ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV STYRNINGEN OCH KOMMUNLEDNINGSKONTORET Bngt Sbring Januari 2003 Sida: 1
Innhåll sid. Sammanfattning 3 1. Inldning 4 1.1 Uppdrag 4 1.2 Avgränsning 4 1.3 Mtod 4 1.4 Utgångspunktr 5 2. Kort bskrivning av nämndsorganisation och kommunldningskontor 6 2.1 Organisation 6 2.2 Kommunldningskontort 6 2.3 Kommntarr 8 3. Har kommunldningskontort (KLK) utvcklats i nlight md bslutt omorganisationsförändring? 8 3.1 KLK s roll som stabsorgan till KS 8 3.2 KLK i förhålland till nämndr/förvaltningar 12 3.3 KLK som srvickontor till allmänht och mdia 15 4. Hur fungrar kommunns styrsystm i rlation till förväntningarna i organisationsförändringn? 16 4.1 Principr för övrgripand styrning 16 4.2 Vrksamhts och kvalittsstyrning 16 4.3 Intrn kontroll 17 4.4 Kommntarr 18 Bngt Sbring Januari 2003 Sida: 2
Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av d förtrondvalda rvisorrna granskat Om kommunldningskontort (KLK) har utvcklats i nlight md antagn organisationsförändring samt Hur kommunns styrsystm fungrar i rlation till förväntningarna i organisationsförändringn. Följand utvckling är på gång Gnom styrdokumntt och gnom d anvisningar som finns i konomihandbokn har kommunldningn angtt att konomi och kvalitt är två dlar i styrsystmt som ska hållas samman. Förutsättningar finns härmd att utvckla rutinr som stödjr styrningn, vilkt är tt av KLK s viktigast uppdrag som stabsfunktion. Dn nylign tillsatta stratgigruppn mdvrkar till att koncrnprspktivt yttrligar förstärks, gnom att mdarbtar från olika förvaltningar mdvrkar i dt övrgripand stratgiska arbtt. Stratgigruppn kan mdvrka till att förtydliga och driva dt övrgripand arbtt, undr förutsättning att gruppn också tar sig an att strukturra mål-, kvalitts- och uppföljningsarbtt. Följand bhövr förbättras Avsnd styrsystmt I samvrkan md nämndrna/förvaltningarna bör KLK utvckla d vrktyg som finns för att stärka styrningn av kvalitt och konomi. Dt handlar främst om mål-, budgt-, uppföljnings- och utvärdringssystmn, mn ävn att ha n fungrand intrnkontroll. Avsnd KLK s roll som stabsorgan till KS Dt är anglägt att KLK tar på sig n mr aktiv roll som förmdlar och kommunikatör av mål/inriktningar samt konomiska förutsättningar till nämndr/förvaltningar. KLK bör ha uppdragt att förmdla tillbaka till KS vad nämndn/förvaltningn kan åta sig att utföra dvs. vilkn måluppfyllls som bdöms möjlig att nå md tilldlad rsursr. KLK bör s till att brdningsärndn samordnas bättr övr förvaltningsgränsrna och i förhålland till rdan tagna bslut och att n adkvat framtagandprocss av t.x. övrgripand mål- och policydokumnt kommr till stånd. Avsnd KLK i förhålland till nämndr/förvaltningar Bhovt av, och uppskattningn av värdt av, KLK s stöd till nämndr och förvaltningar varirar mllan vrksamhtsområdna. Ett förtydligand av d rspktiv nhtrnas uppdrag och kommunchfns uppdrag bhövs. Slutlign bhövs tt förtydligand av dt stratgiska uppdragt kontra srvicuppgiftrna. Avsnd KLK s uppgift att svara för information till allmänht och mdir Dnna dl av KLK s ansvar bhövr utvcklas, bl.a. avsnd kommunns hmsida. Sammanfattningsvis kan konstatras att KLK till vissa dlar har utvcklats i nlight md bslutt om organisationsförändringn, mn att stora dlar åtrstår att uppnå, framförallt när dt gällr styrsystmn. Bngt Sbring Januari 2003 Sida: 3
1. Inldning 1.1 Uppdrag Ernst & Young har på uppdrag av d förtrondvalda rvisorrna granskat Om kommunldningskontort (KLK) har utvcklats i nlight md antagn organisationsförändring samt Hur kommunns styrsystm fungrar mot bakgrund av förväntningarna i organisationsförändringn. Syftt md uppföljningn är att utröna om kommunldningskontort har utvcklats och arbtar nligt av KS bslutad organisationsutrdning. 1.2 Avgränsning Uppföljningn av organisationsförändringn har avgränsats till KLK s samspl md KS, KLK s samspl md nämndr/förvaltningar samt styrningn av KLK s intrna arbt. Granskningn av kommunns styrsystm är avgränsat till arbtt md styrdokumnt och uppföljning av mål och bslut. 1.3 Mtod Till grund för granskningn liggr organisationsutrdningn om att skapa tt kommunldningskontor som antagits av kommunstyrlsn (KS 11/1999) kommunns styrdokumnt om vrksamhtsinriktningar, budgt och flrårsbudgt, chfspolicy, rglmnt för intrn kontroll, skol- och barnomsorgsplan, barn- och ungdomspolitiskt program, jämställdhtsplan samt andra dokumnt som bdömts rlvanta. Intrvjur har gnomförts som individulla intrvjur och gruppintrvjur md följand politikr kommunstyrlsns ordförand, kommunalråd Jan Nilsson prsonalutskottts ordförand, v. ordf. kommunstyrlsn Rino Prsson socialnämndns ordförand Gunilla Karlsson byggnadsnämndns ordförand Ronny Sandbrg kultur- och fritidsnämndns ordförand, kommunstyrlsldamot Gull-Britt Svnsson kommunstyrlsldamot Jan-Olof Karlsson kommunstyrlsldamot Bngt Axlsson och tjänstmän kommunchf Ulf Strömstdt konomichf Mats Ptrson nhtschf och controllr Ingrid Johnsson kommunskrtrar Lars-Erik Larsson förvaltningschf barn- och utbildningsförvaltningn Göran Holmqvist förvaltningschf individ- och familjomsorgn Birgitta Roup Bngt Sbring Januari 2003 Sida: 4
