Eslöv Handelsutredning Mars 2009

Eslöv Handelsutredning Mars 2009

Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 6 1.1. Förutsättningar för detaljhandelsutveckling... 6 1.2. Utveckling av handel, Flygstaden... 7 1.3. Konsekvenser... 7 1.4. Utveckling av handel, Flygstaden/Källeberg/Ödlan 1, Berga... 7 1.5. Konsekvenser... 7 1.6. Rekommendationer... 8 2. BAKGRUND OCH UTREDNINGSARBETETS GENOMFÖRANDE... 9 2.1. Utredningens syfte... 9 2.2. Uppdrag och metod... 9 2.3. Basdata... 9 3. MEDVERKANDE... 11 4. DEFINITIONER... 12 5. TRENDER INOM SVENSK DETALJHANDEL... 13 5.1. Nationellt...13 5.2. Dagsläge och tillbakablick på sydvästra Skåne...15 5.3. Möjlig/tänkbar utveckling till år 2015...18 6. ESLÖV OCH DESS DETALJHANDEL IDAG... 19 6.1. En växande kommun...19 6.2. Eslöv i sin region, detaljhandelns in- och utflöden...20 6.3. Dagens detaljhandel i Eslöv, lägen - omsättning...21 7. ESLÖVS CENTRUMHANDEL... 25 7.1. Utbud och omsättning...25 7.2. Parkering...25 7.3. Kolla läget...26 7.4. Stadskärneförnyelse en betraktelse...26

7.5. Slutsats för centrum, kort och långsiktig utveckling...29 8. NÄRSERVICEN I ESLÖVS KOMMUN... 29 8.1. Närservice i bostadsområdena...29 8.2. Närservice i de mindre orterna...29 9. EXPANSIONSVILJA OCH HOTANDE KONKURRENS... 30 9.1. Efterfrågans (konsumtionens) tillväxt...30 9.2. En stark och växande konkurrens...30 10. PLANER FÖR NY HANDEL I ESLÖV... 33 10.1. Flygstaden...34 10.2. Källeberg...34 10.3. Berga-området, kv. Ödlan...35 11. ALTERNATIVA SCENARIER, NORDPLANS FÖRSLAG... 36 11.1. Flygstaden...36 11.2. Flygstaden, Källeberg och kv. Ödlan...36 11.3. Lämplig nivå och storlek...36 11.4. DAGLIGVAROR, efterfrågan och utflöde fram till år 2015...36 11.5. SÄLLANKÖPSVAROR, efterfrågan och utflöde fram till år 2015...37 12. SCENARIO 1... 38 12.1. Förslag...38 12.2. Beskrivning...38 12.3. Trolig utveckling...38 12.4. Konsekvenser...39 13. SCENARIO 2... 41 13.1. Förslag...41 13.2. Beskrivning...41 13.3. Trolig utveckling...41 13.4. Konsekvenser...42 14. KONSEKVENSER FÖR BEFINTLIG HANDEL... 44

14.1. Handel i centrum...44 14.2. Handel i grannkommuner...45 15. SAMMANFATTANDE SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER... 46 16. UPPDRAGSGRUPP... 48 17. BILAGOR... 49 5 (49)

1. SAMMANFATTNING 1.1. Förutsättningar för detaljhandelsutveckling Tillväxt, ökad efterfrågan Med en befolkningsökning på ca 1 % årligen för Eslövs kommun och en konsumtionsökning för dagligvaror (DV) också på ca +1 % årligen, beräknas DV-efterfrågan öka från 756 Mkr 2007, med 44 mkr till ca 800 mkr år 2010 och sedan ytterligare med 85 mkr till 885 mkr fram till år 2015. Motsvarande efterfrågan för sällanköpsvaror (SV) i Eslöv var 879 Mkr år 2007. Fram till år 2010 beräknas efterfrågan öka med 42 Mkr till 921 Mkr. Fram till år 2015 väntas den öka med ytterligare 136 Mkr till 1057 Mkr. Allt inkl. moms och i 2007 års priser. Utflöde År 2007 var utflödet av handel i Eslövs kommun för DV 22 % motsvarande ca 160 mkr (d v s som Eslövsborna handlade utanför den egna kommunen). För SV var utflödet ännu större, 55 % eller motsvarande ca 480 mkr. Eslövs kommuns läge nära kommuner med stort detaljhandelsutbud och stora arbetsplatser, ger stor pendling. Det förklarar en del av storleken på utflödet. Kommunens utbud av detaljhandel är en annan viktig faktor. För sällanköpsvaror är utbudet begränsat både vad gäller shopping, i första hand centrumhandel, och för volymhandel. Potential En målsättning att inom kommunen själv ta hand om den ökade efterfrågan, är rimlig. Att minska utflödet kräver att ett bättre utbud byggs upp, starkare än vad befintliga handelsplatser kan erbjuda. För att nå detta krävs ett varierat och intressant detaljhandelsutbud. Mer yta i lämpliga lägen behövs för att i första hand locka starka volymhandelsaktörer till kommunen. Ett starkare dagligvaruutbud kan också vara till hjälp för att skapa attraktiva handelsplatser. Risker för handeln i Eslöv Sker inga större förändringar eller förnyelse av handeln kommer den negativa detaljhandelsutvecklingen att fortsätta. Centrum kommer att få det svårt att stärka sitt utbud med nya aktörer och volymhandeln ligger kvar på sin mycket låga nivå. Utflödet kommer att öka. 6 (49)

1.2. Utveckling av handel, Flygstaden Möjlig utveckling En etablering av handel i Flygstaden kan medföra en omsättning på 150 220 mkr för DV. Omsättningen tas i första hand från den ökade efterfrågan i kommunen samt en minskning i utflödet från kommunen. Hur befintliga butiker drabbas beror på vilka motåtgärder som de sätter in. Sällanköpshandeln kan i Flygstaden omsätta 250 380 mkr. I första hand är det volymhandel som bör etableras. Volymhandeln är svag i Eslövs kommun och kan bli ett positivt tillskott. 1.3. Konsekvenser Påverkan på centrumhandel Det ska inte behöva bli någon större påverkan. Shoppinghandeln är kvar i centrum och de två stora dagligvarubutikerna kan stå emot. Det är dock viktigt att arbetet med att utveckla centrum fortsätter med alla parter inblandade. Centrum och det nya handelsområdet måste utvecklas parallellt. Påverkan på grannkommuner Vi har ett stort utflöde från Eslöv idag. I första hand skall kommunen återta handel, och få fler Eslövsbor att handla på hemmaplan. 1.4. Utveckling av handel, Flygstaden/Källeberg/Ödlan 1, Berga Möjlig utveckling Byggs alla tre områdena ut blir det ett mycket stort tillskott av handelsyta i kommun. En handelsdestination kan växa fram med regionalt upptagningsområde. Det finns möjligheter att sälja för över 350 mkr dagligvaror (DV) i de tre områdena. För sällanköpsvaror (SV) blir motsvarande möjligheter över 500 mkr. Marknaden räcker dock inte till idag. En sådan handelsdestination tar många år att bygga upp, minst 10 20 år. 1.5. Konsekvenser Påverkan på centrumhandel Vid så stora utbyggnader är det vanligt att även shopping läggs in i en extern anläggning i form av en galleria eller outlet-butiker. Detta får stora konsekvenser för centrumhandeln. Troligtvis flyttar en dagligvaruaktör, som idag finns etablerad nära centrum, ut i det externa 7 (49)

