Kommunfullmäktige 2015-11-30

Kommunfullmäktige 2015-11-30 Kf 196 Månadens blombukett... 2 Kf 197 Delägande och engagemang i Visit Dalarna AB... 3 Kf 198 Förslag till Säters biblioteks- och kulturplan... 5 Kf 199 Kommunal skattesats 2016... 6 Kf 200 Reviderad budget 2016-2018... 7 Kf 201 Budgetdirektiv och preliminära ramar 2017 2019... 8 Kf 202 Webbsändning av kommunfullmäktiges sammanträden till allmänheten... 12 Kf 203 Svar på motion om webbsändning av KF i Säters kommun... 13 Kf 204 Svar på motion om livesändning av kommunfullmäktiges möten... 14 Kf 205 Nytt medborgarförslag om behov av orienterings/informationstavlor... 15 Kf 206 Ändrat debiteringssystem för den gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel.... 16 Kf 207 Förändring anläggningsavgift VA 2016... 18 Kf 208 Förändring brukningsavgift VA 2016... 19 Kf 209 Energidirektiv... 20 Kf 210 Antagande av områdesbestämmelser för Bispberg... 22 Kf 211 Utökad samverkan med lön och pensionsadministration med Falu kommun... 23 Kf 212 Förslag till Pensionspolicy... 25 Kf 213 Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion... 26 Kf 214 Delegering av beslutanderätt att träffa avtal med Migrationsverket om asylplatser för ensamkommande barn.... 27 Kf 215 Utökning av lokaler för ensamkommande barn... 29 Kf 216 Avtal om förvaltningsentreprenad mellan Säters kommun och Säterbostäder AB... 31 Kf 217 Kommunalt handlingsprogram LSO (Lagen om skydd mot olyckor) 2015-2018... 34 Kf 218 Grundberedskapsplan för Säters kommun... 35 Kf 219 Kungörelse av kommunfullmäktiges sammanträden 2016... 36 Kf 220 Plats för kommunfullmäktiges sammanträden 2016... 37 Kf 221 Interpellationer om hantering av avvikelserapporter i grundskolan... 38 Kf 222 Avsägelse av uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige, Iris Carlsson-Rustas (S)... 39 Kf 223 Avsägelse av uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige, Göran Sundlöf (SD)... 40 Kf 224 Avsägelse av uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige, Kerstin Sinha (MP)... 41 Kf 225 Val av ersättare i barn- och utbildningsnämnden efter Lars-Evert Dahlberg (KD)... 42 Kf 226 Val av ersättare i Språktolknämnden... 43 Kf 227 Rapporter... 44 Kf 228 Delgivningar... 45 Kf 229 Utdelning av priset Ung Grokraft... 46 Kf 230 Utdelning av Ungdomsledarstipendium... 47 Kf 231 Utdelning av Ungdomskulturstipendium... 48 Kf 232 Utdelning av Kulturpris... 49 Kf 233 Utdelning av 2015: års minnesgåvor... 50

Kommunfullmäktige 2015-11-30 1 Plats och tid Folkets Hus i Säter, kl. 16.00-21.00 Beslutande Maud Jones ns (S), ordförande 196-200, 206-209, 215-219, 229-233 Maud Jones ns (S), vice ordförande 201-205, 210-214, 220-228 Karl-Erik Finnäs ( C), ordförande 201-205, 210-214, 220-228 Karl-Erik Finnäs ( C),1:e vice ordf 196-200, 206-209,215-219,229-233 Daniel Ericgörs (KD), 2:e vice ordf Abbe Ronsten (S) Mats Nilsson (S) Marit Ragnarsson ( C) Tommy Andersson (M) Hans-Göran Steneryd (S) Elsa Efraimsson Vestman (C ) Birgitta Sputnes (S) Malin Hedlund (M) Ulla Hjort (S) Lotta Bergstrand (L) Angelica Beyer (S) från 16:30 Sune Hemmingsson ( C) Sten-Olof Eklund (V) AnnBritt Grünewald (S) Caroline Willfox (M) från 16:15 Henrik Persson (S) Jessica Larsson ( C) Helena Andersson (S) Abdulla Khaledian (S) Ulrika Åsåker (M) Niclas Bodin ( C) från 17:00 201 n-erik Steen (S) Birgitta Gustafsson (L) Benny Gifting (S) Rune Wigblad (S) Leo Thorsell (M) Fia Wikström (V) Övriga deltagare Margareta kobsson, nämndsekreterare Bert Stabforsmo, ekonomichef Malin Karhu Birgersson, tf kommunchef Anette Stengård, förvaltningschef Bo Karlsson, Visit Dalarna Carl Johan Ingeström, Visit Dalarna Helena Åkerberg Hammarström, näringslivschef Utses att justera Justeringens plats och tid Henrik Persson och Birgitta Gustafsson Rådhuset i Säter, onsdagen den 2 december kl 16.00. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 196-233 Margareta kobsson Ordförande Maud Jones ns Karl-Erik Finnäs Organ Justerande Henrik Persson Birgitta Gustafsson Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunfullmäktige 2015-11-30 Datum för anslags uppsättande 2012-12-03 Förvaringsplats för protokollet Underskrift Kommunkansliet Margareta kobsson Datum för anslags nedtagande 2015-12-28

Kommunfullmäktige 2015-11-30 2 Kf 196 Dnr KA15/043 Månadens blombukett Ärendebeskrivning Kommunfullmäktiges ordförande Maud Jones ns delar ut november månads blombukett till Alexandra Lundblad. Motivering För ditt arbete med insamling av förnödenheter till flyktingar inklusive arrangerande av transport.

Kommunfullmäktige 2015-11-30 3 Kf 197 Dnr KS2015/0208 Delägande och engagemang i Visit Dalarna AB Beslut: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Kommunen ställer sig bakom förslaget om en gemensam organisation för utvecklingen av besöksnäringen i Dalarna. 2. Förslag till Aktieägaravtal och Bolagsordning godkänns. 3. Kommun tecknar sig härmed för 60 aktier á 1 000 kronor, totalt 60 000 kronor. Nuvarande aktieinnehav hanteras enligt beskrivning i Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna 2015-10-07. 4. Finansiering sker via ianspråktagande av kommunens rörelsekapital. 5. Kommunens ställer sig bakom förslag till grundavtal. 6. Finansiering av grundavtal och sammanslagningskostnad för respektive kommun enligt nedan. Finansieringen sker via näringslivs- och arbetsmarknadsenhetens budget. 7. Bemyndiga kommunstyrelsen fatta beslut om mindre justeringar av aktieägaravtal och bolagsordning. Bakgrund och ärendebeskrivning Dalarna är ett av vårt lands absolut viktigaste och mest framgångsrika besöksregioner. Regionen och dagens DMO:er (destination och marknadsområden) drivs på ett mycket professionellt sätt och framhålls ofta som förebilder i ett nationellt perspektiv. Genom en översyn av hur vi bäst skall organisera oss framåt i arbetet med att skapa förutsättningar för besöksnäringens tillväxt har detta beslutsunderlag och förslag till Nya Visit Dalarna växt fram. Mer än 200 personer från besöksnäringen, politiker och tjänstemän har på ett eller annat sätt funnits med och påverkat förslaget, vilket nu är dokumenterat i denna rapport. Ambitionen är att Nya Visit Dalarna skall vara vårt gemensamma verktyg för att tillsammans uppnå de strategiska mål som vi i Dalarna satt för besöksnäringen fram till 2020. Genom detta initiativ vill vi säkerställa att besöksnäringen får bästa möjliga förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas, samt skapa den absolut bästa och mest framgångsrika formen för hur vi ska jobba tillsammans för att öka turismen i Dalarna. Den uttryckta ambitionsnivån för den nya organisationen är att den ska vara, den ledande turismorganisationen i Skandinavien. Med Dalarnas vision och strategi och det syftet med som grund, så har ett antal mål för verksamheten tagits fram. Nya Visit Dalarna ska: säkerställa att besöksnäringen får de bästa förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas utvecklas till den absolut bästa och mest framgångsrika formen för hur vi ska jobba tillsammans för att öka turismen i Dalarna vara den samordnande och ledande kraften för att uppnå de övergripande målsättningarna i vår Vision och Strategi för besöksnäringen forts