Tlfonintrvjur har gnomförts md följand politikr barn- och utbildningsnämndns ordförand, kommunstyrlsldamot Håkan Abrahamsson socialnämndns andr vic ordförand Lnnart Nils och tjänstmän förvaltningschf kultur- och fritidsförvaltningn Christina Gdborg-Nilsson miljöchf Lnnart Rydbrg prsonalchf Gunilla Abrahamsson skolskrtrar Bodil Axlsson kultur- och fritidsassistnt Gunborg Eliasson 1.4 Utgångspunktr Kommunldningskontor (KLK) Kommunstyrlsn (KS) fattad bslut 11/1999, att dåvarand kansli, prsonalkontor och konomikontor skull föras samman till tt kommunldningskontor (KLK). Av bslutt framgår att KLK ska vara stabsorgan till KS för att dnna ska kunna fullgöra sina ldnings- och samordningsfunktionr. I rolln ska KLK bland annat brda och yttra sig i ärndn, ha hand om konomisk förvaltning, kommunicra ut fullmäktigs mål till styrlsr och nämndr, utvckla uppföljnings och utvärdringssystm, utforma kommunpolicy mm. Här är dt KS som bstämmr ambitionn och rsursinsatsn. KLK ska lämna srvic och vara intrnkonsult till vrksamhtsansvariga inom områdna konomi, prsonaladminisration, juridik, IT tc. D vrksamhtsansvariga ska ss som kundr till KLK, d vrksamhtsansvariga kan också välja att söka komptnsn gnom att köpa xtrna tjänstr. KLK ska svara för information till allmänhtn och mdir samt lämna srvic till allmänhtn. KLK ska vrka för samvrkan och projktorganisationr övr nämnds- och förvaltningsgränsr gnom projktorganisationr för spcifika frågor/utrdningar. Enskilda i förvaltningar ska gs möjlight att arbta gränsövrskridand för att optimalt nyttja tillgänglig komptns. Styrning Kommunldningskontort har ansvart att utforma dt övrgripand systmt för styrning av kvalitt och konomi. Budgtsystmt är dn huvudsakliga och mst formalisrad dln i kommunns övrgripand, konomiska styrsystm. En förvaltning kan dock int nbart styras md konomi. Dt grundläggand syftt är producra värdn åt kommuninvånarna och för dt är konomin tt mdl. Bngt Sbring Januari 2003 Sida: 5
Kvalittsstyrning inriktar sig på själva produktionn av värdn och är tt styrsystm ofta vid sidan av mn hlst intgrrat md dt konomiska styrsystmt. Ett utvcklat styrsystm omfattar båd konomi och kvalitt och är tt intgrrat styrsystm. Förhållandt kan bskrivas i n figur Politisk ldning Mål/Budgt Dialog Åtagand Förvaltningsldning Dialog Åtagand Enht En ffktiv styrning förutsättr int ndast välformulrad budgtar och mål. Dt krävs ävn att bslut om dssa följs upp. Traditionllt finns i kommunrna tt väl utvcklat uppföljningssystm när dt gällr konomin. Dt är dock int lika vanligt att uppföljning av bslutad mål följs upp på motsvarand sätt. Uppföljningn av konomi och kvalitt utgör lika viktiga dlar i tt ffktivt styrsystm. För att styrsystmts principr ska kunna förvrkligas, krävs att bra formr för samarbt mllan dn politiska nivån och tjänstmannanivån har tablrats. Forum för dialog måst finnas liksom ffktiva rutinr som stödjr styrningn. 2. Kort bskrivning av nämndsorganisation och kommunldningskontor 2.1 Organisation Kommunfullmäktig Kommunstyrlsn Rvision Byggnadsnämnd rn Barn - och utbildningsnämnd Kultur/Fritidsnämnd Miljönämnd Valnämnd Socialnämnd Miljönämnd Två utskott finns knutna till kommunstyrlsn; arbtsutskottt och prsonalutskottt. 2.2 Kommunldningskontort KLK har ingn dirkt styrnings- llr ldningsfunktion övr förvaltningarna. Iställt har KLK uppdragt att vara intrn stödfunktion utifrån dn spcialkomptns som finns att Bngt Sbring Januari 2003 Sida: 6
tillgå inom kontort samt förmdlar/samordnar av kommunstyrlsns/ kommunfullmäktigs bslut. Kommunldningskontort lds av kommunchfn och inom kontort finns ca 40 mdarbtar, varav 26 finns på kommunhust och rstn på Activa. Kontort är indlat i fm nhtr md rspktiv nhtschfr. Kommunchfn och nhtschfrna utgör KLK s ldningsgrupp. Dn administrativa nhtn svarar för ärndbrdning, skrtariat, utrdningar, information, IT-samordning, rcption och tlväxl, controllruppgiftr, cntralarkiv, övrförmyndarvrksamht samt valadministration. Näringslivsnhtn svarar för kontaktr md förtag och näringslivsorganisationr samt Åstorps Sminarium för Förtagand. Dn konomiska nhtn handhar mdlsförvaltning, kassa, dbitring, krav, fakturabhandling, rdovisning och bokslut, budgtring, finansiring samt vaktmästri. Prsonalnhtn svarar för prsonal- och lönadministration, förhandlingsvrksamht, prsonalvård, arbtsmiljö- och rhabilitringsvrksamht, pnsionsfrågor samt utbildningsfrågor. Arbtsmarknadsnhtn omfattar Activa och Kunskapslyftt. I budgt 2002 finns uttryckt vrksamhtsbskrivning och vision för KLK samt inriktningar och ffktmål. Vrksamhtsbskrivningn lydr Kommunldningskontort är dls kommunfullmäktigs och kommunstyrlsns stabsorgan, md främsta uppgift att på tt ffktivt sätt brda, xpdira och följa upp d politiska bslutn, dls kommunns samordnad förvaltningsorgan, md huvuduppgift att utvckla, stödja, samordna, ffktivisra och följa upp kommunns förvaltningsorganisation. Kommunstyrlsns inriktning för kommunldningskontort: Bvakning och uppföljning av dn kommunala organisationn så att dn ständigt anpassas till pågånd förändringar i samhällt. Såväl dn politiska som dn administrativa organisationn måst dssutom innbära ökad dlaktight, störr ffktivitt och bättr srvic. Stimulra utvcklingn av kommunns vrksamht gnom tt projktbasrat arbtssätt. Ansvara för ldarskapsutvcklingn - såväl dn politiska som dn administrativa. Kommunal information - för förtrondmän, anställda och allmänht - skall kunna tillhandahållas lktroniskt. Arbta för tt dcntralisrat lönbildningsansvar. Utvckla kunskap kring jämställdht. Vara pådrivand när dt gällr arbtt md kvalittssäkring av d kommunala vrksamhtrna. Bngt Sbring Januari 2003 Sida: 7
