Delårsrapport augusti 2013 Västra Götalandsregionen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 1 2 KONCERNEN... 3 2.1 Ekonomisk analys... 3 2.2 Personal... 8 3 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 9 3.1 Totalt nyttjande av vård... 9 3.2 Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsnämnder... 9 3.3 Västra Götalandsregionens sjukhus... 11 3.4 Västra Götalandsregionens primärvård... 20 3.5 Folktandvården... 21 3.6 Habilitering & Hälsa... 22 4 TILLVÄXT OCH UTVECKLING... 23 4.1 Nämnder inom tillväxt och utveckling... 23 4.2 Verksamheter inom tillväxt och utveckling... 24 5 ÖVRIGA VERKSAMHETER... 26 5.1 Serviceverksamheter... 26 5.2 Regiongemensamt... 27 6 FÖRDJUPNING... 28 6.1 Budgetproposition 2014... 28 Bilagor 1. Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning och noter 2. Verksamheternas resultat och eget kapital 3. Hemställan om eget kapital Sahlgrenska Universitetssjukhuset 4. Hemställan om eget kapital Agnesbergs folkhögskola 5. Ersättning internhyresmodellen Habilitering & Hälsa 6. Hemställan om hyreskompensation Regionservice
1 Regionkansliet 2013-10-08 Dnr RS 12-2013 Ekonomiavdelningen DELÅRSRAPPORT PER AUGUSTI INKLUSIVE HELÅRSPROGNOS 2013 1 SAMMANFATTNING Delårsresultatet per augusti visar ett överskott på 166 mnkr. Detta är en positiv budgetavvikelse på 909 mnkr. Om engångseffekterna av att diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen sänkts (RIPS) och att premierna för AFA-försäkringen återbetalas exkluderas blir delårsresultatet 1 030 mnkr. Helårsprognosen är +214 mnkr exklusive RIPS och AFA, vilket är 381 mnkr bättre än budgeterat resultat inklusive godkänt användande av eget kapital. Regionstyrelsen bör uppmana de styrelser/nämnder med positiva resultat till återhållsamhet under resten av 2013. Detta för att säkerställa det totala resultatet för Västra Götalandsregionen. De stora ekonomiska och verksamhetsmässiga bekymren finns på sjukhusen där man under stora delar av året har haft en ansträngande situation med stort inflöde av patienter, hög beläggning och svårighet att klara tillgängligheten. Ekonomiskt vägs detta till viss del upp av positiva avvikelser inom bland annat Närhälsan, hälso- och sjukvårdsutskottet och övriga regionstyrelsen. Totalt redovisar koncernen en negativ prognos på -650 mnkr. Orsaken till den negativa prognosen är bland annat sänkning av diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen, vilket innebär en ökad kostnad 2013 om 1,4 miljarder kronor. Den ökade kostnaden mildras genom att AFA -premier för åren 2005-2006 kommer att återbetalas till kommuner och landsting, vilket påverkar Västra Götalandsregionens resultat positivt med 531 mnkr. På sjukhusen har det under året varit ett stort behov av akut slutenvård framförallt inom somatisk vård. Detta har medfört en försämrad tillgänglighet för patienter till planerad vård, hög arbetsbelastning och en ökad ekonomisk press. Under sommaren har även överbeläggningarna orsakats av att fler vårdplatser än vad som var tänkt från början stängts på grund av svårigheter att rekrytera semestervikarier. Som helhet har Västra Götalandsregionen avsevärt fler överbeläggningar än riksgenomsnittet. Sjukhusens produktion, uttryckt som sammanvägda prestationer, har minskat med 1,7 procent jämfört med augusti 2012, bland annat till följd av färre vårdplatser och rekryteringssvårigheter. Minskningen gäller både sluten och öppen vård och prestationerna är lägre på alla sjukhus utom Södra Älvsborgs Sjukhus, Alingsås lasarett och Angereds Närsjukhus. Även mot budget har prestationerna minskat. I helårsprognosen är bedömningen att sjukhusens sammanvägda prestatoner kommer att ligga i nivå både med budget och med 2012 års utfall. Vad det gäller tillgängligheten har måluppfyllelsegraden för den nationella vårdgarantin under perioden januari till juni 2013 pendlat kring 90 procent. För väntande på första besök är måluppfyllelsegraden något över 90 procent och för väntande på behandlingsstart något under. För semestermånaderna juli och augusti är mätvärdet i båda fallen klart lägre, i augusti kring 80 procent.
2 Under juli och augusti fick Västra Götalandsregionen inte ta del av statsbidraget för kömiljarden då bara 62 procent för besök och 59 procent för behandling uppnåddes. Den minskade vårdvolymen under sommaren för den planerade vården berodde till stora delar på extra stängningar på grund av svårigheten att rekrytera sjuksköterskor. Regionfullmäktige har satt av extra anslag för att förbättra tillgängligheten och det är viktigt att krafttag tas under resten av året för att säkerställa detta. Arbetet med vårdplatsuppdraget pågår. Med anledning av NU-sjukvårdens och Södra Älvsborgs Sjukhus ekonomiska obalanser beslutade regionstyrelsen i mars 2013 att i samband med delårsrapporten för augusti 2013 återkomma med en bedömning av vilket resultatkrav som ska ställas på sjukhusen. För NUsjukvården ska en bedömning göras för både 2013 och 2014 och för Södra Älvsborgs Sjukhus ska en bedömning göras för 2014. Regionkansliets bedömning är att NU-sjukvården bör ha ett resultat för 2013 på maximalt -141 mnkr för att vid årsskiftet 2014/2015 vara i ekonomisk balans. För 2014 bedömer regionkansliets att en fördjupad analys krävs av möjliga åtgärder och effekter och föreslår därför att regiondirektören får i uppdrag att ta fram en sådan analys gemensamt med sjukhusledning och beställare så att ett beslut om resultatnivå för 2014 kan fastställas i samband med detaljbudget 2014. Södra Älvsborgs Sjukhuset har under 2013 rätt att överskrida sin budget med maximalt -93 mnkr men har i augusti lämnat en prognos på -175 mnkr. Regionkansliets bedömning är att en fördjupad analys krävs av möjliga åtgärder och effekter 2014 och föreslår därför att regiondirektören får i uppdrag att ta fram en sådan analys gemensamt med sjukhusledning och beställare så att ett beslut om resultatnivå för 2014 kan fastställas i samband med detaljbudget 2014. Även för Kungälvs sjukhus behövs en fördjupad analys göras för att bedöma situationen inför 2014. Några ytterligare styrelser och nämnder har en ekonomisk obalans utöver godkänd användning av eget kapital och beslut om överskridande av budgeten. Flera nämnder och styrelser har efter delårsrapporten för mars beslutat om åtgärdplaner som redovisats till regionstyrelsen efter sommaren. Vissa av dessa åtgärdsplaner bedöms inte få tillräcklig effekt under 2013, vilket innebär att obalanser kvarstår. Regionkansliet föreslår att styrelser/nämnder för Alingsås lasarett, Regionservice och Västtrafik AB ska besluta om nya och kompletterande åtgärder för att nå en ekonomi i balans 2013. Återrapporteringen ska ske till regionkansliet senast den 31 oktober 2013. Regionkansliet föreslår att styrelser/nämnder för hälso- och sjukvårdsnämnden Sjuhärad, Frölunda Specialistsjukhus, Göteborgs botaniska trädgård, Vara folkhögskola och Agnesbergs folkhögskola ska vidta åtgärder så att en ekonomi i balans uppnås under året. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör
3 2 KONCERNEN 2.1 Ekonomisk analys Resultatet för delår augusti uppgår till 166 mnkr, vilket är en positiv avvikelse med 45 mnkr jämfört med den periodiserade budgeten. Om engångseffekterna exkluderas är delårsresultatet 1 030 mnkr. Jämfört med samma period föregående år är det totala resultatet 952 mnkr sämre. Försämringen beror främst på sänkt diskonteringsränta i pensionsskuldsberäkningen, vilket har gett ökade kostnader med 1 395 mnkr. Den ökade kostnaden mildras genom att premierna för AFAförsäkringen för 2005-2006 kommer att återbetalas. Det påverkar Västra Götalandsregionens resultat positivt med 531 mnkr. Verksamheterna redovisar sammantaget för perioden ett positivt resultat som är 273 mnkr bättre än föregående år och 544 mnkr bättre än periodens budget även om obalanser redovisas för några av sjukhusen. Helårsbudgeten uppgår till -167 mnkr. Budgeten är underbalanserad på grund av beslut i regionstyrelsen och regionfullmäktige om användning av eget kapital samt tillåtelse för Västtrafik AB att upplösa obeskattade reserver. Utöver det har Södra Älvsborgs Sjukhus rätt att överskrida budgeten med 93 mnkr. Sammantaget innebär det en underfinansierad budget med 260 mnkr. Ackumulerat augusti Helår Godkänd Resultat per verksamhet Utfall Utfall Budget* Prognos Utfall Budget* avvikelse mnkr 2013 2012 2013 2013 2012 2013 2013 Hälso- och sjukvård inkl. HSU 351 219 306-119 -45-44 varav HSU 150-5 -3 185 66 0 varav hälso- och sjukvårdsnämnder 352 321 273 14-9 -18 varav sjukhus -267-278 2-339 -243-14 -93 varav primärvård 79 153 28 23 132-2 varav övriga 37 28 5-2 8-9 Tillväxt och utveckling 97 49-97 -80 19-13 Serviceverksamheter 58 98 33-26 41-35 Regiongemensamt 213 81-67 54 85 0 Koncernjustering verksamheter 0 0 0-14 37 0 Verksamheternas resultat 719 446 175-184 136-92 -93 Centrala finansiella poster -455 672 21-340 686 32 varav RIPS -1 395 0 0-1 395 0 0 varav AFA-premier 531 0 0 531 0 0 Koncernjustering övrigt -36 0 0-4 0 0 Koncernjustering bolag -61 0-75 -122 105-107 Finansiellt resultat -553 672-54 -466 790-75 Koncernens resultat 166 1 118 121-650 926-167 -93 * Inklusive beslut om nyttjande av eget kapital Trots att Västra Götalandsregionen redovisar ett positivt utfall till och med augusti är prognosen för helheten -650 mnkr. Prognosen är en försämring mot budget på 483 mnkr. Exkluderas engångeffekterna från prognosen blir budgetavvikelsen positiv med 381 mnkr. Verksamheternas resultat bedöms bli 92 mnkr sämre än budget och de största avvikelserna finns hos några av sjukhusen, Regionservice och Västtrafik. Verksamheterna som redovisar negativa prognoser arbetar aktivt med åtgärdsprogram. Många åtgärder har gett effekt på resultatet medan andra åtgärder inte har fått önskvärd resultateffekt eftersom de har blivit försenade i planering och genomförande samt att ursprungliga mål inte bedöms som möjliga att nå. Verksamheter som
4 redovisar positiva prognoser är bland annat Närhälsan, hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) och övriga regionstyrelsen. HSU:s prognos beror främst på att kostnader inom det ordnade införandet väntas bli lägre men även på lägre kostnadsnivå för det reformerade tandvårdsstödet. I övrigt är merparten av den negativa prognosen kopplad till den lägre diskonteringsräntan för pensionsskuldsberäkningen vilket ger ett negativt finansiellt resultat. I tabellen nedan redovisas de viktigaste posterna för prognos 2013. Koncernens prognos per augusti 2013 (mnkr) -650 Verksamheternas prognos -184 - Detaljbudget 2013, beslut om eget kapital med mera -92 - Godkänd avvikelse Södra Älvsborgs Sjukhus -93 - Förslag till godkänd avvikelse NU-sjukvården -141 - Positiv avvikelse hälso- och sjukvårdsutskottet 185 - Övriga avvikelser -43 Prognos finansiellt resultat -466 - Detaljbudget 2013-75 - Sänkt diskonteringsränta RIPS -1395 - Återbetalning AFA-premier 531 - Upplösning obeskattade reserver utöver budget -15 - Övriga finansiella poster koncernbanken och moderförvaltningen 492 - Koncernjustering -4 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) prognostiserade i augusti en ökning av tillväxttakten för skatteunderlaget på 4,2 procent för 2012 och 3,3 procent för 2013. Det är nästan i linje med förbundets prognos i april. En mindre upprevidering är gjord för 2012 och mindre nedrevidering av 2013. Augusti Helår Utfall Utfall Budget Prognos Utfall Budget Mnkr 2013 2012 2013 2013 2012 2013 Skatteintäkter 22 538 21 335 22 453 33 807 31 836 33 679 Kommunalekonomisk utjämning 2 962 3 034 3 014 4 443 4 551 4 521 Summa skatt och utjämning 25 500 24 369 25 467 38 250 36 387 38 200 Generella statsbidrag 2 444 2 515 2 540 3 648 3 689 3 810 Totalt 27 944 26 884 28 007 41 898 40 076 42 010 Den totala ökningen på intäkter från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag var per augusti 3,9 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen för helåret 2013 är att intäkterna kommer att öka med 4,5 procent jämfört med 2012, vilket är en större ökning än de senaste åren. De generella statsbidragen omfattar läkemedelsförmånen och insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess (sjukskrivningsmiljarden). Då staten och SKL ännu inte slutit något avtal om statsbidraget för läkemedelsförmånen får landstingen preliminära utbetalningar.