Kommunfullmäktige 2015-11-30 4 Kf 197 forts För kommunens del innebär förändringringarna ingen avgörande betydelse varför förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att föreslå fullmäktige att godkänna och anta dessa enligt förslag till beslut. Kommun Aktiekapital Grundavtal Sammanslagning Orsa 60 000 1 726 000 81 818 Mora 60 000 3 406 000 81 818 Rättvik 60 000 2 839 000 81 818 Leksand 60 000 3 110 000 81 818 Vansbro 60 000 1 400 000 81 818 Gagnef 60 000 1 670 157 81 818 Borlänge 60 000 3 513 592 81 818 Falun 60 000 3 513 592 81 818 Ludvika 60 000 3 183 736 81 818 Smedjebacken 60 000 529 440 81 818 Säter 60 000 902 929 81 818 Hedemora 60 000 1 142 500 300 000 Avesta 60 000 1 704 500 300 000 Beslutsunderlag Beslutsunderlag Nya Visit Södra Dalarna 2015-10-07 Aktieägaravtal Bolagsordning Grundavtal Exempel på avtal gällande möten & evenemang Sammanställning ekonomiska beslut Information: Vid sammanträdet informerar Bo Carlsson och Carl-Johan Ingeström från Visit Dalarna om förslaget.

Kommunfullmäktige 2015-11-30 5 Kf 198 Dnr KS2015/0278 Förslag till Säters biblioteks- och kulturplan Beslut: Kommunfullmäktige beslutar fastställa Säters biblioteks- och kulturplan 2016-2018. Ärendebeskrivning Kulturnämndens presidium har för godkännande översänt förslag till Säters biblioteks- och kulturplan 2016-2018. Alla kommuner måste enligt Bibliotekslagen (2013:801) ha en politiskt antagen biblioteksplan där verksamheten för samtliga offentligt finansierade biblioteksformer ska finnas beskriven. En bra biblioteksplan är verktyg för utveckling och kvalitetssäkring för verksamheten. Information Förvaltningschef Anette Stengård informerar om förslag till Säters biblioteks- och kulturplan. Yttrande: I ärendet yttrar sig AnnBritt Grünewald (S).

Kommunfullmäktige 2015-11-30 6 Kf 199 Dnr KS2015/0258 Kommunal skattesats 2016 Beslut: Kommunfullmäktige beslutar fastställa den kommunala skattesatsen 2016 till 22:79 kronor vilken är oförändrad mot 2015. Ärendebeskrivning: Kommunallagen kap 8 anger att kommunfullmäktige skall fastställa den kommunala skattesatsen. Den kommunala skattesatsen för 2015 är 22:79 kronor.

Kommunfullmäktige 2015-11-30 7 Kf 200 Dnr KS2015/0262 Reviderad budget 2016-2018 Beslut Kommunfullmäktige beslutar revidera budgeten för 2016 på följande sätt. 1. Anta nya finansiella mål enligt bilaga 1 Kf 200/15. 2. Utöka den totala driftbudgetramen för 2016 med 2 Mkr. 3. Fördela den utökade driftbudgetramen till kommunstyrelsen med 1 Mkr för riktade lönesatsningar och 1 Mkr till utvecklingsinsatser i kommunens förvaltningar. Förvaltningens ståndpunkt Medlen för riktade lönesatsningar bör placeras under kommunstyrelsen för en snabbbare hantering vid utfördelning efter genomförd lönerevision. I beslutet om budget som kommunfullmäktige tog 2015-06-08 ingår de i den centrala reserven som kräver fullmäktigebeslut innan den kan disponeras. En del av det utökade driftbudgetutrymme som intäktsläget medger föreslås användas för utvecklings-insatser i kommunens förvaltningar. Medlen placeras centralt under kommunstyrelsen men kommer att användas i hela den kommunala organisationen. Bakgrund och ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-08 om budget för 2016 och plan för 2017-18. Budgeten behöver revideras på några punkter. Kommunens pensionsmedelsförvaltning ger inte förväntad avkastning och planen för dess användande måste revideras. Detta innebär att tillskottet från pensionsmedlen blir lägre än vad som tidigare planerats. Brytpunkten flyttas upp från 6,4 mkr till 7,4 mkr. Det finns nya beräkningar för utjämningssystemen. Budgetpropositionen innebär vissa mindre förändringar i statens anslag och även åtgärder som påverkar skatteunderlagets utveckling. SKL har reviderat sin beräkning för skatteunderlagets utveckling. Befolkningsutvecklingen har under året varit positiv och beräkningsgrunden för kommunens intäkter kan höjas. Uppföljningen av budget 2015 indikerar en möjlighet att omfördela medel i budget 2016. Socialnämnden har ett överskott framför allt inom äldreomsorgen. En del av överskottet faller ut enbart 2015 men den del som beror på minskad efterfrågan inom hemtjänsten. Samtidigt så framgår av socialnämndens budget-material att det finns ett nytt behov av LSS-boende och då behöver medel omfördelas till detta inom socialnämndens budgetram.