2.3 Kommntarr Dt saknas ndbrutna mål för nhtrna utifrån övrgripand mål för KLK. Vissa av KLK s nhtr omfattas int av d övrgripand måln som xmplvis näringslivsnhtn och Activa. Dt bör vara av stor vikt att nhtrna styrs mot förväntad mål samt att vrksamhtrnas rsultat kan följas upp och utvärdras. 3. Har kommunldningskontort (KLK) utvcklats i nlight md bslutt omorganisationsförändring? 3.1 KLK s roll som stabsorgan till KS 3.1.1 Organisationsutrdningn Enligt organisationsutrdningn ska KLK vara stabsorgan åt kommunstyrlsn och utgå från kommunstyrlsns uppdrag och roll. Kommunstyrlsn har nligt Kommunallagn att lda och samordna förvaltningn av kommunns anglägnhtr och ha uppsikt övr övriga nämndrs vrksamht. Styrlsn ska ävn uppmärksamt följa d frågor som kan invrka på kommunns utvckling och konomiska ställning. Dssutom ska styrlsn hos övriga nämndr och andra myndightr göra d framställningar som bhövs. Kommunldningskontorts uppgift är att på kommunstyrlsns uppdrag Bvaka samhällsutvckling/omvärldsförändringar och samordna dn sktorilla bvakningn som skr inom nämndr/förvaltningar samt ta initiativ till tidiga idéoch tmadiskussionr om såväl framtidsfrågor som dagsaktulla frågor Kommunicra ut fullmäktigs och kommunstyrlsns mål och riktlinjr till förvaltningarna samt vid bhov förtydliga och konkrtisra måln I samvrkan md förvaltningarna utvckla uppföljnings- och utvärdringssystm så att ffktiv ldning kan sk båd vad gällr konomi och kvalitt. Utforma förslag till gmnsam kommunpolicy inom sådana områdn där sådan bhövs. Ärndbrdning och s till att kommunstyrlsns och fullmäktigs bslut vrkställs samt bvaka hlhtsaspktn dvs. dn gmnsamma kommunnyttan. 3.1.2 Hur fungrar KLK som stabsorgan? Samhälls-/omvärldsbvakning, idé- och tmadiskussionr och utformning av förslag till kommunpolicy inom anglägna områdn Dt har int funnits någon prson på KLK som haft särskilt ansvar för omvärldsbvakningn. Myckt av ansvart för att driva idé- och tmadiskussionr har lgat på d nskilda nämndrna. Kommunchfn har nylign tillsatt n stratgigrupp, som förutom kommunchfn själv bstår av vissa av förvaltningschfrna, vissa av nhtschfrna på KLK och VD för d kommunala bolagn. Idén är att gruppn ska fungra som n länk mllan förvaltningschfsgruppn och KLK s ldningsgrupp och att förslag från stratgigruppn ska föras vidar till förvaltningschfsgruppn och politikrna. Gruppn är inn i tt skd då man idntifirar frågor av vrksamhtsövrskridand och stratgisk karaktär och har rdan Bngt Sbring Januari 2003 Sida: 8
börjat arbta md t.x. dlgationsbstämmlsrna, n övrsyn av IT-organisationn och n övrsyn av dt konomiska rglvrkt (bl.a. intrnfakturring). Varj höst (j valår, då iställt på vårn ftr valt) hålls Visionsdagarna md politikr och tjänstmän. Uppgiftn är bl.a. att orintra sig i d förändringar i omvärldn som är på gång och att utifrån dtta ta fram inriktningsmål för vrksamhtrna. Kommunicra mål och uppdrag I Åstorps kommun finns olika policy- och måldokumnt som antagits av kommunfullmäktig/kommunstyrlsn och som gr viktiga uppdrag till nämndr/styrlsr. KLK har uppdragt att kommunicra innhållt i dssa dokumnt, samt om dt bhövs, ävn förtydliga uppdragn så d blir oprativt hantrbara för nämndr och förvaltningar. I vrksamhtsinriktningn för årn 2002 2004 står att D övrgripand måln och visionrna som kommunldningn kommit fram till måst tränga in i nämndrs och förvaltningars mdvtand för att där konkrtisras. D bslut som tas i kommunfullmäktig och kommunstyrls rdovisas i förvaltningschfsgruppn som har rglbundna mötn. På mötna finns ävn utrymm att diskutra för hla kommunn anglägna frågor. Nämndr och förvaltningar har tt gt ansvar att själv följa md vad som bslutas gnom d mötsprotokoll som skickas ut. Dt framkommr i intrvjurna att dt uppfattas som lättar för d förvaltningar som sittr fysiskt nära KLK att få n vardaglig dialog om d bslut som tas, till skillnad från Kulturoch fritidsförvaltningn som liggr i annat hus. Utvckling av styrsystmt KLK har int tagit initiativ till n övrgripand utvckling av styrsystmt mn flra tjänstmän rdogör för diskussionr om t.x. att förändra budgtprocssn, att förändra procssn i vilkn årliga inriktningsmål tas fram, att utvckla uppföljningssystmt osv. Djupar analys av styrsystmt finns i kapitl 4. Önskmål från några politikr är att KLK ska ta fram n gmnsam struktur för hur mål ska tas fram, strukturras, kommunicras och följas upp. Dn konomiska uppföljningn har utvcklats så att KS numra får månadsvisa rdogörlsr som är lätta att jämföra mot budgt. I intrvjurna uttryckr politikr att dtta har undrlättat planringsarbtt på tt positivt sätt. Ärndbrdning Enligt d intrvjuad finns dt för få tjänstmän på KLK som kan brda ärndn till kommunfullmäktig (KF) och till KS. Inga särskilda utrdningsrsursr finns. D som finns att tillgå är kommunchfn och kommunskrtrarn. Stadsarkitktn/chfn för plan- och byggkontort används också ofta för ärndbrdningn. I några fall har fritids- och administrativ chf på kultur- och fritidsförvaltningn samt VD i d kommunala bostadsbolagn fått uppdrag att brda ärndn. Uppskattningsvis brds minst 40-50 ärndn varj år. Ärndn aktualisras främst på fyra sätt 1. Förslag från styrlsr och nämndr. 2. Kommunalrådt har n idé som han diskutrar md kommunchfn. Bngt Sbring Januari 2003 Sida: 9
