Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kommunstyrelsen Ks 196 Gemensamma hjälpmedelsavgifter i Dalarna... 2 Ks 197 Kommunal skattesats Ks 198 Reviderad budget Ks 199 Budgetdirektiv och preliminära ramar Ks 200 Ändrat debiteringssystem för den gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel Ks 201 Avtal mellan Säters kommun och Säterbostäder avseende fastighetsservice Ks 202 Förändring anläggningsavgift VA Ks 203 Förändring brukningsavgift VA Ks 204 Energidirektiv Ks 205 Områdesbestämmelser för Bispberg Ks 206 Delägande och engagemang i Visit Dalarna AB Ks 207 Webbsändning av kommunfullmäktiges sammanträden till allmänheten Ks 208 Svar på motion om webbsändning av KF i Säters kommun Ks 209 Svar på motion om livesändning av kommunfullmäktiges möten Ks 210 Kommunalt handlingsprogram LSO (Lagen om skydd mot olyckor) Ks 211 Grundberedskapsplan för Säters kommun Ks 212 Utökad samverkan med lön och pensionsadministration med Falu kommun Ks 213 Pensionspolicy Ks 214 Förslag till Säters biblioteks- och kulturplan Ks 215 Tilläggsanslag för överförmyndaren driftbudget Ks 216 Samarbetsavtal med föreningen Folkets Hus u.p.a gällande ombyggnadsprojekt Ks 217 Serviceplan för Säters kommun Ks 218 Kalendarium Ks 219 Ungdomsledarstipendium Ks 220 Verksamhetsinformation Ks 221 Budgetprocess inför budgetåret Ks 222 Redovisning av delegationsärenden Ks 223 Delgivningar Ks 224 Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion Ks 225 Extra sammanträde... 38

2 Kommunstyrelsen Plats och tid Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl Beslutande Abbe Ronsten, ordförande (S) Elsa Efraimsson Vestman, vice ordförande (C ) Annelie Rosendahl Orrboes (M) ersättare för Tommy Andersson, (M) Mats Nilsson (S) Helena Andersson (S) Jenny Nyberg (S) Hans Johansson ( C) Abdullah Khaledian (S) ersättare för Erik Kall (MP) Ulf Ek (V) ersättare för Sten-Olof Eklund (V) Lotta Bergstrand (FP) Daniel Ericgörs (KD) ersättare för Jenny Nordahl (SD) Ej tjänstgörande ersättare Maud Jones Jans (S) Övriga deltagare Margareta Jakobsson, nämndsekreterare Brittmari Niglis, IT-chef Pär Jerfström, kommunchef Bert Stabforsmo, ekonomichef Malin Karhu Birgersson, förvaltningschef Kristina Mellberg, miljö och byggchef Anette Wikblom, förvaltningschef Anna Nygren, VA/Renhållningschef Malin Karhu Birgersson, förvaltningschef Jani Edman, miljösamordnare Helena Åkerberg-Hammarström, näringslivschef Kjell Bergqvist, näringslivssekreterare Andreas Mossberg, förvaltningschef Marianne Sjöström, verksamhetschef Borlänge kommun Carina Johansson, enhetschef Borlänge kommun Utses att justera Lotta Bergstrand Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Paragrafer Margareta Jakobsson Ordförande Justerande Abbe Ronsten Lotta Bergstrand Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsen Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Kommunkansliet Margareta Jakobsson Datum för anslags nedtagande

3 Kommunstyrelsen Ks 196 Dnr KS2015/0244 Gemensamma hjälpmedelsavgifter i Dalarna Beslut: Kommunstyrelsen beslutar återremittera förslag till gemensamma Hjälpmedelsavgifter för att klargöra vad förslaget om undantag av avgift för särskilt boende, LSS- och psykiatriboende innebär. Bakgrund och ärendebeskrivning: Hjälpmedelsnämnden rekommenderar kommuner och landsting att besluta om gemensamma hjälpmedelsavgifter i Dalarna fr o m 1 januari Hjälpmedelsrådet fick i uppdrag av Hjälpmedelsnämnden att utreda frågan kring gemensamma avgifter för hjälpmedel i Dalarnas län. Målet var att kommunernas avgifter inte skulle skilja sig från varandra samt att de skulle samspela med landstingets avgifter för att förenkla för medborgarna. Barn och ungdomar under 20 år betalar inga avgifter för hjälpmedel eller hemsjukvårdsbesök. Beslutsunderlag: Beslut från Hjälpmedelsnämnden, Tjänsteskrivelse från socialförvaltningen,

4 Kommunstyrelsen Ks 197 Dnr KS2015/0258 Kommunal skattesats 2016 Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta fastställa den kommunala skattesatsen 2016 till 22:79 kronor vilken är oförändrad mot Ärendebeskrivning: Kommunallagen kap 8 anger att kommunfullmäktige skall fastställa den kommunala skattesatsen. Den kommunala skattesatsen för 2015 är 22:79 kronor.