Bilaga 1 Kf 2015-11-30 200 Finansiella mål - reviderade Inledning Säters kommun skall ha en över tid stabil ekonomi. En stabil ekonomi är en grundläggande förutsättning för att kommunen skall klara de ålägganden som riksdagen har beslutat om, och de satsningar som kommunen själv vill göra. Kommunen kan endast med en stabil ekonomisk grund fullfölja sina åtaganden gentemot kommunens invånare. Kommunen har sedan 2002 budgeterat för att intäkterna skall vara högre än kostnaderna. Detta är ett grundläggande krav i kommunallagen som kommunen är skyldig att följa. Denna nivå är dock inte tillräcklig för att ge marginaler för oförutsedda händelser under året, och det ger inte heller kommunen möjlighet att under året vidta åtgärder som på sikt kan främja kommunens utveckling. Kommunen skall i första hand klara sina investeringar med egna medel, och endast undantagsvis behöva ta upp nya lån för detta ändamål. För att inte äventyra kommunens likviditet måste investeringar och amorteringar anpassas i storlek och tid. Under den kommande planperioden kommer investeringsbehovet i Säters kommun, i likhet med många andra kommuner, att vara så stort att en ny upplåning inte kan undvikas. Kommunens bostadsbolag, Säterbostäder AB, skall uppvisa positiva resultat under planperioden. Bolaget bedöms inte behöva ytterligare finansiellt stöd från kommunen, och de borgensåtaganden kommunen har för bolagets lån bedöms inte behöva infrias. Det tidigare utgivna aktieägartillskottet på 9 mkr har under 2014 återbetalats till kommunen. Återbetalningen har använts för att finansiera en nyemission på 9 mkr i aktiekapital. Genom att öka aktiekapitalet möjliggörs en högre utdelning från bolaget. Beslut om utdelning tas på bolagets stämma efter avgiven årsredovisning. Kommunen har ett åtagande för pensioner intjänade före 1998 som inte redovisas som skuld i kommunens balansräkning. Åtagandet kommer att infrias successivt i takt med att kommunalt anställd personal går i pension, och kommunens kostnader för pensioner kommer att öka markant när de stora åldersgrupperna födda på 40-talet går i pension. En större del av denna kostnadsökning kan finansieras via de medel som avsatts i kapitalförvaltning, i samband med försäljningen av Säters Energiverk. Resterande kostnadsökning måste hanteras inom ordinarie ekonomiska ramar, och för detta måste kommunen ha en finansiell beredskap. Intäktsutvecklingen Tre saker är av avgörande betydelse för intäktsutvecklingen; befolkningsutvecklingen, skatteunderlagets utveckling, det kommunala utjämningssystemets utformning, samt statens anslag till detta. Under perioden 1995-2004 minskade Säters befolkning med i snitt 100 personer/år. 2005-2007 bromsades utvecklingen upp och vändes till en liten befolkningsökning och kommunen nådde 2007-12-31 åter 11 000 invånare. 2008 2010 minskade befolkningen åter med sammanlagt 160 personer. Det stora ungdomskullarna födda runt 1990 har påverkat flyttnettot negativt, men denna påverkan minskar och kommunen kan åter öka sin befolkning. Kommunen har antagit ett långsiktigt mål för befolkningsutvecklingen. 2030 skall kommunen ha 12 000 invånare. För perioden 2016 18 är målet en ökning med 60 personer/år. I intäktsberäkningen görs en avstämning mot faktisk befolkningsutveckling för det närmaste året. Utvecklingen

har 2015 varit mycket positiv. Flera bostadsprojekt har färdigställts under året och befolkningen har därmed ökat. Befolkningstalet 1 november bedöms landa på 10 980 invånare, eller en ökning med 115 invånare sedan 1 november 2014. De egna skatteintäkterna och bidraget från inkomstutjämningen är beroende av hur skatteunderlaget, de totala taxerade inkomsterna, utvecklas. Det exakta utfallet är inte tillgängligt förrän vid definitiv taxering i december året efter inkomståret. Vid budgeteringstillfället bygger intäktsberäkningen på prognoser för det framtida utfallet. Kommunen använder sig av de prognoser som görs av Sveriges kommuner och landsting, 4 5 gånger per år. För de egna skatteintäkterna görs en justering utifrån historiska utfall. SKL har v 40 presenterat sin senaste skatteunderlagsprognos. Ur denna kan citeras: Den 10 september presenterade Skatteverket ett andra preliminärt taxeringsutfall för inkomståret 2014. Det indikerar en skatteunderlagstillväxt på drygt tre procent förra året, vilket är i linje med vår prognos. Att skatteunderlagstillväxten tilltar i år jämfört med 2014 beror främst på att både löner och pensioner stiger mer, men också på att skatteunderlaget påverkas av ändrade avdragsregler. Förra året höll höjda grundavdrag tillbaka skatteunderlaget medan det i år får ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Det betyder att den underliggande ökningstakten, rensat för effekter av regeländringar som neutraliseras via det generella statsbidraget, inte stiger lika brant. Nästa år medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten accelererar ytterligare och beräknas visa den största ökningen sedan år 2008 Våra beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin kommer i balans 2016. Därefter ger visserligen extrajobben viss draghjälp åt sysselsättningsutvecklingen, men arbetade timmar väntas trots det inte öka lika snabbt som under konjunkturuppgångens slutfas. Efter 2016 räknar vi också med att inkomsterna av arbetslöshetsersättningar minskar och en snabbare ökning av grundavdragen. Det är de viktigaste förklaringarna till att skatteunderlaget växer långsammare från och med 2017. Skatteunderlaget beräknas öka med 5,2 % 2016. 2017 ökar skatteunderlaget med 4,4 % och 2018 ökar skatteunderlaget med 4,6 %. Det system som finns för att utjämna skillnader i kostnadsnivå mellan kommunerna vilar till stor del på demografiska skillnader, kommunens åldersstruktur jämfört med rikets åldersstruktur. Riksdagen beslutade inför 2014 att revidera utjämningssystemet. Förändringen innebar för Säters kommun en 11,7 mkr lägre avgift än 2013. För 2016 beräknas de demografiska förändringarna ge en 3,1 mkr högre avgift än 2015. Det särskilda system för utjämning av LSS-kostnader (Lag om särskilt stöd till vissa handikappade) som infördes 2004 har visat sig vara väldigt instabilt, och svårt att bedöma. För 2016 beräknas utjämningsavgiften minska med 2 mkr och uppgå till 1,9 mkr. Den kommunala fastighetsavgiften som infördes 2008 beräknas vara oförändrad jämfört med 2015 och uppgå till 23 mkr.

Nivån på det generella statsbidraget till kommuner och landsting ligger i princip fast på 2015 års nivå. Inkomstutjämningssystemet återgår till den utformning den hade före 2014 och därmed minskas statens anslag. Detta påverkar drygt 10 kommuner med högt skatteunderlag som får betala en högre avgift. Kommunerna kompenseras för höjt grundavdrag för pensionärer. Därutöver görs vissa mindre justeringar enligt finansieringsprincipen. Sammantaget innebär ovanstående utveckling att kommunens intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning ökar 2016 med 24,6 mkr jämfört med 2015. Intäktsökning genom ytterligare höjning av kommunens utdebitering bedöms inte som möjlig under planperioden. Genom de höjningar som skett 2002 och 2003 på sammanlagt 1 kr befinner sig Säters kommun högt bland såväl länets som landets kommuner avseende kommunal skatt. Resultatmål Ett vanligt förekommande mål för resultat är att det skall överstiga 2 % av skatteintäkter generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär för Säters kommun ett plusresultat på c:a 12 mkr. Plusresultatet är inte en vinst utan ett överskottsmål, som bl. a skall täcka: - Inflationssäkring av eget kapital. Vid ett nollresultat minskar det egna kapitalet i reala värden med kostnaden för inflationen - Finansiellt sparande för framtida behov som investeringar, och pensionsåtaganden - Marginaler för osäkerheter i intäkter och kostnader 2 % - målet är en schablon som gäller för hela kommunsektorn. Vid en anpassning och nyansering till Säters kommuns förhållanden skulle målsättningen kunna dras ner något. För inflationssäkring av det egna kapitalet krävs ett resultat på + 8 mkr. (Vid en inflation enl. Riksbankens inflationsmål om 2 %/år). Kommunens behov av sparande är sannolikt något mindre än för genomsnittskommunen. Kommunen har satt av ett sparande för framtida pensionskostnader. Kommunen har en upparbetad likviditet och klarar med denna en huvuddel av investeringsbehovet den närmaste planperioden. Då investeringsbehovet är högt även under åren efter planperioden behöver kommunen åter få till stånd ett finansiellt sparande genom att höja resultatnivåerna. Långsiktigt resultatmål: Resultatet skall för att värdesäkra kommunens egna kapital överstiga 8 mkr. Resultatmål för planperioden: Kommunens resultatmål anpassas så att en jämn utveckling av kommunens nettokostnad för verksamheten kan uppnås. Det långsiktiga målet uppnås fullt ut först 2018, med en successiv upptrappning av resultatmålet.. Resultatmålet är lagt på det balanskravsavstämda resultatet, där hänsyn tagits till såväl avkastning som tillskott från kommunens pensionsmedelsförvaltning. Resultat efter balanskravsavstämning 2016: + 1,3 mkr 2017: + 4,9 mkr 2018: + 7,8 mkr