3. Motionr. 4. Initiativ från någon av avdlningarna inom KLK. Dt är d två första vägarna som är d vanligast. Eftr brdning och bslut i rspktiv politiska församling skickas bslutsprotokolln ut till förvaltningarna för information. Åsiktr bland intrvjuad politikr och förvaltningstjänstmän är bl.a. att ärndbrdningn för dt msta fungrar bra och att dt på sista tidn har blivit förbättringar när dt gällr att få ut ärndna i tid inför mötna i KF och KS. Ibland när KLK bgär in uppgiftr från nämndrna är svarstidn dock så kort att man int hinnr bhandla ärndt i rspktiv nämnd. Från KLK hävdas uppfattningn att man alltid haft samma tidsplanring när dt gällr att få ut ärndn i tid för mötna, mn att man vntullt gör bättr bslutsundrlag än tidigar. Några gr uttryck för att dt ibland saknas samordning i ärndbrdningn, och man tyckr int att rdan tagna bslut, t.x. att alltid bakta barnprspktivt, vägs in i brdning av nya bslut. Ärndhantringn omkring framtagandt av barn- och ungdomspolitiska programmt har särskilt granskats. 1999-09-08 förslår KS ordförand att kommunn skall tillsätta n arbtsgrupp md uppgift att övrföra barnkonvntionns uttalandn till förutsättningarna s kommun. KS bslutar uts tr politikr att utgöra arbtsgrupp md uppgift att ta fram tt barn- och ungdomspolitiskt program. Arbtsgruppn tog kontakt md och träffad ungdomar, främst från lvrådn på högstadit, Hylling, Klippan och Hlsingborg och från några gårdsråd (fritidsgårdarna) för att diskutra innhållt i tt program och för att få synpunktr på dt förslag som togs fram. Ett förslag lads fram vilkt skickads ut på rmiss till d politiska partirna och barn- och utbildningsnämndn, kultur- och fritidsnämndn och socialnämndn. D inkomna yttrandna övrlämnads till arbtsgruppn som barbtad förslagt. Ett sminarium hölls md rprsntantr från brörda förvaltningar. Slutlig vrsion antogs av kommunfullmäktig 2001-01-08. Dt framkommr i några intrvjur att man från tjänstmanna- och politikrhåll ansr att ärndt int procssats md d förvaltningar som är brörda av bslutt i tillräcklig omfattning. Man had hllr stt att rprsntantr från rspktiv vrksamht blivit inbjudna tidigar i procssn, iställt för som skdd, få ta ställning till tt rdan färdigt förslag. 3.1.3 Kommntarr KLK har skapat forum för omvärldsbvakning och idé- och tmadiskussionr gnom t.x. Visionsdagarna och stratgigruppn. KLK ska stå för n mängd arbtsuppgiftr. Ett stort ansvar liggr på dn administrativa nhtn som har hand om ärndbrdningn. Man ska s till att ärndna blir korrkt Bngt Sbring Januari 2003 Sida: 10
brdda och ävn samordna och xpdira arbtt md ärndn till KF och KS. Dssutom har KLK tt uppföljningsansvar. Dt finns få utrdningsrsursr, och dssa prsonr har många andra arbtsuppgiftr utövr ärndbrdning. Dtta tillhör dn lilla kommunns förutsättningar: samma ansvar vilar på n stor kommun som på n litn kommun när dt gällr ärndhantring, samordningsansvar, uppföljning osv. Dt gällr därför att kommunldningn balansrar KLK s uppdrag till d rsursr som d får till sitt förfogand att utföra uppdragt. Dt har framkommit att några av d ldand chfrna int är uppdatrad på vilka förvaltningsövrgripand måldokumnt som är gälland. Ibland finns n mdvtnht om att d finns, mn kunskapn om innhållt, vilkt ibland kan ha dirkt btydls för rspktiv chfs vrksamht, är bristand. Orsakrna till dtta kan vara flra. Några chfr är rlativt nyanställda och har int n historia och kontinuitt bakåt i tidn. En annan orsak kan vara att d övrgripand dokumntn vid framtagandt och i ärndbrdningn int har procssats i tillräcklig omfattning bland d olika nämndrnas politikr och förvaltningstjänstmän. I åtminston tt fall, dt barn- och ungdomspolitiska programmt, kan dtta ha haft btydls, mn ävn handlingsprogrammt för n allrgianpassad kommun har nligt några av intrvjuprsonrna framhållits som dåligt förankrat. Ett trdj skäl är att måln int hålls lvand inom kommunn. Kommunövrgripand mål och policys kommunicras i bgränsad omfattning mllan KLK och nämndr/förvaltningar. Ingn säkring görs från KLK att nämndn/förvaltningn tagit mot uppdragt och ingn dialog förs om möjlightn för nämndn/förvaltningn att nå måluppfyllls. Dt är anglägt att KLK tar på sig n mr aktiv roll som förmdlar och kommunikatör av mål/inriktningar samt konomiska förutsättningar till nämndr/förvaltningar. KLK bör ha uppdragt att förmdla tillbaka till KS vad rspktiv nämnd/förvaltning kan åta sig att utföra dvs. vilkn måluppfyllls som bdöms möjlig att nå md tilldlad rsursr (åtagand). KS har att utifrån dtta avgöra om vrksamhtn är på n accptabl nivå llr int. I någon förvaltning, xmplvis kultur- och fritidsförvaltningn har man tagit fram n pärm i vilkn man bl.a. samlar alla för sin vrksamht styrand dokumnt. Dnna pärm har i början av innvarand mandatpriod dlats ut till nämndns ordförand, förvaltningschf och arbtsldarna. Dnna mtod att strukturra nämndns arbt och mdvtandgöra d olika styrdokumntn, kan vara n dl i n modll för hur d övrgripand måldokumntn kan hållas lvand inom styr- och ldningsnivårna. Förslagsvis kan måldokumntn finnas på Intranätt. All brörd prsonal kan på så sätt snabbt få n uppfattning om vilka bslutad mål som finns i kommunn. För information gntmot mdborgarna och övriga intrssrad kan dokumntn läggas ut på hmsidan undr rspktiv nämnd. Dtta skr idag ndast till dlar, t.x. så har barn- och utbildningsförvaltningn sin barn- och utbildningsplan utlagd. Ett gnomförand av förslagn ovan skull ligga i linj md dn inriktning för KLK om att tillhandahålla information lktroniskt som angtts för innvarand år (s undr 4.1). I dag finns ingn intgrring mllan d mål som angs i budgtn och d antagna konomiska ramarna. Planringn skr i två sparata spår som int går samman till tt intgrrat styrsystm. Dt skapar osäkrht i styrningn och planringn av vrksamhtn. Ingt Bngt Sbring Januari 2003 Sida: 11