läget. Butiker för shopping som inte hittat rätt läge i centrum kan se möjligheter i en extern galleria istället. Centrumhandeln kommer att få det svårt att hävda sig. Påverkan på grannkommuner För att få de omsättningar som krävs i en så stor utbyggnad, blir upptagningsområdet större än Eslövs kommun. I första hand tas kampen upp med grannkommuner som har starkt utbyggd detaljhandel; Kävlinge, Lund och Burlövs kommuner. 1.6. Rekommendationer I första hand tillåts handel enligt förslag till detaljplan för Flygstaden. Utbudet förstärks i Eslöv. Det finns utrymme och möjligheter för både fortsatt utveckling av centrumhandeln och etablering av ett större externt handelsområde. I första hand utvecklas ETT nytt handelsområde, Flygstaden, för boende i Eslövs kommun, för att tillvarata efterfrågeökningen och minska utflödet. Volymhandel etableras i Flygstaden Dagligvaruhandeln blir till stora delar omflyttning av omsättning från befintliga butiker inom kommunen. Centrum utvecklas med sina förutsättningar. Här krävs en fortsatt målinriktad satsning med stadskärneorganisationen. Fler lämpliga lokaler krävs. Det krävs en betydande satsning från kommunen, fastighetsägarna och handeln. Fortsatt utveckling och utbyggnad av handel måste ske i etapper. Målsättningen förtydligas i en handelspolicy. Om efterfrågan ökar mycket snabbt kommande tio år i Eslövs kommun, kan även ytterligare handel utvecklas på sikt. Då i första hand i kv. Ödlan 1, där det redan finns detaljhandel idag. Källeberg får ses som ett reservområde för handel på mycket lång sikt. 8 (49)

2. BAKGRUND OCH UTREDNINGSARBETETS GENOMFÖRANDE 2.1. Utredningens syfte Övergripande Utredningen redovisar nuvarande förhållanden avseende detaljhandeln i Eslövs kommun och i regionen. Allmänna tendenser och trolig utveckling av handeln år 2010 och år 2015. Några detaljer Utredningen ger bl. a följande detaljinformation. Övergripande kartläggning av efterfrågan (KU) och konkurrens i grannkommunerna, och mer detaljerat i Eslöv, idag och i framtiden. Bedömd påverkan på detaljhandeln i centrum av Eslöv samt grannkommunerna vid en större extern etablering av ny detaljhandelsyta, på 25 000 kvm upp till 55 000 kvm, i nordöstra Eslöv. Beräkning av lämplig storlek av ny extern detaljhandelsyta som dels tillför mer handel till Eslövs kommun, dels inte påverkar centrumhandeln negativt. Utredningen skall ligga som underlag till ny detaljplan för del av området Flygstaden i Eslöv. 2.2. Uppdrag och metod Nordplans utredning består av dels en analys av marknadssamband i Eslöv, dels en bedömning av lämplig avvägning av utveckling för detaljhandeln. Konsekvensanalys av effekter på befintlig centrumhandel samt eventuell påverkan på handeln i grannkommunerna vid nyetablering av handel i de planerade områdena. Bedömning av vilken nivå för tillkommande handel som ger acceptabel påverkan på centrumhandeln och ändå tillför mer handel till kommunen. 2.3. Basdata Utredningen baseras på insamling och analys av data, studiebesök samt avstämningsmöten (workshops) med nyckelpersoner i kommunen. 9 (49)

Möten den 28 januari och 17 februari 2009 med representanter från kommunens Miljö- och Samhällsbyggnadsavdelning, Näringslivskontoret och Exploateringsavdelningen. Presentation och med KSAU, kommunstyrelsens arbetsutskott, den 12 mars 2009. Nordplans analys har dessutom baserats på statistisk och information från; SCB om befolkning och konsumtion HUIs publikationer Handeln i Sverige, 2007 och 2008 om volymer och historisk utveckling Befolkningsprognoser och demografi från KAAB via Eslövs kommun Delar av Översiktsplan för Eslövs kommun Vägverkets planer för kommunen. Nordplans tidigare utredning i handelsfrågor för kommuner i regionen och grannskapet Tidigare utredning om handeln i Eslövs centrum; HUI Detaljhandelsanalys för Eslövs kommun februari 2001 Centrumutveckling Eslövs kommun, Marknadsanalys och förslag på åtgärder för att stärka Eslövs centrums som handelsplats 2006 Sweco FFNS Arkitekter AB Stadsbyggnadsprogram Eslöv 2004 White Stadsanalys 2006 HUR (Handelns utvecklingsråd) rapport 2009 - Hot eller möjlighet? En analys av externhandelns effekter på den etablerade handeln Detaljhandeln i Skåne 2008, Svensk Handel. Prognosår för gjorda sifferbedömningar är åren 2010 och 2015. Alla omsättningsuppgifter är i 2007 års priser inkl moms om inte särskilt anges. 10 (49)

3. MEDVERKANDE Från Nordplan, utredning och rapport. Jan Jonasson (Projektledare) Thomas Hellström (Huvudansvarig) Siiri Jacobsson (Utredare) Janne Sandahl (Back up) Från Eslövs kommun har deltagit i workshops: Hanna Bäckgren Anna Johansson Kurt Lindkvist Gunnel Herrström Torsten Helander Planarkitekt Stadsbyggnadschef Exploateringschef Näringslivsansvarig Planarkitekt På avstämningsmötena (workshops) har Jan Jonasson Nordplan varit föredragande. 11 (49)

4. DEFINITIONER Detaljhandeln har i denna utredning indelats i två huvudkategorier: Dagligvaror (DV) som innefattar mat, blommor, kem-tekniska artiklar m.m. Av dagligvaror är ungefär 70 % livsmedel enligt livsmedelsstadgan Sällanköpsvaror (SV) är övriga egentliga detaljhandelsvaror, som indelats i två huvudgrupper: Volymhandel med sällanköpsvaror (vitvaror, möbler, TV, byggvaror m.m.) Shopping (kläder, skor, ur, guld m.m.) Dessutom diskuteras s.k. övrig service (restauranger, banker, hantverk mm), som dock ej omfattas av den detaljhandelspolicy som utredningen syftar till. Till egentlig detaljhandel räknas inte verksamheter som bilförsäljning, bensinstationer, system och apotek. Årsomsättning: försäljning per år inkl moms i 2007 års priser. Butiksyta: total uthyrbar yta i kvm. Varuhanteringsyta (vh): sälj- och lager yta där ytor för teknik och personal är borträknade. Yteffektivitet: omsättning inkl moms per kvm varuhanteringsyta. Efterfrågan (konsumtion): Den totala efterfrågan i en kommun beroende på befolkning och konsumtion per capita. Total detaljhandel eller indelat i dagligvaruhandel (DV) och sällanköpsvaruhandel (SV). Benämns också som konsumtionsunderlag (KU). Utflöde/inflöde: Anger hur stor andel i procent av kommunens invånare som handlar inom kommunen. Kommunens totala verkliga omsättning i förhållande till kommunens konsumtionsunderlag (antal invånare x konsumtion per capita). Försäljningsindex: används för att ange utflöde/inflöde. Utgångspunkt 100 %. Då sker all handel inom kommun av kommuninvånarna. Bpl: bilparkeringsplatser 12 (49)