5 Dessa utbetalningar är lägre än budgeterat. I prognosen bedöms läkemedelsförmånen bli 222 mnkr lägre än budget, medan prognosen för sjukskrivningsmiljarden bedöms bli 60 mnkr över budget. För 2013 fördelas kömiljarden avseende tillgänglighet inom hälso- och sjukvård mellan landstingen på ett nytt sätt. Det innebär att den faktiska väntetiden ska vara utslagsgivande. Motiveringen till förändringen är att detta sätt att räkna anses mer rättvist än det tidigare sättet (antalet uppnådda väntedagar sista dagen i månaden för de patienter som fortfarande väntar på första besök/behandling). Tillämpningen av faktiska väntetider innebär att landstingen nu kommer att kunna tillgodoräkna sig de patienter som fått ett första besök/behandling inom loppet av en och samma kalendermånad. Västra Götalandsregionen har för januari till juni fått 90 mnkr från kömiljarden, men för juli till augusti har regionen inte kvalificerat sig för ersättning. Bedömningen från regionkansliets hälso- och sjukvårdsavdelning är att Västra Götalandsregionen för årets återstående fyra månader inte kommer att få ytterligare tilldelning, vilket ger en total ersättning för 2013 på 90 mnkr. Det är betydligt mindre än föregående års ersättning på 190 mnkr och även lägre än budgeterade 150 mnkr. Nettokostnadsutvecklingen är 2,7 procent högre än motsvarande period 2012. Personalkostnaderna har ökat med 4,4 procent jämfört med föregående år. Lönekostnaderna för perioden, det vill säga kostnader för lön arbetad tid och lön ej arbetad tid exklusive sociala avgifter ökade med 4,6 procent jämfört med föregående års utfall. Löneutvecklingen har påverkats av flera faktorer såsom löneöversyn, personalomsättning, strukturförändringar och förändrad personalvolym. Kostnaden för övertid och mertid har under året ökat för hälso- och sjukvårdens utförare med cirka 20 procent. Det är den kvalificerade övertiden som har ökat mest. Orsakerna till ökningen är hög sjukfrånvaro framförallt under våren, överbeläggningar och vissa rekryteringssvårigheter. Ackumulerat augusti Helår Utfall Utfall Förändring Prognos Utfall Budget Mnkr 2013 2012 procent 2013 2012 2013 Löner 10 999 10 516 4,6 16 908 16 287 16 766 Övriga personalkostnader 336 358-6,1 572 554 575 Pensionskostnader 2 154 2 025 6,4 3 093 2 949 3 135 Sociala avgifter 3 326 3 202 3,9 5 212 4 987 5 311 Totalt 16 816 16 101 4,4 25 784 24 776 25 786 Pensionskostnaderna exklusive ränta har jämfört med föregående år ökat med 129 mnkr. Det beror på att pensionsutbetalningarna har ökat och fler pensionstagare. Pensionsavgiften har också ökat, vilket beror på den årliga revideringen av lönerna. Västra Götalandsregionens totala pensionskostnader inklusive ränta ökar också. Denna ökning beror på att SKL sänkte kalkylräntan (RIPS), med vilken man beräknar storleken på skulden för den förmånsbestämda ålderspensionen (FÅP). Räntesänkningen innebär att skulden ökar, vilket för med sig en engångskostnad på samma belopp. Prognosen för Västra Götalandsregionens totala pensionskostnader, exklusive effekten av diskonteringsräntan, är för 2013 lägre jämfört med årets budget och marginellt högre än 2012. En viktig förklaring till att kostnaderna är lägre än budget är att utbetalningarna från ansvarsförbindelsen och FÅP har blivit lägre. Tjänster från bemanningsföretag används främst vid vakanta läkartjänster där rekrytering inte kunnat ske. Kostnaderna uppgick under perioden till 321 mnkr vilket är en minskning med 24 mnkr jämfört med motsvarande period 2012. Kostnaden för läkartjänster har minskat medan kostnaden för sjuksköterskor och övriga kategorier har ökat under perioden. Sjukhusens
6 kostnader för tjänsteköp minskade med 52 mnkr till 134 mnkr, medan Närhälsans kostnader ökade med 28 mnkr till 168 mnkr. Ökningen hos Närhälsan beror i första hand på brist på specialister i allmänmedicin. Ackumulerat augusti Helår Utfall Utfall Förändring Prognos Utfall Budget* Mnkr 2013 2012 procent 2013 2012 2013 Läkare 271 307-11,9 380 451 6 Sjuksköterskor 23 16 45,9 30 24 0 Övriga kategorier 27 23 21,2 36 36 10 Totalt 321 345-7,2 446 511 16 * Enligt anvisningarna ska inte tjänsteköp budgeteras utan ingå i personalkostnader De största bemanningsföretagskostnaderna avser läkartjänster inom allmänmedicin, bild- och funktionsmedicin, akutverksamhet, medicin, barn- och ungdomspsykiatri samt ortopedi. Kostnaderna bedöms minska med 65 mnkr, från 511 mnkr 2012 till 446 mnkr under 2013. Förvaltningarna arbetar för att minska användandet av tjänsteköp från bemanningsföretag i enlighet med det särskilda åtgärdspaket med samordning och skärpta regler som beslutades under förra året. Läkemedelskostnaderna för Västra Götalandsregionen är 2,5 procent lägre än motsvarande period föregående år men är högre än periodiserad budget. Den största minskningen avser receptläkemedel till följd av patentutgångar. Närhälsans verksamheter redovisar minskade läkemedelskostnader medan sjukhusen redovisar ökade kostnader jämfört med föregående år. Prognosen för läkemedelskostnaderna visar på en minskning jämfört med 2012 på 7,4 procent. Kostnaderna för köpt vård är 5,7 procent högre jämfört med motsvarande period föregående år, men lägre än periodiserad budget. Prognosen för köpt vård bedöms öka jämfört med föregående år och beror framförallt på de centralt insatta extraresurserna för att öka tillgängligheten. Investeringar Ackumulerat augusti Helår Utfall Utfall Förändring Prognos Utfall Budget Mnkr 2013 2012 % 2013 2012 2013 Investeringar 1 790 1 748 2 3 510 2 817 3 676 Försäljning anläggningstillgångar 1 27 1 30 0 Investeringsutgifterna per augusti uppgår till 1 790 mnkr, vilket är något högre än föregående år. Helårsprognosen för investeringsutgifterna är 3 510 mnkr, varav investeringar i fastigheter är 1 043 mnkr och i utrustning är 2 467 mnkr. Prognosen är högre än helårsutfallet 2012 och ökningen avser främst utrustningsinvesteringar. Jämfört med budget är de prognostiserade utgifterna lägre och minskningen avser fastighetsinvesteringar, vilket beror på att det är förskjutningar i främst energiinvesteringsprojekt. Investeringsutgifterna till konstnärlig utsmyckning uppgår till 8 mnkr. Investeringstakten fortsätter ligga på en hög nivå och det pågår ett antal stora projekt inom hälsooch sjukvården. Exempel är projekt Bild- och interventionscentrum (Sahlgrenska Universitetssjukhuset), Angered Närsjukhus och vårdutveckling 2010+ (Södra Älvsborgs Sjukhus).