5 Kommunstyrelsen Ks 198 Dnr KS2015/0262 Reviderad budget Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta revidera budgeten för 2016 på följande sätt. 1. Anta nya finansiella mål enligt bilaga 1 Ks 198/ Utöka den totala driftbudgetramen för 2016 med 2 mkr. 3. Fördela den utökade driftbudgetramen till kommunstyrelsen med 1 mkr för riktade lönesatsningar och 1 mkr till utvecklingsinsatser i kommunens förvaltningar. Förvaltningens ståndpunkt Medlen för riktade lönesatsningar bör placeras under kommunstyrelsen för en snabbbare hantering vid utfördelning efter genomförd lönerevision. I beslutet om budget som kommunfullmäktige tog ingår de i den centrala reserven som kräver fullmäktigebeslut innan den kan disponeras. En del av det utökade driftbudgetutrymme som intäktsläget medger föreslås användas för utvecklings-insatser i kommunens förvaltningar. Medlen placeras centralt under kommunstyrelsen men kommer att användas i hela den kommunala organisationen. Bakgrund och ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade om budget för 2016 och plan för Budgeten behöver revideras på några punkter. Kommunens pensionsmedelsförvaltning ger inte förväntad avkastning och planen för dess användande måste revideras. Detta innebär att tillskottet från pensionsmedlen blir lägre än vad som tidigare planerats. Brytpunkten flyttas upp från 6,4 mkr till 7,4 mkr. Det finns nya beräkningar för utjämningssystemen. Budgetpropositionen innebär vissa mindre förändringar i statens anslag och även åtgärder som påverkar skatteunderlagets utveckling. SKL har reviderat sin beräkning för skatteunderlagets utveckling. Befolkningsutvecklingen har under året varit positiv och beräkningsgrunden för kommunens intäkter kan höjas. Uppföljningen av budget 2015 indikerar en möjlighet att omfördela medel i budget Socialnämnden har ett överskott framför allt inom äldreomsorgen. En del av överskottet faller ut enbart 2015 men den del som beror på minskad efterfrågan inom hemtjänsten. Samtidigt så framgår av socialnämndens budget-material att det finns ett nytt behov av LSS-boende och då behöver medel omfördelas till detta inom socialnämndens budgetram.

6 Bilaga 1 Ks /15 Finansiella mål - reviderade Inledning Säters kommun skall ha en över tid stabil ekonomi. En stabil ekonomi är en grundläggande förutsättning för att kommunen skall klara de ålägganden som riksdagen har beslutat om, och de satsningar som kommunen själv vill göra. Kommunen kan endast med en stabil ekonomisk grund fullfölja sina åtaganden gentemot kommunens invånare. Kommunen har sedan 2002 budgeterat för att intäkterna skall vara högre än kostnaderna. Detta är ett grundläggande krav i kommunallagen som kommunen är skyldig att följa. Denna nivå är dock inte tillräcklig för att ge marginaler för oförutsedda händelser under året, och det ger inte heller kommunen möjlighet att under året vidta åtgärder som på sikt kan främja kommunens utveckling. Kommunen skall i första hand klara sina investeringar med egna medel, och endast undantagsvis behöva ta upp nya lån för detta ändamål. För att inte äventyra kommunens likviditet måste investeringar och amorteringar anpassas i storlek och tid. Under den kommande planperioden kommer investeringsbehovet i Säters kommun, i likhet med många andra kommuner, att vara så stort att en ny upplåning inte kan undvikas. Kommunens bostadsbolag, Säterbostäder AB, skall uppvisa positiva resultat under planperioden. Bolaget bedöms inte behöva ytterligare finansiellt stöd från kommunen, och de borgensåtaganden kommunen har för bolagets lån bedöms inte behöva infrias. Det tidigare utgivna aktieägartillskottet på 9 mkr har under 2014 återbetalats till kommunen. Återbetalningen har använts för att finansiera en nyemission på 9 mkr i aktiekapital. Genom att öka aktiekapitalet möjliggörs en högre utdelning från bolaget. Beslut om utdelning tas på bolagets stämma efter avgiven årsredovisning. Kommunen har ett åtagande för pensioner intjänade före 1998 som inte redovisas som skuld i kommunens balansräkning. Åtagandet kommer att infrias successivt i takt med att kommunalt anställd personal går i pension, och kommunens kostnader för pensioner kommer att öka markant när de stora åldersgrupperna födda på 40-talet går i pension. En större del av denna kostnadsökning kan finansieras via de medel som avsatts i kapitalförvaltning, i samband med försäljningen av Säters Energiverk. Resterande kostnadsökning måste hanteras inom ordinarie ekonomiska ramar, och för detta måste kommunen ha en finansiell beredskap. Intäktsutvecklingen Tre saker är av avgörande betydelse för intäktsutvecklingen; befolkningsutvecklingen, skatteunderlagets utveckling, det kommunala utjämningssystemets utformning, samt statens anslag till detta. Under perioden minskade Säters befolkning med i snitt 100 personer/år bromsades utvecklingen upp och vändes till en liten befolkningsökning och kommunen nådde åter invånare minskade befolkningen åter med sammanlagt 160 personer. Det stora ungdomskullarna födda runt 1990 har påverkat flyttnettot negativt, men denna påverkan minskar och kommunen kan åter öka sin befolkning. Kommunen har antagit ett långsiktigt mål för befolkningsutvecklingen skall kommunen ha invånare. För perioden är målet en ökning med 60 personer/år. I intäktsberäkningen görs en avstämning mot faktisk befolkningsutveckling för det närmaste året. Utvecklingen