5. TRENDER INOM SVENSK DETALJHANDEL 5.1. Nationellt En växande konsumtion Detaljhandelns försäljning (omsättning) motsvarar ca 1/6 av Sveriges totala BNP och utgör cirka 1/3 av den totala privata konsumtionen. Den totala detaljhandelsförsäljningen i Sverige uppgick till närmare 490 miljarder kronor år 2007 1, varav 226 miljarder kronor dagligvaror och 262 miljarder kronor sällanköpsvaror. Under år 2007 ökade detaljhandelns omsättning med ca 6 % Sällanköpsvaror svarade för den starkaste tillväxten, knappt 8 %. Dagligvarorna nådde också en imponerande årlig tillväxt på ca 5 %. Allt i löpande priser (värde). Efter 10 års kraftig försäljningsökning förändrades utvecklingen från hösten 2008. Prognoserna anger nu betydligt måttligare utveckling de kommande fem åren. Tillämpade tillväxttal för konsumtion per capita År 2008 ökade i volym (fasta priser) hela detaljhandeln med 1,1 %. Dagligvaruhandeln minskade med -0,7 % och sällanköpshandeln ökade med +2,5 %. Motsvarande siffror för Eslövs kommun finns inte tillgängliga än. Nordplan har för utredningsarbetet valt följande tillväxttal för konsumtionen per capita som årsgenomsnitt från och med år 2008 till och med år 2015, dvs. under totalt 8 år: dagligvaror + 1 % per år och sällanköpsvaror + 1,4 % per år i fasta priser 2. Jfr årsvis i följande tabell. Dagligvaror (DV) åren 2008 2015 (genomsnitt) +1% årligen Sällanköpsvaror (SV) år 2008 +3% år 2009-1% år 2010 ±0% år 2011 +1% åren 2012, 2013, 2014 & 2015 +2% Bedömning av utveckling för konsumtionen för åren 2009 och 2010 är mycket osäkra. 1 Källa: HUI (Svensk Handel), Handeln i Sverige 2007. Basdata från SCB. 2 Alla konsumtions- och försäljningsuppgifter i denna rapport anges inkl moms i fasta priser om inte annat anges. 13 (49)

Olika typer av detaljhandelsplatser utvecklas olika Detaljhandeln i stadskärnor och små stadsdelscentra har under det senaste decenniet inte ökat lika snabbt som externhandeln. Detta beror vad gäller stadskärnorna främst på utrymmes- och tillgänglighetsbrist, som motverkar möjligheten till större nyetableringar, samt ibland ett splittrat fastighetsägande som gör det svårare att ta ett samlat grepp. Stadsdelscentra tappar mark helt enkelt för att de alltför ofta är för små, illa lokaliserade och omoderna. Under senare år har det genomförts ett stort antal renoveringar och omdaningar av citygallerior och stadsdelscentra. Många stora stadsdelscentra och externa köpcentra har förnyats med anmärkningsvärd framgång och med växande marknadsandelar som resultat. I dagens hårda konkurrens är det vanligt en förnyelsefrekvens för köpcentrum på ner mot fem år. Detaljhandelsutvecklingen kännetecknas alltmer av koncentration. Handeln samlas på stora handelsplatser i: stora stadskärnor stora köpcentra (ofta inbyggda) eller stora stadsdelscentra de starka regionerna och de stora städerna s.k. retail parks med friliggande och ofta stora butiker med volymhandel och ibland dagligvaror Om vi räknar med att Sverige har 320 köpcentra (inkl stora stadsdelscentra) så svarar dessa för omkring en tredjedel av detaljhandelsomsättningen i landet. Dagligvaror etableras till stor del externt i stormarknader och köpcentra eller i stora stadsdelscentra. Olika typer av handelsplatser utvecklas generellt sett olika m.h.t. vilken produkt de erbjuder konsument avseende handelsplatsens eller centrets storlek och mångfald i utbud. Trenden i Sverige är f.n. att stora centrum ökar sin sällanköpsvaruförsäljning mer än den allmänna marknadstillväxten, medan små tappar. De flesta stora köpcentra, stadsdelscentra och stadskärnor innehåller även övrig kommersiell service (restauranger, systembolaget, banker, bibliotek, upplevelseverksamheter mm). Andelen yta för övrig kommersiell service i ett stort köp- eller stadsdelscentrum kan vara upp emot 20 %, i små centra ofta högre. Dessa utvecklingslinjer för detaljhandeln följer konsumentbeteendet som det faktiskt utvecklas eller som handeln bedömer att det kommer att utvecklas. 14 (49)

Handeln följer också kundernas efterfrågan på andra sätt, och blir t ex alltmer mångkulturell med stark sortimentsbreddning och många högtider att fira. Ca 13 % av de boende i Sverige är utlandsfödda, i Eslöv ca 17 % och i Skåne län ca 21 %. Branschen söker ständigt nya utbudsprofiler, f.n. gärna baserade på studier av livsstilar och trender, särskilt i storstäderna. Miljödebatten, strävan mot det uthålliga samhället, höjda drivmedelspriser och oron för den globala uppvärmningen antas komma att påverka beteendena i riktning mot kortare resvägar. Dagens s.k. överkonsumtion kan komma att dämpas även om tendensen idag är den motsatta. Vi har rimligtvis att se fram emot olika livsstilsförändringar. Vi behandlar detta i utredningen genom en saklig analys av alternativa framtidsscenarier, till underlag för kommunens politiska ställningstaganden. Internethandeln har idag ungefär 4 % marknadsandel och är växande. Andelen varierar starkt mellan branscherna. Av hela SV är den ca 8 %. Dessa tendenser gäller Sverige, men i princip även utomlands. 5.2. Dagsläge och tillbakablick på sydvästra Skåne Allmänna trender Detaljhandeln i framför allt västra Skåne har utvecklats mycket starkt den senaste tioårsperioden. Inköpsbeteenden och etableringsinriktning har i stort sett följt de nationella trenderna. Flera nya detaljhandelsetableringar är på gång i regionen antingen under uppförande eller på projekteringsstadiet. En uppbromsning har skett sedan hösten 2008. Utvecklingen för handeln har följt den allmänna starka utvecklingen i regionen och länet. Befolkningstillväxten de senaste fem åren var 4 % för länet (ca 48 000 invånare) och i västra Skåne 5,3 % (ca 35 000 invånare), vilket innebär ett tillskott motsvarande drygt Eslövs kommuns befolkning. Omsättning År 2007 var detaljhandelns årsomsättning i Skåne län ca 62 miljarder kronor inkl moms, uppdelat på 28 miljarder kronor dagligvaruhandel och drygt 34 miljarder kronor i sällanköpsvaruhandel. Motsvarande siffror för sydvästra Skånes dagligvaruhandel var drygt 15 miljarder kronor och sällanköpsvaruhandeln var drygt 20 miljarder kronor. Av denna handel stod Eslövs kommun för 592 miljoner kronor dagligvaruhandel och 395 miljoner kronor sällanköpsvaruhandel. 15 (49)

