Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan 2015-2017 Antagen av fullmäktige 2014-12-18, 145.
Innehållsförteckning INLEDNING... 1 HÖSTPROPOSITIONEN... 1 Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen... 1 EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING... 4 VISION OCH INRIKTNINGSMÅL... 4 Vision... 4 Inriktningsmål... 4 FINANSIELLA MÅL... 5 REDOVISNINGSLAGEN... 6 BUDGETARBETET... 7 Driftbudget... 7 Skattesats... 8 Jämförelse skattesats i Jönköpings läns kommuner 1995-2014... 8 Taxering per församling... 9 Befolkning... 9 KOMMUNENS FINANSIELLA UTVECKLING... 10 Jämförelse med andra kommuner... 10 Den finansiella profilens utveckling mellan 2011 och 2013... 10 RESULTATBUDGET... 12 BALANSBUDGET... 13
Inledning Enligt kommunallagen 8 kap 5 skall budgeten innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år och där budgetåret skall vara periodens första år. Syftet med en långtidsplan är att få en överblick över den framtida utvecklingen för att åstadkomma bättre styrmöjligheter och därmed en möjlighet att anpassa verksamheterna efter de behov och resurser som finns. Ramarna för kommunens verksamheter för 2015 togs i november och då med senast gällande skatteprognos. Höstpropositionen Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen (Nedan följer ett utdrag från cirkulär 14:39 från Sveriges Kommuner och Landsting) Den makroekonomiska utvecklingen Regeringens bedömning över den makroekonomiska utvecklingen i budgetpropositionen är något sämre jämfört med den bild som visades i vårpropositionen. Tillväxten 2014 är svagare på grund av den svaga BNP-tillväxten under de två första kvartalen. Även tillväxtprognosen för 2015 är betydligt svagare. Regeringen bedömer att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. Trots detta finns det lediga resurser i ekonomin 2014-2016 och arbetslösheten minskar gradvis från nuvarande höga nivåer. Risken för en svagare utveckling finns dock och ha den senaste tiden ökat till följd av geopolitiska oroligheter. Konjunkturåterhämtningen i omvärlden dämpades under inledningen av 2014. Under sommaren 2014 har det i många av Sveriges viktiga exportländer i euroområdet funnits indikationer på en fortsatt svag utveckling bl.a. till följd av ökad geopolitisk osäkerhet. I euroområdet förväntas viss en viss uppgång i BNP under andra halvåret 2014. I andra delar av världen är utsikterna bättre. Den internationella återhämtningen förväntas fortsätta 2015. I många länder förväntas tillväxten öka, men aktiviteten i euroområdet hålls dock tillbaka av att många ekonomier dras med en trög anpassning av konkurrenskraften och höga offentliga skuldnivåer. Regeringens prognos ligger för 2015 och framåt lägre än förbundets bedömningar både när det gäller BNP-tillväxt och offentlig konsumtion (se nedan). 1
Svensk ekonomi befinner sig enligt regeringen i en konjunkturåterhämtning. Det är framförallt hushållens konsumtion som bidragit till återhämtningen. Den svaga internationella utvecklingen, i synnerhet i euroområdet, har dämpat exporttillväxten. Även investeringarna i industrin har utvecklats svagare än förväntat. Utvecklingen av förtroendeindikatorer tyder på en måttlig tillväxt i BNP under det andra halvåret 2014. Den politik som regeringen föreslår i denna proposition, med bl.a. högre offentlig konsumtion, bidrar till en högre tillväxttakt 2015. Även en expansiv penningpolitik och ett förbättrat internationellt konjunkturläge bidrar till att tillväxten blir högre 2015. Ett förbättrat arbetsmarknadsläge bidrar också till en starkare utveckling av hushållens konsumtion. Bostadsinvesteringar och ökande investeringar inom både industrin och tjänstebranscherna väntas lämna ett betydande bidrag till BNP-tillväxten under 2014 och 2015. Till följd av en allt högre inhemsk efterfrågan förväntas en stark utveckling av tjänsteproduktionen i näringslivet. I takt med att exportefterfrågan stiger bedöms varuproduktionen öka. Både