7 har 2015 varit mycket positiv. Flera bostadsprojekt har färdigställts under året och befolkningen har därmed ökat. Befolkningstalet 1 november bedöms landa på invånare, eller en ökning med 115 invånare sedan 1 november De egna skatteintäkterna och bidraget från inkomstutjämningen är beroende av hur skatteunderlaget, de totala taxerade inkomsterna, utvecklas. Det exakta utfallet är inte tillgängligt förrän vid definitiv taxering i december året efter inkomståret. Vid budgeteringstillfället bygger intäktsberäkningen på prognoser för det framtida utfallet. Kommunen använder sig av de prognoser som görs av Sveriges kommuner och landsting, 4 5 gånger per år. För de egna skatteintäkterna görs en justering utifrån historiska utfall. SKL har v 40 presenterat sin senaste skatteunderlagsprognos. Ur denna kan citeras: Den 10 september presenterade Skatteverket ett andra preliminärt taxeringsutfall för inkomståret Det indikerar en skatteunderlagstillväxt på drygt tre procent förra året, vilket är i linje med vår prognos. Att skatteunderlagstillväxten tilltar i år jämfört med 2014 beror främst på att både löner och pensioner stiger mer, men också på att skatteunderlaget påverkas av ändrade avdragsregler. Förra året höll höjda grundavdrag tillbaka skatteunderlaget medan det i år får ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Det betyder att den underliggande ökningstakten, rensat för effekter av regeländringar som neutraliseras via det generella statsbidraget, inte stiger lika brant. Nästa år medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten accelererar ytterligare och beräknas visa den största ökningen sedan år 2008 Våra beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin kommer i balans Därefter ger visserligen extrajobben viss draghjälp åt sysselsättningsutvecklingen, men arbetade timmar väntas trots det inte öka lika snabbt som under konjunkturuppgångens slutfas. Efter 2016 räknar vi också med att inkomsterna av arbetslöshetsersättningar minskar och en snabbare ökning av grundavdragen. Det är de viktigaste förklaringarna till att skatteunderlaget växer långsammare från och med Skatteunderlaget beräknas öka med 5,2 % ökar skatteunderlaget med 4,4 % och 2018 ökar skatteunderlaget med 4,6 %. Det system som finns för att utjämna skillnader i kostnadsnivå mellan kommunerna vilar till stor del på demografiska skillnader, kommunens åldersstruktur jämfört med rikets åldersstruktur. Riksdagen beslutade inför 2014 att revidera utjämningssystemet. Förändringen innebar för Säters kommun en 11,7 mkr lägre avgift än För 2016 beräknas de demografiska förändringarna ge en 3,1 mkr högre avgift än Det särskilda system för utjämning av LSS-kostnader (Lag om särskilt stöd till vissa handikappade) som infördes 2004 har visat sig vara väldigt instabilt, och svårt att bedöma. För 2016 beräknas utjämningsavgiften minska med 2 mkr och uppgå till 1,9 mkr. Den kommunala fastighetsavgiften som infördes 2008 beräknas vara oförändrad jämfört med 2015 och uppgå till 23 mkr.

8 Nivån på det generella statsbidraget till kommuner och landsting ligger i princip fast på 2015 års nivå. Inkomstutjämningssystemet återgår till den utformning den hade före 2014 och därmed minskas statens anslag. Detta påverkar drygt 10 kommuner med högt skatteunderlag som får betala en högre avgift. Kommunerna kompenseras för höjt grundavdrag för pensionärer. Därutöver görs vissa mindre justeringar enligt finansieringsprincipen. Sammantaget innebär ovanstående utveckling att kommunens intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning ökar 2016 med 24,6 mkr jämfört med Intäktsökning genom ytterligare höjning av kommunens utdebitering bedöms inte som möjlig under planperioden. Genom de höjningar som skett 2002 och 2003 på sammanlagt 1 kr befinner sig Säters kommun högt bland såväl länets som landets kommuner avseende kommunal skatt. Resultatmål Ett vanligt förekommande mål för resultat är att det skall överstiga 2 % av skatteintäkter generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär för Säters kommun ett plusresultat på c:a 12 mkr. Plusresultatet är inte en vinst utan ett överskottsmål, som bl. a skall täcka: - Inflationssäkring av eget kapital. Vid ett nollresultat minskar det egna kapitalet i reala värden med kostnaden för inflationen - Finansiellt sparande för framtida behov som investeringar, och pensionsåtaganden - Marginaler för osäkerheter i intäkter och kostnader 2 % - målet är en schablon som gäller för hela kommunsektorn. Vid en anpassning och nyansering till Säters kommuns förhållanden skulle målsättningen kunna dras ner något. För inflationssäkring av det egna kapitalet krävs ett resultat på + 8 mkr. (Vid en inflation enl. Riksbankens inflationsmål om 2 %/år). Kommunens behov av sparande är sannolikt något mindre än för genomsnittskommunen. Kommunen har satt av ett sparande för framtida pensionskostnader. Kommunen har en upparbetad likviditet och klarar med denna en huvuddel av investeringsbehovet den närmaste planperioden. Då investeringsbehovet är högt även under åren efter planperioden behöver kommunen åter få till stånd ett finansiellt sparande genom att höja resultatnivåerna. Långsiktigt resultatmål: Resultatet skall för att värdesäkra kommunens egna kapital överstiga 8 mkr. Resultatmål för planperioden: Kommunens resultatmål anpassas så att en jämn utveckling av kommunens nettokostnad för verksamheten kan uppnås. Det långsiktiga målet uppnås fullt ut först 2018, med en successiv upptrappning av resultatmålet.. Resultatmålet är lagt på det balanskravsavstämda resultatet, där hänsyn tagits till såväl avkastning som tillskott från kommunens pensionsmedelsförvaltning. Resultat efter balanskravsavstämning 2016: + 1,3 mkr 2017: + 4,9 mkr 2018: + 7,8 mkr