klargörand finns vad pngarna räckr till och vilkn vrksamht som därmd kan skapas. Dt dilmma som kan uppstå för förvaltningn är om dt är måln llr pngarna som ska styra vrksamhtn. När d int är i balans md varandra blir dt fl hur d än gör, antingn hålls int dn konomiska ramn llr så uppnås int målsättningn. Här har KLK tt anglägt utvcklingsområd som också krävr dialog md nämndr/förvaltningar där måln förtydligas och kopplas till d konomiska förutsättningarna. Dt åliggr KLK att s till att aktulla brdningsärndn samordnas och att n adkvat framtagandprocss av övrgripand mål- och policydokumnt kommr till stånd. I dt särskilt granskad ärndt om tt barn- och ungdomspolitiskt program framkommr att kultur- och fritidsförvaltningn int fått dt utrymm i framtagandprocssn som skull vara naturligt i förhålland till dt vrksamhtsansvar man har. Dt är ävn viktigt att tt ärnd som dtta samordnas md rdan tagna bslut inom d vrksamhtsområdn dt brör, för att undvika att flra konkurrrand måldokumnt blir bslutad. Slutlign är dt viktigt d uppdrag som gs i bslutad dokumnt är kommunicrad md rspktiv förvaltning så att dt finns n klar uppfattning om möjlightn till förvrkligand av bslutt. 3.2 KLK i förhålland till nämndr/förvaltningar 3.2.1 Organisationsutrdningn KLK har uppgiftn att vara srvicorgan till förvaltningarnas vrksamhtsansvariga och lämna srvic och vara intrnkonsult inom områdna konomi, prsonaladministration, juridik, IT tc. D vrksamhtsansvariga ska ss som kundr till KLK. Nämndrnas och förvaltningschfrnas ansvar gntmot KS och kommunchfn bstår av två uppgiftr. Dls dn traditionlla rolln att lda dt gna områdt, dls att vara n rsurs i koncrnldningn. Dt sista innbär att bidra md synpunktr och initiativ när dt gällr kommunövrgripand frågor samt att bvaka samhällsutvcklingn. Därmd blir dt möjligt för att låta andra förvaltningars chfr/spcialistr arbta md uppdrag åt KS i spcifika frågor utan att organisatoriskt vara knutna till KLK. Utrdningn framhållr att dt är viktigt att kommunchfns roll är tydliggjord. Om så int är fallt kommr kommunchfn att få kritik antingn för att ta för lit ansvar llr för att lägga sig i vrksamhtrna. Enligt utrdningn används n majoritt av KLK s tid för srvicuppgiftr som btalning av fakturor, lönhantring, växl, rcption, caftria, vaktmästri samt Fix Mix och Kunskapslyftt. 3.2.2 Hur fungrar KLK gntmot nämndr/förvaltningar? Kommunstyrlsns förlängda arm KLK har ingt styr- och ldningsuppdrag övr nämndr/förvaltningar. Därmot fungrar KLK som KS budbärar som förmdlar uppdrag och samlar ihop samt samordna rfarnhtr/synpunktr och arbtsinsatsr. KLK har ävn uppdragt att utvckla uppföljningn samt vara pådrivar när dt gällr kvalittssäkring. Bngt Sbring Januari 2003 Sida: 12
I nlight md förslagt finns idag n förvaltningschfsgrupp som träffas varannan vcka. Dt har varit vissa svårightr att hålla ihop gruppn och hitta gmnsamma tidr för mötn. I intrvjurna framhålls att mötna har utvcklats positivt; från att vara informationsmötn till mötn där gmnsamma frågor och förslag kan diskutras. Från några politikr och tjänstmän uppgs att koncrnprspktivt upplvs ha förstärkts. KLK har int varit pådrivand när dt gällr uppföljning llr kvalittssäkring. S vidar undr 4.2.2. Intrnkonsult till nämndr/förvaltningar KLK har uppdragt att vara kommunintrn stödfunktion och dtta gällr spcillt administrations-, konomi- och prsonalnhtn. Dssa nhtr ska utifrån sin spcialistkomptns stötta förvaltningarna i konomi- och prsonalhantringn samt bistå i förvaltningsövrgripand insatsr som omspännr samtliga vrksamhtr. I intrvjurna framkommr att d flsta politikr i nämndrna har litn llr ingn kontakt md KLK och dss mdarbtar. D som har haft dt är nöjda md bmötandt och srvicn. Dt är mst kommunalrådt och viss mån ordförandna i utskottn som har kontaktn md KLK. Myckt av stödt gs på dn här nivån undr informlla formr. Dn lokalmässiga intgrringn mdvrkar till att n vardaglig dialog kommr till stånd. Gnom inrättandt av tt oppositionsråd på halvtid hoppas n dl politikr öka insynn och tillgångn till stöd från KLK. Dn srvic som förvaltningarna främst får gs från konominhtn och prsonalnhtn. Förvaltningarna har gna konomr och bhovt av stöd och srvic från konominhtn skiftar mllan förvaltningarna. Likaså varirar uppfattningn om värdt av stödt från konomi- och PA-nhtrna mllan förvaltningarna. Dt har funnits n konomigrupp som träffats 3-4 ggr pr år. Dn har bstått av prsonal på konominhtn (KLK) och konomrna på förvaltningarna samt lönprsonal. Här har gmnsamma frågor och problm kunnat hantras förvaltningsövrgripand. Gruppns vrksamht har lgat nr undr n tid, mn förväntas åtrupptas. Prsonalnhtn har undr n tid lvt utan prsonalchf och dssutom varit drabbad av sjukdom, vilkt försvårat arbtt gntmot nämndrna/förvaltningarna. Dn nytillträdda prsonalchfn har nligt intrvjurna ännu int blivit varm i klädrna, och politikr och tjänstmän tyckr dt är svårt att i dtta övrgångskd uttala sig om srvicn. Förvaltningschfr och andra mdarbtar som rsurs i kommunkoncrnn/projktorganisationr Dt markrads i organisationsbslutt att KLK ska samarbta övr förvaltningsgränsrna. Spcialkomptns och chfrs rfarnhtr i d olika förvaltningarna ska tas tillvara för att optimalt främja kommunns utvckling samt för att nyttja dn kunskap och rfarnht som finns att tillgå. Förvaltningschfrs och andra mdarbtars användand som rsurs i ärndbrdningsarbtt kommntras undr 3.1.2. I ärndn som bhandlas i KF och KS Bngt Sbring Januari 2003 Sida: 13