sysselsättningen och arbetskraften har ökat i en förhållandevis hög takt de senaste månaderna. Arbetslösheten ligger dock kvar på en hög nivå, kring 8 procent. De framåtblickande indikatorerna tyder sammantaget på en fortsatt uppgång i sysselsättningen 2014. I takt med att produktionen ökar snabbare får företagen ett större behöv av att öka arbetsstyrkan. Sysselsättningen förväntas framöver öka snabbare än arbetskraften och arbetslösheten minskar gradvis till 6,1 procent 2018. Det finns däremot lediga resurser på arbetsmarknaden och många skulle därför kunna ta anställning när efterfrågan på arbetskraft stiger. Det medför att resursutnyttjandet i ekonomin i dess helhet också bedöms vara lågt, men förväntas stiga 2014-2018. Inflationen har varit låg under en längre tid till följd av låga importpriser och ett lågt resursutnyttjande. På sikt väntas dock inflationen stiga i takt med att resursutnyttjandet ökar. Ett högt sparande bland hushållen, en god utveckling av disponibelinkomsterna och en ökad ekonomisk trygghet ger enligt regeringen utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsumtion de närmaste åren. Om den internationella efterfrågan dessutom växer i en relativt hög takt skapar det förutsättningar för en jämförelsevis hög BNP-tillväxt i Sverige 2016-2018. De lediga resurserna på arbetsmarknaden innebär att denna tillväxt kan ske utan att resursutnyttjandet blir ansträngt. 2
Den offentliga sektorns sparande befinner sig, enligt regeringen, i ett bekymmersamt läge. Vid ingången av finanskrisen uppvisade den offentliga ekonomin ett betydande överskott. De senaste sex åren har Sverige haft underskott i de offentliga finanserna. Trots att konjunkturläget har förbättrats under de senaste åren har underskotten vuxit och väntas 2014 uppgå till ca 90 miljarder kronor. Den offentliga sektorn redovisade 2013 ett finansiellt sparande på -1,3 procent av BNP. Underskottet i den offentliga sektorns finanser bedöms öka 2014, men den starkare ekonomiska utvecklingen åren därefter medför att den offentliga sektorns finansiella sparande gradvis förstärks till 0,5 procent av BNP 2018. Staten och kommunsektorn bedöms uppvisa underskott under både 2014 och 2015, medan ålderspensionssystemet väntas vara i balans dessa år. Den förstärkning av det finansiella sparandet som förutses fr. o.m. 2015 sker i huvudsak inom staten. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet bedöms gradvis försvagas hela perioden fram till 2018. Den kommunala sektorn förväntas redovisa ett negativt men stabilt finansiellt sparande, medan sektorns ekonomiska resultat är positivt under hela perioden. Till följd av underskotten i den offentliga sektorn bedöms bruttoskulden som andel av BNP öka något 2014. Bruttoskulden förväntas därefter gradvis minska till 34 procent av BNP fram till 2018. Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar en ökning med 1,8-1,9 procent per år de två närmaste åren, vilket i stort är i nivå med SKL:s prognos. För 2017 ligger regeringens kalkyl betydligt under SKL:s. Regeringen påpekar att riskerna för en svagare utveckling har ökat. Under sommaren och hösten 2014 har de geopolitiska spänningarna ökat på olika håll i omvärlden. Hittills har dock inga tydliga makroekonomiska effekter till följd av dessa spänningar kunnat observeras. Om de geopolitiska kriserna i omvärlden allvarligt förvärras kan effekterna på världsekonomin i stort och även för svensk ekonomi bli betydande. Även klimatförändringarnas och extrema världshändelsers effekter utgör en risk som kan medföra stora kostnader. I Sverige utgör hushållens höga skuldsättningsgrad och bostadsprisernas utveckling en risk i prognosen. Snabbt stigande bostadspriser medför att risken för stora bostadsprisfall ökar. En sådan utveckling, med en kombination av höga skulder och fallande bostadspriser, riskerar att få konsekvenser för den makroekonomiska utvecklingen. 3