9 Balanskravsavstämning Resultat Avkastning pensionsmedel Andra öronmärkningar m m Tillskott pensionsmedel Resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat Investeringar och skuldsättning Investeringsbehovet är stort. Barn- och utbildningsnämndens verksamheter behöver nya och ombyggda lokaler. Standarden på kommunens fastigheter behöver generellt höjas framför allt på ventilation och brandskydd. På gatusidan behövs ombyggnader, förbättrad gatubelysning och nya gång- och cykelvägar. Anläggningar för vatten och avlopp behöver byggas om och förbättras. Användningen av IT inom skola och administration kräver löpande investeringar. För att inte kostnaderna för investeringar ska ta alltför stort utrymme av kakan behöver investeringsnivåerna anpassas i storlek och tid. Följande investeringsnivåer föreslås för perioden; 2016: 47,8 mkr (Varav VA/Renhållning 4,5 mkr) 2017: 51,5 mkr (Varav VA/Renhållning 12,9 mkr) 2018: 32,8 mkr (Varav VA/Renhållning 10,9 mkr) Säters kommun har en låneskuld på 30 mkr. Med planerade investeringar kommer en utökad upplåning att behöva göras med 70 mkr. En del av behovet löses inom ramen för kommunens koncernkredit, men ett nytt långfristigt lån behöver tas upp under Ytterligare ett nytt lån om 30 mkr bedöms behöva tas upp under I beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning har kommunen satt ett skuldsättningstak på 100 mkr. Detta föreslås gälla endast för kommunens skattefinansierade verksamhet. Syftet med lånetaket är att utgöra en broms mot alltför kostnadsdrivande investeringar. Då kapitalkostnaderna för den avgiftsfinansierade verksamheten täcks av avgifter bör dess investeringar läggas utanför lånetaket. Med avgiftsfinansierad verksamhet avses även utveckling av bostadsområden som finansieras via försäljningsavgifter. Den ökade upplåningen för den skattefinansierade verksamheten ryms under taket För 2017 och 2018 måste ytterligare justeringar i budgeten göras för att den ska inrymmas under lånetaket. Pensionsförvaltning Vid försäljningen av Säters energiverk avsattes 70 mkr till kapitalförvaltning för framtida pensionskostnader placerades dessa medel i aktiv kapitalförvaltning hos två förvaltare. I det reglemente som reglerar hur förvaltarna får placera kapitalet har angetts att huvuddelen skall vara placerat i räntebärande värdepapper. Aktiemarknadens svängningar har påverkat kapitalets utveckling. När kursutvecklingen har varit god har avkastningen bidragit till att förbättra kommunens kapital. Vid nedgången i börsen sjunker värdet. För att motverka svängningar i kapitalets värde, har kapitalet placerats om under våren Kapitalet är nu placerat i Statliga realränteobligationer, samt i bostadsobligationer utgivna av svenska bostadsfinansieringsinstitut. Detta ger en långsammare, men mer stabil värdeökning.

10 Kommunen skall för varje år ta ett beslut om hur mycket av pensionsfonden som skall utnyttjas för pensionsutbetalningar. Fonderingen av pensionsmedel, och utnyttjandet av de fonderade medlen kan utgöra grund för att frångå kravet på balans i budget och bokslut. Budgeten kan underbalanseras med det belopp som används ur fonden. Kommunen fastställer följande mål för pensionsförvaltningen för planperioden Avkastningen på pensionsförvaltningen beräknas under planperioden uppgå till 1,5 %/år Kostnader för utbetalda pensioner finansieras upp till 6,4 mkr/år av skattemedel. För belopp över denna nivå tillskjuts medel från pensionsförvaltningen. För att åstadkomma en jämn utveckling av verksamheternas nettokostnad har en omfördelning gjorts från 2014 till : 3,6 mkr 2015: 8,7 mkr 2016: 4,9 mkr 2017: 5,6 mkr 2018: 6,1 mkr

11 Resultaträkning Utfall Budget Prognos Budget Budget Prognos Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster VERKSAMHETENS NETTOKOSTN Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE MINORITETSANDEL Minoritetsandel ÅRETS RESULTAT N Y C K E L T A L Utfall Budget Prognos Budget Budget Prognos Prognos Utfall udget 2015gnos udget udget gnos gnos Nettokostnadernas (exkl avskr. o jämförelsestörande poster) andel av skatteintäkter o generella statsbidrag 97,5% 97,3% 97,9% 96,7% 96,1% 95,3% 92,5% Finansnettots andel av skatteint. -1,8% -0,1% -0,3% -0,1% 0,1% 0,3% 0,2% Andel av skatteint. disp. för investeringar 4,3% 2,7% 2,4% 3,4% 3,8% 4,4% 7,3% Årets resultat Kassaflöde (förändring räntebärande tillgångar och skulder) Soliditet 70% 66% 66% 63% 60% 60% 61% Balanskravsavstämning Resultat Avkastning pensionsmedel Andra öronmärkningar m m Tillskott pensionsmedel Resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat

12 Kassaflödesanalys Utfall Budget Prognos Budget Budget Prognos DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för avskrivningar Just. för förändring pensionsavsättning Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster som ingår i Årets resultat Medel från verk samheten före förändring av rörelsek apital /- Minskn/ökn övr. långfristiga fordr /- Försäljn/inköp exploateringsmark /- Minskn/ökn övriga kortfrist. fordr /- Ökn/minskn övriga långfrist. skulder /- Ökn/minskn övriga kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anl.tillg Försäljning av immateriella anl.tillg Investering i fastigheter o inventarier Invest.bidrag fastigheter o inventarier Försäljning av fastigheter o inventarier Investering i aktier o andelar Försäljning av aktier o andelar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning Ökning räntebärande långfr. fordr Minskning räntebärande långfr. fordr Ökning räntebärande kortfrist. fordr Minskning räntebärande kortfrist. fordr Ökning Pensionsmedel, omsättn.tillg Minskning Pensionsmedel, omsättn.tillg Upplåning Nyupptagna långfristiga lån Amortering långfristiga lån Ökning kortfristiga lån Minskning kortfristiga lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Spec. till Årets kassaflöde +/- Ökn/minskn kassa och bank Årets kassaflöde

13 Balansräkning Utfall Budget Prognos Budget Budget Prognos Immateriella anl.tillg Fastigheter o inventarier Materiella anläggningstillgångar Aktier o andelar Räntebärande långfr. fordr Övr. långfristiga fordr Finansiella anläggningstillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Exploateringsmark Räntebärande kortfrist. fordr Övriga kortfrist. fordr Pensionsmedel, omsättn.tillg Kassa och bank OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital EGET KAPITAL Pensionsavsättning AVSÄTTNINGAR Långfristiga lån Övriga långfrist. skulder Långfristiga skulder Kortfristiga lån Övriga kortfristiga skulder Kortfristiga skulder SKULDER SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Soliditet 70% 66% 66% 63% 60% 60%