Balanskravsavstämning 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Resultat 8 969 11 090-1 309-1 656 1 114 3 471 Avkastning pensionsmedel -2 497-4 877-1 960-1 916-1 860-1 797 Andra öronmärkningar m m -4 261-11 174 0 0 0 0 Tillskott pensionsmedel 2 222 3 600 8 700 4 900 5 600 6 100 Resultatutjämningsreserv 0 3 000 0 0 0 Balanskravsresultat 4 433 1 639 5 431 1 328 4 854 7 774 Investeringar och skuldsättning Investeringsbehovet är stort. Barn- och utbildningsnämndens verksamheter behöver nya och ombyggda lokaler. Standarden på kommunens fastigheter behöver generellt höjas framför allt på ventilation och brandskydd. På gatusidan behövs ombyggnader, förbättrad gatubelysning och nya gång- och cykelvägar. Anläggningar för vatten och avlopp behöver byggas om och förbättras. Användningen av IT inom skola och administration kräver löpande investeringar. För att inte kostnaderna för investeringar ska ta alltför stort utrymme av kakan behöver investeringsnivåerna anpassas i storlek och tid. Följande investeringsnivåer föreslås för perioden; 2016: 47,8 mkr (Varav VA/Renhållning 4,5 mkr) 2017: 51,5 mkr (Varav VA/Renhållning 12,9 mkr) 2018: 32,8 mkr (Varav VA/Renhållning 10,9 mkr) Säters kommun har 2015-01-01 en låneskuld på 30 mkr. Med planerade investeringar 2015 18 kommer en utökad upplåning att behöva göras med 70 mkr. En del av behovet löses inom ramen för kommunens koncernkredit, men ett nytt långfristigt lån behöver tas upp under 2015. Ytterligare ett nytt lån om 30 mkr bedöms behöva tas upp under 2016. I beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning har kommunen satt ett skuldsättningstak på 100 mkr. Detta föreslås gälla endast för kommunens skattefinansierade verksamhet. Syftet med lånetaket är att utgöra en broms mot alltför kostnadsdrivande investeringar. Då kapitalkostnaderna för den avgiftsfinansierade verksamheten täcks av avgifter bör dess investeringar läggas utanför lånetaket. Med avgiftsfinansierad verksamhet avses även utveckling av bostadsområden som finansieras via försäljningsavgifter. Den ökade upplåningen för den skattefinansierade verksamheten ryms under taket 2016. För 2017 och 2018 måste ytterligare justeringar i budgeten göras för att den ska inrymmas under lånetaket. Pensionsförvaltning Vid försäljningen av Säters energiverk avsattes 70 mkr till kapitalförvaltning för framtida pensionskostnader. 1998 placerades dessa medel i aktiv kapitalförvaltning hos två förvaltare. I det reglemente som reglerar hur förvaltarna får placera kapitalet har angetts att huvuddelen skall vara placerat i räntebärande värdepapper. Aktiemarknadens svängningar har påverkat kapitalets utveckling. När kursutvecklingen har varit god har avkastningen bidragit till att förbättra kommunens kapital. Vid nedgången i börsen sjunker värdet. För att motverka svängningar i kapitalets värde, har kapitalet placerats om under våren 2006. Kapitalet är nu placerat i Statliga realränteobligationer, samt i bostadsobligationer utgivna av svenska bostadsfinansieringsinstitut. Detta ger en långsammare, men mer stabil värdeökning.

Kommunen skall för varje år ta ett beslut om hur mycket av pensionsfonden som skall utnyttjas för pensionsutbetalningar. Fonderingen av pensionsmedel, och utnyttjandet av de fonderade medlen kan utgöra grund för att frångå kravet på balans i budget och bokslut. Budgeten kan underbalanseras med det belopp som används ur fonden. Kommunen fastställer följande mål för pensionsförvaltningen för planperioden 2016-2018 Avkastningen på pensionsförvaltningen beräknas under planperioden uppgå till 1,5 %/år Kostnader för utbetalda pensioner finansieras upp till 6,4 mkr/år av skattemedel. För belopp över denna nivå tillskjuts medel från pensionsförvaltningen. För att åstadkomma en jämn utveckling av verksamheternas nettokostnad har en omfördelning gjorts från 2014 till 2015. 2014: 3,6 mkr 2015: 8,7 mkr 2016: 4,9 mkr 2017: 5,6 mkr 2018: 6,1 mkr

Resultaträkning Utfall Budget Prognos Budget Budget Prognos Prognos 2014 2015 2015 2016 2017 2018 2019 Verksamhetens intäkter 126 428 134 822 130 422 134 844 137 905 141 011 141 011 Verksamhetens kostnader -668 083-694 296-689 188-712 559-728 731-745 146-745 146 Avskrivningar -19 882-23 426-21 222-24 087-24 274-26 265-28 865 Jämförelsestörande poster 2 393 0 4 103 0 0 0 0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTN. -559 144-582 900-575 885-601 802-615 100-630 400-633 000 Skatteintäkter 459 605 482 110 478 646 501 285 517 045 539 282 557 177 Generella statsbidrag och utjämning 95 690 92 594 92 331 96 085 97 779 94 586 95 950 Finansiella intäkter 10 671 1 215 2 014 1 652 1 746 2 001 2 990 Finansiella kostnader -609-883 -383-836 -2 272-3 858-4 502 RESULTAT FÖRE MINORITETSANDEL 6 213-7 864-3 277-3 616-802 1 611 18 615 Minoritetsandel 4 877 4 069 1 968 1 960 1 916 1 860 1 797 ÅRETS RESULTAT 11 090-3 795-1 309-1 656 1 114 3 471 20 412 N Y C K E L T A L Utfall Budget Prognos Budget Budget Prognos Prognos Utfall 2014 2014 udget 2015gnos 2015 2015udget 2015 2016udget 2016 2017gnos 2017 2018gnos 2018 2019 2019 Nettokostnadernas (exkl avskr. o jämförelsestörande poster) andel av skatteintäkter o generella statsbidrag 97,5% 97,3% 97,9% 96,7% 96,1% 95,3% 92,5% Finansnettots andel av skatteint. -1,8% -0,1% -0,3% -0,1% 0,1% 0,3% 0,2% Andel av skatteint. disp. för investeringar 4,3% 2,7% 2,4% 3,4% 3,8% 4,4% 7,3% Årets resultat 11 090-3 795-1 309-1 656 1 114 3 471 20 412 Kassaflöde (förändring räntebärande tillgångar och skulder) -1 247-36 296-78 122-25 399-26 127-3 114 49 277 Soliditet 70% 66% 66% 63% 60% 60% 61% Balanskravsavstämning 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Resultat 8 969 11 090-1 309-1 656 1 114 3 471 Avkastning pensionsmedel -2 497-4 877-1 960-1 916-1 860-1 797 Andra öronmärkningar m m -4 261-11 174 0 0 0 0 Tillskott pensionsmedel 2 222 3 600 8 700 4 900 5 600 6 100 Resultatutjämningsreserv 0 3 000 0 0 0 Balanskravsresultat 4 433 1 639 5 431 1 328 4 854 7 774