Befolkning och konsumtion. Utveckling av regionens detaljhandel sedan år 2003 Från år 2003 har detaljhandelns omsättning i Skåne län ökat med 27 %. Dagligvaror med 20 % och sällanköpsvaror med 33 %. Motsvarande siffror för Eslövs kommun var totalt 12 %, för dagligvaror 2 % och sällanköpsvaror 32 %. Eslövs kommun har inte riktigt följt med i regionens detaljhandelsutveckling. Framförallt inte när det gäller dagligvaror. Mellan åren 2003 och 2007 har Eslövs kommun haft en befolkningsökning på 4,7 % och förra året (2008) en ökning med 1,1 %. Prognosen pekar på en ökning med ca 1 % årligen fram till år 2015, med något lägre tal i inledningen och högre i den senare delen. Talen ligger högre än snittet för Skåne län men något lägre än snittet för kommunerna i sydvästra Skåne. Med den genomsnittliga befolkningsökningen på ca 1 % och konsumtionsökningen kommer efterfrågan för Eslövs kommun öka med i snitt ca 16 Mkr årligen för dagligvaror och 22 Mkr årligen för sällanköpsvaror, med lägre utveckling de närmsta åren. Figur 1: Indexutveckling, total detaljhandel, Eslöv och Skåne län 2003 2007. Källa: Handeln i Sverige 2007 16 (49)

Utveckling av regionens dagligvaruhandel sedan 2003 Eslövs kommun har en mycket svagare utveckling av dagligvaruhandeln än Skåne län. Skåne har ett svagt utflöde. Nivån på dagligvaruindex ligger under länets och motsvarande orters. Figur 2: Indexutveckling, dagligvaruhandel, Eslöv och Skåne län 2003 2007. Källa: Handeln i Sverige 2007 Utveckling av regionens sällanköpsvaruhandel sedan år 2003 Eslövs sällanköpsvaruindex ligger på en låg nivå. Utvecklingen i Eslövs kommun har inte riktigt följt utvecklingen i Skåne län. Figur 3: Indexutveckling, sällanköpsvaruhandel, Eslöv och Skåne län 2003 2007. Källa: Handeln i Sverige 2007 17 (49)

5.3. Möjlig/tänkbar utveckling till år 2015 År 2008 ökade i volym (fasta priser) hela detaljhandeln med 1,1 %. Dagligvaror minskade med - 0,7 % och sällanköpsvaror ökade med +2,5 %. Nordplan har som nämnts för utredningsarbetet valt följande tillväxttal för konsumtionen per capita som årsgenomsnitt från och med år 2008 till och med år 2015, d v s under totalt 8 år: dagligvaror + 1 % per år och sällanköpsvaror i genomsnitt + 1,4 % per år i fasta priser. Nöje och restaurang har historiskt haft en stabil ökning på ca 5 % per år, och vi ser inte några indikationer på att denna utveckling skulle avstanna. Befolkningstillväxten för Eslöv förutses enligt ovan ligga på 1 % per år 3 under perioden fram till år 2015. Av den totala efterfrågetillväxten tar elektronisk handel (internethandel) och postorder 1 till 2 miljarder kr per år med stora branschvariationer. Denna tillväxt har hittills utgjort en lite del av de ovan angivna tillväxttalen. Nordplan bedömer att den elektroniska handeln kommer att växa som nischprodukt. På lång sikt kan nischen bli betydande. Möjligen ska vi räkna med att e-handeln i Mkr växer lite snabbare framöver, när tekniken mognat och konsumenten lärt sig skilja på bra och dåliga e-handelsföretag. Idag är årsomsättningen av detaljhandelsvaror över nätet ca 20 miljarder kr. Utöver att internethandeln så sakta tar marknadsandelen erbjuder nätet också en rationaliseringsmöjlighet för inköpsplanering. 3 Källa: Eslövs kommun. 18 (49)

6. ESLÖV OCH DESS DETALJHANDEL IDAG 6.1. En växande kommun Eslöv ligger i Mellanskåne, i kanten av den växande västra delen av Skåne och den inre/nordöstra delen av Skåne, som har en lugnare utveckling. Det är ca 25 minuter från Malmö eller 10-20 minuter från Lund med bil eller tåg/buss. E22 går rakt genom kommunen, men Eslövs tätort ligger några kilometer vid sidan av den. Stambanan passerar Eslöv. Flera rikståg stannar och region/lokaltågtrafiken är tät. Att bo i kommunen och pendla till arbetsplatser/utbud i andra kommuner går bra. Boendekostnaden generellt är också till fördel för kommunen. Eslöv har 31 123 invånare (dec 2008). Av kommunens befolkningstal står Eslövs tätort för ca 30 % eller drygt 17 000 invånare. Marieholm kommer därefter 2 340 invånare, Stehag med 2 120 invånare och Löberöd med 1 890 invånare är de största tätorterna. Kommunen är stor till ytan, vilket gör att för mindre orter och invånare, är Eslöv inte alltid den närmsta större orten. Inkomstnivån i Eslöv ligger på 95 % i index jmf rikets nivå. Skåne ligger på 98 %. Kommunerna sydväst om Eslöv har en högre nivå och de i norr en något lägre. Invånarna i kommunen har en något lägre medelålder, 40,1 år, i jämförelse med hela Skåne län, 40,8 år 4. Befolkningstillväxten beräknas till ungefär 1 % enligt prognos. 4 Källa: SCB 19 (49)

Försäljningsindex 6.2. Eslöv i sin region, detaljhandelns in- och utflöden Utveckling av Eslövs dagligvaru-, sällanköpsvaru- och totala detaljhandel i relation till riket 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 Indexutveckling Eslöv jmf riket Sällanköpsvaror Total detaljhandel Dagligvaror 2003 2004 2005 2006 2007 Figur 4: Indexutveckling för Eslövs detaljhandel reltivt riket 2003-2007. Källa: Handeln i Sverige Eslöv har ett utflöde av handel till andra kommuner. Försäljningsindex var för år 2007, 62 % d v s ett utflöde på 38 % av hela detaljhandeln relativt för riket och 35 % relativt länet. Uppdelat är motsvarande siffror för dagligvaruhandeln 78 %, vilket innebär ett utflöde på 22 % relativt riket och 17 % relativt länet. För sällanköpsvaror är försäljningsindex 45 % vilket innebär ett utflöde på 55 % relativt riket och länet. Utflödet är relativt stort vad gäller dagligvaruhandeln och beror på kommunens eget utbud och styrkan i konkurrerande utbud i kommuner intill. Här förklarar Eslövs kommuns läge, nära flera starka utbud i andra kommuner, en del av utflödet. För sällanköpsvaror görs mer än hälften av alla inköp i annan kommun än Eslöv. Här är kommunens läge av ännu större betydelse men kommunens eget relativt begränsade utbud av sällanköpsvaruhandel har också stor betydelse. I absoluta tal har Eslöv ett utflöde av dagligvaruhandel på ca 160 Mkr/år. För sällanköpsvaror är utflödet ca 480 Mkr till grannkommunerna som Lund, Kävlinge Burlöv och Malmö. 20 (49)

