholm är utpekat riksintresse för handelssjöfarten (Trafikverkets beslut 2010/1399). Planområdet berör också riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården och däri speciellt stadens front mot vattenrummen. Vattnet är en viktig del i Stockholms historia och stadens front mot vattnet är betydelsefull. Det är väsentligt att ta hänsyn till befintliga utblickar mot vattnet och att skapa nya. FÖRUTSÄTTNINGAR Befintliga förhållanden Planområdet omfattar ett kaj och vattenområde längs Masthamnen/ Stadsgårdskajen utanför Tegelviksplan. Området består främst av hårdgjord yta. Inom planområdet finns ett flertal anläggningar som servar hamnverksanilieten. Viking Line avser att ersätta sitt nuvarande fartyg Ms Isabella som trafikerar Masthamnen idag med ett nytt fartyg. Det finns även en option på ett systerfartyg som ersätter Ms Amorella om det beställs. Det första nya fartyget är beställt och beräknas sättas i trafik i december 2012. De nya fartygen ska utrustas och byggas med bästa möjliga teknik för att bli så miljövänliga som möjligt. De befintliga anläggningarna såsom matargångar, landgångar, personbilsrampen, fasta fordonsramper i kaj, etc. måste justeras för att passa de nya fartygen. 201008953 20110124. Exploateringskontoret och Stockholms Hamnar har ett gemensamt uppdrag att se över Masthamnens utvecklingsmöjligheter. Staden utreder vilka möjligheter som finns till kompletterande användningsområden förutom den befintliga hamn och fårjeverksamheten. En ny utformning är i högsta grad beroende av de intilliggande områdena Slussen och Danvikslösen som håller på att omvandlas. I avvaktan på samordning med intilliggande projekt ges Viking Line nu möjlighet att utvecklas i närtid utan att områdets långsiktiga utveckling hindras. Området idag
P20100895354 4 (10) TDp 20100895354 FÖRÄNDRINGAR Följande ftsiska ändringar kommer att behöva genomföras: matargången västerut mot Slussen måste förlängas ca 50 meter rampen mellan färjelägena ska rivas och ersättas med en flytande ponton i ett nytt läge ca 50 meter västerut nya landgångar måste byggas för att passa de nya nivåerna på passagerarportarna breddning av västliga fordonsrampen samt ny sidoramp för personbilar en mindre tillbyggnad till befintlig terminalbyggnad (utgångshall) med tillhörande rulltrappa för att inte blanda ankommande med avgående passagerare i terminalen (utanför planområdet) diverse flytt av serviceledningar som elanslutning, vatten, avlopp, etc. Samtliga ombyggnader behöver saimolikt inte ske i samband med det första nybyggda fartyget. Flera av ändringarna kommer att ske stegvis beroende av fartygsdisponeringen i kaj lägena. 201008953 20110124. Ungefärligt planområde Dagens situation samt förändringar Sektion Situation vid full utbyggnad och nytt fartygsläge. Illustration: Askhagen Arkitektkontor
P20100895351 TDp 20100895354 Perspektiv 1 (P1): omdisponering av matar och landgångar intill befintlig terminalbyggnad. Illustration: Askhagen Arkitektkontor r 201008953 '.;05SAt 20110124. Stockho1m. Berkefek. Perspektiv 2 (P2): Förlängning av befintlig matargång utmed Stadsgårdsleden. Illustration: Askhagen Arkitektkontor Förlängningen av matargången uppförs med stora glaspartier för att ge en transparant känsla och för att göra volymen så omärkbar som möjligt. Byggnadshöjden är i allra högsta grad beroende av höjdnivå på fartygens passagerarportar. Matargångens slutgiltiga utformning fastställs i bygglovsskedet. Den högsta byggnation som tillåts inom planområdet avser stöden till landgångarna, dessa är ca 18 meter höga från kajnivå (+21,5 över nollplanet). De nya stöden är knappt en meter högre än dagens befintliga stöd. De nya fartygens visuella konsekvenser på stadsbilden bedöms vara måttliga. Fartygen är längre än dagens medan skillnaden i höjd bedöms vara marginell. Vidare är fartygen till havs under större delen av dygnet. Med nuvarande turlista ligger det nya fartyget endast vid kaj mellan kl. 06.30 07.45. Vid speciella tillfållen kan det ske att det nya fartyget ligger inne tillsammans med ett annat. Fartygen använder båda kajlägena efter behov. Dock kan turlistorna komma att ändras i framtiden.