Ekonomi- och verksamhetsstyrning Gnosjö kommuns budgetprocess har sin utgångspunkt utifrån det av kommunfullmäktige antagna strategiska styrdokumentet. Processen innebär framtagande av vision och inriktningsmål. Verksamheterna skall sedan ta fram mätbara verksamhetsmål vilka har en koppling till fullmäktiges inriktningsmål. Väl förankrade verksamhetsmål i kombination med ekonomiska ramar ger bättre förutsättningar för att förebygga ekonomisk obalans. Vision och inriktningsmål Vision Gnosjö möjligheternas anda Inriktningsmål Inriktningsmålen delas in under fyra perspektiv: ekonomi, personal, brukare/invånare och verksamhet. Ekonomi att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande där befintlig kompetens tas tillvara Personal att vara en attraktiv arbetsgivare Brukare/invånare att välkomna alla till en attraktiv kommun att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för alla barnfamiljer att verka för ökad brukarmedverkan att inspirera till nya näringsgrenar och arbeta för en väl utbyggd infrastruktur att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor att förbättra dialogen med kommuninvånarna att arbeta för ökad inflyttning till kommunen Verksamhet att värna om och utveckla det livslånga lärandet att kommunens kärnverksamheter (skola, vård och omsorg) skall bedrivas med god kvalitet att Gnosjö kommun ska verka för ett rikt kulturliv att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun för turister 4
Finansiella mål Det är viktigt att det finns en medveten balans mellan finansiella resurser, verksamhetsvolym och kvalitet och att de finansiella målen står för en långsiktig strategi avseende kommunens finansiella utveckling. Det är utifrån det finansiella läget och de finansiella målen som beslutet skall tas om den totala budgetramen inför 2015. 1. Förändring av eget kapital skall vara positiv och med inriktningen att den ska uppgå till lägst 2 % av skatteintäkterna. Förändringen för varje enskilt år beslutas i november i samband med 3 årsplanen Förändringen av eget kapital visar årets resultat. Om årets totala intäkter för kommunen överstiger årets totala kostnader (inkl avskrivningar och extraordinära kostnader) blir förändringen positiv. I företagsekonomiska termer uttrycks förändringen av eget kapital som vinst eller förlust. 2. Soliditeten, inkl den del av pensionsskulden som ligger i balansräkningen bör ligga inom intervallet 50 55%. Dock lägst 50%. Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel, d v s eget kapital. Summa eget kapital ställs i relation till kommunens totala tillgångar. Soliditetsutvecklingen är beroende dels av årets resultat (förändring av eget kapital) och dels av finansieringen av tillgångsförändringar. Om tillgångarna ökar i snabbare takt än det egna kapitalet sjunker soliditeten. För att få oförändrad soliditet eller höjd soliditet måste resultatet förbättras genom ökade intäkter eller minskade kostnader, och/eller att tillgångsökningen begränsas. 3. Den genomsnittliga likviditeten skall inte överstiga 40 mkr Likviditeten visar kommunens betalningsförmåga på kort sikt. 4. Alla investeringar skall finansieras med egna medel. Nybyggnation undantas 5. Den långfristiga låneskulden skall vara högst 40 mkr år 2030 Att minska kommunens skulder innebär ett ökat handlingsutrymme och lägre finansiella kostnader 5
% Soliditeten Soliditeten beskriver hur stor del av kommunens totala tillgångar som har finansierats med Eget Kapital, eller hur stor del av investeringarna som har finansierats med sparade medel. Soliditetsutveckling 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Soliditet Fin mål Redovisningslagen En viktig faktor för landets kommuner är den redovisningslag som infördes fr om 1998-01-01. En av de större punkterna i denna lag är hur pensionsskulden skall redovisas och förvaltas enligt den sk blandmodellen. Denna blandmodell innebär, i motsats till den föregående fonderingsmodellen, att pensionsskuldökningen blir lägre på kort sikt (närmsta 10 