7 Självfinansieringsgraden anger i vilken grad resultat före avskrivningar finansierar investeringarna. Under perioden 2009-2012 var den hög (över 50 procent), bland annat för att Västra Götalandsregionen hade goda resultat under dessa år med undantag för 2011 då resultat försämrades kraftigt. I prognosen för 2013 uppgår finansieringsgraden till 30 procent, vilket är relativt lågt. Det beror på att investeringsnivån är hög samtidigt som resultatet för 2013 bedöms bli negativt. Självfinansieringsgrad exklusive engångseffekter (RIPS och AFA) är 54 procent. Pensionsåtagande Det långsiktiga pensionsåtagandet omfattar avsättning av förmånsbestämd ålderspension och ansvarsförbindelse. Pensionsåtagandet uppgick per augusti till 39,2 mdkr, vilket är en ökning med 12 procent från augusti 2012. Ökningen har till största del orsakats av den sänkta kalkylräntan för pensioner, vilken har påverkat storleken på såväl den förmånsbestämda ålderspensionen som ansvarsförbindelsen. En annan orsak till ökningen är nyintjänad förmånsbestämd ålderspension. Ansvarsförbindelsen har ingen nyintjäning, utan skulden minskas med utbetalningarna och ökar med värdesäkringen. Vid årets slut beräknas pensionsåtagandet uppgå till 39,1 mdkr, varav ansvarsförbindelse 26,5 mdkr. Detta är drygt 4,2 mdkr mer än 2012. Även här är det främst effekten av den sänkta kalkylräntan som står för ökningen. Likviditet Västra Götalandsregionens likviditet uppgår till 6 546 mnkr per augusti 2013, vilket är en ökning från utfallet 2012 med 589 mnkr. De största likvidpåverkande händelserna under årets första åtta månader är slutavräkningen av skatt avseende 2011 som gav Västra Götalandsregionen en inbetalning på 541 mnkr. Koncernbanken bedömer att likviditeten vid årets slut ligger i intervallet 7 000-7 500 mnkr. Denna prognos bygger på ett resultat för koncernen om -650 mnkr och en investeringsnivå på 3 500 mnkr. Likviditeten bedöms vara tillräcklig under kommande år och ingen upplåning behövs. Soliditet Soliditeten bedöms till 15 procent exklusive ansvarsförbindelse och -72 procent inklusive ansvarsförbindelse. Jämfört med bokslut 2012 bedöms soliditeten bli något sämre för båda soliditetsmåtten och beror i första hand på ett minskat eget kapital som direkt påverkas av ett prognostiserat negativt resultat. Exkluderas engångseffekterna (RIPS och AFA) är prognosen 18 procent exklusive ansvarsförbindelse och -69 procent inklusive ansvarsförbindelse. Regionfullmäktiges finansiella mål Nettokostnaderna ska inte överstiga summan av skatteintäkterna och generella eller andra statsbidrag Det finansiella målet uppnås per augusti och i prognosen för 2013. Resultatets andel ska uppgå till minst 1 procent av bruttokostnaderna Det finansiella målet uppnås inte per augusti då värdet är 0,5 procent. Målet nås inte heller i prognosen då värdet ligger på -1,2 procent. Exklusive engångseffekterna (RIPS och AFA) är
8 värdena 3,2 procent för augusti 2013 och 0,5 procent för helåret. Det egna kapitalet ska som lägst uppgå till 3 000 mnkr Det finansiella målet uppnås per augusti då det egna kapitalet uppgår till 5 441 mnkr och även i prognosen då det egna kapitalet bedöms uppgå till 4 615 mnkr. Regionen ska ha en god betalningsberedskap genom snabb tillgång till likvida medel Västra Götalandsregionen har tillgång till 2 mdkr omedelbart och cirka 3 mdkr inom tre dagar. Det finansiella målet är uppfyllt. 2.2 Personal Personalvolym I augusti uppgick antalet anställningar till 50 437. Det är en ökning med 688 jämfört med samma period föregående år. Antalet tillsvidareanställningar har ökat med 308 och antalet tillfälliga anställningar med 380. Antal nettoårsarbetare var 41 275, en ökning med 615. Personalgrupperna med de största ökningarna är sjuksköterskor, undersköterskor och läkare medan de största minskningarna finns inom kök, städ, tvätt. Specialistsjuksköterskor vid sjukhusen är den grupp som har ökat mest. Största delen av ökningen förklaras av överföring av extern ambulansverksamhet till Sahlgrenska Universitetsjukhuset och NU-sjukvården med cirka 200 anställda. Ökningen av läkare finns till största delen inom sjukhusen och beror bland annat på rekryteringsinsatser för att minska beroendet av bemanningsföretag. Inom Närhälsan har antal ST-läkare ökat. Ytterligare volymökningar finns inom Närhälsan där både vårdvalsverksamheten och den beställda primärvården ökat samt hos Sahlgrenska Universitetsjukhuset. Anställningar per personalgrupp Förändring Augusti 2013 Augusti 2012 Antal % Sjuksköterskor, barnmorskor 14 049 13 721 328 2,4 Undersköterskor m.fl. 8 136 7 923 213 2,7 Läkare 5 478 5 334 144 2,7 Tandläkare 910 924-14 -1,5 Tandsköterskor, -hygienister m.fl. 1 886 1 879 7 0,4 Läkarsekreterare 3 109 3 038 71 2,3 Rehabilitering och förebyggande 4 104 4 115-11 -0,3 Sjukhustekniker/labpersonal 1 839 1 815 24 1,3 Utbildning, kultur och fritid 835 852-17 -2,0 Teknik, hantverkare 1 532 1 519 13 0,9 Kök, städ, tvätt 2 015 2 132-117 -5,5 Administration 5 375 5 331 44 0,8 Personal i bolag 1 169 1 166 3 0,3 Totalt 50 437 49 749 688 1,4 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron visar en uppgång med 0,3 procentenheter jämfört med augusti 2012. Den långa sjukfrånvaron (60 dagar eller mer) har ökat sin andel till 52,2 procent, en ökning med 3,6 procentenheter. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än männen inom samtliga åldersgrupper och den är högst inom åldersgruppen 50 år och äldre. Personalgrupperna kök, städ, tvätt och