P20100895354 6 (10) TDp 20100895354 Vy från Beckholmen mot Södermalm (ej sektion) Illustrationer: Askhagen Arkitektkontor Dagens situation Situation vid full utbyggnad 201008953 20110124. r Situation vid ett nytt fartyg och nyttjande av dagens ponton/kajläge. Situation vid två nya fartyg. Full utbyggnad och nytt fartygsläge. Fartygen använder båda kajlägena efter behov.
P20100895354 7 (10) TDp 20100895354 Strandskydd och skyddsobjekt Strandskyddet infaller först då underliggande detaljplan ersätts med en ny, vilket inte är aktuellt i detta förs1ag. Dock bedöms planområdet redan ha tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Hamnverksamheten inom planområdet är ett skyddsobjekt enligt Lag (2010:305) som nyligen har ersatt lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. Obehöriga har inte tillträde till det inhägnade området. Ersta sjukhusområde StadsgårdsledenNy matar och landgång Nytt fartyg 0 10 20 20 40 50 IdElER Sektion: Askhagen Arkitektkontor 201008953 20110124. Förslaget Planförslaget innebär att tilläggsbestämmelser adderas till gällande planer Dp 95116, delar av P1 7400A och P1 7525. Dessa planer kommer att gälla jämsides med den nya tilläggsplanen. Vidare kommer den nya tilläggsplanen att ersätta berörda delar av tidigare tilläggsplan (TDp 200616630). Den nya tilläggsplanen innehåller den tidigare tilläggsplanens ändringar dvs. den ger planstöd och bygglovsbefrielse för hamnanläggningarna t.o.m. 2017. Vidare medger planen förlängd matargång åt väster, omdisponering av hamnanläggningarna samt ny placering av ponton. Förslaget medger en högre tillåten totalhöjd än tidigare. Totalhöjden avser konstruktionen/stöden till de nya landgångarna. Den nya tilläggsplanen omfattar ett större geografiskt område än den tidigare. Vidare innebär förslaget att tidsbegränsade bygglov kan ges för den flytande pontonen och den förlängda matargången i väster, (maximalt 5 plus 5 år) dock som längst t.o.m. 20170101. KONSEKVENSER FÖR TRAFIK Förslaget innebär att Vikingterminalen kommer att kunna trafikeras med nya större fårjor. Eftersom de nya fårjorna har ca 2030% större last och passagerarkapacitet förväntas trafikflödet till och från området att öka. Förslaget begränsar inte möjligheterna till vägtransporter inom planområdet men inverkar på trafiken utanför detta. Parallellt med framtagandet av planen har därför Stockholm Hamnar uppdragit Ramböll att göra en trafikteknisk analys. Utredningen behandlar kapaciteten i korsningarna som utgör anslutningspunkter mellan hamnen och Stadsgårdsleden. Ett flertal scenarier har utretts. Bland annat perioden då bussterminalen vid Birka, till följd av
P2C10089535,1 8 (10) TDp 20100895354 ombyggnaden av Slussen, är tillfälligt flyttad och turistbussarna kör ut via korsningen vid Stora Tullhuset. De nya färjorna innebär mer trafik. Detta påverkar främst korsningen vid Vikingterminalen. Effekterna i korsningen vid Stora Tullhuset blir relativt små av tillskottet. Framkomligheten på Stadsgårdsleden minskar under tiden som färjorna töms. Effekterna är dock inte så pass stora att kapaciteten för genomfartstrafiken överskrids. Efter att ankommande trafik har passerat återgår trafiksituationen åter till en tillfredsställande framkomlighet. Trafiktillskottet från de nya färjorna bedöms inte utgöra något betydande påverkan på kollektivtrafiken på Stadsgårdsleden. Simuleringarna i VISSIM visar att stoppfördröjningen i korsningspaketet vid Vikingterminalen/Londonviadukten ökar med mellan 6,5 8,5 sekunder per buss under tömningen av färjorna. Utredningen visar att det ur ett framkomlighetsperspektiv