Kassaflödesanalys Utfall Budget Prognos Budget Budget Prognos 2014 2015 2015 2016 2017 2018 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 11 090-3 795-1 309-1 656 1 114 3 471 Justering för avskrivningar 19 882 23 426 21 222 24 087 24 274 26 265 Just. för förändring pensionsavsättning 292 0 0 0 0 0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster som ingår i Årets resultat 0 0 0 0 0 0 Medel från verk samheten före förändring av rörelsek apital 31 264 19 631 19 913 22 431 25 388 29 736 +/- Minskn/ökn övr. långfristiga fordr. 0 0 0 0 0 0 +/- Försäljn/inköp exploateringsmark -5 831 0 0 0 0 0 +/- Minskn/ökn övriga kortfrist. fordr. 4 919 0 0 0 0 0 +/- Ökn/minskn övriga långfrist. skulder 344 0 0 0 0 0 +/- Ökn/minskn övriga kortfristiga skulder 12 156 0 0 0 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 42 852 19 631 19 913 22 431 25 388 29 736 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anl.tillg. 0 0 0 0 0 0 Försäljning av immateriella anl.tillg. 0 0 0 0 0 0 Investering i fastigheter o inventarier -35 099-55 927-98 035-47 830-51 515-32 850 Invest.bidrag fastigheter o inventarier 0 0 0 0 0 0 Försäljning av fastigheter o inventarier 0 0 0 0 0 0 Investering i aktier o andelar -9 000 0 0 0 0 0 Försäljning av aktier o andelar 0 0 0 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -44 099-55 927-98 035-47 830-51 515-32 850 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning Ökning räntebärande långfr. fordr. 0 0 0 0 0 0 Minskning räntebärande långfr. fordr. 0 0 0 0 0 0 Ökning räntebärande kortfrist. fordr. 0 0 0 0 0 0 Minskning räntebärande kortfrist. fordr. 0 0 0 0 0 0 Ökning Pensionsmedel, omsättn.tillg. -4 877-4 069-1 968-1 960-1 916-1 860 Minskning Pensionsmedel, omsättn.tillg. 3 600 8 700 8 700 4 900 5 600 6 100 Upplåning Nyupptagna långfristiga lån 0 30 000 30 000 30 000 30 000 0 Amortering långfristiga lån 0 0 0 0 0 0 Ökning kortfristiga lån 0 0 0 0 0 0 Minskning kortfristiga lån 0 0 0 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 277 34 631 36 732 32 940 33 684 4 240 Årets kassaflöde -2 524-1 665-41 390 7 541 7 557 1 126 Likvida medel vid årets början 33 539 31 015 31 015-10 375-2 834 4 723 Likvida medel vid årets slut 31 015 29 350-10 375-2 834 4 723 5 849 Spec. till Årets kassaflöde +/- Ökn/minskn kassa och bank -2 524-1 665-41 390 7 541 7 557 1 126 Årets kassaflöde -2 524-1 665-41 390 7 541 7 557 1 126

Balansräkning Utfall Budget Prognos Budget Budget Prognos 2014 2015 2015 2016 2017 2018 Immateriella anl.tillg. 115 0 0 0 0 0 Fastigheter o inventarier 294 487 327 103 371 415 395 158 422 399 428 984 Materiella anläggningstillgångar 294 487 327 103 371 415 395 158 422 399 428 984 Aktier o andelar 26 308 26 308 26 308 26 308 26 308 26 308 Räntebärande långfr. fordr. 1 788 1 788 1 788 1 788 1 788 1 788 Övr. långfristiga fordr. 468 468 468 468 468 468 Finansiella anläggningstillgångar 28 564 28 564 28 564 28 564 28 564 28 564 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 323 166 355 667 399 979 423 722 450 963 457 548 Exploateringsmark 9 224 9 224 9 224 9 224 9 224 9 224 Räntebärande kortfrist. fordr. 0 0 0 0 0 0 Övriga kortfrist. fordr. 59 437 59 437 59 437 59 437 59 437 59 437 Pensionsmedel, omsättn.tillg. 137 296 132 665 130 564 127 624 123 940 119 700 Kassa och bank 31 015 29 350-10 375-2 834 4 723 5 849 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 236 972 230 676 188 850 193 451 197 324 194 210 SUMMA TILLGÅNGAR 560 138 586 343 588 829 617 173 648 287 651 758 Årets resultat 11 090-3 795-1 309-1 656 1 114 3 471 Resultatutjämningsreserv 5 936 5 936 5 936 5 936 5 936 5 936 Övrigt eget kapital 374 306 385 396 385 396 384 087 382 431 383 545 EGET KAPITAL 391 332 387 537 390 023 388 367 389 481 392 952 Pensionsavsättning 8 615 8 615 8 615 8 615 8 615 8 615 AVSÄTTNINGAR 8 615 8 615 8 615 8 615 8 615 8 615 Långfristiga lån 30 000 60 000 60 000 90 000 120 000 120 000 Övriga långfrist. skulder 2 914 2 914 2 914 2 914 2 914 2 914 Långfristiga skulder 32 914 62 914 62 914 92 914 122 914 122 914 Kortfristiga lån 0 0 0 0 0 0 Övriga kortfristiga skulder 127 277 127 277 127 277 127 277 127 277 127 277 Kortfristiga skulder 127 277 127 277 127 277 127 277 127 277 127 277 SKULDER 160 191 190 191 190 191 220 191 250 191 250 191 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER 560 138 586 343 588 829 617 173 648 287 651 758 Soliditet 70% 66% 66% 63% 60% 60%

Rev driftbudget KS 2015-11-10 DRIFTBUDGET SÄTERS KOMMUN 1000-tal kr Utfall Ny ram Beslut ram Förslag Förslag ram bokslut justerad KF 2015-06-08 rev KS Nämnd/förvaltning 2014 2015 2016 2016 2016 Kommunstyrelsen exkl pensioner 33 672 35 507 35 538 1 923 37 461 Pensioner 11 839 11 700 12 200 0 12 200 Verksamhet i samverkan Räddningstjänst Dalamitt 8 354 8 939 9 114 0 9 114 Överförmyndare i samverkan ÖiS 693 831 838 77 915 Upphandling FBR 767 770 856 0 856 Samhällsbyggnadsnämnd 50 566 55 642 55 354 0 55 354 Kulturnämnd 12 653 12 981 13 093 0 13 093 Barn- och utbildningsnämnd 235 404 238 660 245 866 0 245 866 Ung i Säter 1 542 1 969 2 156 0 2 156 Socialnämnd 211 457 221 281 225 537 0 225 537 Revision 693 920 850 0 850 Central reserv 2 000 2 000 0 2 000 SUMMA 567 640 591 200 603 402 2 000 605 402 Kontroll 603 402 605 402