åren) för att därefter bli avsevärt högre. Fr om 2005 förstärktes Redovisningslagen med bl a följande punkter: Regelverket runt fullmäktiges budgetbeslut ändras så att budgetbeslutet ej kan laglighetsprövas Om ett underskott uppstår skall det av KF framtagas en särskild åtgärdsplan. Kommunfullmäktige skall anta verksamhetsmål samt finansiella mål. Synnerliga skäl för att tillåta ett underskott blir hårdare. I underlaget till lagstiftningen poängteras vikten av ett resultat som skapar en buffert för framtida kostnader, t ex pensionskostnader. Denna ståndpunkt förstärker den ekonomistyrningsmodell som Gnosjö kommun har arbetat efter sedan år 2000 dvs att lägstanivån skall uppnås varje år. Lägstanivån är 2 % av skatteintäkterna så för närvarande lever vi inte upp till detta. 6
Budgetarbetet Respektive förvaltning har erhållit ekonomiska ramar samt utarbetat verksamhetsmål kopplade till kommunfullmäktiges inriktningsmål. Genom inriktningsmålen visar Kommunfullmäktige åt vilket håll verksamheten skall styras inom de ramar som är tillgängliga. Driftbudget Förändrad ram år 2015 i förhållande till 2014 års budget (exkl löneökningar) Ram 2014 justerad Ram 2015 enl beslut KF nov Justering av Ny ram för ram 2015 KS Gemensamt¹ 6 041 6 970 6 970 Kansliavdelningen 11 741 10 052 10 052 Räddningstjänsten 9 614 9 979 9 979 Stabs o stödavdelning 21 186 21 559 21 559 Teknik o fritidsförvaltn 35 150 36 307 36 307 Samhällsbyggn nämnd 4 369 4 447 4 447 Kultur-o utbildn.utskott 236 483 242 138 242 138 Socialutskott 155 040 158 615 158 615 Revision 698 707 707 Löneöversyn 11 792 12 002 12 002 Summa 492 114 502 776 502 776 1.Under KS-gemensamt ligger för 2015 en buffert för oförutsedda händelser uppgående till 2 500tkr. För 2014 är denna minskad med 700 tkr vilka överförts till kultur- och utbildningsutskottet för SFI. Inflationen för 2015 är beräknad till 1,5 % och löneökningarna för samma år beräknas uppgå till 3,2 %. För 2016 räknas med en inflation på 2,2 % och löneökningarna till 3,3 %. År 2017 beräknas inflationen till 3,0 % och löneökningarna till 3,5 %. Målet för förändring av Eget Kapital är 0,5 % för 2015. 7
Mkr Skatt/nettokostnadsutveckling 560 540 520 500 480 460 440 420 400 380 360 340 320 300 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Skatteint Nettokostn I diagrammet kan man utläsa att skatteintäkterna är högre än nettokostnaderna under samtliga år utom 2014 och 2015. Det är dock bara 2010 och 2011 som kommunen når målet gällande en förändring av eget kapital som uppgår till minst 2 % av skatteintäkterna. Ytterligare strukturella sparåtgärder behöver vidtas om kommunens ekonomi skall blir stabil framöver. Även om omvärlden är osäker och svårförutsägbar vilket innebär att mycket kan hända, både positivt och negativt så måste man ändå utgå ifrån att det inte kommer att bli några drastiska ökningar av skatteintäkterna däremot är nog risken större för en sämre skatteutveckling om det inte blir större stabilitet i omvärldsekonomin. För kommunens framtid behövs tydliga åtgärder som långsiktigt förbättrar ekonomin och gör att kraft istället kan läggas på utvecklings- och framtidsfrågor. Skattesats Skattesatsen är 22,24. Jämförelse skattesats i Jönköpings läns kommuner 1995-2014 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Värnamo 19,50 21,14 21,14 21,14 21,33 21,33 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 20,75 21,09 21,12 Vaggeryd 18,00 20,14 20,14 20,14 20,33 20,33 20,33 20,33 20,33 20,33 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 21,00 21,34 21,19 Jönköping 18,20 19,84 19,84 19,84 20,03 20,83 20,83 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,48 21,48 21,48 21,15 21,49 21,34 Tranås 19,50 21,14 21,14 21,14 21,33 21,20 21,20 21,20 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,22 21,56 21,41 Vetlanda 19,10 20,74 20,74 20,74 20,93 20,93 20,93 21,18 21,18 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 21,70 21,50 21,17 