inte kommer att krävas fysiska åtgärder. För att åstadkomma en bättre trafiksäkerhet har dock Trafikkontoret planer på att bygga om korsningen invid Vikingterminalen. Trafikkontoret avser också utreda möjligheterna att förbättra gång och cykeltrafiken tillsammans med Stockholms Hamnar. Med hänvisning till utredningen bedömer att den framtida trafiksituationen, efter genomfört förslag, är godtagbar. KONSEKVENSER FÖR MILJÖN Behovsbedömning bedömer att tilläggsplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 5 kap 18 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. 201008953 20110124. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller fbrordningar. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. Området ligger inom riksintresset för Stockholms hamnar samt stadens front mot vattenrummet. Ändringen möjliggör en tidsbegränsad förlängning av en befintlig verksamhet samt nödvändiga justeringar för fortsatt hamnverksamhet. De fysiska förändringar som planförslaget medger bedöms ha måttlig påverkan på stadsbilden. Buller och områdespåverkan För att säkra möjligheterna till fortsatt hamnverksamhet måste miljöstörningar från hamnen beaktas. De nya fartygen ska utrustas och byggas med bästa möjliga teknik för att bli så miljövänliga som möjligt. Hamnverksamheten prövas gentemot miljöbalken i ett särskilt tillståndsärende (se nedan). Det bedöms inte vara motiverat att skärpa bestämmelserna för luftoch bullerskydd i aktuell tilläggsplan. Tillståndsärende och miljöprövning Hamnverksamheten är tillståndspliktig och ska prövas av Länsstyrelsen enligt 9 kap miljöbalken. Stockholms Hamnar AB har ansökt om tillstånd för drift av hamnverksamhet vid bl.a. Stadsgården (inklusive Masthamnen). Till detta har en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättats. Länsstyrelsen meddelar villkor för hamnen, till exempel vilka begränsningar som finns för vatten, mark, och luftföroreningar.
P2010 08953 54 9 (10) TDp 20100895354 De byggnationer som sker i vatten utgör en vattenverksamhet. Tillståndsgivande myndighet är Länsstyrelsen. Eftersom aktuell byggnation, i form av utökad på och avfartsramp samt ny flytande ponton, understiger 3000 kvm krävs anmälan men inte milj ödom. MILJÖKVALITETSNORMER FÖR VATTEN Vattenmyndigheten har fastställt miljökvalitetsnormer (MKN) och åtgärdsprogram för yt och grundvatten. Syftet är att hindra ytterligare försämringar samt skydda och förbättra statusen hos vattenekosystem. Enligt 2 kap 2 PBL ska MKN följas vid planläggning. Planområdet berör vattenförekomsten Strömmen (SE591920180800) som tillhör Norra Östersjöns vattendistrikt. Med Strömmen avses vattenområdet från Slussen och Strömbron i väster till Blockhusudden i öster. Kvalitetskrav och statusklassificering för vattenförekomster anges i en femgradig bedömningsskala; hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig för ekologisk ytvattenstatus. För kemisk ytvattenstatus finns två klasser; god och uppnår ej god. Enligt VISS (Vatteninformationsystem Sverige, januari 2011) har Strömmen klassats som måttlig ekologisk potential med hänsyn till övergödning och morfologiska förändringar och miljökvalitetsnormen fastställts till god ekologisk potential som ska nås 2021. Kemisk ytvattenstatus är klassad till uppnår ej god status och kvalitetskravet är att god status ska nås 2015, med undantag för TBT (tributyltennföreningar) som ska vara uppnådd 2021. Med hänvisning till underlag från Viking Line avseende miljöaspekter bedömer att tilläggsplanen inte negativt påverkar förutsättningarna att nå miljökvalitetsnormerna för vatten, se sammanfattning nedan. 