6.3. Dagens detaljhandel i Eslöv, lägen - omsättning Centrum I centrum ligger de flesta sällanköpsvarubutikerna, till största delen shoppingbutiker. Beräknad omsättning är ca 300 Mkr. Ica Kvantum och Coop Extra, öster respektive väster om centrum är de stora dagligvarubutikerna. I centrum finns även någon mindre servicebutik. Kvantum och Extra beräknas tillsammans sälja för ca 250 Mkr. Bild 1. Centrum från norr Norregatan. Berga Här ligger Berga lågprismarknad i ett externt läge vid infarten till centrum och väg 113. Här säljs både dagligvaror och sällanköpsvaror på en yta av ca 5 000 kvm. På Berga finns även volymhandel, dock i mindre omfattning. Bild 2. Berga lågprismarknad, Eslöv 21 (49)

Sallerup En större dagligvarubutik finns etablerad här, Sallerups lågprismarknad. Butiken har i första hand rollen som dagligvarubutik för de som bor i sydvästra Eslöv. Omsättning bedöms till ca 70 Mkr. Inga sällanköpsvarubutiker finns i området. Parkering finns framför butiken. Bild 3. Sallerups lågprismarknad, Eslöv Ica Kvantum Är etablerad strax öster om järnvägen och utgör den östligaste delen av centrum. En tillbyggnad på 740 kvm planeras. Intill Kvantum finns också sällanköpshandel, bl. a Överskottsbolaget, en zoobutik, en färgbutik och Ad Center som säljer bildelar. Större parkering finns intill butiken. Bild 4. Ica Kvantun, Eslöv 22 (49)

Coop Extra Före detta Domus i Eslöv som bytte skepnad för något år sedan. I första hand säljs dagligvaror men en avdelning för fritid/bygg finns också. En större parkering finns bakom butiken. Bild 5. Coop Extra, Eslöv Netto Två butiker finns etablerade i Eslövs centralort. Båda butikerna med närbutikslägen för boende och viss passerande trafik. Parkering finns framför butikerna. Bild 6. Netto, Pål Klemeds väg i Eslöv 23 (49)

Harlösa, Marieholm, Löberöd, Hurva, Stehag och Stockamöllan/Billinge I de mindre orterna finns oftast en liten dagligvarubutik. Flera orter ligger dock på nedersta gränsen för att klara att ha kvar dagligvarubutiken för framtiden. Ica står för nästan alla etableringarna i dessa orter. Starkast överlevnadsförmåga finns för butikerna i orter som kan väntas behålla eller öka sitt invånartal, Marieholm, Löberöd, Harlösa och Stehag. Bild 7. Ica i Stockamöllan Bild 8. Ica Nära i Löberöd 24 (49)

7. ESLÖVS CENTRUMHANDEL 7.1. Utbud och omsättning Centrum i Eslöv finns till största delen innanför Smedjegatan i söder, Kanalgatan i väster, Repslagaregatan i norr och Storgatan mot järnvägen. I väster finns också centrumhandel bort mot Coop Extra längs Västergatan. Öster om järnvägen finns Ica Kvantum och däromkring finns också annan handel, dock inte direkt shoppinghandel. En gångtunnel förbinder detta område med centrum. Omsättningen för shoppinghandeln i centrum bedöms ligga på ca 300 Mkr på en yta av ca 12 000 kvm. Relativt få kedjebutiker finns i centrum. Större klädesbutiker, förutom KappAhl som senast etablerade, är Dressman och Lindex. Banker dominerar flera stora fasadytor nära torget, vilket gör att det är svårt att få ett samlat intryck som besökande av hela utbudet av shopping. En mindre galleria, Köpmannen, finns i den södra delen, den förbinder Södergatan med Köpmansgatan och Storgatan. Flera caféer och restauranger finns runt Stora Torg. Ett bra solläge vid östra och norra delen för sommarsäsongen. Service i form av apotek, systembolag, banker etc. finns samlade i centrum. Detta utbud blir allt viktigare i samklang med shoppingutbudet för att locka till besök och ärende. 7.2. Parkering I centrala Eslöv finns ca 1 450 bpl i form av markparkering eller gatuparkering. Antalet reduceras med ca 30 bpl när det är torghandel på Stora torg. De största parkeringsplatserna är Coop Extra, Kvantum, Pendlarparkeringen, Badhusparken och Medborgarhuset. Dessa står för drygt 55 % av parkeringsutbudet. Högst är beläggningen på Stora torg och gatorna däromkring. Medeltalet för beläggningsgraden i centrum är ca 80 %, vilket innebär att vid vissa tider kan parkeringsbehovet inte infrias i centrala Eslöv. Något längre ut från centrum (200-400 m) är beläggningsgraden lägre. Inga avgifter tas ut för parkering. Parkeringstiden begränsas med p-skiva, olika länge beroende på avståndet till centrum. 25 (49)

Runt Stora torg kan således möjligheterna att parkera vara hämmande för besökande under den mest frekventa tiden. Annars bör inte parkeringsmöjligheter vara det största hindret. 7.3. Kolla läget För att analysera och utveckla bl. a centrumhandel har Nordplan arbetat fram en modell som förenklar och hjälper. Den kan användas för att bedöma kvaliteten i befintliga stråk och ligga som underlag för förnyelse arbete i Eslövs centrum. Kolla läget om modellen Kolla Läget visar lägeskvaliteter och försäljningsmöjligheter i ett centrum eller en stadskärna. Den är uppbyggd av sex huvudparametrar, se nedanstående blockschema. Modellen är validerad för sex olika branscher och kan bl a användas för att studera vilka effekter olika fysiska förändringar i ett centrum eller en stadskärna som Eslöv skulle få på detaljhandelns försäljningsmöjligheter eller för att visa lönsamheten för en verksamhet att flytta från ett läge till ett annat i centrum. Läget kan förklara mellan 25 och 75 procent av en butiks framgång, beroende på bransch. Figur 5: Kolla Lägets principuppbyggnad. Källa: Nordplan AB. Kolla Läget har ett poängsystem, där poängsumman står i relation till försäljningsmöjligheterna i ett befintligt läge (med en befintlig eller eventuellt nyetablerad butik). 7.4. Stadskärneförnyelse en betraktelse Vi gör här ett mellanstick om generellt nödvändig och lönsam stadskärneförnyelse. Nödvändig stadskärneförnyelse Stadskärneförnyelse har alltid förekommit, oftast som ett led i en övergripande stadsförnyelse med en miljömässig/estetisk/arkitektonisk inriktning. Under de senaste decennierna har förnyelseansträngningarna i allt högre grad inriktats mot att skapa bättre 26 (49)

