Förskoleförvaltningen Mellanhedens förskoleområde Mellanhedens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 December 2013 Linda Tuominen, förskolechef, Mellanhedens förskoleområde Personal, barn och vårdnadshavare vid Mellanhedens förskola
1. Inledning I förskolans läroplan Lpfö -98/10, kapitel 1 Grundläggande värden finns att läsa; En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på och vidare Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Därför arbetar vi ständigt och aktivt med värdegrundsfrågor såväl i barngrupperna som i personalgruppen. I arbetet med att skapa en Plan mot diskriminering och kränkande behandling har all personal varit delaktig för att syftet ska vara välkänt dvs. att främja barns lika rättigheter, att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder samt att motverka annan kränkande behandling. Barn har varit delaktiga i den mån det har varit möjligt pga. av ålder och föräldrar på föräldramöten samt vid förskoleråd. Förskolechefen tar på det bestämdaste avstånd från all behandling som på det minsta sätt kan tolkas som diskriminering eller annan kränkande behandling. All personal har ansvar för att planen efterföljs och förskolechefen det yttersta ansvaret för uppföljning, utvärdering och om det skulle förekomma agera enligt gällande praxis. 2. Definitioner Med diskriminering avses vad gäller denna plan: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt ovan kränker ett barns eller en elevs värdighet. 3. Nulägesanalys 3.1 Att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling 3.1.1 Allmänt
Vi anser det ytterst viktigt att alla känner sig välkomna och trygga i förskolan. Vi är noga med att bemöta barnen med respekt och har ömsesidig respekt och tolerans som ledord. Allas olikheter accepteras och alla är lika mycket värda oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Ingen ska känna sig åsidosatt, ingen mobbning får förekomma. Alla har en plats på Mellanhedens förskola. Vi har under det gångna året gjort en kartläggning av platser där kränkning kan förekomma samt andra farliga platser på förskolan. Efter att platserna har identifierats har vi diskuterat hur kränkningar och olycksfall kan elimineras. Förskolechefen är aktiv i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling genom att belysa frågor kring detta vid processtödjarnas träffar, vid arbetslagets arbetsplatsträffar och vid förskolerådet fyra gånger om året. 3.1.2 Specifikt vad gäller diskriminering av kön Vi strävar efter att erbjuda barnen samma möjligheter oavsett kön, vid inköp av material undviker vi könskodat sådant, men låter barnen leka med det de vill och lägger snarare till än drar bort material, böcker och leksaker. Vi försöker vara observanta på varandra kring hur vi bemöter barnen, så att vi bemöter dem utifrån deras behov och förutsättningar och inte utifrån kön. Det kan handla om allt ifrån tonläge till saker vi säger eller gör. Vi jobbar också medvetet med att ge barnen lika mycket tal- och rörelseutrymme. 3.1.3 Specifikt vad gäller diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck Vi låter barnen vara fria i sitt identitetsskapande och benämner dem vid deras namn istället för att säga flickor eller pojkar då vi pratar med dem som grupp. 3.1.4 Specifikt vad gäller diskriminering på grund av etnisk tillhörighet Vi bemöter barnen utifrån deras behov och förutsättningar oavsett vad de har för etnisk bakgrund. Vi sjunger, räknar och säger hej på olika språk, belyser olika länders seder och traditioner, beställer in dockor med olika hudfärg för att visa på att människor är olika. Vi anser oss också vara förebilder genom att personalgruppen numera representeras av olika etniska bakgrunder. 3.1.5 Specifikt vad gäller religion eller annan trosuppfattning Barnen tillåts diskutera och ställa frågor om religion eller annan trosuppfattning på ett respektfullt sätt och på lika villkor. Vi finns med som ett neutralt och tryggt stöd. Vi tillmötesgår behov av särskild kost kopplat till religion eller annan trosuppfattning. 3.1.6 Specifikt vad gäller diskriminering pga. funktionsnedsättning Vi bemöter barnen utifrån deras behov och förutsättningar och har stadsdelens två specialpedagoger som stöd både vad gäller förebyggande arbete, handledning och/eller i direkt arbete med enskilda barn. En av oss har specialpedagogutbildning och utbildning i
TAKK (tecken som alternativ), en annan av oss har läst teckenspråk A och B. Vi har ljuddämpande bord. 3.1.7 Specifikt vad gäller diskriminering pga. sexuell läggning Vi belyser att det finns olika familjekonstellationer, att familjer ser olika ut eftersom vissa blir kära i flickor, vissa i pojkar och vissa i både och, att somliga har två mammor, andra har två pappor och andra har en mamma och en pappa etc. Vi tycker det är viktigt att barnen tidigt får veta att de får tycka om vem de vill. 3.1.8 Specifikt vad gäller diskriminering pga. ålder Vi arbetar för att ha en jämn åldersfördelning i barngruppen och har en öppen dialog med föräldrarna kring detta. 