21,51 21,51 Mullsjö 19,45 20,57 20,57 20,32 20,68 20,68 20,68 20,68 21,18 21,18 21,18 21,18 21,98 21,98 21,98 21,98 21,98 21,65 21,99 21,84 Sävsjö 18,50 20,64 20,64 20,64 20,83 20,83 20,83 20,83 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,92 21,92 Aneby 18,25 20,64 20,64 20,64 20,83 20,83 21,33 21,33 21,33 21,33 21,33 21,83 21,83 21,83 21,83 21,83 22,23 21,90 22,24 22,09 Gislaved 18,75 20,39 20,39 20,39 20,58 20,58 20,58 20,58 20,58 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,58 21,58 22,08 21,65 21,99 22,13 Habo 17,20 18,57 18,57 18,57 18,76 19,51 19,51 19,51 20,01 21,16 21,16 21,16 21,16 21,16 21,66 21,66 21,66 21,33 22,42 22,17 Nässjö 19,35 20,99 20,99 20,99 21,18 21,18 21,18 21,18 21,18 21,43 21,43 21,43 21,43 21,43 21,78 21,78 21,78 21,45 21,79 22,19 Gnosjö 18,00 19,64 19,64 19,64 19,83 19,83 20,23 20,23 21,11 21,28 21,28 21,28 21,28 21,28 22,13 22,13 22,13 21,80 22,39 22,24 Eksjö 19,50 21,14 21,14 21,14 21,33 21,33 21,33 21,33 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,57 22,41 22,26 Län, ovägt 18,72 20,43 20,43 20,41 20,61 20,72 20,77 20,81 21,08 21,27 21,31 21,34 21,41 21,41 21,61 21,62 21,68 21,40 21,86 21,80 Län, vägt 18,69 20,36 20,36 20,35 20,54 20,85 20,84 20,95 21,08 21,21 21,23 21,24 21,25 21,25 21,52 21,53 21,57 21,26 21,65 Lägsta 17,20 18,57 18,57 18,57 18,76 19,51 19,51 19,51 20,01 20,33 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 20,75 21,09 21,12 Högsta 19,50 21,14 21,14 21,14 21,33 21,33 21,33 21,33 21,90 21,90 21,90 21,90 21,98 21,98 22,13 22,13 22,13 21,90 22,42 22,26 Medel, riket, vägt 20,20 21,15 21,16 21,18 20,55 20,57 20,57 20,53 20,70 20,80 20,84 20,83 20,78 20,71 20,72 20,74 20,73 20,59 20,62 8
Taxering per församling Församling Kommun Landsting Församling Kyrklig samf.het Stiftssamf. het Totalt Förändring 2014-2015 Källeryd 22,24 11,26 0,00 1,62 0,05 35,17 0,05 Åsenhöga 22,24 11,26 0,00 1,62 0,05 35,17 0,05 Kävsjö 22,24 11,26 0,00 1,62 0,05 35,17 0,05 Kulltorp 22,24 11,26 0,00 1,56 0,05 35,11 0,05 Gnosjö 22,24 11,26 1,23 0,0 0,05 34,78 0,05 Befolkning Befolkningsutvecklingen är en av de grundläggande faktorerna i kommunens planering. Gnosjö kommun har sedan toppnoteringen 1998 haft en vikande befolkningstrend vilken glädjande nog bröts för 2007 och 2008. En kraftig minskning av invånarantalet skedde sedan under 2009 följt av en blygsam uppgång 2010. Därefter minskade antalet invånare återigen under 2011 respektive 2012. De två senaste åren har däremot brutit trenden på nytt, där antalet ökade för 2013 och där prognosen för 2014 är positiv. Skatteprognosen är för samtliga åren i perioden beräknad på 9 421 invånare. År Invånare Förändring 2000 10 280 +14 2001 10 191-89 2002 9 997-194 2003 9 926-71 2004 9 810-116 2005 9 753-57 2006 9 598-155 2007 9 657 +59 2008 9 658 +1 2009 9 536-122 2010 9 546 +10 2011 9 400-146 2012 9 354-46 2013 9 406 +52 Prognos 2014 9 465 +59 2015 9 432-33 9
Kommunens finansiella utveckling Jämförelse med andra kommuner Diagrammen nedan ger en uppfattning om hur Gnosjö kommun har utvecklats i jämförelse med övriga kommuner i Jönköpings län. Jämförelsen är gjord av KommunForskning i Västsverige, KFI. Gnosjö kommun i förhållande till Jönköpings län Den finansiella profilens utveckling mellan 2011 och 2013 Den finansiella profilen innehåller, förutom åtta nyckeltal, också fyra perspektiv som var för sig är viktiga när en kommuns finansiella ställning och utveckling analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. Gnosjö har i den finansiella profilen under perioden försämrat poängen för perspektiven för samtliga fyra perspektiv. Förklaringen till detta var att poängen för de fem nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, det genomsnittliga resultatet under de tre senaste åren, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet försämrades om år 2011 och 2013 jämförs. Övriga nyckeltal var oförändrade vid jämförelse mellan periodens första och sista år. Gnosjös finansiella profil låg under år 2013 under genomsnittet för tre av fyra perspektiv. Endast perspektivet för långsiktig handlingsberedskap nådde upp till genomsnittet. Perspektiven kontroll och riskförhållande låg dock ganska nära genomsnittet. 10