konkurrenskraft gentemot externa alternativ och stadskärnor i grannkommunerna. Externhandelns tillväxt har sin bakgrund i konsumtionstillväxten, en efterfrågeförändring i polariserad riktning (shopping i små butiker kontra storhandel), det alltmer utspridda boendet och den alltjämt ökande bilismen som tillsammans med tilltagande kapacitets- och miljöproblem i stadskärnorna öppnat för externa alternativ. Detta har varit särskilt tydligt för detaljhandel och liknande servicefunktioner, det vi kallar besöksintensiva verksamheter. Stadskärnorna försvagades, såväl relativt som absolut, i många fall med allvarliga negativa miljökonsekvenser. Förluster för stadskärnans detaljhandel på tiotals procent noterades, t ex i nu relativt framgångsrika Jönköpings centrum när A6 Center etablerades. Så här är det i hela västvärlden. I många europeiska länder har man antagit stränga lagar för att hindra externetableringar och därigenom skydda stadskärnorna. I Sverige har vi inga sådana lagar utan måste agera utifrån andra utgångspunkter, baserade på frivillighet och förstånd, syftande till att stärka stadskärnorna. Som det visat sig: en mödosam och ibland framgångsrik väg. Ett dilemma är att stadskärnorna har en förhållandevis svårhanterlig intressentsammansättning, betydligt mer komplex än i köpcentra. Stadskärneparterna, som alltså samtliga bör få sina mål i rimlig utsträckning uppfyllda, är: kommunen och kommuninvånarna, stadskärnans fastighetsägare, stadskärnans verksamheter och ortens näringsliv. För framgång krävs därför målmedveten samverkan, baserad på en helhetssyn. Lönsam stadskärneförnyelse Många studier världen över visar att stadskärneförnyelse är lönsam. Nordplan, KTH, Svensk Handel, ett antal stora nationella fastighetsägare m.fl. publicerade år 1994 den i detta sammanhang grundläggande rapporten Stadskärneförnyelse och fastighetsvärde. Den 27 (49)

visade hur ett antal svenska och utländska stadskärnor utvecklats ekonomiskt efter förnyelsesatsningar. Slutsatsen var entydig: Det sannolikt mest lönsamma en fastighetsägare med fastigheter i centrala stadskärnelägen kan ägna sig åt är att satsa pengar på stadskärneförnyelse. Avkastningen i relativa termer blir extremt god, förutsatt att förnyelsen görs på rätt sätt och man satsar uthålligt. Viktigast är att alla parter satsar tillsammans på bättre inre och yttre tillgänglighet, bättre miljö, bättre utbud och bättre skötsel/marknadsföring. För att klara av dessa mångfacetterade krav måste man ha en väl finansierad ledningsorganisation som arbetar med minst tre års framförhållning och disponerar högklassig kompetens för såväl visionär och konkret planering som löpande skötsel. 1994 års forskning har gång på gång verifierats av verkligheten och betraktas idag som närmast självklar. Enkelt uttryckt kan man med fog hävda att en väl genomförd förnyelsesatsning i en något eftersatt stadskärna i en medelstor till stor svensk stad: ökar de besöksintensiva näringarnas intäkter med allra minst 5 à 10 % ökar de besöksintensiva verksamheternas hyresförmåga med ca 10 % ökar fastighetsvärdena med minst 5 % ökar kommuninvånarnas uppskattning av stadskärnan Detta oräknat om man i förnyelsearbetet också tillför nya större utbud, som då ökar de positiva effekterna. Alla någorlunda stora svenska städer har idag aktivt arbetande och oftast framgångsrika stadskärneorganisationer. Utbildning i dessa frågor ges av Centrumfunktion vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. För reell hjälp i en uppstartsfas eller vid mer omfattande förnyelseinsatser får man normalt ta konsulthjälp. 28 (49)

7.5. Slutsats för centrum, kort och långsiktig utveckling För att detaljhandeln och annan service i centrala Eslöv skall utvecklas och stå emot konkurrerande ny handel måste enligt Nordplans bedömning aktiviteten kring utveckling av centrum förstärkas. Detta för att uppnå: >För att få så brett och spännande utbud i centrum som möjligt, analysera alla lokaler som går att anpassa till nya detaljhandelsbutikers behov. >En stråkstruktur som är genomtänkt och lockar till flera typer av besök. Varierat utbud som medför längre vistelse i centrum vid varje besök. >Högklassig och omväxlande fysisk miljö, som konkurrerande externa lägen inte kan erbjuda. >Tillgänglighet för alla trafikanter. Gående och cyklande ska även fortsättningsvis erbjudas goda, trygga besök till centrum. Även för bilar gör besöket till centrum så enkelt att andra biltillgängliga utbudspunkter inte ska kännas alltför lockande. >Att aktivt från olika parter stödja den stadskärneorganisation som finns och kan utvecklas. >Marknadsföra möjligheterna till bra affärsmöjligheter i Eslövs centrum. 8. NÄRSERVICEN I ESLÖVS KOMMUN 8.1. Närservice i bostadsområdena Eslöv har det mesta boendet i den västra delen. De stora dagligvarubutikerna och servicen ligger till stora delar nära centrum eller infarterna från söder och öster. Två nya servicebutiker, Netto, är etablerade i norra/nordvästra delen nära större flerbostadsområden eller villaområden. Det krävs allt större underlag för att klara en dagligvarubutik. Så troligtvis kommer det att dröja innan någon ny servicebutik etableras i Eslöv. Sallerups lågprismarknad får alltmer rollen som närbutik för boende i den sydvästra delen av Eslöv. 8.2. Närservice i de mindre orterna I Eslöv finns flera mindre orter inom kommunen som har en mindre dagligvarubutik. Dock ligger ett par klart i riskzonen för att läggas ned. För att för framtiden klara att driva en mindre dagligvarubutik krävs ett underlag på nästan 3 000 invånare, om inte speciella omständigheter finns (ex, låga kostnader för lokal, inventarier, personal). 29 (49)

Dagligvarubutikerna i Marieholm, Stehag, Löberöd och kanske Harlösa bedöms ha bäst möjligheter att finnas kvar även framöver. 9. EXPANSIONSVILJA OCH HOTANDE KONKURRENS 9.1. Efterfrågans (konsumtionens) tillväxt Efterfrågan på dagligvaror (DV) i Eslöv var 756 Mkr år 2007 och fram till år 2010 beräknas efterfrågan öka till 800 Mkr, en ökning med 44 Mkr. Sedan fram till år 2015 kan den ytterligare öka med 85 Mkr till 885 Mkr. Motsvarande efterfrågan för sällanköpsvaror (SV) i Eslöv var 879 Mkr år 2007. Fram till år 2010 beräknas efterfrågan öka med 42 Mkr till 921 Mkr. Fram till år 2015 kan den ytterligare öka med 136 Mkr till 1057 Mkr. Ökningarna i efterfrågan beror på ökad befolkning i kommunen, samt särskilt i slutet av perioden, ökad konsumtion per capita. Dagligvaror År 2007 var det ett utflöde från kommunen på 22 % eller ca 160 Mkr. Utvecklingen av försäljningsindex framöver beror på kvaliteten i Eslövs kommuns dagligvaruutbud i jämförelse med konkurrerande utbud nära kommunen som kan locka kommuninvånarna till inköp. Utveckling och tillskott av dagligvaruhandelsytor kan stärka kommunens dagligvaruhandel. Sällanköpsvaruhandel Utflödet av sällanköpshandel från Eslövs kommun är stort, 55 % år 2007 eller ca 485 Mkr. Mer än hälften av sällanköpshandeln sker således i annan kommun. Shoppinghandeln klarar sig något bättre än volymhandeln, beroende på utbudet av shopping i Eslövs centrum. Om den ändå relativt starka dagligvaruhandeln utvecklas ger den draghjälp åt sällanköpshandeln och då i första hand volymhandeln. 9.2. En stark och växande konkurrens Med det läge som Eslövs kommun har geografiskt med starka grannar, är det inte överraskande att det finns flera starka detaljhandelsutbud relativt nära med varierat innehåll 30 (49)