9 undersköterskor har högst sjukfrånvaro medan den är lägst för läkare. Den ökade sjukfrånvaron kan till viss del förklaras av utbrott av influensa och calici under våren. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Augusti 2013 Augusti 2012 Kvinnor 6,2 5,9 Män 3,8 3,5 Totalt 5,7 5,4 Västra Götalandsregionens förvaltningar 3 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 3.1 Totalt nyttjande av vård Vid en sammanvägning av invånarnas nyttjande av offentlig och privat vård vid sjukhus, primärvård, tandvård och handikappverksamhet både inom och utanför Västra Götaland är utfallet 1,3 procent lägre än augusti 2012 och helårsprognosen bedöms bli 1,3 procent lägre än utfallet 2012. För den totala sjukhusvården inom Västra Götaland, både offentlig och privat, har de sammanvägda prestationerna minskat jämfört med utfall 2012 och budget. I helårsprognosen bedöms dessa minska med 1,2 procent. Antalet besök hos primärvården i Västra Götaland är lägre än vid samma period 2012 och bedöms på helåret hamna på en lägre nivå än förra året. Det är framför allt besök hos Närhälsan som minskar, men antalet besök hos privat primärvård bedöms också bli lägre. Vård hos vårdgivare utanför Västra Götaland har ökat kraftigt jämfört med 2012. Det gäller både sjukhusvård och primärvård. Prognosen är att den utomregionala vården ökar med 12,2 procent jämfört med i fjol. 3.2 Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsnämnder Ackumulerat augusti Helår Utfall Utfall Budget* Prognos Utfall Budget* Mnkr 2013 2012 2013 2013 2012 2013 Hälso- och sjukvårdsnämnder Norra Bohuslän -3,8 22,8 11,8 0,0 0,0 0,0 Dalsland 37,9 42,0 6,2 8,5 0,2 0,0 Trestad 15,4 11,2 17,6-6,0 0,0-6,0 Mellersta Bohuslän -4,9 1,6 23,6 0,0-2,6 0,0 Göteborg, centrum-väster 106,4 71,7 54,3 6,0-2,7 0,0 Göteborg, Hisingen 20,9 48,3 31,1 0,0-1,0 0,0 Nord-östra Göteborg 53,3 32,1 33,9 12,7-2,8 0,0 Södra Bohuslän 31,5 0,1 28,1 0,0 0,0 0,0 Mittenälvsborg 16,9 6,8 6,5-4,5 0,0-6,0 Sjuhärad 16,2 24,7 20,1-19,2 0,0-6,0 Västra Skaraborg 31,4 34,8 19,7 6,8 0,0 0,0 Östra Skaraborg 30,4 24,6 20,0 9,9 0,0 0,0 Summa 351,6 320,7 272,7 14,2-9,0-18,0 * Inklusive beslut om nyttjande av eget kapital
10 Hälso- och sjukvårdsnämndernas resultat per augusti uppgår sammantaget till 352 mnkr jämfört med 321 mnkr för motsvarande period 2012. Helårsprognoserna pekar på ett resultat om 14 mnkr och en avvikelse mot budget om 32 mnkr inklusive utnyttjande av eget kapital. Under 2013 har nämnderna Trestad rätt att utnyttja eget kapital med 6 mnkr för att finansiera Närakuten vid Uddevalla sjukhus. Nämnderna Sjuhärad och Mittenälvsborg har möjlighet att disponera vardera 6 mnkr av eget kapital, dels som en temporär extra satsning till Södra Älvsbors Sjukhus kopplat till ett förändrat ansvar för den barn- och ungdomsmedicinska verksamheten, dels som ett generellt omställningsbidrag, som också riktas mot Södra Älvsborgs Sjukhus. Nämnderna Dalsland, Göteborg-Centrum, Västra och Östra Skaraborg, nord-östra Göteborg samt Mittenälvsborg bedömer att kostnaderna för 2013 kommer att bli lägre än budget. Nämnd Sjuhärad prognostiserar ett överskridande med 13 mnkr, vilket bland annat beror på extremt dyr vård av ett fåtal patienter och på höga kostnader för länssjukvård vid regionens sjukhus. Övriga nämnder prognostiserar ett resultat i nivå med budget. Nämnderna mellersta Bohuslän, Göteborg, centrum-väster, Göteborg Hisingen, nordöstra Göteborg och södra Bohuslän tillämpar lokal riskdelning. Även inom nämndområdet norra Bohuslän, Dalsland och Trestad tillämpas riskdelning. Nämndernas ersättning till sjukhusen har ökat med 309 mnkr jämfört med augusti 2012, vilket är en ökning med 2,2 procent. Region- och rikssjukvård har minskat med 23 mnkr medan länssjukvård har ökat med 332 mnkr. Prognosen för 2013 är att kostnaderna för region- och rikssjukvård kommer att bli 21 mnkr lägre än budget medan kostnaderna för länssjukvård bedöms överskrida budget med 36 mnkr. Länssjukvård vid de offentliga sjukhusen bedöms öka med 50 mnkr medan kostnader för privat länssjukvård bedöms bli 14 mnkr lägre än budget. Nämnderna beräknar sammantaget att kostnaderna för sjukhusvård kommer att överstiga budgeten med 15 mnkr. Den utomregionala vården inklusive valfrihet avser både länssjukvård och primärvård utanför Västra Götaland. Kostnaderna har ökat med 20 mnkr jämfört med augusti 2012, vilket är en ökning med 9,5 procent. I prognosen gör nämnderna bedömningen att kostnaderna kommer bli 8 mnkr högre än budget. Nämndernas kostnader för vårdvalsverksamheten har ökat med 86 mnkr jämfört med augusti 2012, en ökning med 2,5 procent. Den sammantagna prognosen visar på ett överskridande av budget med 10 mnkr. Nämnderna bedömer att kostnaderna för Närhälsan kommer bli 20 mnkr lägre än budget och den privata vårdvalsverksamheten överskrida budgeten med 30 mnkr. Främst är det nämnderna Mittenälvsborg, Sjuhärad och Västra Skaraborg, Göteborg centrum-väster och nord-östra Göteborg som prognostiserar överskridanden bland annat till följd av att vårdtyngden ökar liksom ersättningen för ålder och kön. Per augusti 2013 har kostnaderna för den beställda primärvården minskat med 9 mnkr, en minskning med 0,8 procent. Nämnderna prognostiserar ändå en negativ avvikelse mot budget med 21 mnkr, varav den offentliga delen med 8 mnkr och den privata med 13 mnkr. En orsak till prognosen är att sjukgymnastik, arbetsterapi och hjälpmedel i Mölndal från och med april redovisas under beställd primärvård i stället för kommunal primärvård. Detta förklarar avvikelsen i prognosen med 7 mnkr. Nämndernas kostnader för tandvård har minskat med 1 mnkr jämfört med augusti 2012. Prognosen för tandvård visar på ett överskott med 3 mnkr. Nämndernas kostnader för handikappverksamhet har ökat med 15 mnkr jämfört med samma period föregående år men beräknas hamna på ett plusresultat, 3 mnkr.