fördlas d ärndn som är av vrksamhtsspcifik karaktär till rspktiv nämnd/förvaltning. Flra förvaltningsövrskridand projkt har initirats undr snar år. Som xmpl kan nämnas dn chfs-/ldarutbildning som är pågånd, prsonalprojktt Invstors in popl och EQUAL (Finansirat av uropiska socialfondn. Equal har som mål att motvrka diskriminring, utslagning och ojämlikht på arbtsmarknadn). Som förut nämnts har n stratgigrupp nylign inrättats (s undr 3.1.2). Kommunchfns (KC) uppdrag Kommunn har n av KS antagn chfspolicy som bskrivr vad dt innbär att vara chf i kommunn, och vad som förväntas av rspktiv förvaltningschf undr vrksamhtsårt. Motsvarand bskrivning finns dock int avsnd kommunchfns uppdrag. I tjänstmannaintrvjurna framkommr att KC s roll som sammanhålland och stratgisk kraft har förstärkts md dn nya kommunchfn. Särskilt på snar tid har arbt av övrgripand karaktär initirats. Ett vckobrv utgs av kommunchfn på intranätt. Kommunchfn har idag mdarbtarsamtal och lönsamtal md förvaltningschfrna, n uppgift som förut låg på nämndsordförandna. Srvicuppgiftr inom KLK I dag finns olika srvicuppgiftr som lönhantring, växl, rcption, caftria, vaktmästri samt Activa som dlar av KLK. Organisationsutrdningn markrad att dssa uppgiftr int låtr sig insortras i tt kommunldningskontors traditionlla funktionr. Förslagt var iställt att xmplvis Activa skull flyttas till socialtjänstn samt att n stor dl av övrig vrksamht skull samlas i n srvicorganisation. Aktiva sortrar idag undr arbtsmarknadsnhtn. Aktiva har myckt samarbt md individ- och familjomsorgn inom socialförvaltningn. I intrvjurna framkommr att samarbtt, ftr n tid av svårightr, nu förbättrats. KLK har int skilt ut srvicuppgiftrna från övriga uppgiftr. Srvicuppgiftrna liggr fortfarand kvar som n stor dl av KLK-nhtrnas arbt. En diskussion om att förtydliga KLK s stratgiska uppgiftr gntmot srvicuppgiftrna har förts upp i stratgigruppn. I intrvjurna framkommr från många, att d stuprör, dvs. avdlningar, som KLK bstod av innan omorganisationn, fortfarand finns kvar. Dn allmänna uppfattningn är att omorganisationn till största dln ndast fick till följd att n dl tjänstmän fick flytta runt i kommunhust, mn att arbtssättn int har förändrats. 3.2.3 Kommntar När uppdragsbskrivning saknas blir dt svårt för dn politiska ldningn att vta vad som kan/ska krävas av kommunchfn, liksom dt blir svårt för chfn att vta vad som förväntas och hur samspl ska sk. Dssutom är dt svårt för mdarbtarna att vta vad som liggr i chfns uppdrag och vad som därmd påvrkar dras arbt. Ett tydliggörand av Bngt Sbring Januari 2003 Sida: 14
kommunchfns uppdrag skull undrlätta rollfördlning och krav mllan d olika nivårna inom politik och förvaltning. Uppfattningn att d s.k. stuprörn på KLK finns kvar är troligtvis bl.a. knutn till att d srvicuppgiftr som liggr kvar på KLK s olika nhtr, och som står för n stor dl av arbtt, svårlign kan hantras än just inom dn spcialitt som nhtn rprsntrar. Dt nhtsövrskridand arbtt är främst aktullt när dt gällr stratgiska frågor, ärndbrdning och arbt i projktform. Ett förtydligand av KLK s stratgiska ansvar rspktiv srvicansvar undrlättar arbtt md att hitta formr för nhtsövrskridand arbt. Dt övrgripand stratgiska arbtt gntmot nämndr/förvaltningar uppgs av några tjänstmän ha förstärkts, mn dtta har int fått gnomslag ännu på dn politiska nivån. Tillsättandt av n stratgigrupp kan mdvrka till att förtydliga och driva dtta arbt, undr förutsättning att gruppn också tar sig an att strukturra mål-, kvalitts- och uppföljningsarbtt. Stratgigruppn mdvrkar till att koncrnprspktivt yttrligar förstärks, gnom att mdarbtar från kommunns förvaltningar mdvrkar i dt övrgripand arbtt. 3.3 KLK som srvickontor till allmänht och mdia 3.3.1 Organisationsutrdningn Organisationsutrdningn påtalar KLK s roll som srvickontor till allmänhtn. 3.3.2 Vilka positiva ffktr har KLK mdfört för kommuninvånarna? I intrvjurna framgår att båd tjänstmän och politikr tyckr att dnna uppgift för KLK kund utvcklas mr. Några trycksakr togs fram för tt antal år sdan, mn nya skull bhövas. Flra framhållr ävn att hmsidan skull bhöva utvcklas och att tydligar information skull kunna gs md dtta mdium. En invntring har gnomförts bland förvaltningarna om vilka blankttr som skull kunna läggas ut på sidan, mn dtta har ännu int sktt. Dt är främst kommunskrtrarn som idntifiras som dn som har d flsta kontaktrna md massmdia och som mdvrkar till att information om kommunn tas fram och trycks. Några trycksakr har tagits fram som prsntrar kommunn och dn srvic som kan rbjudas. Myckt av informationn gntmot massmdia och allmänht avsnd vrksamhtsspcifika frågor sköts av nämndr/förvaltningar. Kommunns hmsida är tt viktigt ansikt mot allmänhtn. Informationn på hmsidan är idag int nhtlig mllan nämndrna/förvaltningarna, och bhövr utvcklas, vilkt flra av intrvjuprsonrna bkräftar. En förstärkning av IT-prsonal hoppas man ska mdvrka till att tid avsätts för utvckling av båd hmsida mot allmänhtn och intranätt som riktas mot nämndr och förvaltningar. Några av intrvjuprsonrna ftrlysr tt mra offnsivt förhållningssätt till informationsfrågorna. T.x. framförs förslag om att kommunn ska dlta i d årliga Torpardagarna. Bngt Sbring Januari 2003 Sida: 15