och stark konkurrenskraft. Flödet mellan kommunerna är stort då avstånden är korta och pendlingsmöjligheterna är goda. Center Syd, Kävlinge Ligger i Kävlinge kommun. Består både av en shoppingdel och en volymhandelsdel. Tre dagligvarubutiker Ica Maxi, Willys och Lidl. Omsättning, 985 Mkr exkl. volymhandel. Yta, ca 36 000 kvm. Planer: Centrat håller på att byggas om och byggas ut. En ny avfart från E6:an planeras. Nova/Pilsåker/Mobilia, Lund Ligger i västra Lund. Nova har till största delen shoppinghandel men byggdes till för något år sedan och fick då också tillskott med volymhandel. I området har också Pilsåkers handelsområde vuxit upp för volymhandel. Media Markt är där den största dragaren. I området intill finns Mobilia som är betydligt äldre än Nova/Pilsåker. Här dominerar dagligvaruhandeln med City Gross och Ica Kvantum. Mindre volymhandel finns också i Mobiliaområdet Novas omsättning var ca 870 Mkr (år 2007) exklusive Pilsåker och Mobilia som säljer nästan lika mycket. Handelsområdet omsätter totalt upp mot 1 500 Mkr. Yta, för Nova ca 24 000 kvm. Totalt för Nova/Pilsåker/Mobilia ca 60 000 kvm. Mer handel planeras framförallt i Mobilia. Mer dagligvaruhandel planeras, och nya ytor för volymhandel. Med en planerad rondell får man områdena att mer fungera som en enhet för besökande. Gastelyckan, Lund Det planeras för ca 40 000 kvm ny detaljhandel strax öster om motorvägen E22, vid den nya avfarten till Lund. Volymhandel och dagligvaruhandel är det tänkta innehållet i handelsområdet Burlövs Center, Burlöv Det äldsta centrat som har byggts till i omgångar, senast år 2007. Centrat har små möjligheter att växa ytterligare. Innehåller stormarknad, shoppingbutiker och några volymhandelsbutiker. Omsättning 2007 nästan 1 000 Mkr. 31 (49)

Yta, ca 36 000 kvm. Malmö, regionalt handelscentrum Malmö är den regionalt överordnade handelsorten för Eslövsborna. Ett attraktivt centrum med butiker som bara finns i Malmö. Service och kulturutbud som lockar till besök av olika karaktär. St.Bernstorp/ Toftanäs i nordöstra Malmö/Burlöv vid Yttre Ringvägen har möjligheter att växa ytterligare. Dagligvaror och volymhandel med Hornbach bygg/trädgård som den största dragaren. Svågertorp, volymhandelscentra i södra Malmö också vid Yttre Ringvägen. Ikea öppnar i området om något år. Svågertorp blir då ett mycket starkt regionalt volymhandelsområde. Ännu ingen dagligvaruhandel. Strax intill nya Citytunnelstationen i Hyllie växer Emporia fram med ca 70 000 kvm för i första hand shopping men även dagligvaruhandel. Intill ligger Malmö Arena med upptagningsområde från stora delar av Skåne och även från danska sidan. Emporia öppnar tidigast år 2011. Malmö Entré som öppnat i mars 2009 fångar upp kunder norrifrån med både handel och upplevelser. 32 (49)

10. PLANER FÖR NY HANDEL I ESLÖV Ett nytt handelsområde planeras i östra Eslöv vid rondellen mellan väg 113, Ringvägen och väg 17, mot Hörby. Karta 1: Förslag nytt handelsområde i Eslöv Det planeras för tre nya handelsområden i Eslöv; Flygstaden -25 000 kvm handel, varav 4 000 kvm livsmedel. Källeberg - 15 000 kvm handel. Därutöver 15 000 kvm för icke störande verksamheter (ej handel). Berga-omr., Ödlan 1-15 000 kvm handel inkl livsmedel, storlek på yta för livsmedel ej bestämd. Därutöver 8 000 kvm för icke skrymmande verksamheter (ej handel) En yta på sammanlagt 55 000 kvm för handel planeras således. Flygstaden är det planområde som ligger närmast i tiden. Planen kan antas våren år 2009. 33 (49)

Ödlan 1 Flygstaden Centrum Källeberg Karta 2: Förslag till 3 nya handelsområden i Eslöv 10.1. Flygstaden Detaljplanen som arbetas fram anger ca 25 000 kvm för handel. Av dessa får 4 000 kvm användas till livsmedelshandel. Typen av handel är i första hand volymhandel för att tillföra handel till kommunen. Volymhandelsutbudet är svagt i kommunen idag. Dagligvaruhandeln blir av stormarknadskaraktär. Till detta kan komma mindre servicebutiker. Dessa ytor kan ge en försäljning av dagligvaror på ca 150 200 Mkr. För sällanköpsvaror kan det bli ca 270 350 Mkr. Detta när handelsplatsen är fullt igång och alla ytor används. Detta område står först i tur att utvecklas för handel, med detaljplan klar under våren 2009. 10.2. Källeberg Detta område är mindre, ca 15 000 kvm handel och är inte tänkt att innehålla dagligvaror. I området intill kan finnas ytor/lokaler för icke störande verksamheter (ej handel) på ca 15 000 kvm. Karaktären på handeln i området blir troligtvis också volymhandel. Denna yta skulle kunna generera ca 190 250 Mkr i volymhandelsförsäljning. 34 (49)

10.3. Berga-området, kv. Ödlan Intill kv. Ödlan ligger idag Berga lågprismarknad. Vid en handelsexploatering i området, integreras troligtvis dessa två områden. Berga lågprismarknad har idag en yta på ca 5 000 kvm varav ca 1 500 kvm är till dagligvaror. Nya ytor skulle bli ca 15 000 kvm för handelsändamål och därutöver ca 8 000 kvm för icke störande verksamheter. Området skulle då kunna innehålla ca 20 000 kvm för handel varav ca 4 000 kvm för livsmedel. Karaktären i detta område skulle också vara en stormarknad för dagligvaror och volymhandel, för övrigt mindre servicebutiker. Det har också diskuterats att någon del av området skulle få galleriakaraktär. Då skulle området även innehålla shoppinghandel och troligtvis fler servicebutiker. Handelsytan skulle kunna generera ca 150-200 Mkr i dagligvaruförsäljning inklusive befintlig dagligvaruhandel. Sällanköpsvaruförsäljning: ca 240 340 Mkr. Något mer om det blir inslag av shoppinghandel. Kommentar från Nordplan Det är inte realistiskt att förverkliga alla dessa områden, i vart fall inte inom 10 år. Underlaget för så stor handel finns inte i Eslövs kommun och de grannkommuner som ligger i marknadsområdet (Eslövs, Höörs och Hörby kommuner). De planerade handelslägena ligger inte vid en stor trafikled, som skulle kunna generera ett stort regionalt upptagningsområde. Det skulle krävas ett utbud som var väldigt starkt och udda på marknaden, jmf Ullared i Falkenbergs kommun, för att ytorna skulle fyllas. En utbyggnad i etapper är därför det mest aktuella med Flygstaden i första skedet. Framtiden får sedan utvisa i vilken takt och turordning fortsatt utveckling kan och bör ske. 35 (49)