11 Övriga verksamhetområden visar på en total kostnadsminskning med 39 mnkr jämfört med budget och nämnderna prognostiserar en positiv avvikelse med 80 mnkr. De två största posterna är läkemedel och sjukresor. Kostnadsminskningen för läkemedel avser främst minskad förskrivning inom nationella taxan. Mer förmånliga avtal med transportörer kan tillskrivas de sänkta kostnaderna för sjukresor. 3.3 Västra Götalandsregionens sjukhus Tillgänglighet Regionfullmäktiges mål för hälso- och sjukvården per augusti. Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna: Utfall augusti Måltal *Måluppfyllelsegrad för besök, dvs andel som väntat högst 90 dagar, sista dagen per månad 82 % 100 % *Antal patienter som väntat längre än 90 dagar på besök, sista dagen per månad 10 705 0 *Måluppfyllelsegrad för behandlingar, dvs andel som väntat högst 90 dagar, sista dagen per månad 80 % 100 % *Antal patienter som väntat längre än 90 dagar på behandling, sista dagen per månad 4 024 0 *Måluppfyllelsegrad för regional vårdgaranti för besök på BUPmottagning, dvs andel patienter som väntat högst 93 % 100 % 30 dagar, sista dagen per månad *Antal patienter som väntat längre än 30 dagar på besök på BUPmottagning, sista dagen per månad 39 0 Måltalen för väntetider på akutmottagningar ska uppnås: *Andel patienter som träffar läkare inom 60 minuter 44 % 90 % *Andel patienter som kan lämna akuten färdigbehandlade, alternativt blivit inlagda på vårdavdelning, inom 4 timmar 59 % 90 % Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna Västra Götalandsregionens uppföljning av den planerade specialiserade vården omfattar månatlig uppföljning av den nationella vårdgarantin. Garantin innebär att väntetiden för första besök och start av behandling ska vara högst 90 dagar. Uppföljningen omfattar också de statliga stimulansåtgärderna, det vill säga de särskilda satsningarna kömiljarden och BUPmiljonerna. Dessutom följs ett antal regionala vårdgarantier/måltal, till exempel telefon-kontakt med sjukvårdsrådgivningen, ledtider vid akutmottagningarna och cancergarantin. Den del av den nationella vårdgarantin som omfattar primärvården - telefonsvar samma dag och läkarbesök inom 7 dagar - mäts och avläses två gånger per år. Nationella vårdgarantin för planerad specialiserad vård Måluppfyllelsegraden för den nationella vårdgarantin pendlar under perioden januari-augusti 2013 för det mesta kring 90 procent. För väntande på första besök är måluppfyllelsegraden något över 90 procent-strecket och för väntande på behandlingsstart något under. Detta skrivet med
12 reservation för semestermånaderna (juli, augusti) då mätvärdet i båda fallen är klart lägre, i augusti kring 80 procent av de väntande. Totala antalet väntande på 1:a besök är betydligt högre januari-augusti 2013 än motsvarande period förra året, i genomsnitt 24 procent högre. Det är också fler som väntat över 90 dagar än förra året. Den 31/8 2013 var antalet 10 705 mot 5 424 vid samma tidpunkt 2012. Diagram: Antalet väntande sista dagen respektive månad som väntat > 90 dagar på 1:a besök. Utvecklingen jan-aug 2013 jämförd med motsvarande period 2012. Totala antalet väntande på första besök är väsentligen en funktion av antalet vårdbegäran och antalet genomförda första besök. Totala antalet väntande på 1:a besök har ökat något månad för månad. Detta har i sin tur lett till en ackumulering av antalet långväntare. Totala antalet väntande på behandlingsstart är dock likvärdig med motsvarande period 2012. Men det har skett en förskjutning inom gruppen mot ett ökat antal långväntare. Antalet väntande som väntat över 90 dagar är i genomsnitt cirka 10 procent högre än förra året. Västra Götalandsregionens måluppfyllelsegrad är därmed något lägre än tidigare. Den är numer marginellt bättre än rikets måluppfyllelsegrad. Kömiljarden De så kallade kömiljardpengarna fördelas under 2013 till landstingen i landet enligt en två-stegsmodell. Det första steget innebär att ett kvalificeringskrav måste uppfyllas, avseende första besök och behandlingsstarter var för sig. Det andra steget att pengarna fördelas mellan de landsting som klarat kravet. Detta månad för månad. Kvalificeringskravet innebär att minst 70 procent av de väntande sista dagen i månaden ska ha väntat högst 60 dagar på första besök respektive behandlingsstart. Penningfördelningen baseras på hur lång tid de patienter som erhöll första besök respektive behandling senaste månaden fick vänta på insatsen. Om minst 70 procent av patienterna fick vänta högst 60 dagar utgår ersättning och om minst 80 procent av patienterna fick vänta högst 60 dagar, utgår ytterligare ersättning. Västra Götalandsregionen har varje månad januari-juni 2013 kvalificerat sig för deltagande i penningfördelningen. Vad gäller såväl första besök som behandlingsstarter. Under juli och
13 augusti fick inte Västra Götalandsregionen, i likhet med flertalet landsting/regioner, del av statsbidraget. Västra Götalandsregionens mätvärden framgår av nedanstående diagram. Nedan redovisas utvecklingen för Västra Götalandsregionen under året. Besök Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Andel (%) som väntat högst 60 dagar på besök sista dagen i månaden 76 % 78 % 79 % 78 % 77 % 73 % 65 % 62 % Andel (%) genomförda besök under månaden där patienten fick vänta högst 60 dagar 75 % 74 % 81 % 78 % 76 % 76 % 76 % Behandling Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Andel (%) som väntat högst 60 dagar på behandling sista dagen i månaden 73 % 76 % 75 % 75 % 76 % 72 % 62 % 59 % Andel (%) genomförda behandlingar under månaden där patienten fick vänta högst 60 dagar 71 % 71 % 77 % 73 % 71 % 74 % 77 % Andelen genomförda första besök och behandlingsstarter där patenten fått vänta högst 60 dagar har inte vid något tillfälle legat under 70 procent. För första besök uppnåddes för övrigt 80 procent under mars månad, vilket ledde till att Västra Götalandsregionen fick två ersättningsbelopp. BUP-miljon-ersättningen Ytterligare ett statsbidrag för att stimulera uppfyllelsen av nationell vårdgaranti är den särskilda satsningen på barn och ungdomar med psykisk ohälsa och vissa funktionsnedsättningar, de så kallade BUP-miljonerna. Här har staten avsatt totalt 180 mnkr som ska fördelas på landets landsting, 80 mnkr för första besök och 100 mnkr för start av åtgärd, i form av fördjupad utredning/ behandling. För att komma ifråga för fördelningen av det första beloppet fordras att minst 90 procent av de genomförda första besöken omfattat patienter som fått vänta högst 30 dagar. För det andra beloppet fordras att minst 80 procent av de genomförda åtgärderna omfattat patienter som fått vänta högst 30 dagar. Beräkningen av ersättningarna baseras på den genomsnittliga måluppfyllelsegraden för årets tio första månader. Västra Götalandsregionens resultat för jan-juli motsvarar inte fullt vad som krävs för ersättning. Den genomsnittliga måluppfyllelsegraden för första besök är för denna period 88 procent. Möjligheten att hämta upp detta under de tre månader som återstår till avstämningen är liten. För åtgärderna uppfylls däremot målet. Måluppfyllelsegraden januari-juli är 89 procent. Måltalen för väntetider på akutmottagningar ska uppnås Uppföljningen av Västra Götalandsregionens akutmottagningar omfattar väntetid för att träffa läkare (TTL) och total genomloppstid (TGT). Mätningen begränsas till de mest akuta patienterna, de som vid triagering fått gul, orange eller röd beteckning. Det innebär att uppföljningen omfattar cirka ¾ av samtliga patienter vid akutmottagningarna. De mål som fastställts är att 90 procent av patienterna ska träffa läkare inom 60 minuter och att en lika stor andel ska vara färdiga för hemgång/inskrivning i slutenvård inom fyra timmar. Måluppfyllelsegraden under januari-augusti är klart bättre för TGT än för TTL, knappt 60 procent - respektive drygt 40 procent av patienterna.