Kommunfullmäktige 2015-11-30 8 Kf 201 DnrKS2015/0274 Budgetdirektiv och preliminära ramar 2017 2019 Beslut: Kommunfullmäktige beslutar anta: 1. Mål för verksamheten av betydelse för god ekonomisk hushållning. 2. Planeringsgrunder. 3. Finansiella mål. 4. Investeringar och skuldsättning. 5. Pensionsförvaltning. 6. Driftbudgetramar för 2017 till 620 000 kkr 2018 till 639 000 kkr 2019 till 659 000 kkr 7. Ramar för nämnder, KS och samverkansverksamheter 2016-2017-2018. 8. Resultatbudget. 9. Balanskravsavstämning. 10. Tidplan för budgetarbetet. 11. Förslag till budgetdirektiv och preliminära driftbudgetramar för perioden 2017-2019 i sin helhet. Ärendebeskrivning: Förslag till budgetdirektiv och preliminära ramar 2017-2019 har upprättats. Ekonomichef Bert Stabforsmo lämnar en redogörelse för budgetdirektiv mm. Direktiven omfattar: Finansiella mål Mål för verksamheten av betydelse för god ekonomisk hushållning Planeringsgrunder Driftbudgetramar nämnder, KS och samverkansverksamheter Resultatbudget Tidplan för budgetarbetet Resultatmål Ett vanligt förekommande mål för resultat är att det skall överstiga 2 % av skatteintäkter generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär för Säters kommun ett plusresultat på c:a 12 mkr. Plusresultatet är inte en vinst utan ett överskottsmål, som bl. a skall täcka: Inflationssäkring av eget kapital. Vid ett nollresultat minskar det egna kapitalet i reala värden med kostnaden för inflationen Finansiellt sparande för framtida behov som investeringar, och pensionsåtaganden Marginaler för osäkerheter i intäkter och kostnader forts

Kommunfullmäktige 2015-11-30 9 Kf 201 forts 2 % - målet är en schablon som gäller för hela kommunsektorn. Vid en anpassning och nyansering till Säters kommuns förhållanden skulle målsättningen kunna dras ner något. För inflationssäkring av det egna kapitalet krävs ett resultat på + 8 mkr. (Vid en inflation enl. Riksbankens inflationsmål om 2 %/år). Kommunens behov av sparande är sannolikt något mindre än för genomsnittskommunen. Kommunen har satt av ett sparande för framtida pensionskostnader. Kommunen har en upparbetad likviditet och klarar med denna en huvuddel av investeringsbehovet den närmaste planperioden. Då investeringsbehovet är högt även under åren efter planperioden behöver kommunen åter få till stånd ett finansiellt sparande genom att höja resultatnivåerna. Långsiktigt resultatmål: Resultatet skall för att värdesäkra kommunens egna kapital överstiga 8 mkr. Resultatmål för planperioden: Kommunens resultatmål anpassas så att en jämn utveckling av kommunens nettokostnad för verksamheten kan uppnås. Det långsiktiga målet uppnås fullt ut först 2019, med en successiv upptrappning av resultatmålet.. Resultatmålet är lagt på det balanskravsavstämda resultatet, där hänsyn tagits till såväl avkastning som tillskott från kommunens pensionsmedelsförvaltning. Resultat efter balanskravsavstämning 2017: + 4,9 mkr 2018: + 7,2 mkr 2019: + 8,5 mkr Balanskravsavstämning 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Resultat 11 090-1 309-1 656 1 235 2 912 3 407 Avkastning pensionsmedel -4 877-1 968-1 960-1 916-1 860-1 797 Andra öronmärkningar m m -11 174 0 0 0 0 0 Tillskott pensionsmedel 3 600 8 700 4 900 5 600 6 100 6 900 Resultatutjämningsreserv 3 000 0 0 0 0 Balanskravsresultat 1 639 5 423 1 284 4 919 7 152 8 510 Investeringar och skuldsättning Investeringsbehovet är stort. Barn- och utbildningsnämndens verksamheter behöver nya och ombyggda lokaler. Standarden på kommunens fastigheter behöver generellt höjas framför allt på ventilation och brandskydd. På gatusidan behövs ombyggnader, förbättrad gatubelysning och nya gång- och cykelvägar. Anläggningar för vatten och avlopp behöver byggas om och förbättras. Användningen av IT inom skola och administration kräver löpande investeringar. forts

Kommunfullmäktige 2015-11-30 10 Kf 201 forts För att inte kostnaderna för investeringar ska ta alltför stort utrymme av kakan behöver investeringsnivåerna anpassas i storlek och tid. Följande investeringsnivåer föreslås för perioden; 2016: 47,8 mkr (Varav VA/Renhållning 4,5 mkr) 2017: 51,5 mkr (Varav VA/Renhållning 12,9 mkr) 2018: 32,8 mkr (Varav VA/Renhållning 10,9 mkr) 2019: 65,4 mkr (Varav VA/Renhållning 10 mkr) Säters kommun har 2015-01-01 en låneskuld på 30 mkr. Med planerade investeringar 2015 18 kommer en utökad upplåning att behöva göras med 70 mkr. En del av behovet löses inom ramen för kommunens koncernkredit, men ett nytt långfristigt lån behöver tas upp under 2015. Ytterligare ett nytt lån om 30 mkr bedöms behöva tas upp under 2016. I beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning har kommunen satt ett skuldsättningstak på 100 mkr. Detta föreslås gälla endast för kommunens skattefinansierade verksamhet. Syftet med lånetaket är att utgöra en broms mot alltför kostnadsdrivande investeringar. Då kapitalkostnaderna för den avgiftsfinansierade verksamheten täcks av avgifter bör dess investeringar läggas utanför lånetaket. Med avgiftsfinansierad verksamhet avses även utveckling av bostadsområden som finansieras via försäljningsavgifter. Den ökade upplåningen för den skattefinansierade verksamheten ryms under taket 2016. För 2017-2019 måste ytterligare justeringar i budgeten göras för att den ska inrymmas under lånetaket. Pensionsförvaltning Vid försäljningen av Säters energiverk avsattes 70 mkr till kapitalförvaltning för framtida pensionskostnader. 1998 placerades dessa medel i aktiv kapitalförvaltning hos två förvaltare. I det reglemente som reglerar hur förvaltarna får placera kapitalet har angetts att huvuddelen skall vara placerat i räntebärande värdepapper. Aktiemarknadens svängningar har påverkat kapitalets utveckling. När kursutvecklingen har varit god har avkastningen bidragit till att förbättra kommunens kapital. Vid nedgången i börsen sjunker värdet. För att motverka svängningar i kapitalets värde, har kapitalet placerats om under våren 2006. Kapitalet är nu placerat i Statliga realränteobligationer, samt i bostadsobligationer utgivna av svenska bostadsfinansieringsinstitut. Detta ger en långsammare, men mer stabil värdeökning. Kommunen skall för varje år ta ett beslut om hur mycket av pensionsfonden som skall utnyttjas för pensionsutbetalningar. Fonderingen av pensionsmedel, och utnyttjandet av de fonderade medlen kan utgöra grund för att frångå kravet på balans i budget och bokslut. Budgeten kan underbalanseras med det belopp som används ur fonden. Forts