14 Kommunstyrelsen Ks 199 DnrKS2015/0274 Budgetdirektiv och preliminära ramar Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anta förslag till budgetdirektiv och preliminära driftbudgetramar för perioden Ärendebeskrivning: Förslag till budgetdirektiv och preliminära ramar har upprättats. Ekonomichef Bert Stabforsmo lämnar en redogörelse för budgetdirektiv mm. Direktiven omfattar: Finansiella mål Mål för verksamheten av betydelse för god ekonomisk hushållning Planeringsgrunder Driftbudgetramar nämnder, KS och samverkansverksamheter Resultatbudget Tidplan för budgetarbetet Resultatmål Ett vanligt förekommande mål för resultat är att det skall överstiga 2 % av skatteintäkter generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär för Säters kommun ett plusresultat på c:a 12 mkr. Plusresultatet är inte en vinst utan ett överskottsmål, som bl. a skall täcka: Inflationssäkring av eget kapital. Vid ett nollresultat minskar det egna kapitalet i reala värden med kostnaden för inflationen Finansiellt sparande för framtida behov som investeringar, och pensionsåtaganden Marginaler för osäkerheter i intäkter och kostnader 2 % - målet är en schablon som gäller för hela kommunsektorn. Vid en anpassning och nyansering till Säters kommuns förhållanden skulle målsättningen kunna dras ner något. För inflationssäkring av det egna kapitalet krävs ett resultat på + 8 mkr. (Vid en inflation enl. Riksbankens inflationsmål om 2 %/år). Kommunens behov av sparande är sannolikt något mindre än för genomsnittskommunen. Kommunen har satt av ett sparande för framtida pensionskostnader. Kommunen har en upparbetad likviditet och klarar med denna en huvuddel av investeringsbehovet den närmaste planperioden. Då investeringsbehovet är högt även under åren efter planperioden behöver kommunen åter få till stånd ett finansiellt sparande genom att höja resultatnivåerna. Långsiktigt resultatmål: Resultatet skall för att värdesäkra kommunens egna kapital överstiga 8 mkr. forts

15 Kommunstyrelsen Ks 199 forts Resultatmål för planperioden: Kommunens resultatmål anpassas så att en jämn utveckling av kommunens nettokostnad för verksamheten kan uppnås. Det långsiktiga målet uppnås fullt ut först 2019, med en successiv upptrappning av resultatmålet.. Resultatmålet är lagt på det balanskravsavstämda resultatet, där hänsyn tagits till såväl avkastning som tillskott från kommunens pensionsmedelsförvaltning. Resultat efter balanskravsavstämning 2017: + 4,9 mkr 2018: + 7,2 mkr 2019: + 8,5 mkr Balanskravsavstämning Resultat Avkastning pensionsmedel Andra öronmärkningar m m Tillskott pensionsmedel Resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat Investeringar och skuldsättning Investeringsbehovet är stort. Barn- och utbildningsnämndens verksamheter behöver nya och ombyggda lokaler. Standarden på kommunens fastigheter behöver generellt höjas framför allt på ventilation och brandskydd. På gatusidan behövs ombyggnader, förbättrad gatubelysning och nya gång- och cykelvägar. Anläggningar för vatten och avlopp behöver byggas om och förbättras. Användningen av IT inom skola och administration kräver löpande investeringar. För att inte kostnaderna för investeringar ska ta alltför stort utrymme av kakan behöver investeringsnivåerna anpassas i storlek och tid. Följande investeringsnivåer föreslås för perioden; 2016: 47,8 mkr (Varav VA/Renhållning 4,5 mkr) 2017: 51,5 mkr (Varav VA/Renhållning 12,9 mkr) 2018: 32,8 mkr (Varav VA/Renhållning 10,9 mkr) 2019: 65,4 mkr (Varav VA/Renhållning 10 mkr) Säters kommun har en låneskuld på 30 mkr. Med planerade investeringar kommer en utökad upplåning att behöva göras med 70 mkr. En del av behovet löses inom ramen för kommunens koncernkredit, men ett nytt långfristigt lån behöver tas upp under Ytterligare ett nytt lån om 30 mkr bedöms behöva tas upp under forts

16 Kommunstyrelsen Ks 199 forts I beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning har kommunen satt ett skuldsättningstak på 100 mkr. Detta föreslås gälla endast för kommunens skattefinansierade verksamhet. Syftet med lånetaket är att utgöra en broms mot alltför kostnadsdrivande investeringar. Då kapitalkostnaderna för den avgiftsfinansierade verksamheten täcks av avgifter bör dess investeringar läggas utanför lånetaket. Med avgiftsfinansierad verksamhet avses även utveckling av bostadsområden som finansieras via försäljningsavgifter. Den ökade upplåningen för den skattefinansierade verksamheten ryms under taket För måste ytterligare justeringar i budgeten göras för att den ska inrymmas under lånetaket. Pensionsförvaltning Vid försäljningen av Säters energiverk avsattes 70 mkr till kapitalförvaltning för framtida pensionskostnader placerades dessa medel i aktiv kapitalförvaltning hos två förvaltare. I det reglemente som reglerar hur förvaltarna får placera kapitalet har angetts att huvuddelen skall vara placerat i räntebärande värdepapper. Aktiemarknadens svängningar har påverkat kapitalets utveckling. När kursutvecklingen har varit god har avkastningen bidragit till att förbättra kommunens kapital. Vid nedgången i börsen sjunker värdet. För att motverka svängningar i kapitalets värde, har kapitalet placerats om under våren Kapitalet är nu placerat i Statliga realränteobligationer, samt i bostadsobligationer utgivna av svenska bostadsfinansieringsinstitut. Detta ger en långsammare, men mer stabil värdeökning. Kommunen skall för varje år ta ett beslut om hur mycket av pensionsfonden som skall utnyttjas för pensionsutbetalningar. Fonderingen av pensionsmedel, och utnyttjandet av de fonderade medlen kan utgöra grund för att frångå kravet på balans i budget och bokslut. Budgeten kan underbalanseras med det belopp som används ur fonden. Kommunen fastställer följande mål för pensionsförvaltningen för planperioden Avkastningen på pensionsförvaltningen beräknas under planperioden uppgå till 1,5 %/år Kostnader för utbetalda pensioner finansieras upp till 6,4 mkr/år av skattemedel. För belopp över denna nivå tillskjuts medel från pensionsförvaltningen. För att åstadkomma en jämn utveckling av verksamheternas nettokostnad har en omfördelning gjorts från 2014 till : 3,6 mkr 2015: 8,7 mkr 2016: 4,9 mkr 2017: 5,6 mkr 2018: 6,1 mkr 2019: 6.9 Mkr forts