14 Välgrundad misstanke om cancer Enligt en regional vårdgaranti ska alla vuxna patienter med välgrundad misstanke om cancer få förstabesök i specialistsjukvård inom 14 dagar. Motsvarande tidsgräns för barn är två dagar. Under perioden januari-augusti 2013 har drygt 90 procent av vuxna patienter med välgrundad misstanke om cancer fått sitt första besök inom 14 dagar. Värdet varierar en aning från månad till månad. Högsta värdet 95 procent noteras för mars och det lägsta 88 procent för månaderna januari och maj. Hud och öron-näsa-hals tillhör de kliniker som har högst måluppfyllelsegrad. För hudklinikerna fattas det varje månad enbart en till två procentenheter för 100 procentig måluppfyllelse. Antalet barn som besökt specialistvård med anledning av välgrundad misstanke om cancer är åtta till antalet. Två av dessa har tagits emot inom garantitiden två dagar. Beläggning Indikatorn för överbeläggningar baseras på disponibla vårdplatser och vårdade patienter klockan 06.00 dagligen. Antal överbeläggningar räknas fram på vårdavdelningsnivå och adderas till sjukhusnivå. Negativa tal räknas som noll, det vill säga en överbeläggning kan aldrig kompenseras av en ledig plats på annan vårdavdelning. Patienter på permission räknas inte in i siffran för vårdade. Patienter på teknisk vårdplats (IVA) räknas inte som vårdad på sin "hemavdelning". Den redovisade siffran för varje månad är ett medelvärde för alla dagarna den aktuella månaden och uttrycks som antalet överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser.
15 Under första perioden har sjukhusen varit hårt belastade på grund av stort behov av akut sluten vård framför allt inom somatisk vård. Detta har bland annat orsakats av hög influensaaktivitet och calici under det första kvartalet. Överbeläggningarna under sommaren är även orsakade av att fler platser än planerat tvingats semesterstänga på grund av svårigheter att rekrytera semestervikarier. Alla sjukhus har periodvis haft mycket överbeläggningar, vilket påverkat möjligheten att genomföra planerad vård. Som helhet har Västra Götalandsregionen avsevärt fler överbeläggningar än riksgenomsnittet. En bakomliggande orsak till överbeläggningsproblemen är att flera sjukhus av ekonomiska skäl genomfört kraftiga vårdplatsreduktioner under 2012. Vid Skaraborgs Sjukhus har man stora rekryteringssvårigheter inom psykiatrisk vård vilket gör att man inte kunnat hålla vårdplatser öppna i planerad omfattning. Prestationer Sjukhusens sammanvägda prestationer har minskat med 1,7 procent jämfört med augusti 2012. Minskningen gäller både sluten och öppen vård och prestationerna är lägre på alla sjukhus utom Södra Älvsborgs Sjukhus, Alingsås lasarett och Angereds Närsjukhus.
16 Procentuell förändring 2013/2012 Alla sjukhus Angered Frölunda Alingsås Kungälv SkaS SÄS NU-sjukvården SU -8,0-3,0 2,0 7,0 12,0 I helårsprognosen är bedömningen att sjukhusens sammanvägda prestationer kommer att ligga i nivå med 2012 års utfall. Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har antalet besök till sjukhusets akutmottagningar minskat med en procent jämfört med samma period 2012. En av orsakerna är en stängd akutmottagning under sommaren, sjukhuset har också arbetat aktivt med att hänvisa patienter till rätt vårdnivå (primärvården). Vårdplatsreduktioner har genomförts och flera verksamheter arbetar mot ökad andel öppenvård, bland annat inom onkologi, transplantationsverksamhet och reumatologi. Vård av patienter från övriga regioner och landsting har minskat både i sluten- och öppenvård. Sjukhuset bedömer i sin prognos att de sammanvägda prestationerna kommer att vara 0,5 procent lägre än 2012 med hänsyn tagen till planerade tillgänglighetssatsningar under hösten. Inom NU-sjukvården har öppenvårdsbesöken minskat som en konsekvens av att få en ekonomi i balans. Även slutenvårdsprestationerna har minskat beroende på att inflödet av slutenvårdspatienter varit lägre. Den bedömda prognosen är att prestationerna blir i nivå med 2012 års utfall. Södra Älvsborgs Sjukhus har en ökad vårdproduktion jämfört med 2012, vilket bland annat beror på att sjukhuset från och med 2013 har tagit över ansvaret för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar från primärvården. Även slutenvården ökar på sjukhuset, främst inom vuxenpsykiatrin. Medelvårdtiden inom psykiatrin har ökat till följd av att man behandlat mer
17 krävande patienter med behov av längre vårdtid. Andelen akutbesök som skrivs in i slutenvården har ökat med 1,3 procent. Prognosen 2013 är en ökning jämfört med 2012 med 1,3 procent. Skaraborgs Sjukhus har producerat färre somatiska DRG-poäng än 2012. Trots minskning av vuxenpsykiatriska vårdplatser under hösten 2012 har antalet vårdtillfällen i år ökat med 9 procent. Rekrytering pågår för att öppna fler vårdplatser. Tillgänglighetskrav och effektivisering i vårdprocesserna har lett till ett förändrat arbetssätt, med till exempel telefonkontakt i stället för återbesök. Det är en del av förklaringen till minskningen av öppenvårdsbesöken. Kungälvs sjukhus har haft en något lägre vårdproduktion under per augusti jämfört med föregående år. Den största orsaken till minskningen av antalet prestationer är lägre produktion inom somatisk slutenvård. Denna beror dels på att medelvårdtiden inom de medicinska specialiteterna har ökat och på att sjukhuset har arbetat med att sänka beläggningsgraden på vårdavdelningarna. Även inom den psykiatriska slutenvården har prestationerna minskat. Det beror främst på att beläggningsgraden sänkts och till viss del på stängda vårdplatser på grund av vinterkräksjuka under våren. Öppenvårdsbesöken har ökat och det är framför allt akutbesöken som ökar. Alingsås lasarett har haft en ökad produktion av vård under året. För slutenvården är det inom kirurg- och ortopedkliniken som ökningen syns och det kan bland annat härledas till det regionalt utökade uppdraget. Även inom öppenvården ökar prestationerna, främst är det en kraftig tillströmning av besök till akutmottagningen. Frölunda Specialistsjukhus har jämfört med 2012 ett utökat uppdrag gällande ortopedi och hudsjukvård. Sjukhusets vårdproduktion för perioden är lägre än planerat, vilket bland annat beror på svårigheter att rekrytera specialistläkare till de utökade uppdragen, hög sjukfrånvaro och vakanser inom andra specialiteter. Sjukhuset bedömer att de sammanvägda prestationerna kommer att bli högre än 2012 men lägre än budget. Öppenvårdsbesöken vid Angereds Närsjukhus fortsätter att öka men avviker mot budget. Orsaken är att den nystartade psykiatrienheten inte kommit upp i de antal besök som det planerats för. Hög sjukfrånvaro under våren och problem med tillsättande av tjänster påverkar också övriga verksamheter negativt. Bedömningen för helåret är att budgeterade nivåer för läkarbesök kommer att nås, men att budget för övriga besök inte kommer att nås.