3.2 Att upptäcka diskriminering och annan kränkande behandling Vi har under det gångna året använt oss av Husmodellen för att identifiera platser där kränkningar kan förekomma. Utifrån denna har vi arbetat fram rutinerna nedan, som gäller vid all diskriminering pga. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder samt annan kränkande behandling än diskriminering; Personal i varje rum, inga barn får vara ensamma Personal följer med barnen till toaletten, när de ska tvätta sig eller om de behöver gå på toa. Använda sig av avledande manövers när barnen inte lyssnar för att undvika ordet nej Personalen roterar på gården när vi är utomhus 3.3 Att utreda diskriminering och annan kränkande behandling Rutiner nedan gäller vid all diskriminering pga. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder samt annan kränkande behandling än diskriminering; Vid diskriminering eller kränkande behandling; Ingriper pedagoger direkt vid akut situation. Barnen tas om hand och samtliga inblandade får möjlighet att komma till tals för att få struktur på situationen. De närvarande pedagogerna gör en första kartläggning av omständigheterna kring situationen. Vad har hänt? Vad har föranlett det? Hur har det gått till? Vem är inblandad? Var hände det? Var fanns pedagogerna? Kartläggningen skrivs ner av pedagogerna. Förskolechef och föräldrar informeras snarast av ansvarig personal. Anmälan om kränkande behandling (se bilaga) fylls i och lämnas till förskolechefen. Kartläggning/utredning av aktuell situation görs av förskolechef och pedagog(er) som uppmärksammat händelsen. Vid behov tas hjälp av specialpedagog/psykolog. Kartläggnings- och/eller utredningsarbetet dokumenteras skriftligen.
3.4 Att åtgärda diskriminering och annan kränkande behandling Rutiner nedan gäller vid all diskriminering pga. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder samt annan kränkande behandling än diskriminering; Förskolechefen anmäler händelsen till huvudmannen (se bilaga) Kartläggningen diskuteras av pedagoger, föräldrar och förskolechefen. Vid behov kan specialpedagogen kopplas in. Vi dokumenterar händelsen och följer upp genom ytterligare observationer och uppföljande samtal. Förskolechefen utreder händelsen (se bilaga) och sätter in de åtgärder som behövs för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 3.5 Uppföljande åtgärder Handlingsplaner som upprättats följs upp som överenskommet. Ärendena ses över vid en årlig utvärdering av hela verksamheten. Uppföljningarna dokumenteras skriftligt. Pedagoger som varit inblandade i ärendena har ansvar för att detta sker. Uppföljning och upprättande av Plan mot diskriminering och kränkande behandling sker varje år. Kontaktar föräldrarna då sakerna upprepas, så att familjen och förskolan jobbar på samma sätt. 3.6 Ansvarsfördelningen Förskolechefen har övergripande ansvar för att Plan mot diskriminering och kränkande behandling följs och upprättas varje år. Varje pedagog har ansvar för sitt eget förebyggande och löpande arbete med barnen. Ansvaret att agera omfattar all personal på förskolan t.ex. förskolechef, förskollärare, barnskötare, kökspersonal, ekonomibiträden m.fl. 4. Planerade åtgärder avseende det kommande året Åtgärderna nedan syftar till att motverka varje form av diskriminering pga. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder samt annan kränkande behandling än diskriminering; Kön Vi kommer att arbeta genusmedvetet för att motverka traditionella könsmönster och normativa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Vi kommer därför vara fortsatt observanta kring granskande inför inköp av pedagogiskt material såsom leksaker, böcker etc. När vi genomför saker såsom bakning, diskning, meckar med cyklarna osv ska vi se till att både män/ kvinnor och pojkar/ flickor deltar så vi visar på att alla kön klarar av allting. Könsöverskridande identitet eller uttryck Alla barn får hos oss klä sig som de vill, vi påpekar inte om något är typiskt manligt eller kvinnligt. Vid luciatåg tillåter vi alla barn att vara det de vill, flickor måste inte vara lucia
och tärna och pojkar stjärngosse eller tomte. Alla barn har rätt att leka med vilka leksaker de vill och klä sig i vilka färger de vill, för att visa på att det inte finns något typiskt för varje kön. Vi kommer att undersöka möjligheten att gå utbildning för RFSL för att få en genomgång av HBTQ-begreppet, grunder för normer och normkritik, hur områden som kön, könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning och homofobi kan behandlas i förskolan samt hur verksamheten kan arbeta strategiskt i syfte att erbjuda ett respektfullt bemötande av familjer och en god arbetsmiljö för anställda utifrån ett hbtq-perspektiv. Etnisk tillhörighet Vi kommer genom sånger, ord, ramsor och lekar fortsätta göra barnen medvetna om att det finns olika länder, kulturer och språk. Vi kommer rita och titta på de olika flaggor vars länder vi vuxna och barn representerar och lyssnar på sagor på olika språk. Religion eller annan trosuppfattning Vi kommer att prata med barnen om livsåskådningsfrågor. Vi pedagoger ska finnas som ett neutralt tryggt stöd. Vi forsätter erbjuda särskild kost till de barn vars religion eller annan trosuppfattning så kräver. Funktionsnedsättning Vi kommer att fortsätta prata