201008953 20110124. Fartygsfakta Storleken på det första nya fartyget är jämförbart med Silja Lines fartyg Silja Europa och Silja Serenad, dvs större än Ms Isabella. Det nya fartyget är framför allt längre än Ms Isabella. Det andra fartyget kommer mycket sannolikt att ha likvärdiga mått men detta är i nuläget ännu inte beställt. Fartyg Längd Bredd Djupgång Deplacement Idag (Ms Isabella) 170,9 27,6 6,4 16 810 Nytt fartyg 214 m 31,8 6,8 28 111 Silja Europa 203 32 6,8 25 862 Förslagets förhållande till MKN för vatten, erosionsrisker m.m. Tilläggsplanen möjliggör trafik med större fartyg vilket i sin tur kan medföra förändringar i miljön längs de farleder som de trafikerar. Med anledning av planarbetet har Viking Line uppdragit Hydrographica Kartläggning för att klarlägga hur fartygen kan komma att påverka stranderosionen i farlederna samt hur förslaget förhåller sig till MKN för vatten i fråga om risken för ökad uppblandning av näringsrikt bottenvatten. Eventuella erosionsrisker ligger i första hand inte i fartygets fysiska storlek utan i dess konstruktion. Utvecklingen vi sett den senaste 25 åren pekar åt att moderna fartygskonstruktioner är betydligt skonsammare mot miljön. Det
P20100895354 10 (10) TDp 20100895354 exakta utfallet kan endast förutsägas genom praktiska studier då fartyget satts i trafik. Skulle sådana studier visa att ett fartyg inte är ändamålsenligt konstruerat finns möjligheten att begränsa fartygets hastighet, vilket är ett mycket effektivt sätt att kontrollera de skadliga effekterna på stränderna (Lars Granath, Hydrographica Kartläggning, 20110118). Det står klart att de större fartygen kan orsaka en turbulens och en varierande grad av vattenströmning under och intill fartyget. Men olika undersökningar har givit motsägelsefulla resultat. Idag saknas empiriska belägg för att eventuella omrörningar skulle ha orsakat långsiktiga försämringar av farledsnära vattenmassor, trots att fartyg med större deplacement och i högre hastigheter trafikerat skärgården under mycket lång tid (Lars Granath, Hydrographica Kartläggning, 20110118). Ms Isabella kommer vid tidpunkten då hon ersätts att vara 23 år gammal. Den tekniska utvecklingen har under denna tid gjort framsteg gällande hydrodynamik, energieffektivitet, manöverförmåga, navigationsutrustning etc. Kommunikationsministeriet i Finland har beviljat Viking Line 28 miljoner euro i milj östöd för den nya miljöteknik (BATprincipen, bästa möj liga teknik) som fartyget kommer att utrustas med. Fartyget kommer bland annat drivas med LNGbränsle som innebär minimerade utsläpp i luften. Viking Line har i kravspecifikationen särskilt betonat vikten av minimal alstring av ytvågor samt minimal tryck och sugeffekt. Varvet i Åbo har erfarenhet av att konstruera och bygga passagerarfärjor för de förhållanden som råder i farleden mellan Finland och Sverige. För att optimera fartygets skrovform med beaktande av motstånd, bränsleförbrukning, manöverförmåga, vågdämpning samt tryck och sugeffekt ska varvet utföra bassängprov vid skeppsforskningscentret Marins anläggningar i Nederländerna. De första testerna kommer att utföras i januari 2011. 201008953 20110124. TIDPLAN Planen hanteras med normalt förfarande. Planarbetet genomförs med målsättningen att detaljplanen ska antas under 2:a kvartalet 2011. Den beräknande tidplanen är följande: Antagande 2:a kvartalet 2011 Laga Kraft (om ej överklagande) 2:a kvartalet 2011 MEDVERKANDE Tillägget till detaljplan har upprättats av genom Johan Filipsson. Berkefek. Berkefelt planchef Johan Filipsson handläggare