Kommunfullmäktige 2015-11-30 11 Kf 201 forts Kommunen fastställer följande mål för pensionsförvaltningen för planperioden 2016-2018 Avkastningen på pensionsförvaltningen beräknas under planperioden uppgå till 1,5 %/år Kostnader för utbetalda pensioner finansieras upp till 6,4 mkr/år av skattemedel. För belopp över denna nivå tillskjuts medel från pensionsförvaltningen. För att åstadkomma en jämn utveckling av verksamheternas nettokostnad har en omfördelning gjorts från 2014 till 2015. 2014: 3,6 mkr 2015: 8,7 mkr 2016: 4,9 mkr 2017: 5,6 mkr 2018: 6,1 mkr 2019: 6.9 mkr Driftbudgetramar 2017-2019 Totala preliminära driftbudgetramar framräknade utifrån ovanstående ekonomiska mål och övriga planeringsgrunder: 2017:620 000 kkr 2018:639 000 kkr 2019:659 000 kkr Nedbrutna budgetramar för resp. nämnd och förvaltning 2017 redovisas i direktiven. Nämnderna och kommunstyrelsen ska lägga förslag till en budget som inryms i den preliminära ramen. Behöver åtgärder vidtas för att åstadkomma detta skall förslag med konsekvensbeskrivningar inlämnas med budgetförslaget. Yttrande: I ärendet yttrar sig Abbe Ronsten (S), Malin Hedlund (M), Tommy Andersson (M) och Lotta Bergstrand (L)

Kommunfullmäktige 2015-11-30 12 Kf 202 Dnr KA15/089 Webbsändning av kommunfullmäktiges sammanträden till allmänheten Beslut Kommunfullmäktige beslutar att under 2016 påbörja webbsändning av kommunfullmäktiges sammanträden. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktiges presidium har väckt frågan om webbsändning av fullmäktiges sammanträden. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2015-03-10 uppdra åt kanslienheten/it-enheten att utreda förutsättningarna för utsändning av kommunfullmäktiges möten som omfattade legala, tekniska och ekonomiska konsekvenser. IT-enheten har genomfört en analys om möjligheterna till webbsändning utifrån ett ekonomiskt och tekniskt perspektiv. Möjlighet finns till olika lösningar. Bakgrund Under ett stort antal år har frågan om att sända kommunfullmäktiges möten via radio eller TV diskuterats. I ett tidigt skede var alternativet närradio. Detta kunde inte genomföras då det inte finns någon närradiostation som är verksam i Säter. Samma sak gällde för TV-utsändning. Idag finns andra tekniska förutsättningar i och med tillgången till internet. Många kommuner använder sig redan av det här sättet att informera sina invånare. Kallelser, handlingar och protokoll från kommunens politiska möten i nämnder och kommunfullmäktige är idag enkelt att hitta via webben för den medborgare som önskar.

Kommunfullmäktige 2015-11-30 13 Kf 203 Dnr KA14/302 Svar på motion om webbsändning av KF i Säters kommun Beslut: Kommunfullmäktige beslutar att motionen är bifallen. Ärendebeskrivning En motion om att webbsända kommunfullmäktigemöten lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde 2015-02-16 av Sverigedemokraterna. Motionärernas förslag: Kommunfullmäktigemötet beslutar utreda uppstart av livesända kommunfullmäktigemöten via webb 2015. Beslutsunderlag: Motion om webbsändning av KF. Tjänsteutlåtande 2015-10-06.

Kommunfullmäktige 2015-11-30 14 Kf 204 Dnr KA14/308 Svar på motion om livesändning av kommunfullmäktiges möten Beslut: Kommunfullmäktige beslutar att motionen är bifallen. Ärendebeskrivning En motion om att livesändning av kommunfullmäktiges möten lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde 2015-02-16 av Johan Karlsson. Motionärens förslag: Kommunfullmäktige beslutar utreda möjligheter för att snarast möjligt påbörja livesändning av kommunfullmäktiges möten. Beslutsunderlag: Motion om livesändning av kommunfullmäktigemöten. Tjänsteutlåtande 2015-10-06.

Kommunfullmäktige 2015-11-30 15 Kf 205 Dnr KS2015/0289 Nytt medborgarförslag om behov av orienterings/informationstavlor Beslut: Kommunfullmäktige beslutar hänskjuta medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beslut. Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om behov av orienterings/informationstavlor lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde 2015-11-30 av Bengt Åke Johansson och Christer Malmstedt, Säter. Medborgarnas förslag: Att kommunen inventerar kulturplatser, fastigheter, byggnader och områden i hela kommunen där viktig industri och kulturverksamheter förekommit samt på sådana platser där information saknas låter uppsätta allmän lättförståelig information i form av orienterings/informationstavlor.

Kommunfullmäktige 2015-11-30 16 Kf 206 Dnr KS2015/0239 Ändrat debiteringssystem för den gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel. Beslut Kommunfullmäktige beslutar: 1. Finansieringssystemet ändras från och med 1 januari 2016 från bruttokostnad till nettokostnad, intäkten förs direkt till den gemensamma nämnden och kommunerna betalar in respektive nettokostnad till den gemensamma nämnden. 2. Beräkningsmodell är utifrån antal tillstånd och omsättningsavgifter i respektive kommun. 3. Gemensamma nämnden får fastställa nettokostnaden för respektive kommun inför varje nytt år utifrån ovanstående beräkningsmodell. Bakgrund och ärendebeskrivning Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel startade sin verksamhet 2014-01-01. Den hanterar kommunens uppgifter för tillståndsgivning och tillsyn enligt den lagstiftning som gäller för alkohol, tobak och receptfria läkemedel för de sju samverkande kommunerna Falun, Borlänge, Gagnef, Säter, Ludvika, Smedjebacken och Hedemora. När nämnden startade sin verksamhet baserades kommunernas ersättning på den nivå som kommunerna haft innan samverkan inleddes. Kommunerna betalar in en bruttokostnad till Falu kommun som administrerar nämndens arbete. Agvifter för tillståndsgivning och tillsyn betalas till respektive kommun. Avgifterna var vid starten olika för varje kommun. Beslut har nu tagits i alla kommuner om en gemensam avgiftsmodell som ska gälla fullt ut från 2016-01-01. Därmed finns en viktig förutsättning för att gå vidare och ändra på ersättningssystemet från ett bruttosystem till ett nettosystem. Den gemensamma nämnden tar in alla avgifter och kommunerna debiteras för nettokostnaden. Den andra punkten gäller hur nettokostnaden ska fördelas mellan kommunerna. ATL-nämnden har övervägt två fördelningsmodeller. Den ena baserar sig på invånarantal och den andra på antalet tillstånd i respektive kommun. Fördelningsmodellerna ger olika utfall och ATL-nämnden har valt att föreslå fördelning efter antal tillstånd i varje kommun. BS Kommentar: Antalet tillstånd är det som är kostnadsdrivande. Ju fler tillstånd ju mer arbete för handläggande tjänstemän med tillståndsgivning och tillsyn. forts

Kommunfullmäktige 2015-11-30 17 Kf 206 forts Konsekvensbeskrivning Hur slår det nya systemet på Säters nettokostnader? Enligt de beräkningar som ATLkontoret har gjort på 2015 års kostnadsnivå skulle Säters kommuns nettokostnad bli 66 584 kr enligt fördelning efter antal tillstånd. Detta ska jämföras med nettokostnaden helåret 2014 som var 66 627 kronor (122 827 56 200). För 2015 överstiger för närvarande intäkterna kostnaden vilket delvis beror på att årsavgifter för tillsyn är debiterade. Utfallet på helår är svårt att bedöma men troligtvis blir nettokostnaden lägre 2015 än 2014. Det nya ersättningssystemet innebär således ingen utökad nettokostnad för Säters kommun

Kommunfullmäktige 2015-11-30 18 Kf 207 Dnr KS2015/0259 Förändring anläggningsavgift VA 2016 Beslut: Kommunfullmäktige beslutar fastställa en höjning av anläggningsavgiften i VA-taxan med 5000 kr per förbindelsepunkt (VA-taxa 5.1a) och 5000 kr per lägenhet (VAtaxa 5.1c) inkl. moms. Höjningen gäller fr o m 2016-01-01. Bakgrund och ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår 2015-10-07 kommunfullmäktige fastställa en höjning av anläggningsavgift för VA fr.o.m. 2016-01-01 enligt följande: 1. Anläggningsavgiften i VA-taxan höjs med 5000 kr per förbindelsepunkt (VAtaxa 5.1a) och 5000 kr per lägenhet (VA-taxa 5.1c) inkl. moms. Avgifterna i VA-taxan har varit oförändrade sedan 2012. Anläggningsavgifterna bör motsvara de genomsnittliga anläggningskostnaderna och det gör de inte idag.