17 Kommunstyrelsen Ks 199 forts Driftbudgetramar Totala preliminära driftbudgetramar framräknade utifrån ovanstående ekonomiska mål och övriga planeringsgrunder: 2017: kkr 2018: kkr 2019: kkr Nedbrutna budgetramar för resp. nämnd och förvaltning 2017 redovisas i direktiven. Nämnderna och kommunstyrelsen ska lägga förslag till en budget som inryms i den preliminära ramen. Behöver åtgärder vidtas för att åstadkomma detta skall förslag med konsekvensbeskrivningar inlämnas med budgetförslaget.

18 Kommunstyrelsen Ks 200 Dnr KS2015/0239 Ändrat debiteringssystem för den gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Finansieringssystemet ändras från och med 1 januari 2016 från bruttokostnad till nettokostnad, intäkten förs direkt till den gemensamma nämnden och kommunerna betalar in respektive nettokostnad till den gemensamma nämnden. 2. Beräkningsmodell är utifrån antal tillstånd och omsättningsavgifter i respektive kommun. 3. Gemensamma nämnden får fastställa nettokostnaden för respektive kommun inför varje nytt år utifrån ovanstående beräkningsmodell. Bakgrund och ärendebeskrivning Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel startade sin verksamhet Den hanterar kommunens uppgifter för tillståndsgivning och tillsyn enligt den lagstiftning som gäller för alkohol, tobak och receptfria läkemedel för de sju samverkande kommunerna Falun, Borlänge, Gagnef, Säter, Ludvika, Smedjebacken och Hedemora. När nämnden startade sin verksamhet baserades kommunernas ersättning på den nivå som kommunerna haft innan samverkan inleddes. Kommunerna betalar in en bruttokostnad till Falu kommun som administrerar nämndens arbete. Agvifter för tillståndsgivning och tillsyn betalas till respektive kommun. Avgifterna var vid starten olika för varje kommun. Beslut har nu tagits i alla kommuner om en gemensam avgiftsmodell som ska gälla fullt ut från Därmed finns en viktig förutsättning för att gå vidare och ändra på ersättningssystemet från ett bruttosystem till ett nettosystem. Den gemensamma nämnden tar in alla avgifter och kommunerna debiteras för nettokostnaden. Den andra punkten gäller hur nettokostnaden ska fördelas mellan kommunerna. ATL-nämnden har övervägt två fördelningsmodeller. Den ena baserar sig på invånarantal och den andra på antalet tillstånd i respektive kommun. Fördelningsmodellerna ger olika utfall och ATL-nämnden har valt att föreslå fördelning efter antal tillstånd i varje kommun. BS Kommentar: Antalet tillstånd är det som är kostnadsdrivande. Ju fler tillstånd ju mer arbete för handläggande tjänstemän med tillståndsgivning och tillsyn. forts

19 Kommunstyrelsen Ks 200 forts Konsekvensbeskrivning Hur slår det nya systemet på Säters nettokostnader? Enligt de beräkningar som ATLkontoret har gjort på 2015 års kostnadsnivå skulle Säters kommuns nettokostnad bli kr enligt fördelning efter antal tillstånd. Detta ska jämföras med nettokostnaden helåret 2014 som var kronor ( ). För 2015 överstiger för närvarande intäkterna kostnaden vilket delvis beror på att årsavgifter för tillsyn är debiterade. Utfallet på helår är svårt att bedöma men troligtvis blir nettokostnaden lägre 2015 än Det nya ersättningssystemet innebär således ingen utökad nettokostnad för Säters kommun

20 Kommunstyrelsen Ks 201 Dnr KA12/0494 Avtal mellan Säters kommun och Säterbostäder avseende fastighetsservice Kommunstyrelsen beslutar hänskjuta ärendet till den 24 november.

21 Kommunstyrelsen Ks 202 Dnr KS2015/0259 Förändring anläggningsavgift VA 2016 Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta fastställa en höjning av anläggningsavgiften i VA-taxan med 5000 kr per förbindelsepunkt (VA-taxa 5.1a) och 5000 kr per lägenhet (VA-taxa 5.1c) inkl. moms. Höjningen gäller fr o m Bakgrund och ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige fastställa en höjning av anläggningsavgift för VA fr.o.m enligt följande: 1. Anläggningsavgiften i VA-taxan höjs med 5000 kr per förbindelsepunkt (VAtaxa 5.1a) och 5000 kr per lägenhet (VA-taxa 5.1c) inkl. moms. Avgifterna i VA-taxan har varit oförändrade sedan Anläggningsavgifterna bör motsvara de genomsnittliga anläggningskostnaderna och det gör de inte idag.

22 Kommunstyrelsen Ks 203 Dnr KS2015/0259 Förändring brukningsavgift VA 2016 Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta höja brukningsavgiften i VAtaxan med 3 % from , genom att höja lägenhetsavgiften (Va-taxa 14.1c) med 165 kr/år inkl moms. Bakgrund och ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige höja brukningsavgiften i VA-taxan med 3 % from , genom att höja lägenhetsavgiften (Va-taxa 14.1c) med 165 kr/år inkl moms. Säter har en stor och utspridd VA-verksamhet med 12 vattenverk, 8 reningsverk, ett trettiotal pumpstationer samt tryckstegringar och reservoarer. Dessa binds ihop av ca 410 km ledningar. Det här påverkar kostnaderna negativt vilket bör beaktas när man gör jämförelser med andra kommuner. Anläggningarna är i många fall byggda på och 70-talet och behovet av underhåll och reinvesteringar är stort. Trots att mycket förbättringsarbete har gjorts de senaste åren så är det ändå mycket som återstår. Kraven ökar samtidigt som anläggningarna (ledningsnät, vattenverk, pumpstationer mm.) åldras. Personalen har i många fall hög kompetens men eftersom de är så få personer inom varje sektor så är sårbarheten hög. Det finns påtagliga behov av förstärkning vad gäller planering, projektering och information.