18 Ekonomi Ackumulerat augusti Helår Godkänd Utfall Utfall Budget* Prognos Utfall Budget* avvikelse Mnkr 2013 2012 2013 2013 2012 2013 2013 Sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset -30,8 70,3-0,3 0,0 114,9 0,0 NU-sjukvården -102,7-179,3 7,7-141,0-186,4 0,0 Södra Älvsborgs Sjukhus -132,9-102,7 3,2-175,0-150,6 0,0-93,0 Skaraborgs Sjukhus 15,7-19,6-9,3 0,0 27,9-14,0 Kungälvs sjukhus -13,9-28,5 3,1-15,0-40,4 0,0 Alingsås lasarett -4,1-13,7 0,0-7,4-11,0 0,0 Frölunda Specialistsjukhus 1,2-1,3-2,1-1,1 3,0 0,0 Angereds Närsjukhus 0,2-3,0 0,0 1,0-0,2 0,0 Sahlgrenska International Care AB 0,1 0,7 0,2 0,3 0,7 0,3 Summa -267,2-277,1 2,5-338,2-242,1-13,7-93,0 * Inklusive beslut om nyttjande av eget kapital Totalt redovisar sjukhusen ett resultat per augusti på -267,2 mnkr, vilket är 10 mnkr bättre än augusti 2012. Utfallet är dock 270 mnkr sämre än den periodiserade budgeten. Flera av Västra Götalandsregionens sjukhus dras fortsatt med stora ekonomiska bekymmer och redovisar stora negativa avvikelser trots att sjukhusen arbetar med åtgärdsprogram för att få en ekonomi i balans. För de flesta av sjukhusen har året präglats av en hög belastning med fler svårt sjuka, stängda avdelningar, hög sjukfrånvaro bland personalen och fler överbeläggningar. Den pressade situationen bedöms ha påverkat sjukhusens ekonomi och lett till att planerade åtgärder för att sänka kostnaderna försenats. Sjukhusens bruttokostnadsutveckling redovisas i nedanstående tabell. Här redovisas jämförelser av utfallet mars 2013 och mars 2012, rullande 12-månadersperiod och jämförelse mellan helårsprognosen och föregående års utfall. Som framgår av tabellen varierar kostnadsutvecklingen avsevärt mellan de olika sjukhusen. Alingsås lasarett, Kungälvs sjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har den kraftigaste ökningen av bruttokostnaderna jämfört med samma period föregående år och beror framför allt på ökade personalkostnader. Bruttokostnadsutvecklingen per augusti är för sjukhusen totalt 2,3 procent jämfört med samma period föregående år. Detta är högre än den bedömda ökningstakten i helårsprognosen. Jämförelser på trenden rullande 12 månader visar en kostnadsutvecklingstakt på 1,6 procent. Ökningstakten rullande 12 månader är för personal inklusive bemanningskostnaderna 3,8 procent. Den höga ökningstakten beror, förutom på den mellanliggande lönerevisionen, till stor del på ökade kostnader för jour och övertid. De
19 kostnadsslag som har en minskande kostnadsökningstakt är bland annat köpt verksamhet och material, varor och tjänster. På kostnadsslaget köpt verksamhet finns en viss förskjutning mot personalkostnader på grund av verksamhetsövertag. Utvecklingstakten på intäkterna uppgår till 2,4 procent för augusti jämfört med samma period föregående år. Jämfört med den bedömda ökningstakten i prognosen är detta något högre. Intäkterna kommer inte att fortsätta att öka i samma takt resten av året utan gapet mellan intäktsutvecklingen och kostnadsutvecklingen kommer att öka, vilket även syns i prognosen. Prognosen för sjukhusen bedöms till -352,2 mnkr. Det är framförallt Södra Älvsborgs Sjukhus, NU-sjukvården, Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett som har de största negativa prognoserna. Samtliga sjukhus med prognostiserade negativa resultat arbetar med åtgärder för att nå ekonomisk balans men beskriver att åtgärderna inte får full effekt under året eller inte visar sig ge de effekter som tidigare bedömts. Detta innebär att fler åtgärder måste tas fram för att nå en ekonomi i balans. Södra Älvsborgs Sjukhus har fått godkännande av regionfullmäktige att överskrida sin budget med 93 mnkr, men har försämrat sin prognos till -175 mnkr. Orsakerna till den försämrade prognosen är enligt sjukhuset effekter av det höga vårdtrycket som varit hittills under året och att delar av åtgärdsprogrammet försenats och inte kommer att få avsedd effekt under året. Enligt tidigare beslut i regionstyrelsen ska det i samband med delårsrapport augusti göras ett ställningstagande om godkänd avvikelse för 2014. Regionkansliets bedömning är att en fördjupad analys krävs av möjliga åtgärder och effekter 2014 och föreslår därför att regiondirektören får i uppdrag att ta fram en sådan analys gemensamt med sjukhusledning och beställare så att ett beslut om resultatnivå för 2014 kan fastställas i samband med detaljbudget 2014. NU-sjukvården har en kraftig ekonomisk obalans med en prognos på -141 mnkr. Sjukhuset jobbar med åtgärdsplaner som börjat ge resultat, vilket visar sig i den sjunkande kostnadsökningstakten. Ytterligare åtgärder kommer att verkställas som kan påverka effektiviteten positivt. Sjukhuset arbetar även med bättre anpassning till beställda produktionsvolymer genom en bättre produktionsplanering. Enligt tidigare beslut i regionstyrelsen ska det i samband med delårsrapporten för augusti tas ställning till om NU-sjukvårdens godkända avvikelse för 2013 och 2014. NU-sjukvården arbetar med ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med den ekonomiska obalansen. Regionkansliets bedömning är att NU-sjukvården bör ha ett resultat för 2013 på maximalt -141 mnkr för att vid årsskiftet 2014/2015 vara i ekonomisk balans. För 2014 bedömer regionkansliets att en fördjupad analys krävs av möjliga åtgärder och effekter och föreslår därför att regiondirektören får i uppdrag att ta fram en sådan analys gemensamt med sjukhusledning och beställare så att ett beslut om resultatnivå för 2014 kan fastställas i samband med detaljbudget 2014. Kungälvs sjukhus har under året fått ett tillskott på 20 mnkr för att klar en ekonomi i balans. Trots detta har sjukhuset gjort bedömningen att årsresultatet kommer hamna på -15 mnkr, vilket till stor del beror på att sjukhusets åtgärdsprogram inte fått önskvärd effekt och att sjukhuset har för höga personalkostnader. Regionskansliets bedömning är att en fördjupad analys krävs av sjukhuset för att bedöma om situationen och föreslår därför att regiondirektören får i uppdrag att ta fram en sådan analys.