11. ALTERNATIVA SCENARIER, NORDPLANS FÖRSLAG 11.1. Flygstaden Första förslaget är att koncentrera utvecklingen av handel till Flygstaden. Dagligvaruhandeln sker i en storbutik/stormarknad med livsmedelsförsäljning på max 4 000 kvm. Sällanköpshandeln utgörs i första hand av större volymhandelsbutiker. Dessa kompletteras med mindre butiker och servicebutiker med passande innehåll. 11.2. Flygstaden, Källeberg och kv. Ödlan Hela området förbereds för att kunna utvecklas för handel enligt beskrivning i avsnitt 10. Utveckling sker då i etapper och kan ske inom en 10 20 års period. 11.3. Lämplig nivå och storlek Eslövs kommun har ambitionen att utveckla handeln inom kommunen och klart minska utflödet av handel till grannkommunerna. Den nya handel som ges möjlighet att utvecklas ska inte störa eller tas ifrån befintlig centrumhandel, utan den skall stärka Eslöv som handels kommun. Externhandeln utvecklas. Centrumhandeln förnyas och hittar fler besökande och kunder. I första hand skall kunderna komma från Eslövs kommun. Var rätt avvägd nivå kan ligga för Eslövs kommun och vilka åtgärder som krävs för att detta ska uppnås, belyses i följande scenarios. 11.4. DAGLIGVAROR, efterfrågan och utflöde fram till år 2015 Den ökade efterfrågan beroende på befolkningstillväxt och konsumtionsökning i Eslövs kommun och marknadsområdet från 2007 beräknas till: Tillskott i marknaden, efterfrågeökning År 2010 50-85 mkr År 2015 130-240 mkr Tabell 1: Tillskott i marknaden efterfrågeökning, DV Utflöde från Eslövs kommun är idag för dagligvaror ca 22 % av konsumtionsunderlaget. Förblir utflödet detsamma 22 % även åren framöver motsvarar det följande: Tillskott i marknaden, minskat utflöde År 2007 164 mkr År 2010 160-200 mkr År 2015 180-220 mkr Tabell 2: Tillskott i marknaden, minskat utflöde, DV 36 (49)

Yteffektivitet för lönsam dagligvaruhandel, omsättning per yta: Vid en investering i motsvarande läge som Flygstaden behöver yteffektiviteten helst ligga nära 50 tkr/kvm och absolut över 40 tkr/kvm, för en etablering ska bli aktuell med dagligvaror. Avståndet (tiden) för kunden till det nya läget jämfört med var man handlar idag samt styrkan i det utbudet jämfört med befintligt utbud är avgörande för om man väljer att byta butik för sina inköp. Den tillkommande nya dagligvaruomsättningen kommer i första hand från ökad efterfrågan i kommunen och minskat utflöde från kommunen. Fler Eslövsbor handlar mer inom kommunen. 11.5. SÄLLANKÖPSVAROR, efterfrågan och utflöde fram till år 2015 Den ökade efterfrågan beroende på befolkningstillväxt och konsumtionsökning i Eslövs kommun och marknadsområdet från år 2007 beräknas till: Tillskott i marknaden, efterfrågeökning År 2010 40-85 mkr År 2015 180-330 mkr Tabell 3: Tillskott i marknaden, efterfrågeökning, SV Utflöde från Eslövs kommun är idag för sällanköpsvaror ca 55 % av konsumtionsunderlaget. Förblir utflödet detsamma även åren framöver, motsvarar det: Tillskott i marknaden, minskat utflöde År 2007 485 mkr År 2010 370-460 mkr År 2015 420-520 mkr Tabell 4: Tillskott i marknaden, minskat utflöde, SV Den tillkommande nya sällanköpsvaruomsättningen kommer i första hand från ökad efterfrågan i kommun och minskat utflöde från kommunen. Fler Eslövsbor handlar mer inom kommun. Detta genom att nya former av handel etablerar i kommunen, i första hand volymhandel. Yteffektivitet för lönsam sällanköpsvaruhandel, omsättning per yta: Vid en investering i motsvarande läge som Flygstaden bedöms i första hand volymhandel vara aktuellt. För att klara lönsam handel kräver volymhandel helst ca 20 tkr/kvm ej lägre än 15 tkr/kvm, beroende på vilken typ av volymhandel det är. Elektronikhandel kräver högre yteffektivitet 37 (49)

än möbelhandel. Shopping kräver helst ca 25 tkr/kvm ej lägre än 20 tkr/kvm. I centrumlägen med högre hyra krävs mer. Avståndet (tiden) för kunden till det nya läget jämfört med var man handlar idag samt styrkan i det utbudet jämfört med befintligt utbud är avgörande för om man väljer att byta butik för sina inköp, precis som för dagligvaror. För Eslöv gäller det att etablera nya butiker/utbud som inte finns i kommunen idag. 12. SCENARIO 1 25 000 kvm till handel med begränsning av DV till max 4 000 kvm i de planerade områdena 12.1. Förslag I första läget Flygstaden, 4 000 kvm till DV och 21 000 kvm till SV. Utrymme för ytterligare handel i området kan ges längre sikt. 12.2. Beskrivning En extern handelsplats på ca 25 000 kvm etableras i Flygstaden. Volymhandel och storhandel för dagligvaror blir det huvudsakliga innehållet. Några mindre kompletterande butiker flyttar dit. Uppbyggd som en extern handelsplats med bra tillgänglighet och parkering. Ändamålsenliga byggnader. Viss storlek på utbudet krävs för att vara tillräckligt lockande. 12.3. Trolig utveckling Volymhandelsetableringar koncentreras hit. Ny aktör för dagligvaror etablerar i Eslöv. Hårdare konkurrens på dagligvaruhandeln. Bättre utbud gör att mer dagligvaruhandel sker inom kommunen. Tillskott i utbudet i kommun med ny volymhandel. Mer sällanköpshandel sker inom kommunen. Mindre butiker i centrum överväger att byta läge till Flygstaden. Hyran kan bli ett hinder. 38 (49)

Centrum måste samtidigt utvecklas med sina förutsättningar. Befintlig handel i Berga integreras med ny handel. 12.4. Konsekvenser DAGLIGVAROR, scenario 1 Beräkningar risk för omsättningsbortfall DAGLIGVAROR Tillkommande DV, dagligvaruhandelsyta Flygstaden Scenario 1 Yta total effektiv Yteff 40000-60000 kr/kvm 4000 kvm 3600 kvm 144-216 mkr Effekter på bef butiker Berga lågpris 15-25 % Kvantum 5-10 % Extra 5-10 % Sallerups lågpris 5-10 % Netto, Rönneberga 2-5 % Netto 2-5 % Höör 1-3 % Hörby 1-3 % Från andra kommuner 30-50 mkr Tabell 5: Beräkning påverkan dagligvaror, DV enl. Scenario 1. Beroende på ökad efterfrågan och minskat utflöde i Eslövs kommun som Nordplan här tagit hänsyn till, kommer inte butikerna att drabbas av så hårt av omsättningsminskningar enligt etablering Scenario 1. Var omsättningsförändringarna sker och hur stora de blir beror på vilka motåtgärder som befintliga butiker sätter in. Det finns alltså en risk att befintliga butiker tappar omsättning. Ett omsättningsbortfall på över 10 % kan innebära personalanpassningar. Över 20 % kan det bli konceptbyte eller nedläggning i vissa fall även nedläggning. 39 (49)