Ett uppskattat arrangmang är kommunhusts öppt hus undr skyltsöndagn md 300-400 bsökar. Dn nybyggda rcptionn i kommunhusts bottnvåning uppgs vara n stor förbättring för bmötandt av kommuninvånarna. 3.3.3 Kommntarr KLK s ansvar som srvickontor till allmänht och mdia bhövr utvcklas. Informationn, bl.a. gnom hmsidan, bhövr strukturras och aktualisras. Näringslivsnhtn bör kunna gs n dl av ansvart i marknadsföringn av kommunn. 4. Hur fungrar kommunns styrsystm i rlation till förväntningarna i organisationsförändringn? 4.1 Principr för övrgripand styrning Kommunn har undr n följd av år använt sig av tt styrdokumnt som undrlag för d övrgripand principrna för styrningn. Dokumntt, som rvidras i samband md antagandt av budgt, angr årligt antagna konomiska mål och kvalitativa inriktningar, dls övrgripand, dls för rspktiv nämndr och förvaltningar. I styrdokumntt från 2002 kan läsas att Inom Åstorps kommun arbtar vi i n dcntralisrad organisation. Härignom skapas störr dlaktight bland kommunns mdarbtar. Dt ngagmang som dtta i sin tur mdför, skapar i sin tur tt bättr rsursutnyttjand. En sådan organisation krävr tt väl utvcklat styrsystm md klar politisk styrning. Rsultatbgrppn ska vara klart dfinirad. Ekonomi, prstation och kvalitt skall lätt kunna avläsas. Författarns markring Dn vrksamht som bdrivs i förvaltning undr n nämnds komptnsområd bnämns rsultatområd i kommunns konomihandbok, där dt bskrivs att Kommunldningns styrning skr i nlight md måldokumnt och vrksamhtsplanr som årlign skall godkännas i samband md budgtprocssn. Mllan kommunstyrlsn och rsultatområdt skall särskild övrnskommls upprättas för varj budgtår, övrnskommlsn är grund för att rglvrkt för rsultatområdt skall gälla för aktull nämnd/förvaltning. Författarns markring I samtal md prsonal på konomiavdlningn framkommr att dt som står i konomihandbokn undr kapitl Rglr avsnd rsultatområd Åstorps kommun från vilkt ovanstånd citat är hämtat, int tillämpas. Txtn i handbokn är int hlt aktull. 4.2 Vrksamhts och kvalittsstyrning 4.2.1 Mål Förutom d inriktningar i styrdokumntt, övrgripand och vrksamhtsspcifika, som är bslutad av kommunfullmäktig, finns tt antal politiskt antagna dokumnt som angr mål och värdn som ska uppnås i vrksamhtrna. Bngt Sbring Januari 2003 Sida: 16
Vrksamhtsövrgripand Chfspolicy Jämställdhtsplan Lönpolitiskt program Barn- och ungdomspolitiskt program Agnda 21 Miljövårdsprogram Handlingsprogram för allrgianpassad kommun Barn och utbildningsnämndn Skol- och barnomsorgsplan 2001-2003 4.2.2 Uppföljning Dt finns idag int någon rutin för att följa upp d måldokumnt som är bslutad av KF. Någon sådan uppföljning har hllr int sktt. Miljövårdsprogrammt kommr att följas upp och utvärdras av miljönämndn i samband md att tt miljöbokslut görs, vilkt också kommr att ligga till grund för rvidring av dt numra gamla miljövårdsprogrammt. Skol- och barnomsorgsplann innhållr i sig n plan för uppföljning som är myckt omfattand. Skol- och utbildningsförvaltningn tror int att dt är ralistiskt att följa upp alla dlar, mn kommr att göra uppföljning utifrån visa dlar i plann. Förvaltningn gör dock dn årliga kvalittsrdovisningn som Skolvrkt krävr, och nämndn bslöt undr vårn 2002 om vilka kvalittsområdn i skolplann som skull uppmärksammas i rdovisningn. Uppföljningn av d övrgripand inriktningsmåln som finns i budgtn, kommntras i årsrdovisningn (2001). Vid n gnomgång av uppföljning av inriktningsmåln för nämndrnas vrksamhtr framträdr rdovisningar av skiftand kvalitt. Några nämndr har t.x. nöjt sig md att konstatra att man ansr sig ha uppnått dn målsättning som angs via inriktningarna i kommunns styrdokumnt. Dtta gällr kultur- och fritidsnämndn och räddningstjänstn. Barn- och utbildningsnämndn har dn rdovisning som är mst utvcklad och utförlig. Här kommntras måluppfylllsn av d övrgripand måln för varj vrksamhtsgrn, samt görs n sammanfattning för nämndsnivån för inriktningarna i kommunns styrdokumnt. 4.3 Intrn kontroll Kommunn har ingt rglmnt, och int hllr n plan för, hur dn intrna kontrolln ska vrkställas och kontrollras övrgripand och inom d olika nämndrna/förvaltningarna. Ett ärnd md dtta innhåll förbrdds av konomiavdlningn i början av år 2000, mn har sdan dss int kommit vidar för bslut i kommunfullmäktig. Några nämndr har antagit gna intrna kontrollplanr, t.x. kultur- och fritidsnämndn och socialnämndn. Bngt Sbring Januari 2003 Sida: 17
4.4 Kommntarr Kommunn har gnom styrdokumntt och gnom d anvisningar som finns i konomihandbokn angtt att konomi och kvalitt är två dlar i styrsystmt som ska hållas samman. Förutsättningar finns härmd att utvckla rutinr som stödjr styrningn. Vissa dlar i konomihandbokn har dock visat sig vara inaktulla, och dt som förskrivs följs int i dssa dlar. Förhållandt kan mdföra n osäkrht om konomihandbokns status; vad gällr gntlign? En övrsyn och uppdatring rkommndras för att säkrställa att handbokn har n styrand ffkt på konomihantringn inom KLK och nämndrna. Ekonomihandbokn liggr numra på kommunns intranät, vilkt gör att rvidringar kan göras undr hand som ändringar blir aktulla. Rvidring av handbokn aktualisrar dock frågan om hur konomistyrning/vrksamhtsstyrning ska organisras och vilka rutinr som till följd härav ska gälla. Kommunns sätt att prsntra övrgripand och vrksamhtsspcifika inriktningar och mål i samband md budgt liggr i linj md ambitionn att intgrra konomi och kvalitt. Därmot bristr rutinr och arbtssätt i procssn för framtagand av budgt och mål. Dtta skr idag, åtminston