om likheter och olikheter med barnen och anpassa förskolans miljöer efter de barn som vistas där, med hänsyn till deras behov och förutsättningar. Vid behov får vi anpassa lokalerna och verksamheten efter barn med speciella behov och funktionsnedsättning. Vi påpekar för barnen att en funktionsnedsättning inte behöver vara negativt, utan att den aktuella personen kan ha nytta av den på så sätt att det kan vara extra bra på något annat. Sexuell läggning Vi kommer att ha gemensamma diskussioner kring hur vi bör tala om olika familjekonstellationer för att inte fastna i stereotypa heteronormativa tankegångar. Vi läser böcker om olika familjekonstellationer, tittar på filmer etc. som visar på att en familj kan ha många olika utseenden. Vi kommer att undersöka möjligheten att gå utbildning för RFSL för att få en genomgång av HBTQ-begreppet, grunder för normer och normkritik, hur områden som kön, könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning och homofobi kan behandlas i förskolan samt hur verksamheten kan arbeta strategiskt i syfte att erbjuda ett respektfullt bemötande av familjer och en god arbetsmiljö för anställda utifrån ett hbtq-perspektiv. Ålder Vi arbetar efter att alla åldrar ska ha chans att klara av allting, utifrån deras förutsättningar. Vi försöker lära de lite äldre barnen att de kan hjälpa de lite yngre barnen om de behöver hjälp med något.
Annan kränkande behandling Vi kommer fortsätta att belysa vikten av att behandla andra människor väl, vara snällare mot varandra, vara en bra kompis, hjälpa barnen att lösa sina egna konflikter etc. 5. Beskrivning av hur barn, elever och personal skall medverka i arbetet med planen samt ur vårdnadshavare skall göras delaktiga i arbetet Diskussioner kring Plan mot diskriminering och kränkande behandlings innehåll och förankring i verksamheten kommer att hållas bland personalen på t.ex. arbetsplatsträffar eller liknande. Plan mot diskriminering och kränkande behandlings innehåll kommer att fortsätta diskuteras bland barnen via sagor som belyser frågor kring de olika diskrimineringsgrunderna. Vi kommer att kolla närmare på www.jamstallt.se där Checklista normkritik finns, för att få bra tips på hur en kan jobba med frågorna. Plan mot diskriminering och kränkande behandlings innehåll kommer att diskuteras regelbundet med barnen vid barnrådet. Barnrådet kom till eftersom förskolechefen vill förstå, uppmärksamma och ge mer utrymme åt barnens tankar. Barnens tankar tas därefter upp vid förskolans arbetsplatsträffar för vidare behandling. Ny personal kommer att få information om Plan mot diskriminering och kränkande behandling under introduktionssamtalet av förskolechefen och konkretare kännedom av sina medarbetare. Plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer att finnas lättillgänglig för föräldrarna på förskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandlings kommer även fortsättningsvis att diskuteras vid förskolerådet där föräldrarepresentanter har möjlighet att tycka till. På föräldramöten kommer personalen att presentera Plan mot diskriminering och kränkande behandlings och dess innehåll muntligt. Här ges ytterligare möjlighet till frågor och diskussion. Även barnens utvecklingssamtal blir ett forum för frågor kring Plan mot diskriminering och kränkande behandlings i förhållande till det enskilda barnet. 6. Uppföljning, utvärdering och framtagande av planen Uppföljning, utvärdering och upprättande av Plan mot diskriminering och kränkande behandling sker årligen och vid behov även vid andra tillfällen under året.
Skollagen 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling Anmälan till förskolechef/rektor Definitioner 3 Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Anmälarens namn Anställd som Namn på barn/elev som är berörd Datum och tid för händelse Plats för händelse Beskrivning av händelsen: Datum Underskrift
Skollagen 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling Anmälan till huvudmannen Definitioner 3 Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En förskolechef eller rektor som får kännedom att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Rutinbeskrivning Anmälan skickas utan dröjsmål till utbildningschefen. Förskolechef utreder samtidigt skyndsamt (inom två veckor) omständigheterna kring uppgiven kränkning och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Utredning och vidtagande av åtgärder rapporteras från förskolechef till Förskolenämnden via utbildningschefen. Anmälarens namn Titel Namn på barn/elev som är berörd Datum och tid för händelse Plats för händelse Ärenderubrik (Kort sammanfattning av händelseförloppet/upplevda kränkningen) Datum Underskrift
Skollagen 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling Utredning och åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden Definitioner 3 Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 Huvudmannen (förskolechef/rektor enligt delegation) är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring uppgivna kränkningar och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Datum Ärenderubrik Utredning Åtgärder (i förekommande fall) Datum Underskrift