23 Kommunstyrelsen Ks 204 Dnr: KA 12/492 Energidirektiv Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Säters kommun och Säterbostäder i egenskap av byggherre vid nybyggnation ska som lägsta energikrav bygga enligt projekterad FEBY 12 minienergihus eller jämförbar standard. Bakgrund och ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att Säters kommun och Säterbostäder i egenskap av byggherre vid nybyggnation ska som lägsta energikrav bygga enligt projekterad FEBY 12 minienergihus. Förvaltningen anser att kraven ska ställas utifrån kriterier framtagna av forum för energieffektiva byggnader (FEBY) och inte enligt miljöberedningens förslag, då FEBY är av marknaden väl etablerade kravspecifikationer för nollenergihus, passivhus och minienergihus. Förvaltningens ståndpunkt är att kriteriet Projekterad för minienergihus enligt FEBY 12 ska användas när kommunen eller kommunens bolag står som byggherre vid nybyggnation, vilket innebär att byggnaden ska beräkningsmässigt uppfylla kraven för minienergihus. Kriteriet för minienergihus är den minst krävande av FEBY 12 kravspecifikationer (se tabell 1 och 2), och där kravnivån för specifik energianvändning är mellan kravnivån för passivhus och BBR19. Kravnivån minienergihus enligt FEBY 12 innebär en skärpning av specifik energianvändning med 23%-26% för ej elvärmda hus och en skärpning med 46% för elvärmda hus mot gällande energikrav i BBR22. Kravmodell är densamma för FEBY 12 minienergihus och för passivhus vilket innebär att värmeförluster hålls på en väsentligt lägre nivå än BBR22. Förvaltningen anser att det är lämpligt att använda kravnivån för minienergihus då den förväntade investeringskostnaden för att bygga enligt kraven är låg Miljöberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta om energi och täthetskrav i exploateringsavtal för exploatering på kommunal mark enligt tabell 1. Kravet ska även gälla för kommunens, och kommunens bolags eget byggande Yttrande från samhällsbyggnadsnämnden: Samhällsbyggnadsnämndens förslag är att kommunens energidirektiv skärps ytterligare till kravnivån enligt FEBY12 minienergihus Yttrande från Säterbostäder AB: Säterbostäder AB anser i sitt yttrande att kommunens energidirektiv inte bör baseras på något definitivt särkrav för energianvändning Ärendet återremiteras till miljöberedningen Miljöberedningens yttrande: Miljöberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt samhällsbyggnadsnämndens förslag.

24 Kommunstyrelsen Ks 205 KS2015/0263 Områdesbestämmelser för Bispberg Förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar, med reviderad handling gällande utökad lovplikt, föreslå kommunfullmäktige anta områdesbestämmelser för Bispberg. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår föreslå kommunfullmäktige anta områdesbestämmelser för Bispberg. Idag gäller områdesbestämmelser för Bispbergs gruva mm för att skydda riksintresset för kulturmiljövård för själva gruvområdet och Bispbergs herrgård. Dessa områdesbestämmelser kommer att upphöra att gälla i samband med att nya områdesbestämmelser, som utökas till att omfatta hela det riksintressanta gruvsamhället, vinner laga kraft. Syftet med områdesbestämmelserna är bland annat att: Säkerställa det riksintresse för kulturmiljövården som Bispberg utgör. Skydda de kulturhistoriska och estetiska miljövärdena och den unika helhetsmiljön som finns i Bispberg. Underlätta hanteringen av bygglovfrågor. Ge kommunen möjlighet att påverka bebyggelseutvecklingen med stor hänsyn till den befintliga miljöns karaktär och särdrag, bland annat genom utökad bygglovplikt. Bidra till en god utformning av yttre miljöer för gatumark och tomtmark. Allmänna råd och rekommendationer i byggnadsvård vid ändringar av befintlig- och ny bebyggelse redovisas i en lokal byggnadsordning som utgör bilaga till områdesbestämmelserna. Avsikten är att denna ska precisera det kulturhistoriska intresset och underlätta tolkning av områdesbestämmelserna för såväl fastighetsägare som samhällsbyggnadsnämnden. Bestämmelserna innebär huvudsakligen att en anpassning till befintliga förhållanden bedöms att inte ge ytterligare bidrag till eventuella överskridanden av miljökvalitetsnormer eller till att människor utsätts för varaktig störning. Någon miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för en miljöbedömning enligt 6 kap 11 miljöbalken behöver därför inte upprättas.