vad gällr dn vrksamhtsövrgripand nivån som administrras av KLK, i två sparata spår; tt s.k. konomispår och tt kvalittsspår, som gntlign int möts förrän i skriftlig form i budgtdokumntt. Dt är viktigt att d styrsignalr som sänds från kommunns ldning är konskvnta, sammanhållna och lätta att ta till sig. Vid gnomgång av d styrdokumnt som finns, kan konstatras att dt för barn- och utbildningsvrksamhtn finns två dokumnt som är dirkt riktad och styrand för vrksamhtn: dls dt i budgtn ingånd styrdokumntt som angr årliga inriktningar för barn- och utbildningsvrksamhtn, dls dn av KF antagna skol- och barnomsorgsplann. Dn sistnämnda har dock i sin inldning angtt att plann är byggd på d dt årt gälland bslutad inriktningarna i budgt, vilkt skull säkra att dt int skull råda någon tvkan om vilkt dokumnt som är gälland: målbildn är konskvnt och sammanhålln. Problmt uppstår dock när nya budgtar, md nya inriktningar ska bslutas. Innvarand års inriktningar för vrksamhtn övrnsstämmr int md skol- och barnomsorgsplanns hänvisning till styrdokumntt. Dt finns alltså två av KF bslutad styrand dokumnt för skolan och barnomsorgn som innhållr olika inriktningar och mål. Dt finns int angtt vilkt dokumnt som är övrordnat dt andra. Ej hllr fungrar inriktningsmåln som n slags prioritring av skolplanns många mål som gällr undr tr år, vilkt skull kunna var n lösning för att kunna bibhålla n fungrand och för hla kommunn gmnsam styrmodll. Dt ska framhållas att kommunn är ålagd av statn gnom Skolvrkt att ha n aktull skolplan, som angr kommunns ambitionr inom vrksamhtsområdt. Till d två dokumnt som nämnts ovan tillkommr också dt barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammt. Dtta program riktar sig mot alla förvaltningar och vrksamhtr i kommunn, mn innhållr övrgripand mål och ffktmål som spcillt brör kultur- och fritidsnämndns, socialnämndns och barn- och utbildningsnämndns vrksamhtsområdn. Måln i dtta dokumnt är avsnd barn- och utbildningsförvaltningn något annorlunda uttryckta och brör dlvis olika aktivittr än d mål som finns i d övriga styrdokumntn. Förhållandt att dt xistrar olika styrdokumnt är olyckligt i sig, och bristn på samordning i målbildn gör att budskapn till vrksamhtrna är otydliga och förvirrand: Vilka mål gällr, vilka är övrordnad? Bngt Sbring Januari 2003 Sida: 18
Dt har vid tidigar rvisionsgranskning (Granskning av kommunfullmäktigbslut, rapport nr 5/2001) konstatrats att KLK har följt upp att d motionr som bsvarats md bifall undr årn 1995-2001 har vrkställts. Liknand uppföljningar planras ifrån KLK s sida. Motsvarand rutin för att följa upp att ävn övriga bslut samt d av KF bslutad styrand måldokumntn vrkställs och uppfylls finns dock int. KF och KS har int bgärt att få d bslutad måldokumntn/programmn uppföljda llr rdovisad. Att n sådan rutin införs är av stor btydls för KF s styrning av nämndrnas vrksamht och bör ingå som n väsntlig dl i KLK s intrna kontrollarbt. Ett xmpl är jämställdhtsplann som är bslutad 1999. I dnna står bl.a. att plann ska rvidras varj år för att utgöra tt av undrlagn i budgtarbtt. Dt står ävn att n jämställdhtsplan ska utarbtas för rspktiv förvaltning. Ingn av dssa ambitionr är uppfyllda. Dt btydr att jämställdhtsplann i princip int har fått något gnomslag i vrksamhtrna och därmd har lågt värd som styrdokumnt. Dt finns tt uppdrag till prsonalnhtn på KLK att rvidra jämställdhtsplann, och tt förslag förväntas läggas fram i slutt på 2002. I dt barn- och ungdomspolitiska programmt står att programmt ska utvärdras undr första halvårt 2002. Dtta har int gnomförts. Dt är n god rutin att vid bslut om måldokumnt och handlingsprogram också bsluta om hur dssa mål/program ska följas upp/utvärdras, när d ska följas upp och av vm d ska följas upp. Dt är ävn viktigt att fastställa till vm rdovisningn av uppföljningarna ska göras. Principn bör vara att dn politiska församling som bslutat om måln, ävn ska bgära/få n uppföljningsrdovisning. Dt är n brist att dt lämnas till nämndrna själv att bstämma md vilkn kvalitt man vill prsntra uppföljning av d årliga mål som är bslutad för vrksamhtrna. Dt bör finnas tt nhtligt sätt för hla kommunn om hur uppföljning av inriktningsmåln ska s ut. KLK bör s till att n gmnsam mtodik och tt gmnsamt prsntationssätt tas fram och används. En god intrn kontroll bstår i budgt- och vrksamhtsuppföljand samt säkrhtssyftand intrn kontroll. Dn budgt- och vrksamhtsuppföljand kontrolln är n viktig dl i båd KF s, KS s och nämndrnas styrning av vrksamht och konomi. Enligt kommunallagn har KS till uppgift att ha uppsikt övr nämndrnas vrksamhtr och nämndrna har att tills att vrksamhtrna bdrivs nligt gälland mål, riktlinjr och förskriftr. Dt är därför av stor vikt att tt rglmnt för hur dn intrna kontrolln ska fungra i kommunn, snarast tas fram. Nämndrna bör också åläggas att ta fram planr för hur dn intrna kontrolln ska gnomföras och följas upp inom rspktiv vrksamhtr. Dt förslag som finns framtagt avsnd rglmnt för intrn kontroll samt mall för nämndrnas intrna kontrollplanr är tt utmärkt undrlag för brdning och bslut. Sättn att prsntra uppföljning av vrksamhts- och budgtårt i årsrdovisningn skiljr sig mllan nämndrna. Utförligast kommntarr har barn- och utbildningsnämndn. I konomihandbokn finns angivt att nyckltal ska prsntras undr rubrikrna konomi, prstation och kvalitt. Dtta skr j av alla nämndr i årsrdovisningarna. Bngt Sbring Januari 2003 Sida: 19