Kommunfullmäktige 2015-11-30 19 Kf 208 Dnr KS2015/0259 Förändring brukningsavgift VA 2016 Beslut: Kommunfullmäktige beslutar höja brukningsavgiften i VA-taxan med 3 % from 2016-01-01, genom att höja lägenhetsavgiften (Va-taxa 14.1c) med 165 kr/år inkl moms. Bakgrund och ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår 2015-10-07 kommunfullmäktige höja brukningsavgiften i VA-taxan med 3 % from 2016-01-01, genom att höja lägenhetsavgiften (Va-taxa 14.1c) med 165 kr/år inkl moms. Säter har en stor och utspridd VA-verksamhet med 12 vattenverk, 8 reningsverk, ett trettiotal pumpstationer samt tryckstegringar och reservoarer. Dessa binds ihop av ca 410 km ledningar. Det här påverkar kostnaderna negativt vilket bör beaktas när man gör jämförelser med andra kommuner. Anläggningarna är i många fall byggda på 1960- och 70-talet och behovet av underhåll och reinvesteringar är stort. Trots att mycket förbättringsarbete har gjorts de senaste åren så är det ändå mycket som återstår. Kraven ökar samtidigt som anläggningarna (ledningsnät, vattenverk, pumpstationer mm.) åldras. Personalen har i många fall hög kompetens men eftersom de är så få personer inom varje sektor så är sårbarheten hög. Det finns påtagliga behov av förstärkning vad gäller planering, projektering och information. Yttrande: I ärendet yttrar sig Tommy Andersson (M), Marit Ragnarsson ( C) och Lotta Bergstrand (L).

Kommunfullmäktige 2015-11-30 20 Kf 209 Dnr: KA 12/492 Energidirektiv Beslut: Kommunfullmäktige beslutar att Säters kommun och Säterbostäder i egenskap av byggherre vid nybyggnation ska som lägsta energikrav bygga enligt projekterad FEBY 12 minienergihus eller jämförbar standard. Bakgrund och ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår 2015-10-07 kommunfullmäktige besluta att Säters kommun och Säterbostäder i egenskap av byggherre vid nybyggnation ska som lägsta energikrav bygga enligt projekterad FEBY 12 minienergihus. Förvaltningen anser att kraven ska ställas utifrån kriterier framtagna av forum för energieffektiva byggnader (FEBY) och inte enligt miljöberedningens förslag, då FEBY är av marknaden väl etablerade kravspecifikationer för nollenergihus, passivhus och minienergihus. Förvaltningens ståndpunkt är att kriteriet Projekterad för minienergihus enligt FEBY 12 ska användas när kommunen eller kommunens bolag står som byggherre vid nybyggnation, vilket innebär att byggnaden ska beräkningsmässigt uppfylla kraven för minienergihus. Kriteriet för minienergihus är den minst krävande av FEBY 12 kravspecifikationer (se tabell 1 och 2), och där kravnivån för specifik energianvändning är mellan kravnivån för passivhus och BBR19. Kravnivån minienergihus enligt FEBY 12 innebär en skärpning av specifik energianvändning med 23%-26% för ej elvärmda hus och en skärpning med 46% för elvärmda hus mot gällande energikrav i BBR22. Kravmodell är densamma för FEBY 12 minienergihus och för passivhus vilket innebär att värmeförluster hålls på en väsentligt lägre nivå än BBR22. Förvaltningen anser att det är lämpligt att använda kravnivån för minienergihus då den förväntade investeringskostnaden för att bygga enligt kraven är låg. 2012-12-10 Miljöberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta om energi och täthetskrav i exploateringsavtal för exploatering på kommunal mark enligt tabell 1. Kravet ska även gälla för kommunens, och kommunens bolags eget byggande. 2013-05-13 Yttrande från samhällsbyggnadsnämnden: Samhällsbyggnadsnämndens förslag är att kommunens energidirektiv skärps ytterligare till kravnivån enligt FEBY12 minienergihus. 2013-05-24 Yttrande från Säterbostäder AB: Säterbostäder AB anser i sitt yttrande att kommunens energidirektiv inte bör baseras på något definitivt särkrav för energianvändning. 2013-06-11 Ärendet återremiteras till miljöberedningen. forts

Kommunfullmäktige 2015-11-30 21 Kf 209 forts 2013-11-04 Miljöberedningens yttrande: Miljöberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt samhällsbyggnadsnämndens förslag. Yttrande: I ärendet yttrar sig Marit Ragnarsson ( C) och Abbe Ronsten (S).

Kommunfullmäktige 2015-11-30 22 Kf 210 KS2015/0263 Antagande av områdesbestämmelser för Bispberg Beslut: Kommunfullmäktige beslutar med reviderad handling gällande utökad lovplikt, anta områdesbestämmelser för Bispberg. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår 2015-10-07 föreslå kommunfullmäktige anta områdesbestämmelser för Bispberg. Idag gäller områdesbestämmelser för Bispbergs gruva mm för att skydda riksintresset för kulturmiljövård för själva gruvområdet och Bispbergs herrgård. Dessa områdesbestämmelser kommer att upphöra att gälla i samband med att nya områdesbestämmelser, som utökas till att omfatta hela det riksintressanta gruvsamhället, vinner laga kraft. Syftet med områdesbestämmelserna är bland annat att: Säkerställa det riksintresse för kulturmiljövården som Bispberg utgör. Skydda de kulturhistoriska och estetiska miljövärdena och den unika helhetsmiljön som finns i Bispberg. Underlätta hanteringen av bygglovfrågor. Ge kommunen möjlighet att påverka bebyggelseutvecklingen med stor hänsyn till den befintliga miljöns karaktär och särdrag, bland annat genom utökad bygglovplikt. Bidra till en god utformning av yttre miljöer för gatumark och tomtmark. Allmänna råd och rekommendationer i byggnadsvård vid ändringar av befintlig- och ny bebyggelse redovisas i en lokal byggnadsordning som utgör bilaga till områdesbestämmelserna. Avsikten är att denna ska precisera det kulturhistoriska intresset och underlätta tolkning av områdesbestämmelserna för såväl fastighetsägare som samhällsbyggnadsnämnden. Bestämmelserna innebär huvudsakligen att en anpassning till befintliga förhållanden bedöms att inte ge ytterligare bidrag till eventuella överskridanden av miljökvalitetsnormer eller till att människor utsätts för varaktig störning. Någon miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för en miljöbedömning enligt 6 kap 11 miljöbalken behöver därför inte upprättas. Yttrande: I ärendet yttrar sig Marit Ragnarsson ( C) och Lotta Bergstrand (L).