Avslutande kommentarer Gnosjö uppvisar en god soliditet för periodens samtliga år men redovisar ett resultat för perioden som helhet som inte kan betraktas som god ekonomisk hushållning. Endast under det första året av perioden har kommunen redovisat ett resultat som når upp till kraven i detta avseende. En resultatförstärkning sker under 2013 efter en nedgång år 2012 men resultatförstärkningen år 2013 sker under ett år då Gnosjö höjt skatten. Gnosjö behöver framöver stabilisera sig på 2011 års resultatnivå, då det närmaste åren förväntas bli tuffa på grund av att kommunerna i Sverige står inför utmaningar som ökade investeringar och ökade behov från befolkningsförändringar. Detta innebär sammantaget att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka snabbare än tidigare. För många kommuner innebär det att intäkterna från skatteunderlagets tillväxt inte beräknas räcka till. Det kommer i så fall behövas skattehöjningar och/eller en ökad lånefinansiering för att finansiera kommunernas verksamheter och investeringar framöver. Ekonomiavdelningen 2014-12-11 11
Resultatbudget Budgetår Prognos 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens nettoramar -491 890-502 776-517 668-532 991 Utbetalda pensioner -24 178-23 540-24 844-26 220 Kompl.pensioner (KP) 17 217 17 256 17 877 18 487 Pensionsskuldsförändring 250 253 255 260 Kapitalkostnader som är med i ram 36 827 36 500 38 000 39 500 Avskrivningar -26 240-26 000-24 500-24 500 Verksamhetens nettokostnad -488 014-498 307-510 880-525 464 Skatteintäkter 486 922 503 215 516 092 531 213 Finansiella intäkter 1 300 1 100 640 640 Finansiella kostnader -2 282-3 000-3 200-3 200 Pensionsskuldsränta -100-94 -113-115 Förändring av Eget Kapital -2 174 2 914 2 539 3 074 Finansieringsbudget Budgetår Prognos 2014 2015 2016 2017 Den löpande verksamheten Årets resultat -2 174 2 914 2 539 3 074 Justering för av- o nedskrivningar 26 240 26 000 24 500 24 500 Justering för övr ej likvidpåv poster Ökning/minskning kortfr fordringar 10 001-815 -815-815 Ökning/minskning av förråd Ökning/minskning kortfr skulder -20 456 1 500 1 500 1 500 Medel från den löpande verksamheten 13 611 29 599 27 724 28 259 Investeringsverksamheten Inköp av materiella anläggningstillgångar -25 390-35 785-37 925-16 190 Medel från investeringsverksamheten -25 390-35 785-37 925-16 190 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån, ökning av avsättningar Amortering av skuld, minskning av avsättningar -10 000 Ökning av långfristiga fordringar 5 281 Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten 5 281 0-10 000 0 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 42 034 35 536 29 350 9 149 Likvida meddel vid årets slut 35 536 29 350 9 149 21 218 Förändring av likvida medel -6 498-6 186-20 201 12 069 12
Balansbudget Enl bokslut Prognos Budgetår 2013 2014 2015 2016 2017 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 433 021 432 171 441 956 455 381 447 071 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 43 122 33 121 33 936 34 751 35 566 Likvida medel 42 034 35 536 29 350 9 149 21 218 Summa omsättningstillgångar 85 156 68 657 63 286 43 900 56 784 Summa tillgångar 518 177 500 828 505 242 499 281 503 855 SKULDER O EGET KAPITAL Eget Kapital Eget Kapital vid årets början 300 329 307 473 305 299 308 213 310 752 Årets resultat 7 144-2 174 2 914 2 539 3 074 Summa Eget Kapital 307 473 305 299 308 213 310 752 313 826 Skulder Långfristiga skulder 107 590 112 871 112 871 102 871 102 871 Kortfristiga skulder 103 114 82 658 84 158 85 658 87 158 Summa skulder 210 704 195 529 197 029 188 529 190 029 Summa skulder och Eget Kapital 518 177 500 828 505 242 499 281 503 855 Soliditet i % 59,3 61,0 61,0 62,2 62,3 13