25 Kommunstyrelsen Ks 206 Dnr KS2015/0208 Delägande och engagemang i Visit Dalarna AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Kommunen ställer sig bakom förslaget om en gemensam organisation för utvecklingen av besöksnäringen i Dalarna. 2. Förslag till Aktieägaravtal och Bolagsordning godkänns. 3. Kommun tecknar sig härmed för 60 aktier á kronor, totalt kronor. Nuvarande aktieinnehav hanteras enligt beskrivning i Beslutsunderlag Nya Visit Dalarna Finansiering sker via ianspråktagande av kommunens rörelsekapital. 5. Kommunens ställer sig bakom förslag till grundavtal. 6. Finansiering av grundavtal och sammanslagningskostnad för respektive kommun enligt nedan. Finansieringen sker via näringslivs- och arbetsmarknadsenhetens budget. 7. Bemyndiga kommunstyrelsen fatta beslut om mindre justeringar av aktieägaravtal och bolagsordning. Bakgrund och ärendebeskrivning Dalarna är ett av vårt lands absolut viktigaste och mest framgångsrika besöksregioner. Regionen och dagens DMO:er (destination och marknadsområden) drivs på ett mycket professionellt sätt och framhålls ofta som förebilder i ett nationellt perspektiv. Genom en översyn av hur vi bäst skall organisera oss framåt i arbetet med att skapa förutsättningar för besöksnäringens tillväxt har detta beslutsunderlag och förslag till Nya Visit Dalarna växt fram. Mer än 200 personer från besöksnäringen, politiker och tjänstemän har på ett eller annat sätt funnits med och påverkat förslaget, vilket nu är dokumenterat i denna rapport. Ambitionen är att Nya Visit Dalarna skall vara vårt gemensamma verktyg för att tillsammans uppnå de strategiska mål som vi i Dalarna satt för besöksnäringen fram till Genom detta initiativ vill vi säkerställa att besöksnäringen får bästa möjliga förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas, samt skapa den absolut bästa och mest framgångsrika formen för hur vi ska jobba tillsammans för att öka turismen i Dalarna. Den uttryckta ambitionsnivån för den nya organisationen är att den ska vara, den ledande turismorganisationen i Skandinavien. Med Dalarnas vision och strategi och det syftet med som grund, så har ett antal mål för verksamheten tagits fram. Nya Visit Dalarna ska: säkerställa att besöksnäringen får de bästa förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas utvecklas till den absolut bästa och mest framgångsrika formen för hur vi ska jobba tillsammans för att öka turismen i Dalarna vara den samordnande och ledande kraften för att uppnå de övergripande målsättningarna i vår Vision och Strategi för besöksnäringen forts

26 Kommunstyrelsen Ks 206 forts För kommunens del innebär förändringringarna ingen avgörande betydelse varför förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att föreslå fullmäktige att godkänna och anta dessa enligt förslag till beslut. Kommun Aktiekapital Grundavtal Sammanslagning Orsa Mora Rättvik Leksand Vansbro Gagnef Borlänge Falun Ludvika Smedjebacken Säter Hedemora Avesta Beslutsunderlag Beslutsunderlag Nya Visit Södra Dalarna Aktieägaravtal Bolagsordning Grundavtal Exempel på avtal gällande möten & evenemang Sammanställning ekonomiska beslut

27 Kommunstyrelsen Ks 207 Dnr KA15/089 Webbsändning av kommunfullmäktiges sammanträden till allmänheten Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att under 2016 påbörja webbsändning av kommunfullmäktiges sammanträden. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktiges presidium har väckt frågan om webbsändning av fullmäktiges sammanträden. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade uppdra åt kanslienheten/it-enheten att utreda förutsättningarna för utsändning av kommunfullmäktiges möten som omfattade legala, tekniska och ekonomiska konsekvenser. IT-enheten har genomfört en analys om möjligheterna till webbsändning utifrån ett ekonomiskt och tekniskt perspektiv. Möjlighet finns till olika lösningar. Bakgrund Under ett stort antal år har frågan om att sända kommunfullmäktiges möten via radio eller TV diskuterats. I ett tidigt skede var alternativet närradio. Detta kunde inte genomföras då det inte finns någon närradiostation som är verksam i Säter. Samma sak gällde för TV-utsändning. Idag finns andra tekniska förutsättningar i och med tillgången till internet. Många kommuner använder sig redan av det här sättet att informera sina invånare. Kallelser, handlingar och protokoll från kommunens politiska möten i nämnder och kommunfullmäktige är idag enkelt att hitta via webben för den medborgare som önskar.

28 Kommunstyrelsen Ks 208 Dnr KA14/302 Svar på motion om webbsändning av KF i Säters kommun Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen är bifallen. Ärendebeskrivning En motion om att webbsända kommunfullmäktigemöten lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Sverigedemokraterna. Motionärernas förslag: Kommunfullmäktigemötet beslutar utreda uppstart av livesända kommunfullmäktigemöten via webb Beslutsunderlag: Motion om webbsändning av KF. Tjänsteutlåtande

29 Kommunstyrelsen Ks 209 Dnr KA14/308 Svar på motion om livesändning av kommunfullmäktiges möten Förslag till beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen är bifallen. Ärendebeskrivning En motion om att livesändning av kommunfullmäktiges möten lämnades in till kommunfullmäktiges sammanträde av Johan Karlsson. Motionärens förslag: Kommunfullmäktige beslutar utreda möjligheter för att snarast möjligt påbörja livesändning av kommunfullmäktiges möten. Beslutsunderlag: Motion om livesändning av kommunfullmäktigemöten. Tjänsteutlåtande

30 Kommunstyrelsen Ks 210 Dnr KS2015/0187 Kommunalt handlingsprogram LSO (Lagen om skydd mot olyckor) Beslut: Kommunstyrelsen beslutar hänskjuta ärendet till kommunstyrelsens extra sammanträde den 24 november. Till sammanträdet ska delprogrammet för is- och vattensäkerhet kompletteras med en aktivitet för issäkerhet enligt arbetsutskottets beslut 3 november. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige anta kommunalt handlingsprogram LSO (lagen om skydd mot olyckor) för år Bakgrund ärendebeskrivning Lag 2003:778, om skydd mot olyckor, reglerar ansvar och uppgifter för enskilda personer, fastighetsägare, företag, kommuner och dess räddningstjänst samt vissa andra statliga myndigheter. Målet med lagen är att färre olyckor ska inträffa, färre människor ska dö samt minskad materiell förstörelse. Bestämmelserna i lagen syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö i ett med hänsyn till de lokala förhållandena ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Enligt gemensamt politiskt beslut i kommunerna Borlänge, Falun, Gagnef och Säter har förslag på ett gemensamt handlingsprogram upprättats. Till det gemensamma handlingsprogrammet finns tillhörande delprogram som är specifika för varje kommun